ÅTGÄRDSFÖRSLAG. Energieffektiviserande åtgärder. med ekonomisk lönsamhetsbedömning. Ockelbo, Marstrandsvägen 68

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Energieffektiviserande åtgärder med ekonomisk lönsamhetsbedömning Ockelbo, Marstrandsvägen 68 EnergiKompetent Gävleborg - fastighetssektorn Oktober 2012

Projektledare EnergiKompetent Gävleborg: Sanne Godow Bratt Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg E-post: sanne.godow.bratt@lansstyrelsen.se Tel: 026-171000 vx, 070-2286248 Beräkningar och sammanställning av rapport: Gustav Persson, projektmedarbetare EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn E-post: gustav.persson@hig.se Tel: 073-4607209 Högskolan i Gävle/Länsstyrelsen Gävleborg, 2012.

Innehåll 1 Allmänt 1 2 Nuläge energianvändning 1 3 Uppmätta parametrar 2 4 Nuläge energibalans, årssimulering 3 5 Några möjliga åtgärder 3 6 Åtgärdspaket 4 7 IR-bilder 7 8 Övriga kommentarer 8 9 Ordförklaringar och förtydliganden 9 Bilagor A: Grundläggande om energianvändning i byggnader B: Anteckningar från platsbesök C: Indata till simulering D: Resultat av mätning av luftläckage med trycksättning E: Planritning

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 1 Allmänt Fastighetsägare: Ockelbogårdar AB Typ av ägande: Kommunalt fastighetsbolag Antal lägenheter: 5 st Byggår: 1977 Genomförda energibesparande åtgärder: Tilläggsisolering vind Placering: Rural Energideklaration gjord: Ja OVK-besiktning: Ok (2011-07-26) Radon: Ok PCB-inventering: Ej gjord Planerade åtgärder: Undermätare för el Konstruktion: Stomme träregel, mellanbjälklag i betong, platta på mark. Egna ingångar för varje lägenhet, loftgång. 2 plan. Uppvärmningssätt: Direktverkande el Uppvärmningssätt varmvatten: VVB i varje lägenhet, el Ventilation: Frånluft, styrd via spiskåpa Uppvärmd area (A temp ): 364 m 2 Uppvärmd volym: 872 m 3 VVC: Nej Klimat som använts vid simulering: Större köldbryggor: Gävle Loftgång, stålbalkar i vägg 2 Nuläge energianvändning Köpt energi 2011, faktisk (exkl hushållsel): 64 MWh el Köpt energi 2011, normalårskorrigerad: 71 MWh el Köpt energimängd är beräknad/fördelad: ja, fördelad på Atemp Beräknad energianvändning för varmvatten: 13 MWh/år Fastighetsel: - * Schablonmässigt beräknad hushållsel: 11 MWh/år Beräknade omvandlingsförluster: - Byggnadens specifika energianvändning: Byggnadens effektbehov vid -22 º C: ~190 kwh/m 2 år 65 W/m 2 (för 21 º C inomhus) *Fastighetselen antas ingå i övrig el 1

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 3 Uppmätta parametrar Uppmätt luftläckage är 1,05 l/s,m 2 vid 50 Pa undertryck för en lägenhet. En god lufttäthet är viktigt för att undvika ofrivillig ventilation och ökad energianvändning. Särskilt viktigt vid installation av FTX-ventilation. Vid självdragsventilation utgör den dock en del av ventilationen. Byggnaden anses otät men bättre än genomsnittet bland liknande hus i projektet. Uppmätt 22,4 º C medeltemperatur vid långtidsmätning i en lägenhet. Rekommendationen är 21 º C. En högre temperatur medför ökad energiförbrukning. Uppmätt luftomsättning i lägenhet är 0,5 oms/h vid full köksfläkt. *Uppskattat till 0,2-0,3 oms/h utan fläkt. Kravet på luftflöde är 0,35 l/s m 2 golvarea enligt Boverket vilket motsvarar 0,5 oms/h vid en takhöjd på 2,5 m. Det innebär att ventilationsgraden är undermålig om inte fläkten körs på full effekt hela tiden. Byggnadens beräknade specifika energianvändning (för värme, varmvatten och fastighetsel) är ca 190 kwh/m 2 år, vilket är högre än riksgenomsnittet för flerbostadshus. 2

