Medora 168:60, Skutskär, Älvkarleby kommun 2016-05-13 Upprättad av: Christina Almgren Granskad av: Anastasia von Hellens
RAPPORT Medora 168:60, Skutskär, Älvkarleby kommun Kund Älvkarleby kommun Tekniska avdelningen Box 33 814 21 SKUTSKÄR Konsult WSP Sverige AB Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 52 14 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Maj-Britt Lundberg, Tekniska avdelningen, Älvkarleby kommun Christina Almgren WSP Sverige AB 026-831 06 010-722 51 87 2 (14)
Innehåll 1 UPPDRAG OCH BAKGRUND... 4 2 UNDERSÖKNINGENS SYFTE... 4 3 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING... 4 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 4.1 ALLMÄNNA GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 5 5 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 5.1 TIDIGARE VERKSAMHETER... 6 5.2 NUVARANDE OCH PLANERADE VERKSAMHETER... 6 6 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN... 6 7 GENERELLA JÄMFÖR- OCH RIKTVÄRDEN... 7 7.1 BAKGRUNDSHALTER... 7 7.2 RIKTVÄRDEN I JORD... 7 7.3 NIVÅER FÖR MINDRE ÄN RINGA RISK... 8 8 RESULTAT... 8 8.1 DETALJERADE GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 8 8.2 FÄLTOBSERVATIONER OCH FÄLTANALYSER... 8 8.3 LABORATORIEANALYSER AV JORD... 9 9 KONCEPTUELL MODELL... 10 10 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING... 11 10.1 AVSTÄMNING MOT BAKGRUNDSHALTER... 11 10.2 ÄR DET GENERELLA RIKTVÄRDENA TILLÄMPBARA INOM OMRÅDET?... 11 10.3 FÖRORENINGSSITUATION I JORD... 11 10.6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH SLUTSATSER... 12 11 REKOMMENDATIONER... 12 12 INFORMATION... 13 13 REFERENSER... 14 Bilagor Provtagningsprogram, Skjutbana Medora 168:60, Älvkarleby Bilaga 1 kommun, 2016-03-03 Fältanteckningar Bilaga 2 Situationsplan, Provpunkternas läge Bilaga 3 Laboratorierapporter organiska ämnen Bilaga 4 Sammanställning resultat organiska ämnen Bilaga 5 Laboratorierapporter Metaller Bilaga 6 Sammanställning resultat metaller Bilaga 7 3 (14)
1 Uppdrag och bakgrund WSP Sverige AB har på uppdrag av Tekniska avdelningen på Älvkarleby kommun genomfört en miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Medora 168:60, Älvkarleby kommun. På fastigheten Medora 168:60 drev Skutskärs skyttegille en civil skjutbana första halvan av 1900-talet (1903-1962). Inget lerduveskytte ska ha förekommit på banan 1. Älvkarleby kommun har beslutat i januari 2016 att det ska tas fram en detaljplan för ett villaområde på fastigheten Medora 168:60. Skjutbanan är lokaliserad inom detaljplanens område. I dagsläget har man planerat för att skjutbaneområdet ska bli naturmark. Parallellt med detaljplaneprocessen ska eventuella föroreningar kartläggas och eventuella åtgärder tas fram. Skjutbaneområdet är ca 6000 m 2. 2 Undersökningens syfte Den miljötekniska markundersökningen av en f d skjutbana i tätorten Skutskär syftar till att: 1. översiktligt kartlägga föroreningssituationen i jord på avfyrningsplatser, en kulle med massor av okänt ursprung och i marken på skjutbanan 2. kartlägga föroreningshalt i skjutvallar för eventuell åtgärd 3 Undersökningens omfattning Arbetet har genomförts i följande steg: Orienterande studie och upprättande av konceptuell modell. Fältarbete. Fält- och laboratorieanalyser. Rapportering och förenklad riskbedömning. Den orienterande studien har legat till grund för en modell som beskriver kopplingarna mellan föroreningskälla, spridnings- och exponeringsvägar och skyddsobjekt. Baserat på den har sedan en provtagnings- och analysplan upprättats. 1 Länsstyrelsen Uppsala län. MIFO-inventering 2008-08-14 och 2014-03-05, IDnr F0319-0045 4 (14)
4 Områdesbeskrivning Den f d skjutbanan ligger i ett skogsområde i tätorten Skutskär i Älvkarleby kommun. Området är ca 6 000 m 2. Figur 1. Den f d skjutbanan på fastigheten Medora 168:60 i Skutskär är markerad med rött i kartbilden ( länskartan www.lst.se). 4.1 Allmänna geologiska förhållanden Marken i området utgörs i huvudsak av morän. Bitvis förkommer postglacial sand samt lera och silt som avsatts från Dalälven. 5 (14)
