Grundvatten och markundersökning

Länsstyrelsen i Östergötland Gusum Grundvatten och markundersökning i Gusums samhälle Datum: 2008-02-12 Diarienr: 2-0608-0450 Uppdragsnr: 12922 Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Handläggare: Samir Ezziyani Granskare: Sören Nilsson Påledal

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 3 3 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN 4 4 GENOMFÖRANDE 4 4.1 VAL AV PROVTAGNINGSPLATSER 4 4.2 MARKPROVTAGNING 5 4.3 PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN 5 4.4 KLIMATFÖRHÅLLANDE 7 5 RESULTAT 8 5.1 MARKPROVER 8 5.2 GRUNDVATTEN 11 5.3 GUSUMS KLIMAT 11 6 UTVÄRDERING 13 REFERENSER 15 LITTERATURREFERENSER 15 MUNTLIGA REFERENSER 15 HEMSIDEREFERENSER 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Ritning med provtagningspunkter Ritning med provtagningspunkternas nivåer Fältprotokoll markprovtagning Fältprotokoll grundvattenprovtagning Metaller i jord, samlad tabell Metaller i jord, XRF, samlad tabell Metaller i grundvatten, samlad tabell Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia AB Analysprotokoll grundvatten ALS Scandinavia AB Karta över årsmedelvind över området Information om bärbar väderstation. 2 (15)

Gusum Grundvattenprovtagning i Gusums samhälle 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av länsstyrelsen i Östergötland har Statens geotekniska institut, SGI, installerat 6 grundvattenrör i Gusums samhälle samt undersökt mark och grundvatten på platserna. Utöver mark- och grundvattenundersökningen har Gusums klimat studerats som underlag för eventuellt framtida studier av partikelspridning. Uppdraget ingår i Miljöprojekt Gusum där Valdemarsviks kommun ingår. Markundersökningen var detaljerad med lab.analys av ca 7 nivåer per provpunkt och ca 15 nivåer per provpunkt med XRF. Marken i de undersökta platserna innehöll generellt låga halter tungmetaller med enstaka förhöjda halter över Naturvårdsverkets riktvärde för KM och MKM, med avseende på koppar, zink, och kadmium. I de flesta provpunkterna var halten av koppar, zink och kadmium högst i det översta jordskiktet för att avta på djupare nivå. I två provpunkter i centrala Gusum noterades förhöjda halter djupare ned i jordprofilen på ca 0,75 m respektive på 1,5 m djup under markytan. Föroreningshalterna i grundvattnet i de undersökta rören var låga och indikerade inte att grundvatten har betydelse för föroreningsspridningen i Gusums samhälle, dvs markområden utanför själva bruksområdena. Eftersom marken domineras av lera och pga att föroreningar påträffats i djupare lager på två platser kan det inte uteslutas att förorenat ytvatten lokalt kan påverka grundvatten längs med ledningar etc.. Mark- och anläggningsarbeten på sådana platser skulle därför kunna medföra en föroreningsspridning. SGI rekommenderar därför att kompletterande mark- och grundvattenundersökningar bör göras nedströms ledningar och vid knutpunkter för ledningar för att kunna göra en riskbedömning av föroreningstransport via grundvatten. Gusum ligger i ett relativt nederbördsfattigt område i Sverige. Området har dock drabbats av 2 stora skyfall de senaste 10 åren som även medfört översvämningar i Gusumsån. Den dominerande vindriktningen i området är västliga till sydvästliga vindar men även nordvästliga vindar förekommer. För eventuell partikelspridning av de starkt förorenade och vegetationsfria partierna på berghällar har det lokala klimatet i marknivå betydelse. Detta kan mätas med enkla bärbara väderstationer där data kan kopplas digitalt till en dator. 2 BAKGRUND Områdena runt Gusum är förorenade av framförallt tidigare verksamhet vid f.d Gusums Bruks ABs verksamhet, dels vid Gamla bruket och dels vid Gräsdalen. Föroreningar har spridits till omgivningen framför allt genom utsläpp till luft (metallhaltigt stoft) och till ytvatten (processvatten förorenat av metaller och olja). Genom ett haveri i början av 70- talet skedde ett större utsläpp till Gusumsån av PCB_haltig olja. Länsstyrelsen Östergötland driver,i samarbete med Valdemarsviks kommun och med medel från Naturvårds- 3 (15)