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 4 Nuläge energibalans, årssimulering Energiförluster Energitillförsel 1,7% 0% 15,8% 3,9% 12,0% 12,0% 4,5% 23,3% 26,7% Väggar Fönster Dörrar Golv Tak Ventilation/Luftläckage Avlopp Vädring 8% 9% 9% 15% 59% Köpt värme till radiatorer Gratis värme från solinstrålning Gratis värme från personer Gratis värme från apparater Köpt värme till varmvatten Köpt fastighetsel 5 Några möjliga åtgärder, energibesparing med nuläge som utgångspunkt Typ av åtgärd Beräknad energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig besparing (kr/år), nuvarande energipris Pay off tid (år) Brukstid (år) Besparing under hela åtgärdens brukstid (kr) Åtgärd Blir åtgärden nödvändig pga lönsam inom nuvarande brukstiden? skick? Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull Väggar: Tilläggsisolering, 200 mm mineralull 8400-12% El 400 000 7 100 56 40 234400 NEJ NEJ 10600-15% El 430 000 9 000 48 40 295800 NEJ NEJ Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) 6900-10% El 110 000 5 900 19 30 151400 JA NJA Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) Ventilation: Högeffektivt FTX-system, utan lufttätning Ventilation: Högeffektivt FTX-system med lufttätning Ventilation/VV: Frånluftvärmepump för varmvatten Köldbryggor: kapning och isolering av loftgång 10100-15% El 360 000 8 600 42 30 221600 NEJ NJA 13900-20% El 460 000 11 800 39 30 304900 NEJ NJA 2300-3% El 310 000 2 000 155 15 27100 NEJ NEJ 4800-7% El 500 000 4 100 122 15 56600 NEJ NEJ 1400-2% El 80 000 1 200 67 15 16500 NEJ NEJ 2500-4% El pris saknas 2 100-40 69800 NEJ NEJ Solfångare för varmvatten ca 15 m2 6400-9% El 90 000 5 400 17 30 140400 JA NEJ Solceller 10 kwt, ca 70 m2 8500-12% El 150 000 7 200 21 30 186500 JA NEJ Effektiva luft/luftvärmepumpar 22400-33% El 100 000 19 000 5 15 264000 JA NEJ Byte av dörrar (U=0,9) 1400-2% El 80 000 1 200 67 30 30700 NEJ NJA Återvinning av duschspillvatten 2600-4% El 30 000 2 200 14 15 30600 JA NEJ Sänkning av innetemperatur 2 grader 8700-13% El 10 000 7 400 1 15 102500 JA NEJ Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) MERKOSTNAD 13900-20% El 100 000 11 800 8 15 163800 JA NEJ Beräknad investeringskostnad i tabellen ovan avser hela kostnaden för åtgärden. Om en liknande åtgärd behöver vidtas oavsett energibesparingen pga. byggdelens nuvarande skick, bör endast merkostnaden för att välja ett mer energieffektivt alternativ upptas som investeringskostnad. I dessa fall kommer det innebära en avsevärt förbättrad lönsamhet för åtgärden. Detta synsätt är främst tillämpbart för fasad- och fönsterrenoveringar. I tabellens sista rad visas ett exempel på detta avseende fönsterbyte. 3

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 6 Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1 Åtgärd Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) 10100-15% El 360 000 18600-27% El 400 000 Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Solfångare för varmvatten ca 15 m2 25100-36% El 90 000 Sänkning av innetemperatur till 20 grader 31300-45% El 10 000 Totalt 31300-45% - 860 000 kr 26 700 Kommentar till åtgärdspaketet: Detta åtgärdspaket kräver ingen åtgärd av ventilation eller uppvärmningssätt. Ventilationen bör dock ses över eftersom dessa åtgärder troligen minskar luftomsättningen i byggnaden pga bättre täthet, och byggnaden är redan innan åtgärder underventilerad. Utvändig tilläggsisolering åtgärdar även köldbryggor i form av bärande stålbalkar i ytterväggarna. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 47 W/m 2 Paketet når i stort en halvering, men den totala lönsamheten ur livscykelperspektiv är tveksam. 4

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo Åtgärdspaket 2 Åtgärd Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull Ventilation: Högeffektivt FTX-system med lufttätning Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) 13900-20% El 460 000 22400-33% El 400 000 28300-41% El 500 000 Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Solceller 10 kw t, ca 70 m2 36800-53% El 150 000 Totalt 36800-53% - 1 510 000 kr 31 300 Kommentar till åtgärdspaketet: FTX-systemet kräver ett tätt klimatskal för att fungera. Att installera ett FTX-system utan tätning skulle inte medföra någon besparing alls. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 37 W/m 2 Paketet når en halverad energianvändning, men kan inte anses lönsamt. 5

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo Åtgärdspaket 3 Åtgärd Ventilation/VV: Frånluftvärmepump för varmvatten Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) 1500-2% El 80 000 Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Effektiva luft/luftvärmepumpar 26400-38% El 100 000 Solceller 10 kw t, ca 70 m2 34900-51% El 150 000 Totalt 34900-51% - 330 000 kr 29 700 Kommentar till åtgärdspaketet: Inga åtgärder på klimatskal eller uppvärmningssätt. Luft/luftvärmepump är ett effektivt sätt att avlasta radiatorerna och en bra LLVP beräknas ge en besparing på ca 40 % av köpt energi till radiatorerna per helår i rådande klimat och med bra placering. Kräver dock en del underhåll och manuell hantering och minskar heller inte byggnadens behov av värme. Frånluftsvärmepump minskar energiåtgången för varmvattenberedning och säkerställer ventilationen. Dock kan en FLVP gå med lägre totalverkningsgrad än vad den skulle gjort om den kopplats även till värmesystemet, vilket inte är möjligt utan vattenburet radiatorsystem. Paketet når en halvering och kan rimligen också ses som lönsamt ur livcykelperspektiv. 6

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo Åtgärdspaket Egen Åtgärd Procentuell minskning mot Beräknad total Sparat nuvarande energibesparing energislag energianvändning (kwh/år) (%/år) Beräknad investeringskostnad (kr) Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) 6900-10% El 110 000 Luft-luftvärmepump, installation i endast 1 lgh 10800-16% El 20 000 Solceller 10 kw t, ca 70 m2 19300-28% El 150 000 Totalt 19300-28% - Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris 280 000 kr 16 500 Kommentar till åtgärdspaketet: Åtgärder som fastighetsägaren själv avser går vidare med helt eller delvis. I detta fall antas att installation av luft-luft-värmepump görs i endast en lägenhet i utvärderingssyfte och att installationen görs efter fönsterbyte. Om installationen istället görs innan andra åtgärder borde besparing på årsbasis för hela den aktuella byggnaden bli ca 5 MWh/år, motsvarande 7 % minskning mot nuläge. Solceller kan installeras i större omfattning på närliggande byggnaders tak och kopplas samman. Om totalt 200 m2 solceller kan installeras ger det en årlig elproduktion på ca 24000 kwh. För beräkningarna har antagits att medeltemperaturen inomhus är 22 grader. Om denna sänks mha maxbegränsning på radiatorerna till 20 grader, nås en årlig kostnadsbesparing på ca 7400 kr med dagens priser för byggnaden. En uppskattning för hela området med samma antagande ger ca 40 000 kr/år i besparing. 7 IR-bilder Bristfällig isolering vid tak Köldbryggeverkan vid loftgång Transmissionsförlust vid markplatta Bristfällig isolering ger lokalt lägre temp Luftläckage vid fönster Luftläckage vid fönster 7

