Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-10-16 Dnr Sid 1 (1) Ärende p: 50 Ärende: Revidering av kursplan Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp, Kurskod 6PE113 Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har reviderat kursplanen till Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp, Kurskod 6PE113. Programrådet för grundlärarprogrammet har behandlat kursplanen och tillstyrker de ändringar som föreslås. Förslag till beslut: Rektor beslutar att rekommendera institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap att fastställa kursplanen för 6PE113, se bilaga, enligt de rutiner som finns på fakulteten. Motivering till beslut: Beslut: Rektor Maria Löfgren har 2014-10-16 beslutat att rekommendera institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap att fastställa kursplanen 6PE113 enligt de rutiner som finns på fakulteten. Bilagor: Kursplan 6PE113, bilaga 50 B Minnesanteckningar grundlärarrådet 2014-10-02, bilaga 50 C Kontering: 6000 Expedieras till: Annika Nilsson, TUV; Agnetha Simm (exp 2014-10-16) Kopia för kännedom till:
Bilaga 50 B Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp Leisure-time Centre Perspectives on Support of Children for Emotional and Social Development, 7,5 ECTS, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6PE113 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: 2011-06-16 Beslutad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Giltig från: 2012-09-03 Nivå: Grundnivå Huvudområden: Inget huvudområde Betygsgrader: VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd SCB-ämnesrubrik:??? Innehåll I kursen studeras teorier om barns och ungas utveckling ur olika perspektiv samt olika former av funktionsnedsättning, fysiska och psykiska och som kan utgöra hinder för individens utveckling.. Observationsmetoder och sätt att dokumentera som grund för planering och åtgärder att främja barns utveckling bearbetas, där individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, kan användas i det pedagogiska arbetet. Värdet av dokumentation och uppföljning i förhållande till barns utveckling understryks. Vidare studeras vilka samhälleliga förutsättningar som krävs för att stödja barns psykiska hälsa och välbefinnande. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse - med stöd av teorier kunna beskriva barns och ungas utveckling ur olika perspektiv - redogöra för hur fritidshemmets verksamhet kan ge stöd och stimulans åt barn med olika funktionsnedsättningar - redogöra för olika sätt att observera, dokumentera, utvärdera och följa upp stödinsatser utifrån fritidshemmets uppgift - beskriva och kritiskt reflektera över hur användandet av olika media kan främja barns utveckling Färdighet och förmåga - använda olika medier som stöd och stimulans för barns lärande och utveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt - diskutera begreppet barn i behov av särskilt stöd i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i - problematisera och värdera hur individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, kan användas som redskap i den pedagogiska praktiken
Bilaga 50 B Behörighetskrav Godkänd på följande kurser: UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng. UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng. Huvudämne - Barnet och omvärlden, 15 hp. Huvudämne - Barnets utveckling och lärande i ett fritidshemsperspektiv, 15 hp. Huvudämne - Grupprocesser och samverkan ur ett fritidshemsperspektiv 7, 5 hp. Samt genomgången kurs VFU II Att undervisa 6 hp eller motsvarande Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, fallstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges även med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examination sker genom skriftliga, muntliga och digitala redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U). För betyget Väl godkänt läggs, i bedömningen, särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna använda olika teoretiska begrepp vid analys av lärande och utveckling i fritidshem. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Eventuellt tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/ Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
