Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Relevanta dokument
SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/619-IFN-010 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:

Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld.

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande.

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

Livsmiljöenheten Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län Diarienr:

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN. Forum Jämställdhet januari 2019

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Länsstrategi Västernorrland

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Riktlinjer för Våld i nära relation

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Våld i nära relationer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsprogram för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Kvinnors rätt till trygghet

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ UTREDNINGEN OM NY MODELL FÖR STATSBIDRAG TILL VISSA IDEELLA ORGANISATIONER INOM BROTTSOFFEROMRÅDET (DS 2019:7)

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Brottsofferpolitiskt program

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, SOU 2015:55.

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Stadgar för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Inledande och sammanfattande synpunkter

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

DETTA VILL PARTIERNA GÖRA MOT HEDERSFÖRTRYCKET I MALMÖ. En sammanställning gjord Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Augusti 2018

Våld i nära relationer Riktlinjer

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Våld i nära relationer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Förbättring av situationen för våldtagna kvinnor Svar på motion av Désirée Pethrus Engström (kd) (1 bilaga)

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Regional strategi För arbetet mot mäns våld mot kvinnor/ våld i nära relationer i Västernorrland

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Yttrande över remiss om motion (2015:4) om hedersvåld KS 269/2015

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Ett åtgärdsprogram mot hedersförtryck Motion (2015:91) av Rickard Wall (-)

SKL:s Kvinnofridssatsning

Överenskommelser Ingmar Ångman

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Sammanfattning REMISSVAR

Till dig som har anmält ett brott

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Har du utsatts för brott?

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Vår verksamhet. Vår värdegrund

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Policy: mot sexuella trakasserier

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Våld i nära relationer

Transkript:

SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk organisation vars uppgift det är att synliggöra och motverka mäns och killars våld mot kvinnor, tjejer och barn. Vårt mål är att bidra till en förbättring av kvinnors livsvillkor. Roks arbetar för att synliggöra sambanden mellan kön, makt och våld samt öka kunskapen och kompetensen i dessa frågor såväl inom som utom organisationen. För Roks innefattar mäns våld mot kvinnor utsatthet för fysisk och psykisk misshandel, pornografi, prostitution, sexuellt våld och trakasserier. Roks ser att mäns våld kan drabba alla kvinnor, men också att kvinnors livsvillkor och livsrum kan variera beroende av etnicitet, social tillhörighet, ålder, sexualitet, funktionshinder och missbruk. Därför är det nödvändigt att belysa både de erfarenheter som skiljer och de som förenar kvinnor. Roks uppmärksammar att mäns våld mot kvinnor även drabbar barn som lever i våldets närhet. Vi vill därför synliggöra barnens situation och bidra till en förbättring av deras livsvillkor. Kärnan i Roks verksamhet är stödet till lokala kvinno- och tjejjourer i deras utveckling och arbete för kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld. Sammanfattande synpunkter Vi delar helt utredarens problemformuleringar. Roks har i många år påpekat just brister i samordning mellan myndigheter, brist på kunskap och kompetens i de olika yrkesområden som möter kvinnor som utsatts för våld. Grundutbildningar inom relevanta utbildningar saknar oftast helt något om mäns våld mot kvinnor. Vi anser också att kvinnor oavsett var de bor ska ha rätt till samma typ av skydd och stöd, vilket de inte har idag. Det har också varit ett problem att så mycket av arbetet mot mäns våld mot kvinnor har drivits i projektform och därför i de flesta fall avslutats när projektet är slut. Vi håller också helt med om att det inte gjort några ordentliga utvärderingar på alla de projekt som varit igång. Vi tycker att förslaget att inrätta ett Nationellt sekretariat är bra det skulle ge ämnet den tyngd som behövs för att mäns våld mot kvinnor skulle upprioriteras. Det är viktigt att mäns våld mot kvinnor blir ett eget kunskapsområde. Detta skulle innebära att det blir lättare att kräva vidareutbildningar av domare, åklagare, socialsekreterare osv. Vi saknar ett krav om detta i utredningen. Vi saknar också tydliga lösningar på de presenterade problemen. Hur ska relevanta utbildningarna på våra universitet och högskolor innehålla kunskap om mäns våld mot Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se

