Trygg och säker vård i familjehem och HVB redovisning av regeringsuppdrag om kommunikationsinsatser
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2013-5-56 Publicerad www.socialstyrelsen.se juni 2013 2
Förord Det finns fortfarande påtagliga brister inom social barnavård. Det har bland annat kommit fram i betänkandena Vanvård i social barnavård (SOU 2011:61) samt Barnen som samhället svek (SOU 2011:9). Därför tog Socialstyrelsen fram ett program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende som avrapporterades i juni 2012. Det är viktigt att programmets innehåll når och kan påverka samtliga identifierade målgrupper och bidra till att förbättra stödet till huvudmännens arbete med placerade barn. Därför fick Socialstyrelsenden 12 januari 2012 i uppdrag att kommunicera och sprida innehållet i programmet. Socialstyrelsen har genomfört kommunikationsuppdraget i nära samarbete med SKL:s nationella projektledare och de regionala utvecklingsledarna, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område och Skolverket. Denna rapport riktar sig till regeringen och beskriver hur Socialstyrelsen har genomfört kommunikationsuppdraget och vilka slutsatser som myndigheten dragit av detta. Redovisningen är sammanställd av Petra Rinman som har fått underlag från Solveig Freby, Pia Kyhle Westermark och Anna Arnerdal på Socialstyrelsen, samt från SKL:s nationella projektledare Kjerstin Bergman samt undervisningsrådet Eva-Lotta Eriksson Skolverket. Taina Bäckström Stf myndighetschef 3
4
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Kommunikation av uppdraget Trygg och säker samhällsvård 9 Ett led i att åstadkomma en trygg och säker samhällsvård 9 Viktigt att nå ut till målgrupperna 9 Kommunikationsuppdraget 10 Kommunikationsplanering 10 Kommunikationsuppdragets mål 10 Målgrupper 10 Kommunikation i samverkan 10 Gemensam kommunikation 12 Övergripande budskap 12 Kommunikation i samband med redovisningen till Socialdepartementet 12 Regionala konferenser 13 Föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar 15 Handbok om socialnämndens ansvar 17 Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa 18 Utbildning för jour- och familjehem 22 Bedömningsmetod vid rekrytering av familjehem 24 Utvecklingsledarnas synpunkter på genomförandet av kommunikationsuppdraget 26 Slutsatser 28 Referenser 31 5
6
Sammanfattning Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kommunicera innehållet i program för trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Målet har varit att nå ut till samtliga identifierade målgrupper och bidra till att förbättra stödet till huvudmännens arbete med placerade barn. Uppdraget har genomförts i samverkan med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) nationella projektledare och de regionala utvecklingsledarna. Innehållet i följande produkter har kommunicerats: föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem och hem för vård eller boende en kompletterande handbok en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa tillsammans med Skolverket utbildningsmaterial för familjehem och jourhem en initial bedömningsmetod för rekrytering av familjehem. Det är för tidigt att uttala sig om uppdraget har nått ut som det var tänkt. Den preliminära bedömningen är att kunskapen om programmet om trygg och säker vård har nått ut till många men för en fördjupad förståelse krävs uppföljning över tid. Kommunikationsaktiviteterna har pågått under arbetet med att ta fram produkterna och pågår fortfarande. Produkterna inom kommunikationsuppdraget har delvis olika målgrupper, och därför har Socialstyrelsen utformat kommunikationsinsatserna på olika sätt. Socialstyrelsen har för hela programmet bland annat genomfört sex regionala konferenser för personal och chefer inom socialtjänsten, för att förmedla en samlad bild av hur samhällsvården kan bli tryggare och säkrare för barn och unga publicerat frågor och svar på Socialstyrelsens webbplats, baserade på de frågor som myndigheten har fått på konferenserna tagit fram ett grafiskt koncept och en gemensam form för att göra produkterna mer tillgängliga för läsaren och för att visa att produkterna är en del av en helhet tryckt och spridit informationsblad om produkterna. För vägledningen har bland annat de regionala utvecklingsledarna arrangerat sju regionala samverkanskonferenser, i samarbete med Socialstyrelsen och Skolverket, för att stärka samverkan kring de placerade barnens skolgång och hälsa 7
Socialstyrelsen, SKL och Skolverket har gemensamt arrangerat Barnforum, där bland annat forskare från Kanada och Sverige presenterade resultat om placerade barns skolgång och hälsa. Socialstyrelsen har tagit fram en testversion av utbildningsmaterial för jouroch familjehem. Den slutliga versionen kommer att publiceras i augusti 2013. Då har Socialstyrelsen planerat att bland annat erbjuda kostnadsfri utbildning för ca 180 familjehemsutbildare på nio orter i landet fortsätta att stödja spridning och implementering av materialet till och med den 1 juni 2014. Socialstyrelsen introducerar bedömningsmetoden vid rekrytering av familjehem stegvis. Från och med november 2013 finns den tillgänglig för alla. Myndigheten har skickat ut en webbenkät om bedömningsmetoden och diskussionsfrågor under våren 2013 till 65 kommuner och familjehemsverksamheter som deltar i introduktionen, och kommer att göra ytterligare ett utskick under hösten planerat en workshop till hösten 2013 där deltagarna i introduktionen av bedömningsmetoden medverkar. Socialstyrelsens särskilda kommunikationsuppdrag har gjort att myndigheten har haft möjlighet att satsa extra tid och resurser på att sprida innehållet i programmet till målgrupperna. Det var lyckat att koppla ihop uppdraget med SKL och de regionala utvecklingsledarna, och det har i allt väsentligt fallit väl ut. Socialstyrelsen konstaterar dock vissa utmaningar och har bland annat dragit följande slutsatser: Om kommunikationsuppdraget och framtagandet av produkterna hade synkroniserats bättre hade kommunikationen förenklats och medlen hade kunnat användas optimalt. När konferenserna inleddes var inte alla produkter klara för publicering. Bland annat berodde detta på att Socialstyrelsen inväntade ny lagstiftning som trädde i kraft januari 2013. Det hade varit en styrka om Skolverket hade fått ett regeringsuppdrag för att kommunicera vägledningen om placerade barns skolgång och hälsa. Det har till viss del varit svårt att få med hälso- och sjukvården inklusive tandvården till konferenserna om placerade barns skolgång och hälsa. Socialstyrelsen behöver analysera vilka de centrala aktörerna är för att ytterligare kommunicera innehållet i vägledningen. Det finns behov av en förvaltare på nationell nivå för de bedömningsmetoder och utbildningar som Socialstyrelsen utvecklar. Utbildning och handledning behöver av praktiska skäl bedrivas lokalt eller regionalt för att bli framgångsrikt, något som Socialstyrelsen saknar förutsättningar för. 8