verket, Miljöprojekt Gusum, ett undersökningsprogram för att utreda föroreningsriskerna i syfte att åtgärda de största problemen. Miljöprojektets huvudsakliga syfte är att utreda möjligheterna att minska den konstaterade belastningen av framförallt PCB och tungmetaller i Gusumån och i nedströms liggande sjöar, tungmetaller i och kring Gusums samhälle och PCB och tungmetaller i industrideponier. Detta projekt ingår i delprojekt Gusums samhälle med syfte att i första hand minska belastningen av tungmetaller i och kring Gusums samhälle. 3 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN En översiktlig grundvattenundersökning utfördes för att bedöma om grundvatten i Gusum har förhöjda halter av i fösta hand koppar, zink, kadmium och bly. I samband med grundvattenundersökningen utfördes också en detaljerad skruvborrprovtagning för att avgränsa föroreningar i djupled i naturlig mark med djupare jordmån. Resultatet från undersökningarna ska användas som underlag inför kvantifiering av markföroreningar i Gusums samhälle i kommande huvudstudie. Dessutom så skulle uppgifter tas fram om klimatförhållanden i Gusums samhälle som stöd till eventuellt kommande studier om transport av förorenade partiklar, framförallt från de starkt förorenade vegetationsfria partierna på bergshällar i området. 4 GENOMFÖRANDE Undersökningen har omfattat skruvborrprovtagning av jord med fält- och laboratorieanalys på 6 platser. I samtliga provpunkter installerades ett grundvattenrör. Vid provtagningstillfället uppmärksammade anställda på Valdemarsviks kommun att det även fanns en blå slagg på Herrgårdsområdet vars innehåll var okänt. I samråd med länsstyrelsens beställare beslöts att även analysera denna slagg avseende totalinnehåll av tungmetaller. 4.1 Val av provtagningsplatser Fem provtagningsplatser för grundvattenrör och markprovtagning valdes ut i vindriktning (västliga eller sydvästliga vindar dominerar) från föroreningskällorna Gusums bruk och Gräsdalen och nedströms de största avrinningsområdena enligt rapporten om nederbördsområden som tagits fram av Sondera (2007). Dessutom valdes en provtagningsplats som referensprov. De sex provpunkterna redovisas i bilaga 1, ritning med provpunkter. Provtagningsplanen bestämdes efter samråd med beställaren. I figur 4-2 finns bild från provtagningsplatserna. Tabell 4-1 Förteckning över provtagningsplatser. Koordinater i SWEREF 99:1630. Betecknin Plats X Y Z Rörlängd markyta m ö havet g GS1 Referensprov Ö om Kalvkullen 6458755,5 149713,0 +42,55 4,0 Si söder om Gusums kyrka. GS2 Gusums centrum 6460806,7 149713,0 +37,93 9,0 Le GS3 Nedan Gamla Bruket 6461280,7 150072,4 +34,94 9,0 Le GS4 Träbron uppströms Vargbron 6461364,7 150511,6 +36,16 6,0 Le Dom. jordart 4 (15)

GS5 Mellangrind Tallstigen 6461527,4 150741,2 +37,02 4,0 Le - lemn GS6 Hästgården Lilla Åby 6461790,9 149193,2 +47,96 4,0 Si Si= silt, Le = Lera, lemn = lerig morän 4.2 Markprovtagning Skruvborrprovtagning utfördes den 1 nov, för provpunkt GS2-GS5 och den 2 nov för GS1och GS6. Beteckningar, koordinater och rörlängd anges i tabell 4.1. Skruvborrning tog längre tid än planerat då vi fick borra upp till 9 m på flera platser för att vara säkra på att få grundvatten. Borrentreprenör var Stadspartner AB. Samlingsprov togs ut var 10 cm från de översta 50 cm av jordprofilen. Därefter togs prov ut var 25 cm tills ren naturlig friktionsjord påträffades varefter prov togs ut var 50 cm. Borrningen pågick ned tills minst 0,5 m under bedömd grundvattenyta.. Jordproverna togs ut med kniv eller sked som diskades med vatten och diskmedel mellan varje provtagning. Skruvborren rengjordes mellan varje nivå för att förhindra kontaminering mellan olika lager. Proven togs i märkta plastpåsar. Fältprotokoll från varje provtagning redovisas i bilaga 3. Sammanlagt undersöktes 91 jordprover med XRF, 43 prover med avseende på metaller samt 15 prover med avseende på TOC (ur glödförlust) och ph. I figur 4-3 finns bilder från provtagningarna. 4.3 Provtagning av grundvatten Provtagningsrör för grundvatten installerades i utförda borrhål. Rören utgörs av HDPErör med ytterdiameter 63 mm och 3 mm slitsar i filterrören. Rören tätades mot markytan med bentonit. Locken för grundvattenrören i samhället ( GS2 GS5) skruvades fast med självdragande skruv och skruvdragare. Grundvattenrören omsättningspumpades efter en dag för rör GS2 GS5 och en halv dag efter installation för GS1 och GS6. Grundvattenprovtagning inklusive mätning av grundvattennivåer gjordes en vecka efter installationen. Temperaturmätning gjordes i fält medan konduktivitet och ph mättes på SGI:s laboratorium inom 4 tim från provtagningen. Provtagningen gjordes med engångsbailer. Grundvattenproven filtrerades på analyslaboratoriet. 5 (15)

