Med arbetslinjen i fokus - en integrationsrapport från Moderaterna
INNEHÅLL Inledning 3 Om kommunerna 3 Arbete är målet 4 Tidig kontakt med arbetsmarknaden 5 Individuell och anpassad introduktion 5 Goda relationer med näringslivet 6 Arbetsmarknadsenheten ansvarar för integrationen 6 Småkommuner 7 Kontakter med civila samhället och andra svenskar 7 Borgerliga kommuner bättre 7 Slutsatser 8
Inledning Sverige har under de senaste decennierna misslyckats på integrationsområdet, vilket framförallt avspeglas i en lägre sysselsättning bland utrikes födda än hos inrikes födda. Orsakerna till det återfinns både i den generella politiken till exempel att det lönat sig för dåligt att arbeta, men också i den introduktion som nyanlända fått de första åren i Sverige. Introduktionen har ofta varit allt för lång och i alltför liten grad fokuserat på arbetsmarknadsetablering. Att ha ett arbete har stor betydelse för den enskildes möjligheter till självförverkligande, frihet och gemenskap med andra. Resultatet av den misslyckade integrationspolitiken är att Sverige gått miste om värdefull kompetens och förpassat många människor till ett långvarigt utanförskap. En bättre integrationspolitik är viktigt framförallt för att förbättra livsvillkoren för dem som kommer hit, men det är också en av flera lösningar för att motverka den minskande andelen yrkesverksamma personer i Sverige de närmaste decennierna. Moderaterna har tillsammans med Alliansen genomfört flera reformer som syftar till att bryta utanförskapet bland utrikes födda. Generella reformer för att stärka arbetsmarknaden har särskild betydelse för utrikes födda. Detta har kombinerats med mer riktade insatser som de subventionerade anställningsformerna instegsjobb och nystartsjobb. I december 2010 genomförs också den största förändringen av introduktionen för nyanlända på flera decennier. Förändringen innebär bland annat att Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna, vilket ska säkerställa att arbetslinjen gäller från dag ett i Sverige. Samtidigt kommer kommunerna att ha ett fortsatt ansvar för viktiga delar i introduktionen såsom Sfi, samhällsorientering och praktisk hjälp till nyanlända i samband med bosättning och sociala insatser. Eftersom olika kommuner lyckats olika bra med sin integrationspolitik har Moderaterna valt att besöka några som varit särskilt framgångsrika för att ta reda på vad som utmärker dem. Resultatet redovisas i denna rapport. Om kommunerna De kommuner vi valt att besöka är de fem bäst placerade i den årliga ranking som görs av tidskriften Fokus 1 : Hylte, Uppvidinge, Salem, Vaggeryd och Trosa. Rankingen har gjorts med sju olika kriterier som grund: andel utrikes födda i kommunen, flyktingmottagande i förhållande till kommunens invånarantal, sysselsättning och ohälsotal bland utrikes födda i absoluta tal och i förhållande till inrikes födda samt hur stora inkomsterna är hos utrikes födda jämfört med inrikes födda. De besökta kommunerna har olika tillvägagångssätt för att lyckas med integrationen, men det finns vissa saker som förenar dem och som vi valt att beskriva nedan. 1 Fokus nr 12, 2009 3
Hylte Uppvidinge Salem Vaggeryd Trosa Ranking Fokus 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a Andel förvärvsarbetande 2008 % (snitt riket 77,5) Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda utanför EU 2008 % (snitt riket 53,6) Antal invånare 31 dec 2009 Antal mottagna nyanlända per 1000 invånare år 2005-2009 Partier i majoritet (Kommunstyrelseordförande) Ansvarig nämnd och enhet: Företagstäthet (antal privata arbetsplatser per 1000 invånare) Ranking näringslivsklimat enligt Svenskt näringsliv år 2009 83,2 83,0 83,8 84,4 83,8 63,7 62,5 66,7 64,0 71,0 10 277 9 320 15 313 12 959 11 446 11,5 21,9 8,1 19,2 7,3 M,C,Fp, S, V (C) M,C,Fp, Kd (C) Arbets- och näringslivsnämnden/ Arbets- och näringslivskontoret Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen M,C,Fp, Kd (M) M,C,Fp, Kd (M) Socialnämnden/ Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet Arbetsmarknadsnämnden inom Kommunstyrelsen/ Arbetsmarknadsenheten 27,4 33,9 16,7 28,7 35,1 170 61 94 26 4 M,C,Fp, Kd (M) Humanistiska nämnden/socialkontoret Arbete är målet Ett tydligt gemensamt drag i de fem kommunerna är att integrationsarbetet fokuserar på att hjälpa individen till egenförsörjning. Flera av kommunerna nämnde uttryckligen arbetslinjen som den främsta nyckeln till framgång. Att ha ett arbete innebär inte i sig att man är fullt integrerad, men det är ofta avgörande för faktorer som språkkunskaper, boendestandard, hälsa, demokratisk delaktighet och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. De kommunföreträdare vi mötte framhöll att jobb ger nyanlända en annan syn på sig själva och en väg in i samhället. Det ger också en möjlighet att lära sig svenska på ett djupare plan än vad som är möjligt på svenskundervisningen Sfi. Några av kommunerna har politisk uppsatta mål med introduktionen som knyter an till egenförsörjning. I Trosa är målet att 80 procent av alla nyanlända ska vara i reguljär sysselsättning eller utbildning inom två år. I Uppvidinge har man som ambition att majoriteten ska vara i sysselsättning inom tre år. Båda kommunerna har lyckats bra. I Uppvidinge är hela 90 procent i sysselsättning efter tre års introduktion under ett normalår. I Trosa var 75 procent i utbildning eller reguljär sysselsättning inom två år när målet mättes för första gången 2008. Det kan jämföras med ett snitt i riket på 27,2 procent förvärvsarbetande bland nyanlända efter två år. Ett gemensamt drag hos de kommuner vi besökte var att de hade en generellt låg arbetslöshet, vilket kan vara en förklaring till att man lyckas väl med integrationsarbetet. Forskning och uppföljningar visar att en generellt stark arbetsmarknad med ett ökat antal arbetstillfällen främst gynnar personer som är i färd med att träda in på arbets- 4
marknaden och många av dessa är nyanlända. Kommunerna arbetar också aktivt med de verktyg för arbetsmarknadsetablering som regeringen har infört, såsom instegsoch nystartsjobb, vilka de menar öppnar viktiga dörrar till arbetsmarknaden. Tidig kontakt med arbetsmarknaden Något som förenar kommunerna är att samtliga strävar efter en tidig kontakt med arbetsmarknaden, till exempel genom praktik och arbetsträning. I Trosa ingår praktik som en del i Sfi. I Uppvidinge får de flesta nyanlända praktik inom det första året av introduktionen och Hylte använder sig också av studiebesök för att ge tidiga insikter i arbetslivet och skapa kontakter med arbetsplatser. Vaggeryd har exempel på nyanlända som fått praktik redan under den första veckan av sin introduktion. Tanken med de tidiga arbetslivskontakterna är att ge lärdomar om hur svenskt arbetsliv fungerar, vilket är värdefullt när man får sitt första jobb. En tidig kontakt med arbetsmarknaden är också viktig eftersom långa och obrutna perioder av passivitet tenderar att permanentas. Samtidigt sänder det en signal att egenförsörjning är det normala i Sverige och inte försörjning av samhället. Tre av kommunerna har utformat introduktionsersättningen så att arbete uppmuntras. Till skillnad från kommuner som ger nyanlända försörjningsstöd under introduktionen tillåter de vissa sidoinkomster utan att ersättningen trappas ned. Individuell och anpassad introduktion Ingen av kommunerna har ett på förhand givet innehåll i introduktionen för nyanlända även om Sfi, samhällsinformation och praktik är regelmässiga inslag. Alla kommuner framhåller att introduktionen inte kan göras efter en mall, eftersom de som kommer hit har så olika bakgrund. Man måste ta hänsyn till utbildningsnivå, läs- och skrivkunnighet och hälsotillstånd bland annat. Behovet av flexibilitet och att kunna pröva nya vägar om en åtgärd inte fungerar framhölls också. Utgångspunkten från individen märks också i utformningen av språkutbildningen och samhällsinformationen. I Uppvidinge har man satsat stora resurser på att göra Sfi mer flexibelt så att det går att kombinera med skiftarbete, vilket är vanligt på kommunens arbetsplatser. Både Salem, Trosa och Uppvidinge förbereder också ett införande av samhällsinformation på modersmål på de vanligaste språken. Tanken är att samhällsinformationen på så sätt kan ges på ett tidigt stadium och underlätta en snabb integration. Att individanpassa introduktionen kan vara svårt för mindre kommuner, vilket de kommuner vi besökte är. Det går dock att lösa genom att samarbeta eller köpa in tjänster från externa aktörer. Till exempel samarbetar både Trosa och Salem med andra kommuner för att kunna erbjuda samhällsinformation på modersmål, medan Uppvidinge köper in tjänsten från en extern aktör. 5
