Kunskap för en hållbar framtid. SLU:s strategi för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys 2009 2012

Kunskap för en hållbar framtid SLU:s strategi för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys 2009 2012

Kunskap för en hållbar framtid SLU:s strategi för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys

Kunskap för en hållbar framtid SLU:s strategi för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys 2009 2012

Life Science och kunskap för en hållbar framtid SLU är Life Science. Vår kunskap är på många sätt så nära livet. Vi arbetar med förutsättningarna för liv, livsbetingelserna för människor, djur och natur samt hur vi bäst förvaltar våra naturresurser idag och i framtiden. Vår huvuduppgift är att genom högkvalitativ forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bidra till god livskvalitet och en ökad tillväxt, både här hemma och i världen. De strategiska satsningarna, som finns beskrivna i det här dokumentet, finns mitt i samhällsutvecklingen och mitt i de viktigaste överlevnadsfrågorna. Det handlar om genresurser och bioteknik; konsekvenser av klimatförändringar för miljö och produktion samt att bidra till en bromsad växthuseffekt; globala husdjursjukdomar och djurskydd; förvaltning av naturresurser; jord och skog; landsbygdsutveckling och landskapsarkitektur. Det handlar dessutom om internationellt gångbara utbildningar som är attraktiva både för studenter och arbetsgivare. Arbetet med fortlöpande miljöanalys ska fördjupas och förstärkas internationellt. Strategin är SLU:s inspel till Sveriges forsknings- och utbildningspolitiska arbete. Vi vill vara med och offensivt möta förändringar i omvärlden och vi kan med vår kunskap bidra till samhällsutvecklingen. Strategin är också början på ett arbete en utgångspunkt för vårt eget utvecklingsarbete. Visioner ska konkretiseras, brytas ner till mål och handlingsplaner. Kvalitet är för SLU inte ett tomt ord utan för oss innebär det ständig utveckling, utvärdering, internationalisering och ett fortsatt intensivt samarbete med näringsliv, offentliga myndigheter, organisationer både i Sverige och internationellt. SLU:s forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys är grunden för en långsiktig, hållbar utveckling. n l i s a s e n n e r b y f o r s s e r e k t o r

SID INNEHÅLL 11 11 11 12 13 15 15 18 20 23 24 27 27 27 28 29 30 33 33 34 35 41 41 42 43 1. Inledning 1.1 SLU:s vision, verksamhetsidé och strategiska mål 1.2 Ett sektorsuniversitet med unik och tydlig profil 1.3 En förändrad omvärld behöver nya kunskaper 1.4 Så bedriver SLU förändringsarbete 2. Forskning och innovation 2.1 SLU:s styrke- och profilområden 2.2 Så ska SLU stärka forskningens konkurrenskraft 2.3 Här gör SLU sina strategiska satsningar 2.4 SLU en självklar partner för samhälle och näringsliv 2.5 Från forskning till färdiga produkter och tjänster 3. Utbildning 3.1 Med stark bas i forskningen 3.2 Utbildning anpassad till omvärlden 3.3 Naturlig koppling till SLU:s styrke- och profilområden 3.4 Samverkan med svenska och utländska lärosäten 3.5 Så ska utbildningarna utvecklas 4. Fortlöpande miljöanalys 4.1 Ett unikt uppdrag 4.2 Så bedrivs miljöanalys i framtiden 4.3 Fördjupad satsning på miljöanalys 5. SLU och världen omkring oss 5.1 SLU:s roll gentemot sektorerna 5.2 Kunskapsuppbyggande i utvecklingsländer 5.3 SLU:s kunskap i samhället 45 6. Från ord till handling