SGI 2008-02-12 GS 1 Referensprov Kalvkullen GS 2 Centrum GS 3 Nedan G:a Bruket GS 5 Mellangrind Figur 4-2 2-0608-0450 GS 4 Träbron uppströms Vargbron GS 6 Hästgården Lilla Åby Bilder från provtagningsplatserna 6 (15) h:\ebbwad\ebbwad-12922-lst ög gusum\grundvattenundersökning 0710\rapporter\grundvattenprovtagning gusum samhälle 080212 skickad.doc Utskrivet: 2008-02-27

SGI 2008-02-12 2-0608-0450 Siltig skruvprofil från GS 6 Grundvattenrör i motljus vid GS 6 Sättning av grundvattenrör vid GS 3 Sättning av grundvattenrör vid GS 1 Figur 4-3 Bilder från skruvborrning i Gusums samhälle 4.4 Klimatförhållande Uppgifter om klimatförhållande i Gusum har erhållits genom kostnadsfri data från World Meterological Organization (WMO) som tagits fram genom hjälp av Göran A Andersson på Safecast. Vindförhållande har erhållits genom uppgifter från Energimyndighetens hemsida. Muntlig information om dessa kartor har fåtts genom ansvarig person för dataunderlaget, Hans Bergström på Uppsala Universitet. 7 (15) h:\ebbwad\ebbwad-12922-lst ög gusum\grundvattenundersökning 0710\rapporter\grundvattenprovtagning gusum samhälle 080212 skickad.doc Utskrivet: 2008-02-27

5 RESULTAT 5.1 Markprover Samtliga metallanalyser i jord redovisas i en samlad tabell i bilaga 5 (laboratorieresultat) och bilaga 6 (XRF-resultat). Analysprotokollen redovisas i bilaga 8. Sammanställning av laboratorieresultaten redovisas i tabell 5-1 och figur 5-1. XRFresultaten redovisas i figur 5-2 och 5-3. Halterna uppmätta med XRF respektive på laboratorie stämde relativt bra överens med avsende på zink och kopparhalter. Halterna av kadmium och bly var ofta under detektionsgränsen för XRF-instrumentet. I tabell 5-1 syns att uppmätta maxhalter överskrider riktvärdena för känslig markanvändning, KM och även riktvärdet för mindre känslig markanvändning, KM, för kadmium, koppar och zink men medelhalterna var låga. I GS2 var koppar- och kadmiumhalterna över riktvärdet för KM och zinkhalterna över MKM i djupare prover på ca 1,5 m, se figur 5-1, 5-2 och 5-3. Även i GS3 var koppar- och kadmiumhalterna över KM och zinkhalterna över MKM men något högre upp i jordprofilen vid ca 0,5 1 m djup. I GS6 var kopparhalterna i nivå med MKM i de översta provpunkterna, 10-20 cm men avtog snabbt på djupet. I provpunkt GS1 (referensprov), GS4 och GS6 hade ytproverna kadmiumhalter i nivå med KM. Kadmiums riktvärdet för KM enligt NV, rapport 4638 (1997) är ofta i nivå med bakgrundshalter i Sverige. I nytt förslag till riktvärden (NV remiss 2007) är KMvärdet för bl.a. kadmium höjt från 0,4 till 0,5 mg/kg TS vilket skulle innebära att dessa provpunkter underskrider riktvärdet för KM medan kadmiumhalterna i GS 2 och GS 3 har något förhöjda halter. För andra ämnen har KM-riktvärdet sänkts t.ex. för koppar (fr till 70 mg/kg TS), zink (fr. 350 till 200 mg/kg TS) och bly (fr. 80 till 50 mg/kg TS) i remissförslaget. I provpunkterna GS1, GS4 och GS 6 noteras att metallhalterna är högst i de övre 20 cm, se figur 5-1. Möjligen kan detta även ses i GS 2 och GS3 om man bortser från förhöjningen djupare ned i provpunkten. Tabell 5-1 Statistisk översikt av samtliga 43 jordprover analyserade på laboratorium. Grön markering innebär att riktvärdet för KM överskrids och gul markering innebär att riktvärdet för MKM överskrids. Cd* Cu Pb Zn Max 3,2 214 64 879 Min 0,1 3 3 20 Medel 0,3 49 20 162 Standardavvikelse 0,5 48 11 174 Median 0,2 33 20 103 KM 0,4 80 350 MKM 12 200 300 700 * I 20 % av proverna var kadmiumhalten under detektionsgräns, 0,1 (mg/kg TS). Dessa prover har räknats som 0,1 i sammanställningen. 8 (15)