Goda relationer med näringslivet Tre av kommunerna uppger goda kontakter med näringslivet som en viktig förklaring till framgångarna med integrationsarbetet. Samma kommuner har också hamnat högt på Svenskt näringslivs årliga ranking av kommunernas näringslivsklimat. Att det finns ett samband mellan ett gott näringslivsklimat och en lyckad integration har nyligen visats i en rapport av Svenskt Näringsliv. 2 Sambandet förklaras bland annat med att nyanlända gynnas om det är enklare att starta företag eftersom de ofta har små resurser och svårare att hantera tungrodd byråkrati. Det är också vanligare att invandrare startar och driver egna företag än vad det är bland den infödda befolkningen, vilket gör att ett gott näringslivsklimat får större relativ betydelse för dem. Fler företag ger också ett större antal arbetstillfällen, vilket minskar konkurrensen och därför gynnar personer som står utanför arbetsmarknaden. Goda relationer med näringslivet har också en konkret betydelse i introduktionsarbetet. Täta kontakter med företagen i kommunen är ett naturligt sätt att få reda på om det finns arbetstillfällen eller möjligheter till praktik för nyanlända och andra i kommunen som är utanför arbetsmarknaden. Att kommunens tjänstemän har egna, personliga näringslivskontakter verkar vara till stor nytta. Finns ett förtroende för kommunens företrädare kan dessa stå som en garant för de personer som arbetsgivaren anställer på rekommendation. På så sätt blir kommunen ett substitut för det nätverk som många nyanlända saknar. Rekryteringen i Sverige sker annars ofta i det egna nätverket och många gånger utannonseras inte lediga arbeten formellt, vilket missgynnar den som är ny i Sverige. Ett exempel på täta kontakter mellan näringsliv och kommun finns i Trosa där kommunstyrelseordföranden personligen gör företagsbesök varannan vecka. I Vaggeryd har man istället utvecklat ett strukturerat arbetssätt där näringslivet får spela en aktiv roll i den lokala arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande, den så kallade Vaggerydsmodellen. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för integrationen Betydelsen av vilken del av kommunens organisation som ansvarar för integrationsfrågorna brukar ibland nämnas som en framgångsfaktor. Valet av ansvarig enhet eller nämnd kan ge en fingervisning om vad som prioriteras i integrationsarbetet. Medan arbetsmarknadsnämnder och -enheter fokuserar på att ge individen möjlighet till arbete är socialnämnden och socialförvaltningen mer inriktad på hjälp och omhändertagande. Erfarenheten från de fem besök som gjorts är att organisationen är av mindre betydelse. Det avgörande är hur man arbetar rent faktiskt. Goda kontakter med näringslivet, att arbeta aktivt med att hitta praktik- och arbetsplatser och matchning har större betydelse. I de besökta kommunerna är flyktingmottagandet antingen en del av arbetsmarknadsenheten, socialkontoret eller en del av kommunstyrelseförvaltningen. I Trosa ligger till exempel verksamheten under socialkontoret, men tack vare en tydlig arbetslinje, ett nära samarbete med arbetsmarknadsenheten och goda näringslivskontakter är man ändå framgångsrik. En möjlig slutsats är att valet av ansvarig nämnd har större betydelse i stora kommuner där samarbetet mellan olika 2 Självmål i sysselsättningspolitiken, Svenskt Näringsliv, 2010 6
enheter inte är lika god. I de kommuner som besöktes är introduktionen av nyanlända en integrerad del av en större enhet. I Hylte är till exempel arbetslivs- och näringslivsnämnden ansvarig för all verksamhet inriktad mot vuxna, såväl arbetsmarknad, försörjningsstöd, vuxenutbildning som näringslivsfrågor och folkhälsa. Att flera verksamheter samlas i en enhet kan vara nödvändigt i mindre kommuner, men också en fördel. Det förbättrar samarbetet och minskar risken för att individer faller mellan stolarna. Det ger också synergieffekter om näringslivssamordnaren har ett delansvar för arbetsmarknad och flyktingfrågor blir det naturligt att fråga efter praktikplatser och arbetsplatser i samtalet med kommunens företag. Småkommuner Att kommunerna är små och har relativt få invånare är ett gemensamt drag. Vaggeryd nämner just småskaligheten som en fördel att man känner alla. Det blir en större kontinuitet i kontakterna och en mer personlig relation till de flyktingmottagare och jobbcoacher som ska hjälpa de nyanlända till rätta. Samma sak gäller också i relationen till andra invånare i kommunen. De nyanlända blir inte bara ett nummer på socialförvaltningen. I mindre sammanhang kommer man varandra närmare och det är mer naturligt att inkludera nya invånare. Det leder till att man lär sig språket och hur Sverige fungerar snabbare. I en storstad är det lättare att glömmas bort och inte bli en del av samhällslivet. Ett gemensamt drag för fyra av kommunerna är att de vill ha fler invånare, bland annat för att kunna tillgodose behovet av arbetskraft som finns hos de lokala företagen. Att ta emot nyanlända ses som en del av lösningen. Trots detta når de inte alltid upp till de nivåer om mottagande som de enats om med Migrationsverket. Att informera bättre och tidigare om de möjligheter som finns till bosättning och arbete i dessa och liknande kommuner är ett sätt att förbättra integrationen i