Bilaga 50 B För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter Litteratur Litteraturlista Bergquist Siv (2003) Att möta barn i behov av särskilt stöd. Liber. Stockholm. (230 s) valda delar. Blanck Cecilia, Sellin Kerstin (2002) Från objekt till subjekt? En kvalitativ undersökning av hur personer med funktionshinder och nedsatt autonomi skildras i SVTs nyhetssändningar C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola vårterminen 2002 Författarna och Stiftelsen JAG 2003, Tryck: ABA, Stockholm. (75 s) http://www.uppsatser.se/uppsats/cf4cb2605c/ Dahlin Erika, Lagerkrans Elisabeth (2013) Teknikstöd i skolan. Hjälpmedelsinstitutet (HI), (49 s) http://www.hi.se/global/dokument/publikationer/2013/13341-pdfteknikstod-i-skolan-slutrapport.pdf Damber Berg Linnea, Ålöw Kristine (2007) Det är lätt att man buntar ihop dem - En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TVprogram våren 2007. (82 s) Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, Gupea.ub.gu.se https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10008/1/631.pdf Greene Ross W, Klenz Jönsson Silvia(2011) Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur. Lund (ca 300 s) Nordiska handikappolitiska rådet. Grip, Lars. Offer eller hjälte. http://www.nordicwelfare.org/pagefiles/1030/offer%20eller%20hj%c3%a4lte.pdf (14 s) Handikappförbunden. Mediabilden av personer med funktionshinder (37s) http://www.hso.se/global/arbete%20och%20f%c3%b6rs%c3%b6rjning/nationella%20handlingplane n/mediabilden%20av%20personer%20med%20funktionshinder.pdf Johannessen Eva (1995) Barn med socioemotionella problem. Studentlitteratur. Lund (135 s) Johansson Åsa (2011) Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. (59 s) Examensarbete/specialpedagogexamen. Malmö högskola. http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12102/barn%20i%20behov%20av%20s%e4rskilt%20st %F6d%20i%20fritidshem..pdf?sequence=2 Klerfeldt Anna o Haglund Björn (2011) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktik. Liber. Stockholm. Kap. Integreringsreservatet finns det kvar? (20 s) Rubinstein Reich Lena och Wesén Bodil (1986) Observera mera. Studentlitteratur. Lund (80 s) SIOS- Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. http://www.horselboken.se/pdf/viunika.pdf (70s) Skolverkets allmänna råd och kommentarer (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (70 s ) http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar- 1.196156 Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2014) Fritidshem (78 s)
Bilaga 50 B http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext% 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3301 Skolverket.(2011) LGR11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. http://www.skolverket.se Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers (Red.) Där man söker får man svar.specialpedagogiska skolmyndigheten ( 112 s) http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/nr%2000388.pdf Artiklar tillkommer Referenslitteratur Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development - experiments by nature and design. Cambridge: Harvard University Press. Broberg Anders, Almqvist Kjerstin, Tjus Tomas (2003) Klinisk barnpsykologi. Natur och kultur. Falköping (valda delar 43, 57, 66, 68, 43-44, 321, 323) Jerlang Espen m.fl. (2008) Utvecklingspsykologiska teorier. Liber Lindblom, Jonas, Stier Jonas (red) 2011 Det socialpsykologiska perspektivet. Studentlitteratur. Lund Sverige. Ungdomsstyrelsen (2008) Lindgren Simon, Lundström Ragnar(2008) Mediebilden av fritidsgårdar och andra mötesplatser för ungdomar. (51s) www.ungdomsstyrelsen.se Direktlänk http://libris.kb.se/bib/11284663
Bilaga 50 C
Bilaga 50 C