GS 1 Referens GS 2 Centrum Mängd mg/kg TS 0 10 1 0,1 0,01 0 25 50 75 125 ph TOC Cd Cu Pb Zn Mängd (mg/kg TS) 0 10 1 0,1 0,01 0 50 150 200 250 ph TOC Cd Cu Pb Zn GS 3 Nedan bruket GS 4 Träbron 0 0 Mängd (mg/kg TS) 10 1 ph TOC Cd Cu Pb Zn Mängd (mg/kg TS) 10 1 0,1 ph TOC Cd Cu Pb Zn 0,1 0 25 50 75 125 0,01 0 25 50 75 125 GS 5 Mellangrind GS 6 Lilla Åby 0 0 Mängd (mg/kg TS) 10 1 0,1 ph TOC Cd Cu Pb Zn Mängd (mg/kg TS) 10 1 0,1 ph TOC Cd Cu Pb Zn 0,01 0 25 50 75 125 0,01 0 25 50 75 Figur 5-1 Föroreningshalt för prover analyserade på laboratorium i jorden på olika djup per provtagningspunkt. 9 (15)

XRF (Zn, alla punkter) 600 500 400 Mätvärden 300 200 GS1 GS2 GS3 GS4 GS5 GS6 0 10 20 30 40 GS5 50 75 125 150 175 GS3 200 Punkter 250 300 GS1 Figur 5-2 Djupvariation av zinkhalt i jorden för respektive provtagningspunkt enligt XRF-mätningarna. XRF (Cu, alla punkter) 140 120 Mätvärden 80 60 40 GS1 GS2 GS3 GS4 GS5 GS6 20 0 10 20 30 40 GS5 50 75 125 150 175 GS3 200 Metaller 250 300 GS1 Figur 5-3 Djupvariationer av kopparhalt i jorden för respektive provtagningspunkt enligt XRF-mätningarna. 10 (15)