Sverige. Kontakter med civila samhället och andra svenskar Flera av kommunerna betonar fördelen av kontakter med det civila samhället och andra svenskar i ett tidigt skede. I Uppvidinge lyfts sport upp som viktigt för integrationen och ett sätt att snabbt bli accepterad av andra. Sfi-undervisingen har bytt plats från en isolerad lokal till kommunens gymnasium där eleverna möter svenskar dagligen. I Vaggeryd arbetar man med att ta fram kontaktfamiljer för nyanlända och Hylte månar om att blanda svenskar med nyanlända i sin verksamhet för arbetslösa. Salem framhåller också praktik som en möjlighet av att få fler kontakter in i samhället än flyktingmottagaren. Dessa olika sätt att möta svenskar underlättar både språkinlärningen och förståelsen för det nya samhället som man kommer till. Borgerliga kommuner bättre Samtliga besökta kommuner har en kommunstyrelseordförande tillhörande ett av allianspartierna och i fyra av fem finns bara Allianspartier med i majoriteten i kommunfullmäktige. Det mönstret återfinns också om man tittar längre ned på rankingen på Fokus lista. Av de 20 bästa kommunerna har bara tre en kommunstyrelseordförande 7
som inte är från ett Alliansparti. En möjlig förklaring är att Alliansen generellt verkar för en arbetslinje, gott företagsklimat och har ett mer individfokuserat synsätt. Sambandet är ännu tydligare om man ser till de kommuner som har högst sysselsättningsgrad bland utrikes födda utanför EU. 18 av de 20 bästa är alliansstyrda. Av de kommuner som uppvisar sämst resultat är 15 av 20 rödgröna. Slutsatser Reformen av introduktionen för nyanlända som träder i kraft i december innebär att Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna. Men den kommunala politiken kommer också i fortsättningen vara viktig för en lyckad integration. Det gäller såväl kommunens ansvar för delar i introduktionen såsom Sfi och samhällsorienteringen. Men även andra politikområden kommer att spela en roll för hur väl vi lyckas ta tillvara på invandrares kompetens som Sverige behöver. Därför är det viktigt att följa upp och uppmärksamma kommunernas arbete. Det arbetssätt som vi beskrivit i den här rapporten ger givetvis inte ett uttömmande svar på vad ett gott integrationsarbete är. Olika kommuner kan ha olika förutsättningar och styrkor som kan användas för att hjälpa nyanlända och utrikes födda in i samhället, t.ex. ett starkt näringsliv eller många ideella organisationer som engagerar sig i mottagandet. Men av de besök som gjorts har vi dock dragit några slutsatser som vi menar kommer att ha fortsatt betydelse för ett lyckat integrationsarbete ute i kommunerna: Allt integrationsarbete bör främst inriktas på en snabb arbetsmarknadsetablering. Arbete innebär att individen får makt över sitt eget liv och har också ett positivt samband med andra faktorer såsom en snabb inlärning av språket. Det spelar roll hur en kommun styrs. Synen på individen, arbetslinjen och företagande är faktorer som starkt påverkar hur framgångsrik en kommun är med integrationen. Språkets viktigaste funktion är att ge nyanlända möjlighet till arbete. Sfi måste därför utvecklas till att bli en funktionell språkutbildning som tar sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete. Vi vill att nyanlända ska få ökad valfrihet att välja utbildningsaktör.. Introduktionen måste vara individualiserad och flexibel. Det finns ingen färdig modell som passar alla. Samarbete mellan kommuner är ett bra sätt att möjliggöra ett mer individualiserat mottagande. Ett gott näringslivsklimat och ett bra samarbete mellan kommun och företag är viktigt för en god integration. Fler livskraftiga företag ökar tillgången till arbetstillfällen, vilket särskilt gynnar nyanlända. Invandrare är dessutom oftare företagare än inrikes födda personer. Mer måste göras för att uppmuntra nyanlända att bosätta sig i kommuner som har arbetstillfällen och som vill ta emot fler nyanlända. Bra information om var arbetstillfällena finns till den som fått uppehållstillstånd är centralt. Företagande kan vara en väg till egenförsörjning. Därför bör samhällsorienteringen innehålla information om hur man startar eget i Sverige. Här är det vär- 8
defullt att lyfta fram förebilder i form av utrikes födda företagare som lyckats. Vilken del av organisationen hos kommunen som ansvarar för integrationsarbetet kan ha betydelse, men det är viktigare med en tydlig arbetslinje och ett gott samarbete med näringslivet. Det civila samhällets roll i integrationen bör uppmuntras. Inom föreningslivet kommer nyanlända in i ett sammanhang och knyter kontakter med andra svenskar. Inte minst leder det till att de lär sig språket snabbare. 9