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-10-22 FS 3.1.1-1250-14 Sid 1 (1) Ärende p: 51 Ärende: Centrum för skolledarutveckling har inkommit med ett äskande gällande utbildningsplatser på följande kurser: 6ST006 Utbildningsledarskap 3, 7,5 hp startar vt 2015 och beräknas ha 20 studerande och gå på kvartsfart över hela vt 15. 6ST007 Utbildningsledarskap 4, 7,5 hp startar ht 2015 och beräknas ha 20 studerande och gå på kvartsfart över hela ht 15. 6ST008 Utbildningsledarskap 5, 15 hp startar vt 2015 och beräknas ha 20 studeranden och pågå hela 2015, dvs kvartsfart. Bakgrund: Kommunikationen har inte varit tydlig, varför detta äskande inte har kommit in tidigare. Förslag till beslut: Följande utbildningsplatser beslutas: 6ST006 Utbildningsledarskap 3: 20 st 6ST007 Utbildningsledarskap 4: 20 st 6ST008 Utbildningsledarskap 5: 10 st Motivering till beslut: Hänsyn har tagits till de anmälningssiffror som finns vid dags dato 2014-10-22, samt den utbildningsram som Lärarhögskolan har. Beslut: Rektor Maria Löfgren beslutar 2014-10-22 att bevilja äskade platser enligt förslag. Bilagor: Kontering: 6000 Expedieras till: Agnetha Simm, Olof Johansson (Centrum för skolledarutveckling), Helen Ärlestig (Centrum för skolledarutveckling), Anders Lidström (exp 2014-10-23) Kopia för kännedom till: Ulrika Haake
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut 2014-02-10 Dnr FS 3.4.3-36-14 Sid 1 (2) Ärende p: 52 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-10-27 Dnr Sid 1 (1) Ärende p: 53 Ärende: Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning inom KPU Föredragande: Bakgrund: Lärarhögskolans rektor har gett i uppdrag till institutionen för pedagogik att utforma en kursplan, Verksamhetsförlagd utbildning inom Kompletterande pedagogiskt program med förhöjd studietakt. Förslag till beslut: Motivering till beslut: Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar att rekommendera institutionen för pedagogik att fastställa kursplanen i enlighet med de riktlinjer som finns på fakulteten. Bilagor: Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning (KPU), bilaga 53 B. Kontering: 6000 Expedieras till: Mårten Almerud (exp 2014-10-28) Kopia för kännedom till: Agnetha Simm, Birgitta Wilhelmsson
Bilaga 53 B Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning (KPU) School-Based Studies 30 Credits Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 6PE170 Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 15 hp Datum för fastställande: 2014-xx-xx Beslutad av: Pedagogiska institutionen Giltig från: 2014-xx-xx Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde; ingen succesiv fördjupning Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Programtillhörighet: Kompletterande pedagogisk utbildning Fastställande Kursen är beställd och godtagen av Lärarhögskolan i Umeå, inrättad av Pedagogiska institutionen samt fastställd av institutionens prefekt 2014-xx-xx. Beslut och riktlinjer Kursen ingår i: Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot grundskolan åk 7-9 eller Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot gymnasieskolan Innehåll Under VFU sker en praktisk tillämpning av studentens ämnesmässiga, sociala och didaktiska kompetenser samt förmåga att leda en elevgrupp. Särskild vikt läggs vid den studerandes förmåga att med teoretisk medvetenhet planera, genomföra och utvärdera undervisning samt examinera och bedöma elevers lärande i relation till mål. I kursen fördjupas och tillämpas de syften och undervisningsmål som stipuleras i olika styrdokument och hur dessa mål kommer till uttryck i skolundervisning i huvudämnet och eventuellt andra (och tredje) ämne. Undervisning inom den studerandes inriktning och ämnen görs sedan till föremål för fördjupad didaktisk analys. Kursen ställer höga krav på metodisk medvetenhet och självständig utövning av skolundervisning i huvudämnet och eventuellt andra (och tredje) ämne. Studenten följer i övrigt lärarens samtliga arbetsuppgifter.