5.2 Grundvatten Samtliga resultatet från grundvattenanalyserna redovisas i bilaga 7 och analysprotokollen i bilaga 9. Provpunkterna GS1 och GS6 ligger på högre höjd över havet än de övriga i samhället, se tabell 5-2. Lägst ligger GS2 och GS3. GS1 har lägst ledningsförmåga vilket tyder på att inget förorenat avloppsvatten och/eller ytvatten når grundvattnet. Högst ledningsförmåga syns i GS2 i centrum. Grundvattnets ph varierar mellan ph 5,79 och 8.0. Lägst ph har referensprovet, GS1. Redoxförhållandena är högts i referensprovet, GS1 och lägst i GS 5 där morän påträffats. I tabell 5-2 sammanfattas fysikaliska data samt resultaten för de ur miljösynpunkt viktigaste metallerna. Halterna är överlag låga jämfört med tillstånd för grundvatten (Naturvårdsverket 1999), dvs klass 1 och 2 av 5 klasser, där 1 är mkt låg halt och 5 mkt hög halt. Halter i referensröret, GS1, skiljer sig inte mycket från övriga rör. Tabell 5-2 GV-nivå under markyta GV-nivå över havet Resultat av fysikaliska data samt halter av kadmium, koppar, bly och zink i de olika provrören. Tillstånd enligt Naturvårdsverket rapport 4915 (NV 1999). GS1 GS2 GS3 GS4 GS5 GS6 Tillstånd (m u my) 1,61 5,11 3,10 2,27 2,82 0,81 (m ö h) 40,94 32,92 31,84 33,89 34,2 47,15 2 Låg halt Cd µg/l <0,05 0,0657 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 1-5 Cu µg/l 1,08 1,46 1,62 1,15 <1 <1 Pb µg/l <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,2-1 Zn µg/l 10,9 9,43 11,8 7,44 12,3 12,3 5-20 Temp C 7,9 9,9 9,7 9,4 10,5 10,0 ph 5,79 7,19 8,00 7,21 7,38 6,94 Ledningsförmåga ms/m 15,61 112,9 48,4 83,1 52,4 83,6 Redox Eh mv 398 378 360 369 250 281 5.3 Gusums klimat I data från World Meterological Organization (WMO) anges medelvärde för nederbörd, vindhastighet och solinstrålning för olika månader under de senaste 30 åren. I figur 5-4 redovisas ett utdrag från databasen för Gusum. Uppgifterna kan hämtas hem utan kostnad. Enligt uppgifterna i figur 5-4 kan man räkna ut att årsnederbörden i Gusum är ca 530 mm och att området tillhör ett nederbördsfattigt område i Sverige. Enligt uppgifter på SMHI:s hemsida nämns Valdemarsviks kommun i översvämningssammanhang 1996 11 (15)

när det kom omkring 80 mm på en kväll - natt. Under sommaren 2003 hade man också ett lokalt skyfall som ledde till översvämningar av Gusumsån. Figur 5-4, Väderdata från WMO som medelvärde på 30 år i Gusum. I figur 5-4 saknas uppgifter på vilken höjd som vindhastigheten mätts. I bilaga 11 redovisas en karta över årsmedelvindar på 72 m höjd över markytan för 2007 i Östra Götaland med Gusum inprickat. Gusum ligger nära kustområdet med högre vindhastigheter. Årsmedelvärde med vindstyrkor på ca 6,5 8 m/s på 50 m höjd över markytan anges i bilaga 10. Dominerande vindriktningar i området runt Gusum, är västliga till sydvästliga. Nordvästliga vindar kan också förekomma. (Bergström Hans, 2007, muntlig uppgift). För partikelspridning av den mycket förorenade vegetationsfria jorden, som finns på omgivande berghällar, kan lokala vindförhållandena i marknivå ha stor påverkan. Vid eventuella studier av partikelspridning kan lokala vindmätningar tillsammans med fuktmätare i marknivå ge bättre information. Det finns lämpliga bärbara väderstationer där registrerade data kan överföras till datorer som kostar ca 3000 kr (se bilaga 11). Gusum har drabbats av flera översvämningar det senaste decenniet, dels 1996 och 2003 samt en mindre översvämning 2006. Översvämningsrisken har utretts av Gusums kommun och åtgärder har gjorts för att minska konsekvenserna som häftiga regn medför i dagvattensystem och i Gusumsån. 12 (15)

