Sku Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Climatools 2007-2011 Annika Carlsson-Kanyama, FOI Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka kommun www.climatools.se
Olika verktyg utvecklas och provas tillsammans med kommuner Beredskap inför värmeböljor - ett verktyg för sårbarhetskartering i samarbete med Botkyrka Dricksvattenrisker Klimatanpassning i RSA Hållbarhetsanalys Inventering av klimatanpassning inom vård och omsorg Värmeböljors hälsoeffekter Lokal klimateffektprofil-svensk version Socio-ekonomiska scenarier
Varför oroa sig för värme? Värmeböljor anses i USA vara den väderrelaterade orsak som leder till flest dödsfall Dödsfallen som framkallas av värme är betydligt fler än vad som framkommer av statistiken. Effekterna är tydliga vid temperaturer som är ovanligt höga för platsen ifråga även på svalare breddgrader Under värmeböljan i södra Europa 2003 dog 70 000 personer fler än normalt
Vilka är mest sårbara vid en värmebölja? Äldre (80 år och över) Bor högst upp eller längst ned Har vårdats på sjukhus för - psykisk sjukdom (någon gång) - KOL (någon gång) - diabetes (någon gång) - akut hjärtinfarkt (senaste 2 åren) - lungsjukdom (senaste 2 åren) -hjärtkärlsjukdom (senaste 2 åren)
Även läkemedel kan bidra till ökad känslighet för värme Psykofarmaka (höja kroppstemp) Antikolinerga (hämma svettning) ges främst vid KOL, astma och Parkinsons Vätskedrivande Blodtryckssänkande (försämra hjärtats arbete)
Förebyggande åtgärder - värmeböljor Många länder har vidtagit åtgärder Kunskapsuppbyggnad (forskning/utredningar) Utbildning av personal (vård och omsorg) Information till riskgrupper och allmänhet Varningssystem med varningsklasser Regler och planer (beredskap, handlingsplan) Övervakning och uppföljning För mer informaion om värme och hälsa, se Rocklöv. 2010. Short-term effects of ambient temperature on daily health deaths and hospital admissions
Beredskap för värme i Sverige Inget varningssystem (Socialstyrelsen har fått uppdrag att utreda) Inte på agendan i RSA arbetet Ingen särskild utbildning inom vård och omsorg Inom ramen för Climatools.. Arbete med värmekarta i Växjö 2008 Botkyrka kommun tar fram verktyg för beredskap inför värmeböljor 2010
Botkyrka kommun Drygt 81 000 invånare Ca 200 km2 Låg medelålder i svenska mått Internationell befolkning
Syftet med arbetet i Botkyrka kommun 2010 Identifiera sårbara individer vid värmeböljor Undersöka möjligheten att kartera evakueringsutrymmen Undersöka hur informationen på kartan kan användas i krishanteringens olika faser Skriva en manual för verktyget
Svårigheter/utmaningar Uppgifter som behövs finns inte ännu eller så är det oklart om/hur/när kommunen kan få tillgång till dem Riskgrupp Register Status Personer över 80år Befolkningsregister (Skatteverket) Finns Personer som bor högst upp och som bor längst ned Lägenhetsregister (Lantmäteriet /skatteverket) Klart våren 2011 Personer som vårdats på sjukhus för vissa sjukdomar Register hos SLL (Landstinget) Fråga ställd Personer som tar vissa läkemedel Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen) Preliminärt muntligt svar från Socialstyrelsen
Fler upptäckter hitintills Inom kommunen finns mer än 1000 personer över 80 år som inte är brukare (vem skall ta hand om dem vid en värmebölja?) Kommunens egna register över brukare innehåller inga uppgifter om medicinering eller sjukhusvård som lätt kan översättas till kartan Omsorgsförvaltningens personal har inte rutiner för vad de skall vidta för åtgärder vid en värmebölja Det lär knappast finnas någon annan instans än kommunen som tar ett övergripande ansvar för befolkningens hälsa vid en värmebölja
Tankar kring hur kartan skulle kunna användas: Före, under och efter en värmebölja
Före en värmebölja: Var finns områden med många sårbara individer (exempel personer över 80 år)? Här är områdena färgade beroende på andel personer över 80. Röd betyder hög andel boende och grön låg andel boende över 80 OBS! All information är påhittad
Under en värmebölja: Var finns sårbara individer (exempel personer över 80 år samt med medicinska skäl)? Vilka är brukare? Här visar bilden personer över 80 år och personer som är brukare VOF samt personer som av medicinska skäl påverkas av värme. OBS! All information är påhittad
Under en värmebölja: Hur kan insatser planeras? OBS! All information är påhittad
Efter en värmebölja: Uppföljning av insatser OBS! All information är påhittad
Fortsatt arbete Utveckla verktyget för beredskap inom omsorgen Kan/bör riskfaktorer kombineras för att urskilja de allra mest sårbara? Identifiera information/kommunikation som behövs till olika grupper Vilka åtgärder bör man planera för? Hur kan verktyget utvecklas för kommunens behov. Hur kan metoden/verktyget komma till nytta i RSA? Hur kan stödet ang. information till kommunerna från t.ex. Socialstyrelsen och Landstinget förbättras?