Bilaga 53 B Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för betydelsen av vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen med stöd i didaktisk teori - visa förståelse för betydelsen av hur metodisk och teoretisk medvetenhet påverkar undervisningen i huvudämnet och eventuellt andra (samt tredje) ämne i enlighet med gällande styrdokument Färdighet och förmåga - utifrån didaktisk analys självständigt välja ett innehåll, strukturera ett stoff och välja metoder för undervisning i huvudämnet (samt ev. andra och tredje ämne) utifrån mål och elevgrupp - självständigt formulera skriftliga mål för undervisningen i huvudämnet och eventuellt andra (samt tredje) ämne i enlighet med gällande styrdokument - självständigt planera, genomföra, utvärdera och analysera undervisning i huvudämnet (samt ev. andra och tredje ämne) med tydlighet, reflektion, didaktisk teori och med beaktande av ramfaktorer - kombinera goda ämneskunskaper och hög didaktisk kompetens med interaktivitet i undervisningen Värderingsförmåga och förhållningssätt - argumentera för valda och didaktiskt grundade examinationsformer för att utvärdera och bedöma elevers lärande i relation till målen - göra den egna undervisningen till föremål för avancerad analys och teoretisk reflektion Behörighetskrav Betyget godkänd i kurserna Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, 7,5 hp; Vetenskap och kunskap, 7,5 hp; Undervisning och lärande, 7,5 hp; Den professionella läraren 1; Barns och ungdomars utveckling, specialpedagogik,
Bilaga 53 B sociala relationer och kommunikation, 7,5 hp samt genomgångna kurser Den professionella läraren 2; Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp eller motsvarande. Undervisningens upplägg VFU är till sin huvuddel skolförlagd och i hög grad studentaktiv. Den skolförlagda delen innebär obligatorisk närvaro på tilldelad arbetsplats där den lokale lärarutbildaren ger studenten kontinuerlig feedback kring studentens utförande av de uppgifter som ingår i läraryrket. Under VFU är en vecka högskoleförlagd och uppdelad på en inledande kortare introduktion med förberedelser samt avslutande dagar för analys och diskussionsseminarium. Under den verksamhetsförlagda utbildningen sker besök vid studentens arbetsplats av examinerande lärare från lärosätet. Vid besöket ska ett trepartssamtal genomföras mellan student Lokal lärarutbildare och universitetslärare. Examination Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter kontinuerligt under hela kursen. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget godkänd läggs i bedömningen vikt vid den studerandes förmåga att självständigt och i dialog i samband med besök från examinerande lärare kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer samt genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina teoretiska och praktiska didaktiska kunskaper. Studentens skriftliga dokumentation med anknytning till VFU utgör tillsammans med ovanstående underlag för bedömningen. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att med utgångspunkt i teori problematisera och analysera kursens innehåll. I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske.
Bilaga 53 B En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2014 vecka 38 Kurslitteratur Förutom ett urval av relevant kurslitteratur från tidigare genomförda utbildningsvetenskapliga, ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kurser ingår Skolverket(2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11). eller Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Missiv 2014-10-28 Dnr 505-1508-13 Sid 1 (1) Ärende p: 54 Ärende: Komplettering av tidigare fastställt RBM beslut om möjlighet för studerande att göra VFU i tjänst, dvs. på egna skolan, samt i övrigt riktlinjer för tillgodoräknande Föredragande: Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 13 september 2013 att möjliggöra VFU i tjänst för KPU studenter under förutsättning att skolans rektor eller pedagogiska samordnare garanterar handledning av pedagogiskt utbildad lärare, att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör VFU-placering, men även underlag för eventuella tillgodoräkningar av VFU, att detta beslut ska följas upp inför antagningen till KPU ht 2014 med tanke på breddad utlysning dvs. nya ämnesområden, av KPU Riktlinjerna har kommunicerats till berörd institution och använts i ärenden för studenter inom KPU som läser på 50 % studietakt under ht 2013 och 2014. Under våren 2014 har diskussioner även förts med kursansvariga för yrkeslärarprogrammet eftersom yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenterna dvs. stor den geografisk