6 UTVÄRDERING Jorden på de undersökta platserna innehåller i genomsnitt låga halter tungmetaller. Uppmätta maxhalter från provtagningspunkterna överskrider riktvärdena för känslig markanvändning, KM för kadmium och riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM, för koppar och zink. I de flesta provpunkter är halterna av koppar, zink och kadmium högst i de översta jordskiktet, 0-20 cm, och avtar sen snabbt nedåt. Noterbart är att även bly hittats i marken i förhöjda halter i tidigare undersökningar (SGI 2007). Vid provtagningspunkten GS2 i centrum, syns förhöjda halter koppar, kadmium och zink vid övergången från fyllning till naturlig lera, på 1,5 m djup. Halterna överskrider riktvärdet för KM respektive MKM. Även provtagningspunkt GS3, strax norr om gamla bruket, har förhöjda halter djupare ned i den leriga fyllningen på ca 0,75 m djup. Förklaringen till detta kan vara flera t.ex.: 1. Då materialet främst består av lerig fyllning kan omblandningar gjorts vid t.ex grävarbeten som fört ner ytliga föroreningar eller föroreningar från annat område till djupare jord. 2. Ytliga föroreningar har lakat ned till större djup. Eftersom både GS2 och GS3 domineras av lera och man kan inte se någon gradient från övre skikt till djupare skikt är detta inte troligt. 3. Föroreningar från överliggande massor har förorenat underliggande massor i samband med provtagningen. Eftersom överliggande massor har lägre halter borde detta inte kunna ske. 4. Föroreningsspridning via dag/avloppsvattenledningar har skett på dessa djup. Skulle kunna vara en möjlig förklaring då ledningar ofta ligger på frostfritt djup som i stort kan motsvara detta. Tidigare ytliga föroreningar från luftutsläppen kan då följt med dag/ytvatten ned till ledningar och spridits till djupare skikt med dem. 5. Föroreningsspridning genom påverkan från å-vatten och nedanliggande föroreningar. Enligt Jan Erik Andersson, Valdemarsviks kommun (muntligen), har Gusumsån svämmat över i bl.a. området i närheten av GS2. Detta skulle kunna medföra föroreningsspridning från t.ex. Gamla bruket mot samhället. SGI bedömer att alternativ 1 är troligaste förklaringen men kan inte helt bortse från alternativ 4 och 5. Jordarterna i Gusums samhälle är till största delen lera. Den största risken med spridning av föroreningar i lera är genom torrsprickor eller att föroreningar sprids med ledningar och ledningsgravar med grövre fyllmaterial. Denna typ av spridning kan ske relativt snabbt och medföra stor föroreningsspridning. Följer föroreningarna dagvattenledningarna mynnar de oftast direkt ut till Gusumsån. Föroreningshalterna av tungmetaller i grundvattnet i de undersökta rören var låga. Mark- och grundvattenundersökningen indikerar inte att spridning via grundvatten är av betydelse för föroreningsspridning i Gusums samhälle, dvs. markområdena utanför själva bruksområdena. Eftersom marken domineras av lera och pga att föroreningar påträffats i djupare lager kan det inte uteslutas att förorenat ytvatten påverkar grundvatten längs med ledningar. Mark- och anläggningsarbeten på sådana platser skulle därför kunna medföra föroreningsspridning. SGI bedömer därför att kompletterande mark- och 13 (15)

grundvattenundersökningar bör göras nedströms ledningar och vid knutpunkter för ledningar för att kunna göra en acceptabel bedömning av föroreningstransporten. Gusum ligger i Sydöstra Sverige som är ett nederbördsfattigt områdena i Sverige. Gusum och Valdemarsviks kommun har dock under senaste decenniet drabbats av 2 större skyfall, 1996 och 2003, som medfört betydande översvämningar i Gusum. Mindre översvämningar har även noterats 2006. Gusum domineras av västliga och sydvästliga vindar. Även nordvästliga vindar förekommer. Vid eventuella studier av partikelspridning har det lokala klimatet i marknivån betydelse som t.ex. vindstyrkor, vindriktningar och markfuktighet. För sådana studier kan en mobil bärbar väderstation användas. Det finns bra bärbara väderstationer för ca 3000 kr inkl kommunikationsenhet för att hantera och överföra data till PC. Linköping den 2008-02-12 Ebba Wadstein, uppdragsledare 14 (15)

REFERENSER Litteraturreferenser Naturvårdsverket, 1997, Generella riktvärden för förorenad mark, Rapport 4638. Naturvårdsverket, 2007, Beräkningsmodell för riktvärden för mark, Modellbeskrivning och data. Remissversion 2007. Naturvårdsverket, 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalite, Grundvatten. Rapport 4915. Sondera 2007, Gusumsåns nederbördsområden, 2007-10-16. Hägg G, 1969, Allmän och oorganisk kemi. Melkerud P-A, Olsson M T & Rosén K,1992, Geochemical atlas of Swedish forest soils. - Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära SLU. SGI 2007, Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle. Muntliga referenser Bergström Hans, 2007, Uppsala Universitet, ansvarig för energimyndighetens vindkartor. Göran A Andersson, Safecast Hemsidereferenser www.osha.gov, U.S. Departement of Labor, Occupational Safety & Health Administration www.lentech.com, Lenntech Water- & Luchbeh. Holding b.v. 15 (15)