- 2 - kvinnor? Hur ska vi säkra upp ett lika skydd och stöd i landets kommuner? Hur ska det förebyggande arbetet permanentas och vara lika i landets förskolor och skolor? Hur kan vi säkra upp finansieringen av det skydd och stöd som ska finnas? Om inte lösningarna presenteras så blir denna utredning bara ett slag i luften. Roks hoppas att regeringen kommer att presentera lösningarna som behövs efter att ha läst utredningen och remissvaren. Övergripande synpunkt Målområde 1: Nationell styrning, organisering, samordning och uppföljning Den nationella styrningen, organiseringen, samordningen och uppföljningen av strategin ska öka kvaliteten, effektiveten, och långsiktigheten i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Roks håller med utredaren om att myndighetsstyrningen måste bli mer samordnad och strategisk, men vi anser att den ideella kvinnojoursrörelsen också måste vara den del i denna samordning. För att den ideella kvinnojoursrörelsen ska kunna vara delaktig krävs tryggad ekonomi vilket även Istanbulkonventionen tar upp. Vi anser även att ett Nationellt sekretariat skulle få stor betydelse för hur frågan om mäns våld mot kvinnor prioriteras och det skulle också underlätta uppföljningen av beslutade åtgärder. Roks tycker det är bra, att som utredaren föreslår, ta fram indikatorer som gör att det blir lättare att ta fram lägesrapporter och göra uppföljningar. Målområde 2: Kunskap, kompetens och forskning Befintlig kunskap och kompetens ska systematiseras och spridas. Praktiken ska vara kunskapsbaserad och yrkesverksamma ska ha relevant kompetens för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Forskning ska stärkas och verkningsfulla metoder ska utvecklas, målgruppsanpassas samt omsättas i praktiken i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Roks håller helt med utredaren om vikten av att kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld ska ingå i grundutbildningen för alla relevanta utbildningsområden. Detta tyckte vi redan när Högskoleverket föreslog samma sak 2003. Vi vill dock framhålla att det är viktigt att den kunskap som menas ska till delar bestå av den långa kunskap och erfarenhet som kvinnojourerna har skaffat sig. Roks anser också att det är viktigt att göra detta till ett eget kunskapsområde vilket skulle innebära att för att arbeta med frågorna måste en ha adekvat utbildning. Det skulle också betyda att mer forskning skulle kunna bedrivas på våra frågor. Vi tycker också att domare och åklagare ska få utbildning i mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och att denna utbildning ska vara obligatorisk och inte som idag frivillig.

- 3 - Målområde 3: Våldsförebyggande arbete Samhällets insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas, systematiseras och samordnas inom samtliga relevanta områden och på alla våldspreventiva nivåer. Roks håller med utredaren om att det är viktigt med tidiga insatser i det våldsförebyggande arbetet som t.ex genuspedagogik i förskola och skola. Målområde 4: Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende Rättsväsendets förmåga att förebygga och beivra mäns våld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas. Roks instämmer i stort med utredaren när det gäller Målområde 4 men vill speciellt lyfta fram några områden Roks vet att hur polis och åklagare bemöter kvinnor som anmäler mäns våld har stor betydelse för hur rättsprocessen blir och om det blir fällande dom eller att åtalet ogillas. Vi vet att där det finns Familjevåldsenheter inom polisen så finns där en större kompetens och ett bättre bemötande av kvinnorna och barnen. När polisen har större kunnande så vet de att för att målsägaren ska medverka hela vägen så krävs att utredningen sker snabbt och att tiden från anmälan till rättegång är så kort som möjlig. Enligt Brå skulle personuppklaringen kunna öka med 10-20 procentenheter genom bättre utredningar. Vi anser att beslutet att det ska finnas Familjevåldsenheter i alla polisdistrikt måste implementeras snabbare än det görs idag. Alla kvinnor borde också genast när de anmäler få ett målsägarbiträde. Roks anser också att det är ett problem att flera olika aktörer gör egna risk och hotbedömningar utifrån olika hot och riskbedömningsinstrument. Detta kan leda till att de olika aktörerna kommer fram till olika resultat och kvinnorna inte får det skydd de faktiskt behöver. Det kan leda fram till att kvinnor dör. Vi anser att det är främst en polisuppgift att gör dessa bedömningar och att de andra aktörerna bör följa vad polisen kommer fram till. Enligt Brå så finns det fyra faktorer som har betydelse för om ärenden klaras upp eller inte. Några av faktorerna är de som nämns ovan en ytterligare är att dokumentera skadorna. Det är av största vikt att sjukvården blir mycket bättre på att dokumentera de skador kvinnor har när de söker vård. Sjukvården behöver också bli bättre på att fråga om våld. Vi instämmer med att det är viktigt att när barn som bevittnat våld utreds så ska en ta hänsyn till Barnkonventionen. Dvs en ska alltid ha ett klart barnperspektiv. Vi vill dock understryka att det också är viktigt att komma ihåg könsmaktsperspektivet.

- 4 - Målområde 5: Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. Roks håller med utredaren i stort när det gäller målområde, men vill särskilt belysa vissa punkter. Vi håller helt med utredaren om att det behövs ett bättre stöd och skydd för våldsutsatta flickor och unga kvinnor. Inom detta målområde finns det både lite kunskap och forskning, då denna målgrupp inte varit prioriterad och sedd som en egen målgrupp. Vi håller med utredaren om att detta är väldigt viktigt då de är särskilt utsatta för bl.a. sexuella övergrepp, våldtäkt, hot via nätet och sexuella trakasserier. Inom denna målgrupp är även det förebyggande arbetet särskilt viktigt. Detta kan som utredaren föreslår göras exempelvis genom utbildning av skolpersonal, skolsköterskor, kuratorer, personal på fritidsgårdar m.fl. Självklart är även vården ett viktigt ställe att sätta in utbildningsinsatser, då tänker vi framför allt på elevhälsan & ungdomsmottagningen men även tandvården, primärvården och socialtjänsten. Målområde 6: Skydd, stöd och behandling för kvinnor som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för kvinnor som utsätts för mäns våld samt hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. Roks håller med utredaren om vikten av att alla kvinnor oavsett ålder, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning ska ha rätt till samma goda information, bemötande och skydd. För att detta ska kunna uppnås behövs massiva utbildningsinsatser för sjukvårdspersonal, äldre omsorg, handikappomsorg, polis och andra som möter utsatta kvinnor. Dessa utbildningar måste vara årligen återkommande och permanentas. Roks har genom sina rapporter Våld mot äldre och Importfruar lyft olika gruppers utsatthet. Återigen säger vi att om mäns våld mot kvinnor görs till ett eget kunskapsområde så skulle kompetensen per automatik öka. Inom vården skulle betydligt fler kvinnor kunna hjälpas om rätt frågor ställdes. Kommunerna behöver också se till att det finns bostäder så att kvinnorna kan lämna sitt skyddade boende och börja sina nya liv. Roks menar att detta är frågor som kvinnojoursrörelsen påpekat länge och det behövs lösningar inte bara att ånyo skriva om problemen. Roks menar också att det som utredaren skriver gäller alla kvinnor och vi ser en fara i att dela upp kvinnor i olika grupper. Kvinnor utsätts för våld för att de är kvinnor så det är lika för alla men sen kan konsekvenserna vara lite olika liksom lösningarna.

- 5 - Målområde 7: Skydd, stöd och behandling för barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets insatser för flickor och pojkar som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska vara likvärdiga och av god kvalitet. Tillgång till skydd, stöd och behandling ska öka. Vi instämmer med utredaren om vikten att alltid ha med Barnperspektivet när en arbetar med barn som bevittnat våld. Även här vill vi dock framhålla att det är också viktigt att ha med könsmaktsperspektivet som klart visar på det ojämnställda förhållandet mellan brottsoffer och förövare. Roks anser också precis som utredaren att det är viktigt arr barnen får samma bemötande oavsett var i landet de bor. Det behövs en kunskapshöjning i landets kommuner när det gäller att utreda barn som bevittnar våld. Enligt en nationell tillsyn saknades relevant kunskap i hälften av de granskade kommunerna. Roks tycker också som utredaren att det är viktigt att öka kunskapen om flickors respektive pojkars specifika utsatthet. I detta ärende har ordförande Zozan Inci beslutat. Wiveca Holst och Veronica Ljushammar har varit föredragande. Stockholm den 2015-10- 19 Zozan Inci Ordförande Roks