5 Verksamhetsbeskrivning 5.1 Tidigare verksamheter På fastigheten Medora 168:60 drev Skutskärs skyttegille en civil skjutbana första halvan av 1900-talet (1903-1962). På skjutbanan har man använt finkalibrig ammunition. Inget lerduveskytte eller skjutningar med raketer ska ha förekommit. Huvudsaklig förorening vid skjutbanor är bly 2. Det är i kulfången som man framförallt återfinner blyföroreningen. Andra platser på skjutbanan där blyföroreningar ofta förkommer är i markörgravar, skyddsvallar och avståndsvallar. På skjutbanan finns: En tydlig skjutvall med skyddsvallar och markörgrav Två avfyrningsplatser En plats som sannolikt är både avfyrningsplats och skjutvall En kulle med massor av okänt ursprung 5.2 Nuvarande och planerade verksamheter På den f d skjutbanan växer idag produktionsskog som är ca 50 år gammal. Det finns flera promenadstigar i området. Älvkarleby kommun äger marken och har påbörjat arbetet med att ta fram en detaljplan för ett villaområde som kommer ligga väster om den f d skjutbanan. Den f d skjutbanan kommer att ingå i detaljplanen och kommer troligen vara naturmark 6 Genomförande av undersökningen Provtagningen av marken på den f d skjutbanan har genomförts enligt Provtagningsprogram, Skjutbana Medora 168:60, Älvkarleby kommun, daterad 2016-03-03, se bilaga 1. Marken mellan skjutvallar och avfyrningsplatser har undersökts översiktligt. I skjutvallarna har undersökningen inriktat sig på att söka efter bly och avfyrningsplatser samt kullen med okända massor har undersökts avseende metaller, alifater, aromater och PAH:er 2 Ida Wanhatalo, 2011, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Föroreningsproblematik vid skjutbanor och skjutfält samt redogörelse för erfarenheter avseende tillsynsmyndigheternas krav på utredningar och åtgärder. 6 (14)
7 Generella jämför- och riktvärden 7.1 Bakgrundshalter Som nationella bakgrundshalter för metaller i mark används de värden som anges i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (tabell A2.3 i bilaga 1 i Naturvårdsverket 2009a). Dessa värden baseras på 90-percentiler av SGU:s geokemiska kartering i morän och sedimentära jordarter, samt Sveriges Lantbruksuniversitets undersökningar av jordbruksmark (nationella studier av ca 4 000 provpunkter). För PAH och bensen finns ett mer begränsat dataunderlag för bakgrundshalter i miljön. Då de är persistenta (PAH) förekommer de även vid opåverkade lokaler p.g.a. diffus spridning och atmosfärisk deposition. I tätorter förekommer ofta PAH generellt i förhöjda halter i jorden p.g.a. diffus spridning från olika förbränningsprocesser såsom biltrafik, vedeldning etc. I Naturvårdsverkets rapport om bakgrundshalter i mark anges ett medianvärde på 0,32 mg/kg TS för cancerogena PAH i tätorter och 0,27 mg/kg TS för övriga PAH (Naturvårdsverket 1997). Dessa bakgrundshalt bedöms vara relevant även vid den f d skjutbanan. 7.2 Riktvärden i jord Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning: Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. 7 (14)
Följande exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvändningsalternativen: Exponeringsväg KM MKM Människor Intag av jord (oralt) X X Hudkontakt X X Inandning av damm X X Inandning av ångor X X Intag av grundvatten X Intag av växter X Miljö Effekter inom området X X Effekter i ytvattenrecipient X X 7.3 Nivåer för mindre än ringa risk Resultaten från laboratorieanalyserna har jämförts med naturvårdsverket nivåer för mindre än riska risk vid återvinning av avfall i anläggningsarbeten (NV Handbok 2010:1). 8 Resultat 8.1 Detaljerade geologiska förhållanden Vallar och avfyrningsplatser är uppbyggda av en sandig fyllning. I norra delen av f d skjutbanan består den naturliga marken mellan avfyrningsplatserna av lera och silt. I Södra delen av f d skjutbanan består den naturliga marken av morän. Kullen av massor med okänt ursprung består av sandiga material. Vid platsbesöket 22 februari (Christina Almgren) och vid provtagningen 31 mars och 1 april (Annika Jonsson och Anastasia von Hellens) Noterades inga bäckar eller diken på den f d skjutbanan. 8.2 Fältobservationer och fältanalyser Fältobservationer och fältanalyser redovisas i bilaga 2 och provpunkternas lägen framgår av situationsplanen i bilaga 3. I provgrop W16 påträffades kulor från markytan ner till 2,7 meter under markytan. Vatten på träffades i provgrop W07 på ca 0,9 meter under markytan. 8 (14)