1. Inledning 1.1. SLU:s vision, verksamhetsidé och strategiska mål Visionen är att SLU ska vara ett världsledande Life Science-universitet, som är Eftertraktat för sin höga kvalitet och kreativitet Nyskapande och tongivande inom miljöanalys Efterfrågat som innovativ partner för den gröna sektorn SLU:s verksamhetsidé är att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom de tre verksamhetsgrenarna forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys. SLU:s styrelse har som övergripande strategiska mål fastställt att verksamheten ska kännetecknas av stark koppling mellan utbildning och forskning av internationell klass och bedrivas i nära samverkan med sektorernas intressenter. Verksamheten bedrivs inom fakulteterna för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH), naturresurser och lantbruksvetenskap (NL), landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ) samt skogsvetenskap (S). SLU:s fyra huvudorter (Uppsala, Skara, Alnarp och Umeå) ska utgöra noder i regional och nationell samverkan. Som sektorsuniversitet har SLU en tydlig profil och är ensam aktör i landet inom flera områden. 1.2. Ett sektorsuniversitet med unik och tydlig profil SLU:s sektorer omfattar de areella näringarna, veterinärmedicin, naturresurser och miljö samt landsbygdsutveckling och landskapsarkitektur. Som sektorsuniversitet har SLU en tydlig profil och är ensam aktör i landet inom flera områden. SLU har bland annat ett nationellt ansvar för flera unika yrkesutbildningar som fyller ett stort behov inom sektorerna. Utöver grundforskning har SLU problemorienterad verksamhet som är styrd av sektorernas behov, exempelvis försöks- och utvecklingsverksamhet, informationsaktiviteter riktade mot näringen, myndighetsstöd, m.m. Det särskilda uppdraget inom fortlöpande miljöanalys bidrar till SLU:s unika profilering. SLU har också en särställning genom sin ortsstruktur, vilken underlättar effektiv samverkan med såväl näringsliv som lärosäten i regionerna, samtidigt som universitetet utgör en samlad ingång för myndigheter och andra intressenter. Dagens SLU är ett samlat universitet med en unik profil, med verksamhet av hög kvalitet inom områden av hög relevans för samhälle och sektorer. Synergi skapas genom samverkan internt, liksom med andra lärosäten och externa intressenter. 10 11

1.3. En förändrad omvärld behöver nya kunskaper Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Starkare internationell konkurrens innebär att universiteten måste utvecklas mot ökad specialisering och i högre utsträckning samverka på nationell, såväl som internationell, nivå. Inom det svenska universitetssystemet väntas förändringar rörande resursfördelningsmodell, tjänstestrukturer och lärosätenas organisationsstatus. Klimatförändringarna framstår alltmer som den centrala samhällsfrågan. Behovet av kunskap om hur utsläppen av växthusgaser kan begränsas är stort, likaså om riskhantering vid olika scenarier. Strävan att minska beroendet av fossila bränslen fordrar forsknings- och utvecklingsinsatser bland annat om bioenergi och energieffektivisering. Konflikter rörande markanvändning, tillgång på vatten samt folkhälsa och smittskydd är andra globala hållbarhetsfrågor som måste hanteras också på nationell och lokal nivå. De areella näringarna verkar på en alltmer internationell marknad, där den globala befolkningstillväxten och stigande levnadsstandard i många länder innebär ökad efterfrågan på livsmedel och förändrade konsumtionsmönster. Förändringar av EU:s jordbruksstöd kommer att leda till en ökad efterfrågestyrning av produktionen. Inom skogsnäringen har man sedan många år varit utsatt för ökad global konkurrens med sjunkande realpriser. Sverige går sannolikt mot en mer specialiserad råvaru- och livsmedelsproduktion. Vid förverkligandet av EU:s vision om en kunskapsbaserad bioekonomi har de areella näringarna också en nyckelroll som producent av råvaror för nya kretsloppbaserade, klimatneutrala produkter, som kan ersätta material som idag baseras på icke-förnybara resurser. Urbaniseringen innebär ökad okunskap i samhället om de areella näringarna, men samtidigt en växande insikt om hur vårt välbefinnande påverkas av omgivande miljö, natur och kontakt med djur. Landskapet som källa för rekreation, rehabilitering och upplevelseturism skapar nya möjligheter för utveckling av företag, bättre lönsamhet och ökad sysselsättning på landsbygden. Detta accentuerar behovet av kunskap om hur olika värderingar och behov kan beaktas vid samhällsplanering och användande av naturresurser. SLU ser som sin huvuduppgift att, genom högkvalitativ forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys, utveckla ny kunskap och kompetens som bidrar till att skapa god livskvalitet och en ökad tillväxt, som är baserad på ett långsiktigt hållbart nyttjande av de areellt baserade naturresurserna. Utvecklingen inom molekylärbiologin och systemvetenskaperna innebär en kunskapsrevolution, som möjliggör nya, innovativa lösningar på samhällets och näringarnas behov av förnybara och klimatvänliga råvaror. I denna utveckling har SLU en nyckelroll. 