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 8 Övriga kommentarer Simuleringen utgår från uppmätta värden. Ventilationen inte är tillfredställande i byggnaden och det skulle innebära en ökning av energianvändningen med ca 14 % för att nå kravet på 0,5 luftomsättningar/timme. Beräkningarna bygger dock på nuläget vilket innebär att de beräknade besparingarna kan bli mindre om ventilationsgraden ökas. Det skedde en ökning av energianvändningen mellan år 2010 och 2011 med 27 % normalårskorrigerat. Vad detta beror på är oklart men skulle kunna förklaras av en ökad inflyttning av barnfamiljer till området. 2011 års värden ligger till grund för beräkningarna. Fasad, tak och fönster är generellt i gott skick. Tilläggsisolering på vind finns därför föreslås inga åtgärder där. Bråte finns dock i isoleringen vilket försämrar isoleringsförmågan lokalt. Om uppvärmningssystemet byts från direktverkande el till ett vattenburet system med närvärme, skulle det innebära en minskad miljöbelastning motsvarande ca 50 ton CO 2 /år, en minskning med 82 %. Energibehovet hos byggnaden minskar inte med denna åtgärd. 8

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo 9 Ordförklaringar och förtydliganden A temp Uppvärmd golvarea i m 2 i byggnaden avsedd att värmas till mer än 10 grader. Köpt energi Med köpt energi avses den energi som tillförs byggnaden i form av köpt värme, varmvatten och fastighetsel. De boendes hushållsel inkluderas inte. Hänsyn till hushållselen tas endast schablonmässigt i form av en uppvärmning av byggnaden. Den köpta energin redovisas som faktisk och normalårskorrigerad. I vissa fall är den köpta energin uppmätt och i vissa är den beräknad. Det senare är fallet då en och samma undercentral/värmecentral förser flera byggnader med energi. En fördelning görs då med avseende på Atemp med hänsyn taget till verkningsgrad och eventuella förluster i kulvert och liknande. Byggnadens effektbehov Byggnadens effektbehov avser värmeeffekten som behövs för att kompensera för transmissions- och ventilationsförluster och upprätthålla 21 º C inomhus när utetemperaturen är -22 º C. Internvärme och effektbehovet för tappvarmvatten inkluderas ej. Köldbryggor Byggnadsdelar med lokalt försämrad isoleringsförmåga. Till exempel hörn, anslutningar vägg/golv/tak, loftgångar, balkonger m.m. Köldbryggor påverkar energianvändningen för byggnaden, men är svårbedömda när det inte finns konstruktionsritningar. I de fall då ritningar saknas hanteras köldbryggor endast schablonmässigt i beräkningarna. Normalårskorrigering Eftersom klimatet varierar mellan olika år, görs en korrigering av den uppmätta energiförbrukningen med s.k. normalårskorrigering. Detta innebär att det aktuella årets förbrukning räknas om till att motsvara ett normalår, som är medelvärdet av klimatet på orten under 30-årsperioden 1970-2000. Solceller Solceller används för att generera el som kan användas direkt i byggnaden eller säljas ut på elnätet när det finns en överproduktion. Solceller installeras med viss toppeffekt i kw och 1 kw upptar ca 7 m 2. Ska monteras i ca 45 graders vinkel i söderläge för bästa utbyte. Energimängden per år beräknas som 850 installerad effekt i kw. Investeringskostnaden bedöms till 15000 kr/kw. Kostnadsbesparingen har bedömts i form av ett minskat behov av köpt el och att möjligheten finns till nettodebitering. Solfångare Solfångare används för att producera främst varmvatten, men kan också till viss del avlasta värmesystemet. De dimensioneras så att de står för hela byggnadens varmvattenbehov i juni och juli. På årsbasis ger de ca 50 % av energibehovet för varmvatten. Investeringskostnaden bedöms till 6000 kr/m 2 solfångararea. Luftomsättning Luftomsättning är ett mått på hur ofta luften i byggnaden byts ut. Boverket föreskriver att uteluftsflödet ska vara 0,35 l/s m 2 golvarea, vilket motsvarar 0,5 luftomsättningar/timme vid en normal takhöjd på 2,5 m. Kravet gäller vid nybyggnation, men även vid omfattande renoveringar kan det bli aktuellt att kraven uppfylls. FTX-ventilation Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Kräver dragning av ventilationskanaler till varje lägenhet och att klimatskärmen är lufttät. Vid simuleringen av FTX ansätts ett system utan kyla med en 9