XRF- mätningarna visade på höga halter bly ner till 2,7 meter under markytan i provgrop W16. I W15 påvisade XRF-mätningarna bly i högre halter, över 100 ppm, ner till 1,2 meter under markytan. Resultaten från XRF- mätningar har legat till grund för urvalet av prover som skickats för analys på laboratorium. De ytligaste jordprov i skjutvallar och avfyrningsplatser som visade under 100 ppm vid mätningarna med XRF har skickas för analys. Utöver detta har ytterligare prover från skjutvallarna skickat på analys för att kunna klassa föroreningsnivån i de ytligare jordlagren i skjutvallarna. 8.3 Laboratorieanalyser av jord Organiska ämnen Totalt har 8 jordprover analyserats med avseende på organiska ämnen. I alla analyserade prover är halterna för alla parametrar under rapporteringsgränsen, med undantag av två prover. I prov W01 0-0, 3 meter under markytan och W02 0-0,6 meter under markytan påträffades alifater (C10-C16) i halterna 47 respektive 42 mg/kg TS. Alla laboratorierapporterna redovisas i Bilaga 4 och en sammanställning där alla laboratorieanalysresultat jämförs med naturvårdsverkets riktvärden för känslig och mindre känslig mark (KM respektive MKM) samt nivåer för mindre än ringa risk redovisas i bilaga 5. Metaller Totalt har 19 jordprover analyserats med avseende på metaller. Laboratorierapporterna redovisas i Bilaga 6 och en sammanställning där alla laboratorieanalysresultat jämförs med naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) samt nivåer för mindre än ringa risk redovisas i bilaga 7. I tabell 1 nedan har alla prover med halter över bakgrundshalter sammanställts. Tabell 1. Jordprover med metallhalter över bakgrundshalter. Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM med understruken fet stil. Provpunkt Meter under markytan Koppar, Cu (mg/kg TS) Bly, Pb (mg/kg TS) W04 0-0,2 62,8 W05 0,9-1,2 136 W11 0-0,3 21,2 W13 0,3-0,6 26,3 W 15 0,3-0,6 148 W16 0-0,3 112 1680 W16 2,4-2,7 58 Bakgrundhalt, Morän 28,5 15,6 Bakgrundhalt, Sediment (<2 mm) 29 19,9 Bly (7 av 19) och koppar (1 av 19) fanns i halter över bakgrundhalter, se tabell 1. 5 av 19 analyserade jordprover innehöll blyhalter över riktvärdet för KM. 9 (14)
1 av 19 analyserade jordprover innehöll blyhalter över riktvärdet för MKM. 1 av 19 analyserade jordprover innehöll kopparhalter över riktvärdet för KM. Organiskt material och ph Halterna av organiskt material (TOC) i undersökningen varierar mellan 0,3 % till 2%. ph varierade mellan 6,5 och 8,3. 9 Konceptuell modell Den konceptuella platsmodellen beskriver kopplingarna mellan föroreningskälla, spridnings- och exponeringsvägar, skyddsobjekt, geologi samt markanvändning. Vilka föroreningskällor kan förekomma? Huvudsaklig förorening vid skjutbanor är bly. Det är i kulfången som man framförallt återfinner blyföroreningen. Andra platser på skjutbanan där blyföroreningar ofta förkommer är i markörgravar, skyddsvallar och avståndsvallar Vilka aktiviteter som förekommit och varaktigheten av skjutbanans användning påverkar föroreningssituationen. Vilka frigörelse- och spridningsmekanismer finns inom området? Blyföroreningarna lakar långsamt nedåt i mark och vallar. Lakningen av blyföroreningar är ph beroende. Vid platsbesöket påträffades inga diken i skjutbanans närhet där dräneringsvatten från kulfången kunnat ledas bort. Vilka exponeringsvägar är viktigast? Den f d skjutbanan ligger i ett skogsparti. Det förekommer flera promenadstigar som går förbi avfyrningsplatser och skjutvallar. Exponering av blyföroreningarna kan i huvudsak ske via inandning av damm, intag av jord och växter samt hudkontakt. Vilka skyddsobjekt finns? Skjutbaneområdet planeras för att under överskådlig framtid användas som naturmark. Barn och vuxna kommer att vistas tillfälligt inom området, promenera, leka samt plocka växter och bär. Markens ekologiska funktion och grundvattnet inom och intill området ska skyddas. Hur används marken idag och vilka framtidsscenarier finns? På den före detta skjutbanan växer idag produktionsskog som är ca 50 år gammal. Det finns flera promenadstigar i området och området används för rekreation. Älvkarleby kommun äger marken och har påbörjat arbetet med att ta fram en detaljplan för ett villaområde som kommer ligga väster om f d skjutbanan. Den f d skjutbanan kommer att ingå i detaljplanen och kommer troligen vara naturmark. I detaljplanen ska dagens promenadstigar bevaras. Utbyggnaden av området leder sannolikt till att mer/fler människor kommer att vistas i området. 10 (14)
10 Förenklad riskbedömning 10.1 Avstämning mot bakgrundshalter Halterna av bly och koppar överstiger de generella bakgrundshalterna. 10.2 Är det generella riktvärdena tillämpbara inom området? Då Naturvårdsverkets riktvärden används på jordprover förutsätts att halten organiskt material uppgår till ca 2 % och att ph-värdet ligger i intervallet 5-7. Detta för att inte under- eller överskatta miljö- och hälsoriskerna. En lägre halt organiskt material kan för vissa ämnen innebära att riskerna underskattas. Uppmätta ph-värden för jord i undersökningen är i de flesta prover högre än angivet intervall. För de flesta metaller minskar rörligheten med ökande ph, vilket medför att ett väsentligt högre ph kan innebära att det generella riktvärdet för mark överskattar riskerna. De generella riktvärdena bedöms kunna användas vid utväderingen av föroreningssituationen på den f d skjutbanan. 10.3 Föroreningssituation i jord Bly och koppas påträffades i halter över generella bakgrundhalterna. Ingen av de övriga metallerna som undersökts överstiger de generella bakgrundhalterna och ingen parameter för de organiska ämnen som har undersökts överstiger de generella bakgrundshalterna. Inga diken eller bäckar noterades på området. Vatten påträffades endast i provgrop W07 som är lokaliserad i mellersta delarna av den f d skjutbanan. Den naturliga marken i området marken i området utgörs i huvudsak av morän som på flera ställen är överlagrat av sand och silt. Skjutvallarna och avfyrningsplatserna är uppbyggda av stenar som har huggits fyrkantiga och av sandig fyllning. De förhöjda halterna av bly påträffades i huvudsak i skjutvallarnas fyllning och i en provpunkt i mellersta delen av den f d skjutbanan (W04). Blyhalter över de generella riktlinjerna för KM och MKM påträffas i den sydligaste skjutvallen (provpunkt W15 och W16) samt på den plats i mellersta delen av f d skjutbanan som sannolikt är både avfyrningsplats och skjutvall (provpunkt W05). Medelhalten bly i den sydligaste skjutvallen (W15 och W16) är 285 mg/kg. Halten överstiger de generella riktlinjerna för KM men inte MKM. De högsta halterna av bly påträffades i de ytliga jordlagren ca 0-0,3 meter under markytan, undantaget den sydligaste skjutvallen där föroreningarna finns ner till ett större djup. I det ytliga jordlaget, ca 0-0,3 meter under markytan, i södra skjutvallen (provpunkt W16) påträffades koppar i halter över Naturvårdsverkets riktlinjer för KM. Detta är samma ytliga jordlager som de högsta halterna av bly påträffats. Koppar är en av de metaller som finns i manteln till kulor. Koppar kan återfinnas vid skjutbanor där kulammunition har använts.i den naturliga marken på f d skjutbanan påträffades i en 11 (14)
provpunkt (W04) av fyra provpunkter blyhalter över riktlinjerna för KM. Övriga provpunkter har blyhalter under bakgrundshalterna. Kullen med massor av okänt ursprung som finns i södra delen av f d skjutbanan innehöll inga metallhalter eller halter organiska ämnen som överstiger de generella bakgrundshalterna. 