1.4. Så bedriver SLU förändringsarbete För att anpassa verksamheten till de nya behov som ställs av den vetenskapliga utvecklingen och av samhället har SLU nyligen genomfört ett omfattande förändringsarbete. Målen har bland annat varit att premiera kvalitet, att åstadkomma vetenskaplig förnyelse inom strategiskt viktiga områden och skapa goda förutsättningar för framväxt av starka forskningsmiljöer, samt en effektivare resursanvändning. Förändringsarbetet ingick i SLU:s strategi från 2003 och har i huvudsak omfattat följande åtgärder: Genomgripande omorganisation av fakulteter, institutioner och universitetsadministration Omfördelning av resurser genom nedskärningar kombinerat med nyrekrytering En prestationsbaserad modell för anslagsfördelning på universitetsoch fakultetsnivå Excellensbidrag för stöd till framstående seniora forskare Bolognaanpassning av utbildningarna Tenure-track-system för forskare/lärare Genomgripande förnyelse av samtliga campus För att anpassa verksamheten till de nya behov som ställs av den vetenskapliga utvecklingen och av samhället har SLU nyligen genomfört ett omfattande förändringsarbete. Förändringarna innebär att SLU nu är ett akademiskt starkt, modernt universitet av internationellt snitt, där verksamheten styrs av höga kvalitetskrav. SLU står väl rustat för att under kommande fyraårsperiod leda den vetenskapliga utvecklingen inom sina profilområden. SLU erbjuder också utbildningar som är internationellt gångbara och attraktiva ur både student- och arbetsgivarperspektiv (se HSV:s rapport 2007:52 R). Goda förutsättningar finns för ett utvidgat internationellt samarbete och utbyte med andra ledande universitet. n 12 13

2. Forskning och innovation 2.1. SLU:s styrke- och profilområden SLU:s forskning hävdar sig mycket väl i ett internationellt perspektiv inom ett antal områden. I texten nedan ges exempel på miljöer och forskargrupper som är ledande inom sina fält. Vidare ingår vissa inriktningar som är unika för SLU i svenskt perspektiv och som har en stark utvecklingspotential. 2.1.1. Genresurser och bioteknik Forskningen vid UPSC, Umeå Plant Science Centre, en gemensam centrumbildning med Umeå Universitet, omfattar allt från växters cell- och molekylärbiologi till skogsträds ekofysiologi. UPSC kombinerar en internationell topposition inom grundforskning med tillämpningar riktade mot skogsindustrin. Världsledande inom sitt område är också forskningen om vedfiberns ultrastruktur. Inom växtförädlingsforskning och växtbioteknik finns styrkeområden inom utveckling av genresurser för resistens och kvalitet, samt inom utveckling av genmarkörer och andra genomiska verktyg. SLU leder ett stort EU-projekt inom utvecklingen av vegetabiliska oljor för industriella tillämpningar och har även en ledande roll inom forskning som syftar till att skräddarsy syntesen av stärkelse i växten för olika industriella ändamål. Vidare har SLU världsledande växtbiokemisk forskning med inriktning på strukturbestämning av makromolekyler med röntgenkristallografi. Inom området husdjursgenetiska resurser bedriver SLU betydande utvecklings- och utbildningsinsatser på den internationella arenan. Inom molekylär husdjursgenetik prövas i samarbete med Uppsala universitet den nya ansatsen att använda hunden som modell för sjukdomar hos människa. SLU-forskare har som de första i världen lyckats framställa spindeltråd på bioteknisk väg, en forskningslinje som bedöms ha många praktiska tillämpningar. 2.1.2. Djurs och människors hälsa Inom veterinärmedicinen tillhör SLU världens främsta inom flera områden, bland annat infektionsbiologi, ett område av stor betydelse för både husdjursproduktion och folkhälsa inte minst i ett globalt perspektiv, där zoonoser är ett ökande problem. Reproduktionsbiologi är ett annat framstående område, där särskilt miljörelaterad reproduktionstoxikologi och grundläggande komparativ reproduktionsforskning bedöms ha god utvecklingspotential. SLU har även en mycket stark ställning internationellt sett inom djurskyddsforskning. Inom mat och hälsa har infektionsbiologi, ett område av stor betydelse för både husdjursproduktion och folkhälsa inte minst 14 15 i ett globalt perspektiv

SLU en hög profil när det gäller utveckling av markörer för intag av specifika livsmedel och effekten av kost på välfärdssjukdomar. Forskningen rörande probiotika kartlägger mikroorganismernas arvsmassa och cellyteproteiners roll vid kolonisering av tarmen hos människa och djur, med målet att skräddarsy probiotika för olika sjukdomar med hjälp av genteknik. 2.1.3. Klimat och ekosystemförändringar SLU:s forskning om konsekvenser av klimatförändringar på ekosystem är mycket stark i ett internationellt perspektiv. Spetsforskning rörande akvatiska miljöer har visat att ekosystem abrupt kan ändra tillstånd, med stora konsekvenser för sjöarnas kemi och biologi. Effekterna av klimatförändringar på odlingsbetingelser för olika livsmedelsgrödor är ett starkt växande forskningsområde inom SLU. Forskningen kring skogsekosystems struktur och funktioner och växt/mikrob/markinteraktioner betraktas som världsledande, liksom forskningen om kolbalans och interaktioner mellan kol- och kvävecyklerna. Inom miljöanalys och markvetenskap utnyttjas databaser med långa tidsserier för att studera effekter av ett varmare klimat på kollagring i marken, utlakning av humus och upptag och avgivning av växthusgaser, samt hur flödena påverkas av markanvändning och skötselmodeller. 2.1.4. Hållbara produktionssystem och förvaltning av naturresurser SLU leder ett nationellt tvärvetenskapligt program som lägger den vetenskapliga grunden för nya, adaptiva förvaltningssystem för vilt- och fiskresurserna i Sverige. SLU bedriver också framstående forskning om effekter av växtätare på skogsekosystemets processer och biodiversitet, samt om rovdjurens populationsdynamik och hur nyttan av olika naturvårdsinsatser i skogslandskapet kan optimeras. Inom det tvärvetenskapliga programmet Heureka utvecklas analysverktyg för ett mångsidigt hållbart nyttjande av skogslandskapet. Ett uthålligt skogs- och jordbruk är beroende av ett effektivt och miljövänligt skydd mot växtskadegörare. SLU har världsledande forskning inom sinnessystem hos insekter med tillämpningar inom kemisk ekologi, domesticering av mikroorganismer för biologisk kontroll av växtsjukdomar samt interaktioner mellan växter och mykorrhizasvampar. Den internationellt uppmärksammade resistensbiologiska forskningen kombinerar molekylärgenetik baserad på modellsystem med kunskaper om skadegörare i verkliga produktionssystem. Spetsforskning rörande akvatiska miljöer har visat att ekosystem abrupt kan ändra tillstånd SLU-forskare har visat att växter kan använda sig av organiska kväveformer, vilket har revolutionerat synen på växternas roll i kvävets kretslopp samt öppnat nya möjligheter att ersätta konventionella gödselmedel med miljövänligare produkter. Inom området uthålliga kretslopp av växtnäring undersöks hur olika hanteringsoch odlingsåtgärder påverkar utsläppen från jordbruk och trädgårdsodling, och hur växtnäring kan recirkuleras med minimal resursförbrukning och minskad kväve- och fosforbelastning i hav och sjöar. Programmet uthållig biodrivmedelsproduktion bygger på spetsforskning kring mikrobiell konservering av växtmaterial och omfattar effektiviserad energiutvinning i etanol- och biogasprocesser och bioteknisk utveckling av värdefulla sidoprodukter i bioraffinaderier. SLU-forskare har också gjort banbrytande upptäckter rörande mikrobiell metabolism, som har relevans för bioremediering (nedbrytning av organiska föroreningar i mark). Inom djurhållning har SLU en stark kombination av grund- och tillämpad forskning inom uthållig produktion med avseende på avel samt utfodrings- och skötselsystem. Den internationellt uppmärksammade forskningen i naturresursekonomi inkluderar utveckling av metoder för att uppskatta värdet av icke-marknadsprissatta varor och tjänster, samhällsekonomiska aspekter på biodiversitet och konkurrensen om skogsråvara. 2.1.5. Kvalitet i livsmedelskedjan Forskning om maten från råvara till slutprodukt är ett av SLU:s unika områden och omfattar råvarans kvalitet och reaktioner på processning, lagring och tillagning. Ett styrkeområde är forskning om olika komponenter i cerealier och animaliska produkter och deras betydelse för livsmedels- eller teknisk kvalitet. Livsmedelssäkerhet är ett annat område där SLU sedan länge varit internationellt framstående. Aktuell forskning rör bland annat köttburna parasiter, mikroorganismer i livsmedel, bakterier och parasiter i dricksvatten, tungmetaller och antibiotika i mjölk och kött, histaminer i fisk samt genotoxiska produkter, till exempel akrylamid. 2.1.6. Samhällsplanering och hållbar utveckling av stad och land Forskningen inom landskapsplanering är av hög standard enligt den utvärdering av arkitekturområdet som Formas nyligen genomfört. SLU är en pionjär inom djur-, natur- och trädgårdsterapi vid rehabilitering, ett område som utvecklas i nära samverkan med medicinsk forskning om stressrelaterade sjukdomstillstånd. SLU:s forskning om utveckling av urbana miljöer och landsbygd omfattar estetiska värden och fysisk gestaltning, sociala och ekologiska system, miljökommunikation samt planering inklusive miljökonsekvensbeskrivning, med syfte att bidra till en ökad förståelse av långsiktiga förändringsprocesser i samhället. 16 17

2.2. Så ska SLU stärka forskningens konkurrenskraft 2.2.1. Kvalitetsbefrämjande åtgärder SLU har under de senaste åren gjort en medveten satsning på att premiera kvalitet, oavsett forskningsinriktning. Prestationsbaserad anslagsfördelning och excellensbidrag till framstående forskare är även fortsättningsvis viktiga instrument för att stärka den vetenskapliga profilen. SLU kommer år 2013 att ha genomfört en omdaning av campus där institutionskluster sammanförts i gemensamma, nya byggnader som underlättar samverkan och gränsöverskridande verksamhet. SLU anser att en kvalificerad uppföljning av verksamhetens kvalitet och effektivitet är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Internationella utvärderingar är ett kraftfullt instrument för resultatstyrning som idag används på fakultetsnivå. SLU avser att under fyraårsperioden genomföra en universitetsövergripande utvärdering, som ska ligga till grund för strategiska satsningar på central nivå. SLU avser vidare verka för en internationell ranking av jämförbara universitet eller fakulteter, något som är särskilt viktigt eftersom universitetet i ett nationellt perspektiv särskiljer sig från övriga lärosäten. Inom forskarkårens väntas stora pensionsavgångar under de närmaste åren. Andelen kvinnor på höga positioner är relativt låg (20 % av professorerna). För att främja förnyelse avser SLU att införa riktade satsningar på yngre, lovande forskare och genomföra åtgärder för att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom professorskåren. Det är även angeläget att främja genusperspektivet inom många av SLU:s områden. Särskilt inom forskning rörande ett hållbart samhälle och hållbarhetens sociala och ekonomiska dimensioner, har genusförståelsen avgörande betydelse för hur forskningsfrågorna formuleras, analyseras, tolkas och kommuniceras. 2.2.2. Samverkan med andra svenska lärosäten SLU:s decentraliserade struktur innebär goda möjligheter att genom samverkan med andra lärosäten stärka kompetensen vid varje campus och utveckla tvärvetenskapliga initiativ. Rumslig närhet är en viktig framgångsfaktor, varför SLU kommer att verka för fördjupad samverkan med närbelägna lärosäten med högklassig, kompletterande verksamhet inom relevanta profilområden. Av särskilt intresse är fortsatt utveckling av samverkan med universiteten i Umeå (UmU), Uppsala (UU) samt Lund (LU), där goda erfarenheter finns från pågående samarbeten, bland annat inom gemensamma excellenscentrum. Samverkan med UmU inriktas på fortsatt utveckling av UPSC, där universitetens samlade kompetens redan lett till en internationell topposition, samt på miljöoch resursekonomi. Inom bioteknikområdet finns stor potential för vidareutveckling av samarbetet med UU. Ökat samarbete med UU är även önskvärt inom infektionssjukdomar, genomik och djur som sjukdomsmodeller. SLU och UU har tillsammans en bred och framgångsrik ekosystemforskning inom mark och vatten, och genom en förbättrad samordning kan en integrerad, stark miljö skapas kring akvatiska ekosystem och vattnets roll från mark till hav. Samverkan med LU kommer att omfatta växtbioteknik, arkitektur, livsmedel och energi. SLU kommer vidare att verka för ökad regional samverkan i nätverksform. Stockholm Uppsala universitetsnätverk (SUUN), som omfattar sex lärosäten, har som huvudmål att säkerställa forskning och utbildningsprogram i den internationella frontlinjen och att utveckla den samordnade forsknings- och utbildningsmiljön i regionen till en av de främsta i världen. Ett gemensamt nätverk för forskningsoch bioetik har nyligen bildats tillsammans med UU och KI. SLU medverkar även i etableringen av ett nytt nätverk för utökad samverkan mellan universitet och högskolor i Skåneregionen. 2.2.3. Fortsatt internationalisering SLU:s internationella forskningssamarbete baseras idag huvudsakligen på samverkan på forskargruppsnivå samt på extensiva nätverkskontakter. SLU avser att gå mot en högre grad av prioritering och bygga upp ett fördjupat, långsiktigt samarbete med utvalda universitet eller institut som bedriver forskning av hög klass inom relevanta områden. Syftet är ett mer målinriktat samarbete, som ger ett tydligt vetenskapligt mervärde för SLU:s profilområden. Vidare kommer SLU även fortsättningsvis medverka i nordiskt forskningssamarbete. SLU har som mål att väsentligt öka finansieringen från EU:s program för FoU och andra internationella källor. SLU förstärker därför stödet till forskarna rörande internationell forskningsfinansiering på såväl central nivå (Grants Office) som fakultetsnivå, samt satsar på en utbyggd internationell omvärldsbevakning. 2.2.4. Infrastruktursatsningar SLU kommer att göra infrastruktursatsningar till exempel vad gäller biobanker för veterinärmedicin, långliggande fältförsök samt anläggningar för skogs-, jordbruksoch husdjursforskning. SLU eftersträvar en ledande roll som centrum för miljödata i Sverige och Europa. För att underlätta utnyttjandet av de omfattande datamängder som genereras inom fortlöpande miljöanalys satsar SLU på att omorganisera systemhanteringen. Genom vidareutveckling av Biostokastikum, en fakultetsövergripande stödfunktion inom biostatistik, ska forskning som baseras på miljödata och annan läges- och tidsbestämd information stärkas och kvalitetssäkras. 18 19

2.3. Här gör SLU sina strategiska forskningssatsningar SLU anser att följande områden är särskilt angelägna för strategiska satsningar: 2.3.1. Konsekvenser av klimatförändringar för miljö och produktion i) Ekosystem och biologisk mångfald. Ett ändrat klimat påverkar de allra flesta processer på ekosystemnivå i skogs-, jordbruks- och våtmarker. Påverkan sker även indirekt genom en förändrad markanvändning. Hoten i form av abiotiska och biotiska skador måste motverkas genom att öka kunskaperna om klimatets påverkan på landskapsnivå och om markanvändningens betydelse. För en bättre förståelse av ekosystemens resiliens och de processer som leder till förändringar krävs ökade satsningar på forskning om kolinlagring, flöden av växthusgaser och biomassaproduktion. Mer kunskap behövs även om klimatförändringars effekt på olika