Kommunikation av uppdraget Trygg och säker samhällsvård Ett led i att åstadkomma en trygg och säker samhällsvård Det finns fortfarande påtagliga brister inom social barnavård. Det har bland annat kommit fram i betänkandena Vanvård i social barnavård (SOU 2011:61) samt Barnen som samhället svek (SOU 2011:9). För att skapa förtroende för samhällsvården behöver samhället följa de placerade barnens situation och behov noggrannare, och vidta åtgärder för att förebygga, upptäcka och agera vid övergrepp och försummelse inom samhällsvårdens alla delar. Såväl Sociala barn- och ungdomskommittén som Barnskyddsutredningen har i sina betänkanden (SOU 2005:81, SOU 2009:68) påtalat hur viktigt det är att familjehem och jourhem får utbildning för att klara av sin uppgift. Socialstyrelsen fick mot denna bakgrund den 17 februari 2011 i uppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) [1]. Programmet bestod av fyra delprojekt som avrapporterades till regeringen i juni 2012. I delprojekten tog myndigheten fram föreskrifter och allmänna råd en handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter när barn och unga placeras utanför det egna hemmet en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa tillsammans med Skolverket ett utbildningsmaterial för familjehem och jourhem. Viktigt att nå ut till målgrupperna Socialstyrelsen fick den 12 januari 2012 i uppdrag av regeringen att kommunicera och sprida de produkter som myndigheten utarbetat. I uppdraget ingick också att sprida och kommunicera en initial bedömningsmetod för rekrytering av familjehem (S2011/1806/VS) som Socialstyrelsen rapporterade till regeringen i juni 2012 [2]. Arbetet har skett i samarbete med de regionala utvecklingsledarna inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Regeringen tydliggjorde i uppdraget att det är viktigt att produkternas innehåll verkligen når och kan påverka samtliga identifierade målgrupper och bidra till att förbättra stödet till huvudmännens arbete med placerade barn. Uppdraget ska redovisas senast 1 juni 2013. 9
Kommunikationsuppdraget Kommunikationsplanering I början av 2012 tog myndigheten fram en kommunikationsplan. Syftet var att identifiera målgrupper, utarbeta strategier och fastställa aktiviteter för att uppnå målet i uppdraget. Socialstyrelsen planerade att sprida och kommunicera de aktuella produkterna dels genom samordnade aktiveter, dels genom aktiviteter anpassade till varje produkt och dess målgrupper. Myndigheterna har kommunicerat innehållet i produkterna med olika parter både under arbetet med att ta fram produkterna och pågår fortfarande. Kommunikationsuppdragets mål Målet med kommunikationsuppdraget har varit att innehållet i produkterna ska nå och påverka samtliga identifierade målgrupper och bidra till att förbättra stödet till huvudmännens arbete med placerade barn och unga. Målgrupper Socialstyrelsens produkter som ingår i kommunikationsuppdraget har delvis olika målgrupper. Föreskrifter och allmänna råd, handboken och bedömningsmetod för rekrytering av familjehem riktar sig i första hand till socialsekreterare, familjehemssekreterare, deras närmaste arbetsledare och ansvarig chef för barn- och ungdomsvården i kommunerna. Även förvaltningsledning och ansvarig nämnd berörs direkt av föreskrifter och allmänna råd och behöver kunskap om dess innehåll. Vägledningen om placerade barns skolgång och hälsa har en vidare målgrupp. Förutom de delar av socialtjänsten som också är målgruppen för föreskrifter och allmänna råd, handbok och bedömningsmetod, riktar sig materialet även till personalgrupper inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården, förskolan, skolan och elevhälsan samt deras ledningsnivåer. Utbildningsmaterialet för familjehemsföräldrar och tillhörande studiehandledning för utbildare med förslag på utbildningsprogram, riktar sig till familjehem och jourhem och ansvariga för familjehemsutbildning dels i kommunen, dels i privat regi. Kommunikation i samverkan Socialstyrelsen har under uppdragets genomförande samarbetat med berörda aktörer beroende på vad som behövts för varje enskild produkt. SKL:s nationella projektledare och de regionala utvecklingsledarna har varit samarbetspartner både när det gäller helheten och delarna. 10
De regionala utvecklingsledarna har fortlöpande fått information och bidragit till innehållet i de olika produkterna, tidsplanerna och kommunikationsplaneringen. De har även förberett och genomfört regionala aktiviteter. Gemensam planering har skett tillsammans med SKL:s nationella projektledare och en mindre grupp av regionala utvecklingsledare Gruppen har även bidragit med synpunkter på innehållet i handboken, vägledningen och utbildningsmaterialet. Socialstyrelsen har tagit fram vägledningen om placerade barns skolgång och hälsa tillsammans med Skolverket, och har också samverkat i kommunikationen av vägledningen. Skolverket har också genomfört egna kommunikationsinsatser vilket beskrivs i kapitlet Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa. Socialstyrelsen har också samordnat de regionala konferenserna med Socialdepartementet. 11