spridning m.a.o. många har sin hemvist utanför UmUs avtalsområde. Flertalet har många års erfarenhet av undervisning i skolan. För de som har anställning skulle VFU vid annan skola innebära praktiska svårigheter för studenten i form av resor, uppehälle, förlorad arbetsförtjänst samt för LH kostnader såsom kraftigt ökade reseersättningar. Här finns även annat praktiskt motiv, nämligen VFU-enhetens möjligheter till att hitta lämpliga skolor och handledare i ex. Stockholmregionen. Beredning: Inför kursen verksamhetsförlagd utbildning för yrkeslärare, 30 hp har beslutade riktlinjer för KPU även använts för yrkeslärare, vilket visat sig fungera väl. Eftersom tillvägagångssättet fungerar och yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenterna vore det önskvärt med ett kompletteringsbeslut där riktlinjerna också beslutas gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet. Förslag till beslut: Att fatta beslut om att redan beslutade riktlinjer för studenter inom KPU även ska gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet från och med ht 2014. Motivering till beslut: Eftersom yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenter vore det önskvärt med en likriktning vad gäller hantering av VFU i tjänst. Beslut: Rektor beslutar om att redan beslutade riktlinjer för studenter inom KPU även ska gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet från och med ht 2014. Expedieras till: Nadja Jernelius, Anders Råberg, Ingela Jonasson Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-11-03 Dnr 505-1508-13 Sid 1 (2) Ärende p: 55 Ärende: Komplettering av tidigare fastställt RBM beslut om riktlinjer för tillgodoräknande Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 16 september 2013 att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör VFU-placering, men även underlag för eventuella tillgodoräkningar av VFU. Vid lärarhögskolans kansli fördes den 5 december 2013 diskussion om vilka krav som de studerade inom KPU och YRK bör ha uppfyllt för att kunna komma ifråga om tillgodoräknande av tidigare yrkeserfarenhet. I diskussionen deltog Torvald Wiktorsson, Jan Mannberg och Birgitta Wilhelmsson som menade att de beslutade riktlinjerna inte var tillräckligt tydliga varför en kravspecifikation formulerades med tanke att komplettera tidigare beslut. De krav som formulerades var Tillgodoräknande för yrkesverksamhet kan tillämpas om studerande inom KPU har Minst 2 års yrkesverksamhet som är relevant dvs. erfarenhet inom det eller de ämnen samt inom de årskurser som ska ingå i examen. Yrkesverksamhet ska ha genomförts med minst 50 % tjänstgöring innan påbörjade studier vid Umeå universitet alternativt under pågående programstudier fram till VFU kursernas start. Yrkeserfarenheten ska vara styrkt av skolhuvudman. Tillgodoräknande för yrkesverksamhet kan tillämpas om studerande inom yrkeslärarprogrammet har Minst 2 års yrkesverksamhet, som yrkeslärare på gymnasieskola, och som är relevant dvs. erfarenhet i det eller de yrkesämnen som ska ingå i examen. Yrkesverksamhet ska ha genomförts med minst 50 % tjänstgöring innan påbörjade studier vid Umeå universitet alternativt under pågående programstudier fram till VFU kursens start. Yrkeserfarenheten ska vara styrkt av skolhuvudman. Beredning: Institutionerna (NMD för KPU och Pedagogiska institutionen för YRK) och kansliet har arbetat efter denna kravspecifikation för antagna ht 12, ht 13 och ht 14 vilket visat sig fungera väl. Vad gäller studenter inom KPU ska yrkeserfarenhet från det eller de ämnen som ska ingå i examen kunna styrkas via skolhuvudman. Dessutom bör den yrkeserfarenhet som åberopas i ansökan om tillgodoräknande också avse relevant område eftersom KPU inriktar sig mot ämneslärare årskurs 7-9 alternativt gymnasiet. Vad gäller studenter inom YRK ska yrkeserfarenhet, inom det eller de yrkesämnen som ska ingå i examen, kunna verifieras via skolhuvudman. Förslag till beslut: Att fatta beslut om att formulerad kravspecifikation för studenter inom KPU och YRK bör gälla från ht 2014 vid ärenden om tillgodoräknande för yrkesverksamhet.
Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2014-11-03 Dnr 505-1508-13 Sid 2 (2) Motivering till beslut: Behov finns för att tydliggöra vilka krav som ställs för att studerande ska få möjlighet att åberopa tidigare yrkesverksamhet i ärenden om tillgodoräknande. Beslut: Rektor beslutar om att formulerad kravspecifikation för studenter inom KPU och YRK bör gälla från ht 2014 vid ärenden om tillgodoräknande för yrkesverksamhet. Expedieras till: Nadja Jernelius, Anders Råberg, Ingela Jonasson Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson