4 Motion 1978/79:2370 av Ivar Högström med anledning av propositionen 1978179:95 om den kommunala ekonomin 1976 års kommunalekonomiska utredning, KEU, har i sitt slutbetänkande bl. a. föreslagit ändring av nuvarande skatteutjämningsregler. Utredningen har bemödat sig om att ta hänsyn till sådana objektivt mätbara faktorer som är av betydelse för den enskilda kommunens kostnadsnivå. Som utredningen själv framhåller har det emellertid inte varit möjligt att fånga in alla de omständigheter som påverkar den enskilda kommunens kostnader och därmed utdebiteringsbehov. Av skäl som nedan redovisas gäller detta i hög grad Kramfors kommun. som trots att budgeten präglas av stark återhållamhet har den högsta primärkommunala skattesatsen, 17:55, i Västernorrlands län. Bebyggelsesfrukt u ren Bebyggelsestrukturen i Kramfors med många små tätorter utöver de statistiskt redovisade har inte blivit tillräckligt beaktad i KEU. Detta gäller framför allt strukturens betydelse för kommunens kostnader för vatten- och avloppsanläggningar. De många små anläggningarna blir väsentligt dyrare per ansluten person än större anläggningar. Därtill kommer att topografin i hög grad påverkar anläggnings- och driftkostnaderna, vilket beror på att de olika vatten- och avloppsnäten måste vara försedda med ovanligt många pumpstationer och reningsverk. På grund av dessa förhållanden är Kramfors faktiska kostnader för vatten- och avloppsverken väsentligt högre än de genomsnittskostnader som använts till underlag för inplacering i skatte kraftsklas. Sålunda måste kommunen finansiera 53 % av kostnaderna med kattemedel trots att avgiften är så hög som 4:40/m3. skattefinansieringen motsvarar en utdebitering på nästan en krona per skattekrona. Inkomstnivån Kramfors kommun har den lägsta skattekraften per invånare av kommunerna i Västernorrlands län, vilket innebär att även medelinkomsten per invånare är den lägsta. Enligt 1978 års taxering har kommunerna i Viisternorrlands län följande skattekraft per invånare i förhållande till medeltalet för riket.
Mot. 1978179:2370 s Sundsvall 100% HHrnösand 98% Sollefteå 93% Örnsköldsvik 92% Ange 90% Timrå 85% Kramlors 80% Den låga inkomstnivån fårklaras frhmst av den stora andelen pensionärer. som utgör 32 % av invånarantalet. Därav utgör andelen förtidspensionärer ca 8 %. Flertalet ålderspensionärer åtnjuter endast folkpension. På grund härav kan avgifterna inom åldringsvården inte sättas så högt. Framför allt gäller detta ålderdomshemmen. Det stora antalet låginkomsttagare i övrigt ökar givetvis de sociala hjälpbehoven och begränsar möjligheterna att höja andra kommunala avgifter. Näringslivet Inte heller strukturella förändringar inom näringslivet har kui,nat beaktas i K E U-utredningen. Den strukturomvandling som ägt rum inom den svenska skogsindustrin har beroende på denna sektors dominans i Kramfors kommun haft en utomordentligt stor negativ inverkan på näringslivsutvecklingen i kommunen. Enligt folk- och bostadsräkningen minskade antalet anställda inom skogsindustrin i nuvarande Kramfors kommun mellan åren 1960-1975 med l 447 personer eller 42 %. Den största minskningen har skett inom massa- och pappersindustrin, där antalet anställda har halverats mellan 1960 och 1975. Inom trävaruindustrin har antalet anställda under samma tid minskat med 34 %. l nedanstående sammanställning redovisas förluster av arbetstillfållen vid tidpunkten för angivna fabrikers nedläggelse mellan åren 1964-1977. Ar Företag Antal anställda 1964 SCA Nensjö sulfit 210 1967 NCB Svanö 250 1967 Hallstanäs Träsliperi 170 1967 SCA Kramfors Board fabrik 110 1969 SCA Kramfors Sågverk 150 1970 SCA Marieberg 145 1977 SCA Sulfit 325 l 360 Vid halvårsskiftet 1979 kommer ytterligare en massafabrik, NCB:s i Sandviken, att läggas ned, vilket medför en förlust på 220 arbetstill fållen. Ä ven mekaniseringen inom jord- och skogsbruket har inneburit stora
ot. 1978/79:2370 6 avbräck. Mellan åren 1970 och 1978 har antalet sysselsatta inom denna sektor minskat med närmare 35 %. Olika lokaliseringspolitiska åtgärder har satts in i syfte att kompensera bortfallet av de arbetstillfållen som strukturförändringarna inom näringslivet orsakat. Insatserna har främst varit statligt lokaliseringsstöd till nyetableringar av företag eller utbyggnader. I nuläget har därigenom 830 personer sysselsättning. De av statliga myndigheter upp tta målen vad avser antalet anställda har av olika skäl uppnåtts bara till 55 %. På grund av fabriksnedläggningarna har många människor tvingats flytta från kommunen. Sedan 1960 har invånarantalet minskat med 6 600 personer. Till detta har naturligtvis i hög grad bidragit att även mindre industriföretag lagts ned och att servicenäringarna från sysselsättningssynpunkt fått minskad betydelse. Friställda kring 60 år har dock av naturliga skäl stannat kvar trots svårigheterna att erhålla sysselsättning. Detta förhållande utgör den främsta förklaringen till att andelen förtidspensionärer är så hög som ca 8 % av invånarantalet. På grund av den höga arbetslösheten - registrerad och icke registrerad - måste kommunen göra stora insatser i sysselsättningsbefrämjande syfte. I 1979 års budget har netto upptagits närmare två miljoner kronor för detta ändamål. KEU beaktade dock i viss mån Kramfors speciella problem. Sålunda föreslog utredningen att Kramfors nuvarande skattekraftsgaranti på 110 % av medelskattekraften skulle ändras till en grundgaranti på 112 %. Därmed markerades en viss skillnad i behov mellan Kramfors å ena sidan och kustkommunerna Härnösand, Timrå och Sundsvall å den andra. Förslaget i propositionen innebär emellertid att den av KEU konstaterade skillnaden inte tillmätts någon betydelse. Som framgår av det ovan anförda belastas Kramfors ekonomi mycket hårt av sin topografi och sitt geografiska läge, sin bebyggelsestruktur, de ökande strukturproblemen inom näringslivet, den låga inkomstnivån och den ogynnsamma befolkningssammansättningen.l flera avseenden hardetta inte beaktats i propositionens förslag till grundgaranti för Kramfors kommun. Den uttalade målsättningen för ett nytt skatteutjämningssystem -"samma standard till samma pris" -har därför vad gäller Kramfors kommun inte uppfyllts i regeringens förslag. Med hänvisning till vad som anförts hemställs att riksdagen beslutar att Kramfors kommun skall inplaceras i en högre skattekraftsklass än vad som föreslås i propositionen 1978179:95. Stockholm den 26 mars 1979 IV AR HÖGSTRÖM (s)
GOT AB 61886 Stockholm 1979