Gemensam kommunikation Övergripande budskap Socialstyrelsen tog fram ett gemensamt övergripande budskap, för att kommunikationen kring de olika produkterna skulle bli så tydlig som möjligt: En trygg och säker vård för de placerade barnen och ungdomarna. Budskapet låg sedan till grund för bland annat informationsblad, webbinformation och konferenser. Ett budskap som upprepas över tid och i olika kanaler har större chans att nå fram. Socialstyrelsen fick hjälp med att ta fram ett grafiskt koncept för samtliga produkter och allt stödmaterial, till exempel program, informationsblad, roll-up och presentationer. Tanken var att lyfta produkterna och göra dem mer tillgängliga och attraktiva för läsaren. Myndigheten ville också med en gemensam form visa att produkterna är delar av en helhet. Formen för utbildningsmaterialet som riktar sig till familjehem utgjorde grunden. De andra produkterna fick grafiska element i olika utsträckning. Socialstyrelsen har fått positiv respons på att informationen i till exempel utbildningsmaterialet och vägledningen är lätt att ta till sig. Kommunikation i samband med redovisningen till Socialdepartementet Socialstyrelsen redovisade regeringsuppdraget Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende och bedömningsmetod för rekrytering av familjehem (BRA-fam) muntligt och skriftligt för Socialdepartementet i juni 2012 [1,2]. Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsen har publicerat följande material om Trygg och säker vård i familjehem och HVB på myndighetens webbplats: rapporten en nyhet ett pressmeddelande en artikel på Socialstyrelsens intranät. Socialstyrelsen har också spridit rapporten till nationella samverkanspartner och referensgrupper med flera. BRA-fam bedömningsmetod för familjehem Socialstyrelsen har publicerat följande material om BRA-fam på myndighetens webbplats: rapporten 12
en nyhet. Regionala konferenser Socialstyrelsen har arrangerat sex regionala heldagskonferenser i samarbete med SKLs nationella projektledare och regionala utvecklingsledare samt Socialdepartementet. Konferenserna ägde rum i Malmö, Umeå, Stockholm, Örebro, Jönköping och Göteborg. Avsikten med konferenserna var att förmedla en samlad bild av vad som gjorts och vad som görs för att samhällsvården ska bli tryggare och säkrare för barn och unga. Inbjudan och information om de regionala konferenserna Socialstyrelsen spred information till målgrupperna för konferenserna på många olika sätt. Myndigheten publicerade information på Socialstyrelsens webbplats mejlade alla kommuner och en påminnelse efter en månads tid publicerade en artikel på Socialstyrelsens intranät annonserade i tidningarna Akademikern, Socionomen, Dagens samhälle och Familjeforums tidning bad de regionala utvecklingsledarna informera sina respektive kommuner om konferenserna spred information internt på myndigheten och till referensgrupper. Konferensdagarnas innehåll En representant från den politiska ledningen på Socialdepartementet inledde varje konferensdag och presenterade bakgrunden till uppdraget om Program för trygg och säker vård, den nya lagstiftningen som gäller från årsskiftet 2012/2013, samt regeringens fortsatta arbete med den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen presenterade därefter föreskrifterna, allmänna råd och handboken om socialnämndens ansvar och uppgifter vid placering av barn och unga i familjehem och HVB. Efter detta presenterades vägledningen, bedömningsmetoden och familjehemsutbildningen under olika programpunkter. Vid konferenserna medverkade SKL:s nationella projektledare som informerade om satsningen på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och om de regionala utvecklingsledarnas uppdrag. Dessutom presenterades ett regionalt arbete för en tryggare och säkrare samhällsvård. Publiken bjöds in till dialog under konferensen och fick möjlighet att skicka frågor till talarna via sms. 13
Konferensdeltagare De flesta besökare var socialsekreterare, chefer från socialtjänsten eller personal i enskilt bedriven verksamhet inom HVB och förstärkt familjehemsvård. Några deltagare var skolpersonal, myndighetspersoner och enstaka politiker. Sammanlagt deltog 1191 personer med representanter från 182 kommuner. Av de 1191 deltagarna var 195 från annan verksamhet än offentlig. Konferensdagen i Malmö hade 187 deltagare, Umeå 92 deltagare, Stockholm 216 deltagare, Örebro 223 deltagare, Jönköping 253 deltagare och Göteborg 220 deltagare. Utvärdering av de regionala konferenserna Socialstyrelsen gjorde en skriftlig utvärdering efter varje konferens. I genomsnitt svarade 43 procent av deltagarna på enkäten. Enkäten visade att deltagarna uppskattade det mesta av innehållet och majoriteten uppgav att de kommer att ha nytta av informationen i sitt fortsatta arbete. Myndigheten reviderade konferenspresentationerna utifrån synpunkterna i enkäten. Utvärderingarna visade också att de flesta hade fått information om konferensen via mejl, webb eller av någon på sin arbetsplats. Enbart två personer hade fått information om konferenserna via annons. Kommunikation i samband med konferenserna Tryckta informationsblad om varje produkt När konferensserien inleddes var föreskrifterna och de allmänna råden beslutade. Övriga produkter var inte färdiga för publicering. Därför tog Socialstyrelsen fram ett tryckt informationsblad om respektive produkt. Myndigheten publicerade också informationen på Socialstyrelsens webbplats, och delade ut informationsbladen vid andra konferenser som myndigheten arrangerade. Uppdaterad information på Socialstyrelsens webbplats Placerade barn och unga har egna sidor på Socialstyrelsens webbplats http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/placeradebarnochunga/tryggsaker-vard-barn-unga-familjehem-hvb. Här har frågor och svar regelbundet publicerats, som är baserade på de frågor som publiken ställde under konferenserna. På Socialstyrelsens webbplats finns även presentationerna från de regionala konferenserna och en av SKL filmad konferens från Malmö. 14
Föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11) beslutades den 26 juni 2012 och trädde i kraft den 1 oktober 2012. Spridning av föreskrifterna och de allmänna råden Socialstyrelsen informerade om föreskrifterna och de allmänna råden genom att publicera en nyhet på Socialstyrelsens webbplats göra ett mejlutskick till alla kommuner. Den 8 maj hade myndigheten fått in beställningar på 2 526 exemplar. Webbsidan där föreskrifterna går att beställa och ladda ner hade 4 123 besök, och sedan årsskiftet 2012/2013 hade föreskrifterna laddats ner 269 gånger. 1 Kommunikation under arbetet med föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen har informerat centrala myndigheter och organisationer och erbjudit dem att lämna synpunkter på arbetet. Socialstyrelsen har vidare arrangerat referensgrupper med kommunrepresentanter, representanter för familjehemsorganisationer och branschorganisationer inom HVB-området, samt de regionala utvecklingsledarna. Socialstyrelsen skickade också ut föreskrifterna och de allmänna råden på remiss till kommuner, landsting, myndigheter och organisationer innan myndigheten beslutade dem. Några exempel på myndigheter och organisationer är Skolverket, Barnombudsmannen, SKL, BRIS, Rädda Barnen och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Remissinstanserna var överlag positiva till förslagen. De mest återkommande synpunkterna och frågorna rörde finansiering, behov av starkare krav för registerkontroller vid familjehemsutredningar och mer reglering i fråga om jourhem och konsulentstödda verksamheter. Socialstyrelsen har hemställt hos regeringen om krav på registerkontroll vid familjehemsutredningar. 1 Tyvärr finns inga säkra siffror från 2012 då länken till pdf saknade sökningskod. 15
Innehållet i föreskrifterna och de allmänna råden Föreskrifterna och de allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser om socialnämndens ansvar för att ha särskilda rutiner för hur vården ska planeras och följas så att eventuella missförhållanden ska kunna uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede kartlägga behovet, analysera, planera och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa tillgången till hem som kan erbjuda en vård, som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet utredningen av hemmets lämplighet omfattar vissa områden och att uppgifterna hämtas in genom intervjuer, hembesök, referenstagning och nämndens eget register barnet eller den unge får kontaktinformation till sin socialsekreterare och till tillsynsmyndigheten, information om skälet till placeringen och om sina rättigheter att barnet bör besökas minst fyra gånger per år och att samtalen bör innehålla vissa frågor att barn och unga efter avslutad placering bör få personligt stöd och om de ska ha ett eget boende hjälp med frågor om ekonomi och med att ordna bostad, studier eller arbete (SOSFS 2012:11). 16
Handbok om socialnämndens ansvar Publikationen Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter är tänkt att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller för vård utanför det egna hemmet av barn och unga. Socialstyrelsen publicerade handboken den 9 januari 2013. Spridning av handboken Socialstyrelsen informerade om handboken genom att publicera en nyhet på Socialstyrelsens webbplats göra ett mejlutskick till alla kommuner publicera en artikel på intranätet. Den 8 maj hade myndigheten fått in beställningar på 3052 exemplar. Webbsidan där handboken går att beställa och ladda ner hade 3 020 unika besök, och [sedan 9 januari 2013] hade handboken laddats ner 1 472 gånger som pdf. Kommunikation under arbetet med handboken Socialstyrelsen har informerat centrala myndigheter och organisationer och erbjudit dem att lämna synpunkter på arbetet. Socialstyrelsen har vidare arrangerat referensgrupper med kommunrepresentanter, representanter för familjehemsorganisationer och branschorganisationer inom HVB-området, samt SKL:s regionala utvecklingsledare. Socialstyrelsen skickade ut handboken för synpunkter till SKL:s nationella projektledare och sex regionala utvecklingsledare innan myndigheten beslutade den. Dessa var överlag positiva till innehållet i handboken och lämnade värdefulla synpunkter. Innehållet i handboken Handboken riktar sig framför allt till socialsekreterare som arbetar med placeringar av barn och unga i familjehem och HVB, men den beskriver också socialnämndens övergripande ansvar och ledningens uppgifter. Handboken är tänkt att underlätta tillämpningen av regelverket. Innehållet i handboken bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden samt studier av samhällsvården ur olika perspektiv [3]. 17
Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa Vägledningen Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar har tagits fram tillsammans med Skolverket. Produkten är tänkt att vara ett praktiskt kunskapsstöd för socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården inklusive tandvården, för att förbättra de placerade barnens skolgång och hälsa. Socialstyrelsen publicerade vägledningen den 9 januari 2013. Spridning av vägledningen Socialstyrelsen Socialstyrelsen informerade om vägledningen genom att publicera en nyhet på myndighetens webbplats respektive intranät göra ett mejlutskick till alla kommuner göra ett mejlutskick till 4 360 adresser, bland annat vårdcentraler, barnavårdscentraler, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, ungdomsmottagningar och rehabiliteringskliniker. Skolverket Skolverket informerade om vägledningen genom att skicka den till bland annat Utbildningsdepartement, beslutsfattare på nationell nivå, myndigheter och skolchefer vid samtliga utbildningsförvaltningar i landet skriva om den i Skolverkets nyhetsbrev (33 000 läsare: rektorer, lärare och skolledare) informera på Skolverkets webbplats, på sidorna Barn som far illa och i en huvudnyhet på förstasidan under en vecka i samband med konferensen Barnforum (800 000 unika besök per månad) informera om den via sociala medier (till 10 700 följare på Facebook och 7 266 på Twitter). Den 8 maj hade Socialstyrelsen fått beställningar på 3640 exemplar. 2 Webbsidan där vägledningen går att beställa och ladda ner hade 3 735 unika besök, och [sedan 9 januari 2013] hade vägledningen laddats ner 2013 gånger. 2 Alla beställningar går via Socialstyrelsen. 18