10.6 Sammanfattande bedömning och slutsatser Den f d skjutbanan är tänkt att bli naturmark i den detaljplan som Älvkarleby kommun tar fram för området. Riktlinjerna för mindre känslig markanvändning bedöms vara aktuella för bedömningen av förorening situationen på den f d skjutbanan. Marken ska inte användas för bostäder, daghem eller odling. Grundvattnet används inte som dricksvatten, men kommer skyddas som naturresurs. I den naturliga marken mellan skjutvallar och avfyrningsplatser samt i kullen med massor av okänt ursprung i södra delen av den f d skjutban har inga halter av metaller eller organiska ämnen påträffats i nivåer över de generella riktlinjerna för MKM. I den sydligaste skjutvallen är medelhalten bly i skjutvallen är under MKM. Blyhalter över MKM på träffats i de ytliga jordlagren (0-0,3 m). Halterna i det ytliga jordlagret var ca 4 gånger högre än riktlinjerna för MKM. Blyföroreningarna är yligt belägna i skjutvallarna. På området påträffades inga diken eller bäckar och endast i en provpunkt påträffades vatten ca 0,9 m under markytan. Risken för att bly ska kunna laka från skjutvallarna med ytvatten eller grundvatten bedöms som mycket liten. De som rör sig i området kan exponeras för blyföroreningarna i de ytligajordlagren på skjutvallen via inandning av damm och via intag av jord samt bär och svamp som kan växa på skjutvallarna. Det dagliga intaget för en närboende av bär och svamp som växer på skjutvallarna kommer vara en mycket litet del av den dagliga dosen av bly, långt under 10%. Med en f d skjutbana belägen intill ett bostadsområde behöver de psykosociala aspekterna med föroreningssituationen beaktas. Det kan finnas risk för oro från de närboende gällande föroreningsnivåerna och dess farlighet. Vid provtagningen påträffades använda kulor i skjutvallarna. Det är troligt att det kommer finnas ett intresse för barnen i närområdet att samla på och leta efter kulor i skjutvallarna om kulorna är tillgängliga i de ytliga jordlagren. Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det kan finnas förorening i punkter eller områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. 11 Rekommendationer Baserat på genomförda undersökningar rekommenderar vi följande: Den södra skjutvallen där provpunkterna W16 och W15 är lokaliserade bör täckas med ett 0,3-0,5 meter tjock lager av massor. Täckning rekommenderas i detta fall framför bort grävning, då riskerna med att föroreningen ligger 12 (14)
kvar har bedömts som mycket små. Åtgärden rekommenderas framförallt ur psykosociala aspekter, för att eliminera närboendes eventuella oro för att äta bär och svamp från skjutvallarna samt ta bort möjligheten att för barn att leta gammal ammunition. Inga åtgärder behövs för den naturliga marken eller kullen med massor av okänt ursprung då inga förhöjda halter av metaller eller organiska ämnen har påträffats. Inför täckningen av den södra skjutvallen ska en anmälan om efterbehandling av förorenat område göras till tillsynsmyndigheten. 12 Information Skjutvallarnas och avfyrningsplatsernas fyllning innehåller blyhalter över naturvårdsverket nivåer för mindre än ringa risk och över riktlinjerna för KM. Vid hanteringa av dessa fyllnadsmassor bör kontroll-, hälso- och säkerhetsplan utarbetas. Massor innehållande föroreningar överstigande nivåerna för mindre än ringa risk får inte återanvändas utan en anmälan till tillsynsmyndigheten. Schakt i förorenad jord och efterbehandling av förorenade områden är anmälningspliktig. Ska schakt eller andra åtgärder göras i skjutvallarna eller avfyrningsplatserna bör anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetet skall påbörjas. Enligt miljöbalken 10 kap 11 ska den som äger eller brukar en fastighet oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar därför att rapporten delges den lokala tillsynsmyndigheten. 13 (14)
13 Referenser Digitala källor: Jordartskarta www.sgu.se Länskartan www.lst.se Litteratur: Avfallsförordningen, 2001: Avfallsförordningen SFS 2001:1063. Miljöförvaltningen i Stockholm, 2003; Tjära i asfaltbeläggningar, rutiner för väghållaren. Miljöförvaltningen i Stockholm, december 2003. Naturvårdsverket, 1994: Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 1. Rapport 4310. Naturvårdsverket, 1994, Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 2. Rapport 4311. Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4918. Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet; grundvatten. Rapport 4915. Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976. Naturvårdsverket, 2009, Riskbedömning av förorenade områden. Rapport 5977. Naturvårdsverket, 2009, Att välja efterbehandlingsåtgärd. Rapport 5978. 14 (14)