a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas av jordbrukets intensifiering! Exempel: Förlust av permanenta gräsmarker Förändring i total yta permanenta gräsmarker 1993 2001 enligt FAOSTAT Jordbrukets intensitet Adapted from Hoogeveen, Petersen, Gabrielsen 2002 Pe er et al. 2014, Science Fortsatt intensifiering på grund av ökad(e) efterfrågan på mat efterfrågan på biobränslen klimatrisker Samtidigt gynnas jordbruket av sbaserade ekosystemtjänster Humankapital Global efterfrågan på mat (petacal/dag) År Megan Clark, 'Sustainable Agriculture: Feeding the World Based on data from UN Population Division, with scenarios from CSIRO. Solgaard et al. 2011, Biofuels Vital Graphic Powering the Green Economy, UNEP Drought Torkindex Dai 2011, Drought Under Global Warming, Clim Change 2 Stödjande e tjänster Slutliga e tjänster Nyttighet/vara Strukturer Funktioner 1
som är viktig för produktionen som är viktig för produktionen som är viktig för produktionen Bevara genom att integrera värdet av ekosystemtjänster i beslut om skötsel & policy Information Incitament Institutioner Värden Anpassnings beslut Ekosystemtjänster Markanvändning klimat Ekosystem & a processer Värdering Efter Daily m.fl. 2009, Wall m.fl. 2013 Mat Intensifiering Ekologisk intervention Mat Intensifiering Ekologisk intervention Biomassa Klimatreglering Biomassa Klimatreglering Foder Ekosystemtjänstgynnare + Rekreation Bevarande av sällsynta arter Foder Ekosystemtjänstgynnare + Rekreation Bevarande av sällsynta arter Pollination Pollination kontroll kontroll Näringsämnes retention Näringsämnes retention 2
Skall vi gynna en genom att minska intensiteten inom eller mellan fält? Phalan et al. 2011. Foley et al. 2005 Rundlöf, Bengtsson & Smith 2008, J. Appl. Ecol. Species richness Ekologisk odling gynnar BM och (vissa) ES Lokal biologisk Stödjande ES Pollination deficiency Mean no. of miss-formations Andersson & Smith, 2012, PlOSOne Organic Conventional Rundlöf, Bengtsson & Smith 2008, J. Appl. Ecol. Species richness Ekologisk odling gynnar BM och (vissa) ES Men på bekostnad av skörd Lokal biologisk Stödjande ES Pollination deficiency Mean no. of miss-formations Ponisio et al. 2015; also Ponti et al. 2012, Suefert et al. 2013 Organic Conventional Andersson & Smith, 2012, PlOSOne Ekologisk odling gynnar framförallt lokal Ekologiska & konventionella gårdar i 12 regioner i Europa & Afrika Artrikedom 10% högre på ekologiska, framförallt i intensivt odlade fält (+45%), men: Fältnivå Gårdsnivå % förändring i biologisk Schneider m.fl. 2014, Nature Communications Men syftet.. Virgin 2012, Länsstyrelsen i Skåne Bevarande av (halv)naturliga habitat kan gynna ekosystemtjänstgynnare Garibaldi.Rundlöf Klein, 2013, Science Vilda insekter gynnar skörd och bevarande gynnar pollinatörer Log abundance Distance from semi-natural grassland (m) Ekroos, Rundlöf, Smith 2014, Landsc. Ecol. 3
Rusch Smith, Ekbom, 2013, J. Appl. Ecol. kontroll av bladlöss i vårkorn Landskapskomplexitet gynnar biologisk kontroll Landskapskomplexitet Simpelt Komplext och en av fåglar Log artrikedom Homogena Komplexa Smith et al. 2010, Oecologia Kunskapen kan integreras i modeller som informerar managent och policy Markanvändning Blomresurser Boplatser Här bor dom Besöksfrekvens i blommor Påverkan på skördeuttag Här ser vi dom ofta och här gör de nytta Förbättring av fröbank i naturliga marker ES har blivit ett nyckelargument för bevarande av biologisk Strategic Plan for Biodiversity 2011 2020 (CBD) Biological diversity underpins ecosystem functioning and the provision of ecosystem services essential for human well being. Yet despite its fundamental importance, biodiversity continues to be lost. It is against this backdrop that the Parties to the Convention on Biological Diversity, in 2010 in Nagoya, Japan, adopted the Strategic Plan for Biodiversity 2011 2020. Ekosystemtjänstgynnare är inte alla arter! Få biarter bidrar till ekosystemtjänsten pollinering av grödor Kumulativt antal arter i studerade grödor Global studie; 60 datasets. Viktiga pollinatörer bidrog med >5% i >1 studie. Kumulativt antal regionala arter Kleijn Smith Potts, 2015, Nature Comm. Bevarande av ekosystemtjänstgynnare och sällsynta arter opererar på olika rumsliga skalor Målfunktion för sällsynta arter på regionala globala skalor cf. Ekroos et al. 2014, Biol. Cons. Målfunktion för ekosystetjänstgynnare på lokala skalor Vanliga arter som tål störning Använder ofta flera olika habitat Reagerar på habitattillgång (mellan fält) och intensitet (inom fält) Fokusera på intensivt brukade landskap som saknar ostörda habitat genom att öka landskapsheterogeniteten eller minska odlingsintensiteten Spillover Vem, hur och var för ekosystemtjänstgynnare Landskapskomplementering Smith et al. 2014, p. 51 70 in Hansson & Åkesson, Oxford University Press 4
Vem, hur och var för hotade arter Ofta habitatspecialisters som inte etablerar populationer i brukade landskap Inte troligt att de drar (väldigt stor) nytta av mindre intensiva odlingsformer Gynnas av bevarande/ skapande av (halv)naturliga habitat (mellan fält) Fokusera på halv(naturliga) habitat i mellan/ marginalbygd Habitatfragmentering Hur bevara i jordbrukslandskap? Faktor Mångfaldsaspekt Minska intensifiering Konstgödning Växtskyddsmedel Göra landskap mer komplexa Naturliga habitat Fältstorlek Växtföljder.? Förlust av kulturell ES Förlust av stödjande ES Smith et al. 2014, pp. 51 70 in Hansson & Åkesson, Oxford University Press Vetenskaplig uppgift att hitta win win Hur uppnår vi detta? Gräns för möjlig produktion med förstärkta ES Adopted from Fisher Smith 2014, Cons. Lett. ersättning win lose win win intensifiering lose win varande gräns för produktion Biomasseproduktion Skånskt ekologiskt fokusområde Integrera naturen med jordbruket? 5