Kommunikation under arbetet med vägledningen Under arbetet med vägledningen kommunicerade Socialstyrelsen och Skolverket med ungdomar med erfarenhet av samhällsvård i myndighetens ungdomsråd, referensgrupper från de professionella verksamheterna inom socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården inklusive tandvården, samt företrädare för HVB och familjehem. Vidare har vägledningen kommunicerats med nationella aktörer så som Barnombudsmannen (BO), Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse (SIS) och Specialpedagogiska myndigheten (SPSM). Socialstyrelsen och Skolverket har också samverkat med Stiftelsen Allmänna barnhuset och SKL och utbytt erfarenheter med SKL:s regionala utvecklingsledare. Samverkanskonferenser med Skolverket och SKL De regionala utvecklingsledarna har, i samråd med Socialstyrelsen och Skolverket, arrangerat samverkanskonferenser om vägledningen på sju platser i landet. Konferenser har genomförts i Nyköping (130 deltagare), Växjö (280 deltagare), Luleå (60 deltagare), Karlstad (170 deltagare), Gävle (170 deltagare), Göteborg (400 deltagare) och Jönköping (70 deltagare). Konferenserna var tänkta att vara ett led i de regionala utvecklingsledarnas arbete med att stärka samverkan för de placerade barnens skolgång och hälsa. Konferensdagarnas innehåll Vid varje konferens har de regionala utvecklingsledarna i regionen bjudit in personal och chefer från skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Socialstyrelsen och Skolverket har presenterat innehållet i vägledningen med fokus på respektive parts ansvar, men även ansvaret att samverka för att förbättra förutsättningarna för de placerade barnens skolgång och hälsa. Deltagarna har fått utrymme att diskutera och ställa frågor till föreläsarna. De regionala utvecklingsledarna har utformat varje konferens utifrån regionens egna behov och önskemål. Vid flera tillfällen har projektledaren för två Malmö-studier om placerade barns psykiska och fysiska hälsa [4,5] och projektledaren för Värmlands samverkansrutin för socialtjänst och skola vid placering i familjehem deltagit [6]. Konferensdeltagare De flesta konferensdeltagare har varit personal från socialtjänsten, men skolan och hälso- och sjukvården samt tandvården har också varit representerade vid varje konferens. Film från konferenserna SKL har filmat samverkanskonferensen i Nyköping och finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats: 19
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/placeradebarnochunga/tryggsaker-vard-barn-unga-familjehem-hvb. Seminarium på Medicinska riksstämman Socialstyrelsen arrangerade ett seminarium på Medicinska riksstämman den 30 november 2012. Syftet var att sprida informationen om att barn och unga i samhällsvård många gånger inte får den hälso- och sjukvård som de behöver. Huvudtalare var en forskare och en skolläkare. Vid seminariet presenterades även Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning. Heldagskonferensen Barnforum Socialstyrelsen, SKL och Skolverket arrangerade en heldagskonferens den 5 februari 2013 om placerade barns skolgång och hälsa för chefer, politiker och ansvariga för verksamheter som möter placerade barn och unga. Under konferensdagen presenterade bland annat forskare från Kanada och Sverige resultat som visar att hälsa och utbildning är avgörande för barn i familjehem och HVB. Dagen bestod även av mindre seminarier om metoder och projekt för att förbättra de placerade barnens hälsa och skolgång. Socialstyrelsen och Skolverket presenterade vägledningen under konferensdagen. Film från konferensdagen Utbildningsradion filmade flera föreläsningar och Socialstyrelsens och Skolverkets presentation för Kunskapskanalens räkning. Filmen går att ladda ner från deras webbplats http://www.ur.se/produkter/175342-ur- Samtiden-Barnforum-om-familjehemsplacering?q=barnforum. Konferensdeltagare Cirka 200 personer deltog på konferensen. Hälften var personal och chefer från socialtjänsten, en fjärdedel kom från skolan och ett tiotal från hälsooch sjukvården. Utöver detta deltog även politiker och myndighetspersoner. Utvärdering av konferensdagen Utvärderingen av konferensen visade att 92 procent av deltagarna tyckte att helheten var bra eller mycket bra. 83 procent ansåg att seminarierna gav dem inspiration eller sådan kunskap de behövde för sitt dagliga arbete. Deltagarna uppskattade blandningen av föreläsare. Dessutom påpekade deltagarna att det sänder positiva signaler till verksamheterna när Socialstyrelsen, SKL och Skolverket samverkar på nationell nivå. Nätverk för att stärka barns rättigheter Vid SKL:s nätverksträff för att stärka barns rättigheter den 8 april 2013 presenterade Skolverket och Socialstyrelsen innehållet i vägledningen. Åhörar- 20
na var företrädelsevis från hälso- och sjukvården. En grupp som var underrepresenterade vid andra konferenser. Skolverkets övriga kommunikationsinsatser Skolverket har hållit en föreläsning på en nationell aktualitetskonferens anordnad av Svenska Förbundet för Specialpedagogik (SFSP). Målgruppen var specialpedagoger och övrig elevhälsopersonal. Skolverket har valt att sprida vägledningen inom ramen för utbildningsinsatserna i regeringsuppdraget Insatser för en förstärkt elevhälsa. Uppdraget pågår till och med år 2015. Innehållet i vägledningen Vägledningen ska ge stöd i arbetet för att tillgodose barnens behov av skolgång och hälso- och sjukvård. För att detta arbete ska fungera bra är det viktigt att samverkan mellan de olika parterna fungerar. I vägledningen uppmärksammas bland annat problem som kan uppstå inför, under och i slutskedet av en placering och hur dessa problem kan undvikas genom olika handlingsalternativ [7]. Socialstyrelsen har gjort en systematisk kartläggning av forskningen på området under arbetet med vägledningen [8]. 21
Utbildning för jour- och familjehem Utbildningsmaterialet för jour- och familjehem kommer att ge alla kommuner möjlighet att erbjuda en likvärdig utbildning som håller god kvalitet. Materialet består av en bok till familjehemmen och en studiehandledning till utbildarna. Socialstyrelsen har tagit fram en testversion av utbildningsmaterialet, som kommunerna har testat under hösten 2012. Myndigheten färdigställer materialet under våren 2013 och produkterna är klara i augusti 2013. Utbildningsmaterialet har tagits fram i flera steg Under hösten 2012 genomförde Socialstyrelsen pilotutbildningar på nio orter i landet med hjälp av en testversion av materialet. Syftet var att se till att utbildningsmaterialet håller hög kvalitet och användbarhet. Socialstyrelsen höll utbildningarna med hjälp av lokala familjehemsutbildare som också varit med och tagit fram materialet. På pilotutbildningarna deltog 114 familjehemsföräldrar. Socialstyrelsen har reviderat materialet utifrån erfarenheter och synpunkter från medverkande familjehem och utbildare, och myndigheten