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo luftomsättning på 0,5 oms/timme, inblåsningstemperatur på 18 grader, SFP på 1,0 kw/(m 3 /s) och en temperaturverkningsgrad på 90 %. Investeringskostnaden bedöms till ca 60000 kr/lägenhet exkl. eventuell tätning av klimatskärm för bästa funktion. Spillvattenåtervinning Kan göras centralt på samlingsledning för avlopp eller lokalt vid duschar/badkar. I simuleringen har antagits att endast duschspillvattenåtervinning installeras och att den minskar energibehovet för varmvatten med 20 %. Dock behövs en del underhåll i form av rengöring för att inte denna typ av värmeväxlare ska tappa effektivitet. Investeringskostnaden bedöms till ca 5000 kr/lägenhet. Injustering av värmesystem Vid vattenburna värmesystem är det viktigt att hela radiatorsystemet är justerat så att rätt flöden fås i alla rör och radiatorer, så att radiatorerna fungerar som avsett. Om så inte är fallet kan inomhustemperaturerna variera på olika ställen i byggnaden, ofta med klagomål på inneklimatet och hög energiförbrukning som följd. Om förändringar gjorts i fastigheten i form av t.ex. tilläggsisolering, byte av värmekälla, nya termostatventiler m.m. bör man göra en ny injustering. Genom att injustera värmesystemet kan man ofta spara 10-15 % av energin till uppvärmningen på årsbasis. Isoleringsluckor över fönster En metod som i Sverige inte är särskilt beprövad. Innebär att fönstren täcks med isolerande luckor nattetid för att minska värmeförluster då behovet av dagsljus ändå inte föreligger. Minskar också behovet av kyla och vädring under den tid på året då solinstrålningen är hög. Då tekniken inte är så utspridd finns få studier på den energimässiga besparingen, men för simuleringen har ansatts att fönstren täcks med motsvarande 50 mm tättslutande cellplastisolering nattetid. Kostnaden för denna åtgärd har ej uppskattats. Individuell mätning och debitering, IMD Ett alternativ för minskad energianvändning är att införa individuell mätning och debitering av värme och/eller varmvatten för varje lägenhet (IMD). Detta är en åtgärd som skapar incitament för varje hyresgäst att hushålla med energin. IMD av värme är fortfarande något problematisk då värmebehovet styrs till stor del av byggnadens utformning och endast till en liten del av hyresgästens egen påverkan, men det finns fungerande system på marknaden som hanterar detta. IMD av varmvatten däremot är enklare, eftersom varmvattenförbrukningen till största del styrs av hyresgästen själv. Studier visar att IMD av varmvatten kan minska varmvattenenergianvändningen mellan 15 30 % Det finns system för detta där investeringskostnaden endast är ca 1000-1500 kr/lgh och där den årliga driftkostnaden uppskattas till ca 100 kr/lgh. Det gör att IMD av varmvatten i många fall är lönsamt. Noggrannare beräkningar av detta har inte gjorts. Informera de boende Inom ramen för denna rapport har inte behandlats vad som kan göras av de boende själva för att minska energianvändningen i byggnaden. Många åtgärder som kan vidtas av de boende kommer dem själva till del i form av en minskad förbrukning av hushållsel, såsom byte till energisnål belysning, att helt stänga av hushållsapparater och hemelektronik i standbyläge, rätt temperaturer i kyl och frys m.m. När det gäller hushållens behov av värme och varmvatten står ofta du som fastighetsägare för kostnaden och således kan det vara en idé att informera hyresgästerna om olika möjligheter för att spara energi och skapa incitament för hyresgästerna att minska sin förbrukning. Det kan vara åtgärder som att dra för gardiner och persienner för fönstren nattetid, inte placera möbler framför radiatorer, inte diska under rinnande vatten, tvätta fulla maskiner och lufttorka tvätten istället för att använda torktumlare, ta korta duschar istället för att bada m.m. Priser och lönsamhetsbedömning Till grund för kostnadsberäkningarna ligger priserna som anges i Sektionsdata ROT 2011 (Wiksells Byggberäkningar AB), tidigare studier samt uppskattade marknadspriser. Alla priser anges exkl moms och 10

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Marstrandsvägen 68, Ockelbo inkluderar inte kostnader för projektering, myndighetsavgifter, anslutningsavgifter och liknande. Priserna ska ses som mycket ungefärliga eftersom en renovering måste projekteras olika från fall till fall och beror mycket av byggnadens beskaffenhet, planlösning m.m. Antaganden om nuvarande priser på energi, exkl moms, har gjorts enligt följande: Pris el: 0,85 kr/kwh Pris fjärrvärme: 0,50-0,60 kr/kwh (beroende på leverantör) Pris pellets: 0,40 kr/kwh Pris eldningsolja: 1,05 kr/kwh För lönsamhetsberäkningarna i rapporten har antaganden gjorts enligt följande: Reell kalkylränta: 6 % Reell årlig energiprisökning el och olja: 5 % Reell årlig energiprisökning fjärrvärme och pellets: 3 % Brukstiden för åtgärderna har satts enligt nedan: Åtgärder klimatskärm (utom fönster/dörrar): Åtgärder fönster/dörrar, solceller/solfångare: Fastighetstekniska installationer/regleråtgärder: 40 år 30 år 15 år Internräntediagram från BELOK Totalverktyg har använts i rapporten för att åskådliggöra den långsiktiga lönsamheten i investeringarna. Diagrammet visar den totala internräntan för åtgärdspaketen. Kriteriet för lönsamhet är att internräntan överstiger den antagna korrigerade kalkylräntan, som beräknas som reell kalkylränta minus reell årlig energiprisökning. Mer information om verktyget finns på www.belok.se. Hänsyn har inte tagits till ökade underhållskostnader till följd av en åtgärd. Observera att åtgärdspaketen endast är exempel och inte optimerade för att erhålla maximal lönsamhet eller energibesparing. Felmarginal Det är viktigt att ha i åtanke att flera olika faktorer påverkar noggrannheten i beräkningarna och hur pass väl de kommer överensstämma med en eventuell verklig åtgärd i byggnaden för att minska energianvändningen. Uteklimatets variationer och beräkningsmässiga korrigeringar av klimatet, slumpmässigt varierande parametrar såsom personnärvaro, förbrukning av hushållsel och varmvatten är parametrar som har en stor osäkerhet. Osäkra siffror på tillförd energi till byggnaden medför också att datormodellerna är svåra att validera mot uppmätt data, exempelvis vid kulvertförsörjning av flera byggnader från samma värmecentral med okända förluster i pannor och kulvertar. I många fall är också underlagen i form av ritningar osäkra eller bristfälliga, vilket gör att antaganden gjorts gällande t.ex. väggars uppbyggnad, markkonstruktion och köldbryggor. De datormodeller som har byggts och ligger till grund för beräkningarna överensstämmer väl med fastighetsägarnas uppgifter på uppmätt förbrukning i de flesta fall. Dock gör osäkerheten i de värden som används i datormodellen att det finns en felmarginal i beräkningarna som man bör ha i åtanke inför en eventuell renovering. för Energiprogramvaran BV 2 har använts för att simulera energibesparingen hos olika renoveringsåtgärder. Det främsta syftet med förslaget är utbildning om och informationsspridning kring potentialen för energibesparingar i flerbostadshus och rapporten ska därför ses som översiktlig och vägledande inför en eventuell renovering. 11

BILAGOR

Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används! Det går att spara mycket pengar på att investera i energibesparande åtgärder bara man vet hur. Det här är en kort introduktion till grundläggande begrepp inom energianvändning i byggnader. Om projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn (EKG-F) Projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn drivs av Länsstyrelsen i Gävleborg i nära samarbete med Högskolan i Gävle med medel från bl.a. Energimyndigheten. Projektet pågår under 2012 och syftet är att ta fram förslag på energi och kostnadseffektiva renoveringslösningar av tio flerbostadshus spridda i länets kommuner. EKG-F ska bidra till att öka den praktiska kunskapen i regionen för en fortsatt energieffektivisering i fastighetssektorn. Grundläggande om energianvändning i byggnader Husen vi bor i kräver en hel del energi för sin drift. Både i form av uppvärmning av rummen vi vistas i och av vårt varmvatten, men också i form av el för att driva all vår elektriska utrustning som till exempel belysning, kyl och frys, TV och datorer. Av all energi som vi använder i Sverige går nästan 40 % till våra bostäder. Effekt och energi Skillnaden mellan begreppen effekt och energi är viktig att känna till. Effekten kan beskrivas som styrkan på en apparat som använder eller genererar någon form av energi. Exempelvis ett värmeelement, brödrost eller en motor. Energi är effekten gånger den tid som effekten verkar. Effekt mäts oftast i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är tusen watt. Energi mäts vanligen i enheten kilowattimmar eller förkortat: kwh. I stora byggnader med hög energianvändning kan det bli aktuellt att använda megawattimmar i stället, förkortat MWh. En megawattimme är tusen kilowattimmar. En kilowattimme motsvarar exempelvis energin som åtgår för att ha en hårtork igång i en timme. Enheten kwh används oavsett om det handlar om energi i form av el eller energi i form av värme. 1

Leverantörer av el och värme tar betalt för antalet förbrukade kilowattimmar, och priset varierar beroende på vilken källa som genererar energin. Energi förekommer i flera olika skepnader, energiformer. De vanligaste energiformerna som förekommer när det gäller byggnader är värmeenergi och elektrisk energi. Man brukar också tala om energikvalité. Energiformer med hög energikvalité är energi som lätt kan omvandlas till en annan energiform. Elektrisk energi har hög energikvalité eftersom den enkelt kan göras om till exempelvis värmeenergi eller mekanisk energi med små förluster. Värmeenergi har låg energikvalité den är svår att omvandla till någon annan energiform. Energin i balans Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omsättas i andra energiformer. Den totala mängden energin i ett system bevaras. Vad som är systemet i detta fall väljer man oftast själv, men det faller sig ganska naturligt att se en hel byggnad som ett system när man studerar energianvändning i hus. Vad ovanstående princip egentligen säger är att all tillförd energi är lika med all energianvändning i en byggnad. Det betyder att man med kännedom om den energi som tillförs en byggnad i form av värme och el, kan man ta reda på var energi tar vägen i form av förluster. Förluster sker genom att värme överförs till omgivningen via byggnadens väggar, tak, fönster, dörrar och golv. Dessutom försvinner en del av värmen med ventilationsluften, otätheter i byggnaden och med avloppsvattnet. Den största drivkraften som bestämmer hur stora förlusterna blir, är skillnaden mellan inne och utetemperatur. Byggnadens värmesystem Den energi som vi tillför byggnaden kommer från husets värmesystem. Det kan vara via t.ex. fjärrvärme, eldning av olja eller pellets i en panna, eller en värmepump. 2

Används någon av dessa fördelas värmen ut i husets lägenheter via ett vattenburet radiatorsystem. Om man istället har direktverkande el är radiatorerna eldrivna. Vi får också energi som genereras inne i byggnaden. Personerna som bor i huset alstrar nämligen värme, liksom de apparater som finns i huset. Dessutom får vi ett visst tillskott av energi från solen när den lyser på byggnaden och in genom fönstren och då värmer upp huset. Dessa tillskott av energi, som inte kostar något, brukar man helt enkelt kalla för gratisenergi. Mängden energi som går åt för att värma upp ett hus beror bland annat på skillnaden mellan inom -och utomhustemperatur. Under vinterhalvåret när det är kallt ute kommer mer energi att överföras genom klimatskalet till omgivningen och alltså måste vi då tillföra mer energi till husets värmesystem för att kompensera för de ökade energiförlusterna. Det omvända gäller givetvis under sommarhalvåret, då husets värmesystem många gånger helt kan stängas av. Eftersom vårt klimat i landet skiljer sig en hel del åt i norr och söder, kommer ett hus i Kiruna behöva mer tillförd energi än samma hus i Malmö. För att få jämförbara siffror på energiförbrukningen som är oberoende av vilket klimat som råder under olika tidsperioder (det kan ju exempelvis vara betydligt kallare ett visst år än det normalt sett är), brukar man använda s.k. normalårskorrigering. Byggnadens klimatskal Med byggnadens klimatskal eller klimatskärm menar man dess ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kort sagt de delar av huset som angränsar mot uteklimatet. Ett tätt och välisolerat klimatskal minskar värmeavgivningen från byggnaden till omgivningen. Denna typ av värmeförlust brukar kallas byggnadens transmissionsförluster. Klimatskalets förmåga att innesluta värme i byggnaden brukar man beskriva med ett U-värde. Ett lågt U-värde betyder att isoleringsförmågan är bra. Man eftersträvar alltså låga U-värden på de byggnadsdelar som utgör klimatskalet. Ett äldre 2-glas fönster har ett U-värde runt 3. Ett nytt 3-glas energifönster kanske har ett U-värde runt 1 och släpper alltså ut 70 % mindre värme än ett äldre fönster. En viktig aspekt att studera i klimatskalet är köldbryggor. Köldbryggor uppkommer där en konstruktionsdetalj, exempelvis en balk, har kontakt med den kalla utsidan utan att något isolerande material ligger emellan. Då leds värmen ut ur byggnaden via köldbryggan. Det är exempelvis vanligt att man får köldbryggor vid fönster och dörrar samt vid infästningar av balkonger. Ventilation Ventilation är viktigt för att få en god omsättning av luften i en byggnad. Det behövs för att bortföra luftföroreningar och fukt och att tillföra frisk luft in i huset. Ventilation kan utformas på olika sätt. De vanligaste typerna är självdrag (S), frånluft (F) och från och tilluftsventilation (FT). De två sista kan utföras med eller utan återvinning av värmen. Vilken typ av ventilation som finns i byggnaden påverkar också energianvändningen. Den vanligaste typen i äldre hus är självdragsventilation. Här används inga kanaler eller fläktar för att styra luftflödena, utan luften kommer in genom håligheter i klimatskalet och via särskilda luftdon. Nackdelarna med självdrag 3

är att luftflödet inte kan styras och är därför svårt att kontrollera. Luftmängden varierar mycket beroende på utetemperaturen och vindförhållanden. Dessutom har luften som kommer in samma temperatur som uteluften, vilket gör att den måste värmas till rumstemperatur. Det kräver energi. Däremot så kräver självdrag ingen elektrisk energi för att driva ventilationsfläktar. I de andra ventilationstyperna, F och FT, har man särskilda ventilationskanaler och fläktstyrda luftflöden. I F-ventilation suger man ut luft från rummet och ny frisk luft sugs då in genom tilluftsdon i klimatskalet hål i väggarna. I FT-ventilation suger man ut luft ur rummet samtidigt som man blåser in ny frisk luft via särskilda tilluftskanaler. Man får en god kontroll över ventilationen och luftomsättningen och luftflödet påverkas inte i samma grad av yttre förhållanden. Ofta kompletterar man FT-ventilationen med s.k. värmeväxlare i nyare installationer. Det innebär att man återvinner värmen som finns i rumsluften som sugs ut och för över den till den kalla, inkommande uteluften. Det gör att uteluften inte behöver värmas lika mycket och då sparar man energi. Varmvatten Det går åt en hel del energi för att värma det varmvatten vi använder i hushållen. Varmvattnet ska hålla en temperatur i intervallet 50-65 C för att undvika risk för tillväxt av bakterier och risken för skållning. Det ska då värmas från kallvattentemperatur som kan vara i storleksordningen 4-20 C. Ju varmare kallvattnet är desto mindre energi går åt för att värma det. Sätten för hur varmvattnet värms upp varierar. Det kan vara via fjärrvärme, ackumulatortank kopplad till eldningspanna, eluppvärmd varmvattenberedare eller solfångare. El När det gäller användningen av el i flerbostadshus brukar man skilja på fastighetsel och hushållsel. Fastighetsel är den el som används till belysning i gemensamma utrymmen, exempelvis entré och trapphus, drift av cirkulationspumpar för värmesystemet och fläktar i ventilationssystemet. Hushållsel är den el som förbrukas i hushållen, dvs. kyl och frys, spis, TV m.m. Specifik energianvändning För att enkelt kunna jämföra olika byggnaders energiprestanda med varandra oavsett hur stor byggnaden är, brukar man använda måttet specifik energianvändning eller energiprestanda. Det är byggnadens energianvändning i kwh delat med byggnadens uppvärmda boarea i kvadratmeter. Enheten för specifik energianvändning blir alltså kwh/m 2. Boverket har i sina byggregler, BBR, satt upp krav för hur hög den specifika energianvändningen får vara när nya hus byggs idag. I Gävleborgs klimatzon får värdet numera vara högst 110 kwh per kvadratmeter. I den ändring av BBR som började gälla 1/1 2012 skärptes kraven på energiprestanda (var tidigare 130 kwh/m2) och dessutom har krav införts även vad gäller ombyggnationer. I genomsnitt används i Sveriges flerbostadshus 158 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. I Gävleborg är siffran 164 kwh per kvadratmeter, vilket alltså innebär att vårt läns flerbostadshus har högre energiförbrukning än riksgenomsnittet. 4

Minska energianvändningen Det finns en hel del åtgärder som kan vidtas för att spara energi och pengar i flerbostadshus. Det är inte omöjligt att energiförbrukningen kan halveras med rätt åtgärder! Väl utförda åtgärder minskar också utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, så det finns även en miljömässig vinst i att energieffektivisera. Eftersom varje byggnad är unik så kan det vara svårt att säga generellt vilken sparpotential som finns i olika typer av åtgärder. Man måste bedöma varje byggnad individuellt för att kunna beräkna vilka åtgärder som lämpar sig för just den byggnaden. Det är också viktigt att åtgärder görs i rätt ordning. Det är till exempel ingen idé att först justera in värmesystemet om man planerar att tilläggsisolera. När vi besöker era fastigheter kommer vi se på möjligheterna att genomföra en rad olika åtgärder och dessutom bedöma hur åtgärderna samverkar med varandra. Vi kommer också räkna på de ekonomiska vinsterna av att genomföra åtgärderna. Vad gör vi på platsbesöken? Vid platsbesöken kommer vi mäta och observera en rad olika aspekter. Vi gör exempelvis: Mätning av inne och utetemperaturer Termografering med värmekamera för att upptäcka bristfällig isolering, köldbryggor m.m. Trycksättning av rum för att mäta otätheter i klimatskalet Mätning av luftflöden med hjälp av s.k. spårgasteknik Observationer av skick på fönster, dörrar, fasad, vinds -och markkonstruktion Observationer av ventilationssystem; kanaler, fläktar m.m. Observationer av skick på värmesystem; panna/undercentral, cirkulationspump, radiatorer och rördragning. Inför platsbesöken underlättar det om vi får information om byggnaden i form av: Ritningar Förbrukning av el och fjärrvärme de senaste två åren Förbrukning av olja/ved/pellets vid eldning i egen panna de senaste två åren Förbrukning av varmvatten de senaste två åren. Om det saknas: kallvattenförbrukning istället. Information om redan genomförda renoveringar Säkerställ tillgång till minst en lägenhet vid besöksdagen Mer information och lästips På nedanstående länkar finns mycket bra och nyttig information om energianvändning i byggnader. www.energimyndigheten.se www.energiaktiv.se www.boverket.se www.renoveraenergismart.se www.energiradgivarna.com www.energieffektivabyggnader.se 5

Anteckningar från platsbesök Ockelbo, 16/3 2012 BYGGNADEN UTVÄNDIGT 2-g kopplade träbågar, båge öppnas inåt. Försedda med tätlister. Platta på mark utan kantisolering. Golv är försedda med linoleummatta (PVC i badrum). Altandörr 2-g kopplade träbågar - tunt under fönster (förmodligen ingen isolering). Mellanbjälklaget utkragar som loftgång, genom ytterväggen. Loftgång i gott skick förutom delar som försetts med rostfritt stålvinkel som bär upp utbyggd altandel (denna fångar upp vatten som får svårt att avdunsta). Sprickor och lossnade betongbitar synliga underifrån där profilen har monterats. Utvändigt spricka på markplattans kant, vid gaveln mot vägen. Fasad av träpanel i gott skick. Fönster i gott skick. Betongtakpannor i gott skick. Fel lutning lokalt på hängränna. Vindsutrymmet RF = 48 % Synlig uppbyggnad, uppifrån: Ca 200 mm lösull Papp på mineralullsvåda Mineralull Plank (glespanel). Bråte finns i lösullen. BYGGNADEN INVÄNDIGT Vardagsrum Pelare av stål mellan fönster springa synlig (vid tryckprovning läckte luft in där). Direktverkande elradiatorer med inbyggda termostater/reglering. Utbytta i olika omgångar: Nedre planet Vardagsrummet (utbytta ca 1998): 1 st 500 W, 1250 W. Entréen (utbytt 2010): 1 st 800 W Köket: 1 st 1250 W WC vid entré (utbytt 2010): 400 W Övre planet Sovrum trappa upp till höger: 750 W Sovrum trappa upp till vänster: 500 W

Sovrum mitten: 750 W Badrum: 500 W oljefyllt NIBE Compact Cu varmvattenberedare. 200 liter, 3000 W. Installerat 2003. VENTILATION Generellt: Lägenheterna är frånluftsventilerade. Tilluftsdon Fresh 99, reglerbar i 4 lägen när den stängs finns fortfarande ett basflöde. Frånluftsdon cirkulära med roterande tallrik. Fläkt finns monterat på taket, denna suger luft ur badrummet, WC samt kök via spiskåpan. Fläkten är inställbar i tre lägen (1,2,3) och spiskåpans spjäll kan ställas in i två lägen (min, max). Övre planet Sovrum trappan upp till vänster: tilluftsdon 1/2 öppet lläge Sovrum trappan upp till höger: tilluftsdon 1/2 öppet läge Sovrum mitten: tilluftsdonet stängt Badrummet: öppet 18 varv. Nedre planet WC- don öppet 16 varv. Vardagsrum: tilluftsdon helt öppet Köksfläktsspjället var inställt på grundflöde (min). Frånluftflödesmätning Köket Stängt spjäll: läge 1 = 2,4 l/s, läge 2 = 3,7 l/s, läge 3 =4,6 l/s Öppet spjäll: läge 1 = 2,7 l/s, läge 3 = 4,7 l/s WC (nedre planet) Stängt spjäll: läge 1 = 5,9 l/s, läge 3 = 9,7 l/s WC (övre planet) Stängt spjäll: läge 1 = 6,3 l/s, läge 3 = 10,0 l/s DATA för tryckprovning: Utetemperatur 4 C Inne 22 C Rumshöjd: 2,4 m Volym = 230,4 m³ Omslutningsarea 230,4 ² Golvarea = 48 m² per plan.

Anmärkning! Tilluftsdonen kunde inte förseglas ordentligt med risk för att tapeter revs sönder pga tejpning. Flödesmätningens flödesexponent indikerar turbulent strömning, förmodligen pga donen, inte minst utifrån att termograferingen visar få inläckagevägar. Stosmätning Kök: Öppet spjäll, fläkt läge 1: 2,7 l/s Öppet spjäll, fläkt läge 3: 4,7 l/s WC ner: Stängt spjäll, läge 3: 9,7 l/s Stängt spjäll läge 1: 5,9 l/s Tilluft v-rum (dålig anslutning stos) fullt öppet don: 0,0 l/s (köksfläkt läge 1) WC uppe: Stängt spjäll, läge 3: 10,0 l/s Stängt spjäll läge 1: 6,3 l/s

Indata till simulering Ockelbo Använd programvara: BV2 2010 Parameter Värde Enhet Atemp 364 m2 Genomsnittlig takhöjd 2,396 m2 Antal plan 2 st Uppvärmd volym 872 m3 Klimatdata, ort Gävle - Varmvatten 12,9 MWh/år Byggnadens termiska vikt Lätt - Byggnadens medelinomhustemperatur 22 ºC Area vägg söder (inkl fönster och dörrar) 118,3 m2 Area vägg öster (inkl fönster och dörrar) 50,4 m2 Area vägg väster (inkl fönster och dörrar) 50,4 m2 Area vägg norr (inkl fönster och dörrar) 118,3 m2 Genomsnittligt U-värde vägg 0,36 W/m2ºC Area fönster söder 20 m2 Area fönster öster 1,4 m2 Area fönster väster 0 m2 Area fönster norr 37,4 m2 Glasandel fönster 80 % G-värde fönster (innan solavskärmning) 0,76 - Genomsnittligt U-värde fönster 2,9 W/m2ºC Area dörr söder 9,6 m2 Area dörr öster 0 m2 Area dörr väster 0 m2 Area dörr norr 4,8 m2 Genomsnittligt U-värde dörrar 2 W/m2ºC Area tak 182 m2 Genomsnittligt U-värde tak 0,12 W/m2ºC Area mark/grund 182 m2 Genomsnittligt U-värde mark/grund 0,37 W/m2ºC Årsmedeltemperatur för grundberäkning 5 ºC Byggnadens medelluftomsättning 0,35 oms/h Forcerad ventilation/hygienventilation 0 l/s U A-värde för linjära köldbryggor 59 W/ºC Byggnadens medelluftomsättning pga luftotäthet (vid FTX) 0,23 oms/h Värmetillskott från personer 2,14 W/m2 Värmetillskott från apparater (hushållsel) och varmvatten 2,4 W/m2 Resulterande UA-värde 442,6 W/ºC Summa omslutande areor 701,4 m2 Um 0,631 W/m2ºC

INSERT COMPANY LOGO Building Air Leakage Test Results In Compliance with Swedish European Norm EN13829 - Sweden

Building Details Building Address: Pamela Warren Marstrandsvägen 68 Okelbo Test technician: SL Test company: University of Gavle Elevation: 120 m Height above ground: 6 m Building Volume, V: 230 m³ Total envelope area, A T BAT 230 m² Floor Area: 96 m² Building exposure to wind: Partially protected building Accuracy of measurements: 10% Testing Details Fan Model: Retrotec 2000 Fan SN: FN2000250 Gauge Model: DM-2 Gauge SN: 206981 Depressurize set Date: 2012-03-16 Time: 10:34 to 10:49 Environmental Conditions: Barometric Pressure: 101.3 KPa from Stand. temp. and pressure. Wind speed: Temperature: 1: Light air Initial: indoors 21 C outdoors 4 C. Final: indoors 21 C outdoors 4 C. Test Data: 5 baseline pressures taken for 20 sec each. 10 induced pressures taken for 20 sec each. Baseline, initial [Pa] Induced Pressure [Pa] Baseline, final[pa] Door Fan Pressure, [Pa] Total flow, V r [l/sec] Corrected flow, V env [l/sec] -2.06-2.14-2.12-2.22-2.16-14.9-19.9-24.6-30.1-34.5-39.4-44.7-50.1-54.8-59.8-1.72-1.98-2.15-1.87-1.96 24.2 38.1 51.7 68.1 84.3 101.3 119.3 139 157.9 177.4 99.64 125.6 146.8 168.9 188.3 206.7 224.7 243.0 259.4 275.3 93.96 118.4 138.4 159.3 177.6 195.0 211.9 229.2 244.6 259.6 Error [%] -0.6% 0.4% 0.3% -0.5% 0.7% 0.5% -0.1% -0.3% -0.1% -0.2% Baseline pressure Averages: initial [Pa] P 01-2.14, P 01- -2.14, P 01+ 0.00 final [Pa] P 01-1.94, P 01- -1.94, P 01+ 0.00

Building Gauge Pressure Building Gauge Pressure vs. Flow

Depressurize Test Results Correlation, r [%] Intercept, Cenv [m 3 /h.pa n ] Intercept, CL [m 3 /h.pa n ] Results 99.99 95% confidence limits 16.85 16.45 17.30 17.192 16.75 17.65 Air flow at 50 Pa, V50 [m 3 /h] Air changes at 50 Pa, n50 [/h] Permeabilit y at 50 Pa, q50 [m 3 /h.m 2 ] Results 95% confidence Uncertainty 240.5 239.5 241.5 +/-0.0046 3.765 3.390 4.145 +/-0.1001 1.046 0.941 1.151 +/-0.1001 Slope, n 0.6745 0.6674 0.6816 Specific Leakage at 50 Pa, w50 [m 3 /h.m 2 ] 2.506 2.255 2.757 +/-0.1001 Combined Test Data Results 95% Confidence Interval Uncertainty Air flow at 50 Pa, V50 [l/s] 240.5 239.5 241.5 +/-0.0046 Air changes at 50 Pa, n50 [/h] 3.765 3.390 4.145 +/-0.1001 Permeability at 50 Pa, q50 [l/s.m 2 ] 1.046 0.941 1.151 +/-0.1000 Specific leakage at 50 Pa, w50 [l/s.m 2 ] 2.506 2.255 2.757 +/-0.0050 Test Notes: (add notes here)

Bilaga E