färdigställde materialet under våren 2013. Utbildning av familjehemsutbildare och fortsatt stöd till implementering Socialstyrelsen har intensifierat samarbetet med de regionala utvecklingsledarna från och med hösten 2013. Det huvudsakliga samarbetet har skett med den arbetsgrupp som bildades under senhösten. I arbetsgruppen ingick representanter för utvecklingsledarna, de lokala familjehemsutbildarna samt SKL och Socialstyrelsen. Syftet med gruppens arbete har dels varit att diskutera synpunkter på materialet inför revideringen, dels planera för utbildning av utbildare samt fortsatt förvaltning av materialet. Samarbetet har resulterat i en plan för fortsatt spridning och kommunicering som i korthet ser ut som följer: Socialstyrelsen erbjuder kostnadsfri utbildning för familjehemsutbildare på nio orter i landet augusti september 2013. Totalt utbildas 180 familjehemsutbildare. De regionala utvecklingsledarna inventerar behovet av utbildning i sina län och ansvarar för kontakten med kommunerna. Utvecklingsledarna skickar sina önskemål om antal platser per län till arbetsgruppen, som tillsammans med Socialstyrelsen fördelar utbildningsplatserna för att få en jämn spridning över landet. Ett mål är att bygga strukturer för samverkan mellan mindre kommuner. 22
De som deltar i Socialstyrelsens utbildning för familjehemsutbildare bör planera för att hålla lokala eller regionala utbildningar för blivande eller nyblivna familjehem under hösten 2013. Det är tydligt i den inbjudan som gått ut till kommunernas socialtjänster. På detta sätt beräknar myndigheten att åtminstone 2 000 nya familjehem kommer att erbjudas utbildning under 2013. Efter att det nu aktuella kommunikationsuppdraget upphör i juni 2013 kommer Socialstyrelsen fortsätta att stödja spridning och implementering under ytterligare ett år. Under detta introduktionsår kommer myndigheten att hålla restutbildningar vid behov, utforma webbstöd samt fortsätta samverka med SKL och de regionala utvecklingsledarna kring den långsiktiga förvaltningen av materialet. Dessutom behöver nya former för att fortsätta utbilda utbildare diskuteras. Utbildningsmaterial för jour- och familjehem Syftet med utbildningsmaterialet Ett hem att växa i grundutbildning för jour och familjehem är att skapa bättre förutsättningar för familjehem, så att de kan tillgodose barnens behov tillsammans med andra berörda. Utbildningsmaterialet bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, föreskrifter, forskning och erfarenheter från praktiker och brukare om vad jour- och familjehem behöver för att klara sitt uppdrag. Socialstyrelsen har tagit fram materialet i samverkan med forskare och praktiker. Barns och familjehems egna erfarenheter har också tagits till vara. Materialet består av en bok till familjehemmen och en studiehandledning till utbildarna. Utbildningen innehåller teoretiska genomgångar, övningar, möjlighet till diskussioner och erfarenhetsutbyte samt konkreta råd och tips till familjehemmen [9]. 23
Bedömningsmetod vid rekrytering av familjehem BRA-fam (Bedömning och rekrytering av familjehem) är en standardiserad bedömningsmetod som tagits fram för att användas av socialtjänsten vid rekrytering av familjehem. Metoden introduceras stegvis under 2013 och kommer att finnas tillgänglig för att beställas eller hämtas hem från Socialstyrelsens hemsida i november 2013. Efter att BRA-fam avrapporterades till regeringen i juni 2012 gjordes ett utskick till samtliga kommuner med en förfrågan om att delta i introduktionen av BRA-fam. Metoden introduceras stegvis Inför att Socialstyrelsen ger möjligheten för alla att hämta hem metoden ska den först prövas under tio månader i reguljär verksamhet. Under introduktionen ska erfarenheter av att använda BRA-fam ute i verksamheterna återföras till Socialstyrelsen. Detta ska ligga till grund för eventuella revideringar av metoden. Vid två olika tillfällen under introduktionsåret ska verksamhetsansvarig samla användarna av BRA-fam inom verksamheten till ett gemensamt möte och diskutera metoden och diskutera erfarenheterna av att använda den i reguljär verksamhet. Det första tillfället kommer att ske efter cirka fem månaders användning och det andra tillfället ytterligare fem månader senare. Den information som ska återföras till Socialstyrelsen utgörs dels av dokumentation från verksamhetsmötet dels mötesdeltagarnas svar på en webbenkät från Socialstyrelsen. Kommunikationsaktiveteter BRA-fam presenterades vid en konferens anordnad av Socialstyrelsen med ca 70 representanter från olika kommuner i oktober 2012. Under hösten 2012 genomfördes två workshops på Socialstyrelsen med 45 respektive 30 representanter från kommunal familjehemsverksamhet och privata aktörer. Syftet var att ge information och kunskap om BRAfam och instruktioner om användning. Deltagarna i introduktionen (65 kommunala/privata familjehemsverksamheter) fick i april 2013 ett utskick med en webbenkät som ska besvaras av familjehemsutredare och med frågor som underlag till diskussion inom respektive verksamhet. Därefter ska kommunerna återrapportera enkäterna och diskussionsprotokollen till Socialstyrelsen. Samma utskick sker i oktober 2013 som en sista uppföljning. Under hösten 2013 kommer deltagarna i introduktionen att bjudas in till en workshop där Socialstyrelsen bland annat kommer att presentera re- 24
sultat från introduktionen. Dessa kommer att ligga till grund för eventuell revidering av metoden. Bedömningsmetoden BRA-fam Utvecklingen av BRA-fam initierades av Socialstyrelsen då det saknades en bedömningsmetod med vetenskaplig grund för rekrytering av familjehem. BRA-fam består av ett instrument, en manual och en bedömningsmall. Metoden utgår ifrån olika problemområden vilka baseras på svensk och internationell forskning samt på professionens kunskap och erfarenhet. Den fokuserar på faktorer som på olika sätt kan innebära en risk för det placerade barnet. BRA-fam är tänkt att utgöra ett stöd vid ett första urval av en familj som önskar att bli familjehem innan en mer djupgående utredning påbörjas. Bedömningsmetoden kan ses som ett stöd till en evidensbaserad socialtjänst [2]. 25
Utvecklingsledarnas synpunkter på genomförandet av kommunikationsuppdraget De regionala utvecklingsledarna har getts tillfälle att lämna synpunkter och reflexioner på hur det gemensamma kommunikationsuppdraget har uppfyllt målet: att produkternas innehåll verkligen når och kan påverka samtliga identifierade målgrupper samt att bidra till att förbättra stödet till huvudmännens arbete med placerade barn. 14 län/regioner har lämnat synpunkter på kommunikationsuppdraget (Dalarna, Gotland, Östergötland, Västerbotten, Västra Götaland/Fyrbodal, Gävleborg, Sörmland, Kronoberg, Norrbotten, Värmland, Uppsala, Jönköping, Jämtland och Skåne). 3 Utvecklingsledarnas kommunikationsarbete Samtliga län har deltagit i Socialstyrelsens regionala konferenser. Länen har eller planerar att arrangera regionala samverkanskonferenser om vägledningen om placerade barns skolgång och hälsa. Dessutom har utvecklingsledarna spridit innehållet i programmet trygg och säker vård i olika nätverk, som BBIC-nätverk, IFO-chefsnätverk, familjehemsnätverk och tvärsektoriella nätverk med skola, socialtjänst och hälso-och sjukvårdspersonal. Utvecklingsledarna har även publicerat information på webben och skickat ut nyhetsbrev. Under våren 2013 har utvecklingsledarna varit med och planerat de utbildningar som Socialstyrelsen ska genomföra under hösten 2013 för familjehemsutbildare. Utvecklingsledarna har inventerat behovet i länet och arbetat för att utveckla strukturer för hur kommunerna kan samverka, bland kring utbildning av familjehem. Flera län har planerat att genomföra regionala uppföljningar för att ta reda på hur regionerna implementerar program för trygg och säker vård. För kort tid för att dra slutsatser De regionala utvecklingsledarna menar att det är för tidigt att avgöra hur stort avtryck programmet för trygg och säker vård har gjort och hur kända produkterna är. Rent generellt tycks storstadslänen ha större svårigheter att nå ut till alla berörda jämfört med de mindre länen. 3 Underlaget har sammanställts av SKL:s nationella projektledare och därefter redigerats av Socialstyrelsen 26
Produkter och kommunikation hade behövt synkroniserats bättre Utvecklingsledarna menar att kommunikationen hade fungerat bättre om framtagandet av produkter och kommunikationsuppdrag hade varit bättre synkroniserade. När konferenserna inleddes var föreskrifterna och de allmänna råden beslutade. Övriga produkter publicerades i januari på grund av att Socialstyrelsen inväntade ny lagstiftning. Familjehemsutbildningen och bedömningsinstrumentet testas och kommer att göras tillgängliga under hösten 2013. Det är av vikt att beakta synkroniseringen av produkter och kommunikationsuppdrag i framtida arbeten. Samarbetet hade även blivit mer effektivt och tydligt om de regionala utvecklingsledarna hade fått tillgång till den upprättade kommunikationsplanen. Utvecklingsledarna uttrycker också att Socialstyrelsen borde ha satsat mer på e-lärande och webbaserat stöd. Detta hade gjort det möjligt för att tillsammans tillägna sig materialet och besparat dem resekostnader. Kommunikation om publicerat material Utvecklingsledarna upplever att personalen inom socialtjänsten känner till handboken och vägledningen. Fler län har redan tidigare initierat förbättringsarbeten för placerade barns hälsa och skolgång. De flesta län har redan träffat överenskommelser för hälsoundersökningar av placerade barn, eller är i färd att göra det. Dessutom har många län redan tagit fram eller håller på att ta fram lokala samverkansrutiner för placerade barn, till exempel Värmlandsmodellen [6]. Vägledningen tycks spridas stegvis i länen: först via regionala samverkanskonferenser där Socialstyrelsen och Skolverket presenterar myndigheternas vägledning och sedan via ytterligare sammankomster. Flera län har också samarrangerat regionala samverkanskonferenser. Några län rapporterar att det har varit svårt att få personal inom hälso- och sjukvården att delta på de regionala konferenserna. 27
Slutsatser För att barn och unga ska få en trygg och säker vård behöver olika aktörer på olika nivåer samordna sitt arbete på kort och lång sikt. Det krävs också engagemang och uthållighet för att lyckas. Socialstyrelsen anser att regeringens satsning för att förbättra situationen för barn och unga i samhällsvård är mycket angelägen. Socialstyrelsens särskilda kommunikationsuppdrag har gjort att myndigheten har haft möjlighet att satsa extra tid och resurser på att sprida innehållet i programmet till målgrupperna. Det var också lyckat att koppla ihop uppdraget med SKL:s nationella projektledare och de regionala utvecklingsledarna, och det har i allt väsentligt fallit väl ut. Det gemensamma uppdraget har lett till att olika aktiviteter och produkter har länkats ihop till en helhet och därigenom kunnat få större genomslagskraft. I den mån kommunikationsinsatserna har gått att värdera har de varit framgångsrika och mötts av övervägande positiv respons. Socialstyrelsen konstaterar dock att utvecklingsarbete tar tid och innebär en rad utmaningar. Uppdraget skulle ha förtydligat parternas ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelsen respektive SKL:s nationella projektledare och de regionala utvecklingsledarna var otydlig till en början. Därför uppstod det en del missuppfattningar och diskussioner om vilken part som skulle göra vad och i vilken utsträckning. Om ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala utvecklingsledarna hade tydliggjorts initialt hade det inneburit färre oklarheter i början av samarbetet. Kommunikationsuppdraget hade också underlättats om en samarbetsgrupp med representanter av chefer från Socialstyrelsen och SKL hade bildats. Viktigt med myndighetsgemensamma uppdrag Socialstyrelsen har tagit fram vägledningen i samarbete med Skolverket. Skolverket har inte fått något regeringsuppdrag att ta fram vägledningen eller att kommunicera den. Det hade varit en styrka i kommunikationsarbetet om Social- och Utbildningsdepartementen hade gett sina respektive myndigheter ett gemensamt uppdrag för detta. Svårt att nå hälso- och sjukvården Det har till viss del varit svårt att få med hälso- och sjukvården och tandvården till de regionala samverkanskonferenserna om placerade barns hälsa och skolgång. Det har de regionala utvecklingsledarna påtalat. Samma problem uppstod i arbetet med Barnforum. 28
Det kan bero på att det är många aktörer inom hälso- och sjukvården och att det inte är lika lätt att peka ut någon ansvarig som det är i skolan eller socialtjänsten. Socialstyrelsen behöver analysera vilka centrala aktörer som behöver ytterligare information och kommunicera innehållet i vägledningen. De kan i sin tur sprida informationen vidare så att förutsättningarna för att hälso- och sjukvården och tandvården involveras i större utsträckning i arbetet med placerade barn och unga. Behov av förvaltare på nationell nivå av metoder och utbildning I arbetet med att ta fram bedömningsmetoden och utbildningsmaterialet, har det väckts frågor om ansvar för implementering och förvaltning av nya metoder och utbildningsmaterial. Det saknas en nationell förvaltare av de bedömningsmetoder och utbildningar som Socialstyrelsen utvecklar. Utbildning och handledning behöver av praktiska skäl bedrivas lokalt eller regionalt för att bli framgångsrikt, något som Socialstyrelsen saknar förutsättningar för. En nationell förvaltare behöver ha uppdrag att ansvara för implementering, samordning av kunskap, erfarenheter och utbildning om bedömningsmetoder och utbildningar. Om ingen tar detta långsiktiga ansvar finns risken att Socialstyrelsens bedömningsmetoder och utbildningar inte uppdateras utifrån ny forskning, att metoderna förändras utifrån lokala förutsättningar och med det inte används på det sätt som det är tänkt. Det kan leda till att kvaliteten på metoder och utbildningar försämras. Socialstyrelsen har tidigare uppmärksammat regeringen på denna problematik i en särskild skrivning år 2010 [10]. Behovet av en nationell förvaltare kvarstår och praktikens efterfrågan på nya bedömningsmetoder och utbildningar ökar. I maj 2013 är det fortfarande oklart vilken part som långsiktigt ska ansvara för fortsatt utbildning av familjehemsutbildare och fortsatt utveckling av materialet. SKL och utvecklingsledarna önskar att Socialstyrelsen ska ta ansvaret. Regeringsuppdragen innefattar endast utveckling av produkterna men inte spridning eller stöd till implementering. Kommunikationsuppdraget har bidragit med att föra ut informationen om produkternas men den långsiktiga förvaltningen ingår inte i uppdraget. Kommunikationsuppdraget kom för tidigt Arbetet med att ta fram ett program för trygg och säker vård bedrevs till viss del parallellt med socialdepartementets arbete med propositionen Stärkt stöd och skydd för barn och unga (2012/13:10). När det stod klart att de aviserade lagändringarna skulle träda i kraft i januari 2013 valde Socialstyrelsen att vänta med publiceringen av handboken och vägledningen för att kunna föra in lagändringarna. Det var något målgrupperna uppskattade, men medförde svårigheter för genomförandet av kommunikationsuppdraget. Socialstyrelsen fick medel för kommunikationsuppdraget för 2012. De regionala utvecklingsledarna fanns på plats redan i början av samma år. Under 2012 färdigställde Socialstyrelsen föreskrifterna och de allmänna råden. Handboken och vägledningen publicerades i januari 2013 och utbildningsmateralet och bedömningsmetoden kommer att publiceras under hösten 29
2013. Utbildningsmaterialet och bedömningsmetoden testades under 2012/13 för att säkerställa kvaliteten i produkterna. Det var alltså bara Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som var inte publicerade när de regionala konferenserna inleddes. Det försvårade kommunikationen och de avsatta medlen för kommunikation kunde inte användas optimalt. Har kommunikationsuppdragets mål infriats? Det är för tidigt att uttala sig om kommunikationen har nått ut i den uträckning som var avsedd men utvecklingsledarna upplevera att personalen inom socialtjänsten har kännedom om handboken och vägledningen. Socialstyrelsen menar också att myndigheten har gjort det den avsett att göra, och samverkan mellan den nationella och regionala nivån har skapat förutsättningar för en effektivare spridning än tidigare. Utvecklingsledarna arbetar regionalt och lokalt med att skapa nätverk för att huvudmän, kommuner och regioner ska samverka. För att kunna svara på frågan om produkternas innehåll verkligen har nått ut och påverkat de identifierade målgrupperna och på så sätt förbättrat stödet till huvudmännens arbete med placerade barn krävs en uppföljning över längre tid. Fortsatt samarbete kring produkter och kommunikation Ett viktigt samarbete har inletts mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala utvecklingsledarna när det gäller implementering och spridning av föreskrifter, allmänna råd och kunskapsstöd. Även fortsättningsvis ser Socialstyrelsen de regionala utvecklingsledarna och SKL som en viktig samarbetspart i arbetet med att utveckla barn- och ungdomsvårdens arbete. Myndigheten har fått nya regeringsuppdrag inom området, och närmast har ett samarbete inletts för att revidera handbok och allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga i socialtjänsten. I det fortsatta arbetet kommer Socialstyrelsen att ta tillvara lärdomarna från detta kommunikationsuppdrag. 30
Referenser 1. Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende Redovisning av regeringsuppdrag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. 2. BRA-fam en standardiserad bedömningsmetod vid rekrytering av socialtjänstens familjehem; Socialstyrelsen; 2012 3. Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter: Socialstyrelsen; 2013 4. Kling S. Fosterbarns Hälsa det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö 5. Kling S, Nilsson I. Samhällsvårdade barns hälsa en studie av det medicinska omhändertagandet. Rapporten under utgivning 6. Svensson Birgitta. Regional samverkansrutin vid familjehemsplacering för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa; Region Värmland; 2012 7. Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. Stockholm: Socialstyrelsen och Skolverket; 2013 8. Kartläggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rätt till utbildning och hälso- och sjukvård; Socialstyrelsen; 2013 9. Ett hem att växa i Grundutbildning för jour- och familjehem; Socialstyrelsen; under utveckling 10. Behov av en nationell strategi för att förvalta standardiserade bedömningsmetoder och evidensbaserade behandlingsmetoder; Promemoria från Socialstyrelsen till Socialdepartementet (Dnr 5.1-27959/2010 1) 31