aspekter av biodiversitet. ii) Skog och skogsbruk. Klimatförändringarna medför såväl positiva som negativa effekter på skogsekosystem och skogsbruk. Ökad produktion av råvara är centralt för ökad kolinlagring och möjligheterna att skapa ersättningsprodukter för kol och olja. Samtidigt ökar kraven och efterfrågan på råvara, liksom behovet av skydd av skog. Ny kunskap om miljövänliga sätt att uthålligt öka produktionen och metoder att öka skogsträdens motståndskraft mot klimat och biotiska skadegörare måste därför prioriteras. SLU:s forskning om ett uthålligt, målanpassat skogsbruk som kan överbrygga konflikter mellan olika intressenter kommer att intensifieras, för att pröva nya koncept och mer tvärvetenskapliga ansatser. iii) Jordbruk, djurhållning och trädgård. Ett klimatneutralt, konkurrenskraftigt och flerfunktionellt jord- och trädgårdsbruk måste utformas med hänsyn till miljö, avreglering och samhällets behov. Forskningsbehoven omfattar bland annatsortmaterial, odlingssystem, växtskydd samt ekonomiska aspekter på möjliga marknadsstrategier. Kunskap krävs även om nya djurhållningsformer och djurmaterial, samt risker rörande nya sjukdomar och smittämnen. Med projektet FANAN, Framtidsanalys av svenskt jordbruk odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring, har SLU preciserat forskningsbehoven ytterligare. 2.3.2. Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till att bromsa växthuseffekten i) Bioenergi. För att ersätta olja och fossila bränslen är det möjligt att öka tillskottet av bioenergi, med tagen miljöhänsyn. Inom skogsbruket är ökad produktion av råvara centralt. Systemanalytisk forskning kan ge nya miljövänliga tekniska/logistiska lösningar i hela produktionskedjan och därmed minskad förbrukning av energi och råvaror. Betydelsen av restprodukter från skogsbruk och skogsindustri kan ytterligare ökas i framtiden. Inom jordbruket krävs ökade forskningsinsatser om nya energigrödor och markanvändning, Klimatförändringarna medför såväl positiva som negativa effekter på skogsekosystem och skogsbruk. effektivitet i biobränsleproduktion och energianvändning, samt utnyttjande av restprodukter. Annan angelägen forskning är att med systemanalytiska ansatser förfina de samhällsvetenskapliga analyserna, inklusive företags- och samhällsekonomiska aspekter samt studier av människors vilja att ställa om till nya energisystem. ii) Nya användningsområden för biomassa. Nödvändigheten att minska koldioxidutsläppen innebär ökade möjligheter för nya, förnyelsebara råvaror från växter som ersättning för ändliga resurser, som mineralolja. Genom ökade forskningssatsningar på fibrer, stärkelse och vegetabiliska oljor bidrar SLU till utvecklingen av innovativa produkter. Nya industriella möjligheter inkluderar till exempel bioraffinaderier, där traditionella produkter framställs parallellt med energi, kemikalier och bioaktiva ämnen. Samarbeten mellan universitet, nationellt och internationellt, men också med industri och samhälle i triple helix -form, är viktiga i detta sammanhang. iii) Husdjurens påverkan på klimatet. En stor del av jordbrukets metanemissioner härrör från djurhållningen. För att bidra till en väsentligt minskad metanavgivning satsar SLU på tvärvetenskaplig forskning kring utfodring, foderutnyttjande och möjligheter att styra våmfloran hos idisslare, liksom om biofilter för metanoxidering i djurstallar. 2.3.3. Genresurser och bioteknik Genom fortsatt samverkan med andra universitet (se 2.2.2.) kommer forskningen inom bioteknik och utnyttjande av genetiska resurser att stärkas ytterligare. Molekylär förståelse av växters och djurs utveckling, tillväxt och anpassningar till en föränderlig miljö, utveckling av functional foods samt kvalitets- och säkerhetsaspekter kring våra livsmedel är angelägna områden för nysatsningar. SLU avser också att satsa på molekylärgenetik och forskning kring uthålliga avels- respektive växtförädlingsprogram i enlighet med internationella konventioner om tillvaratagande och nyttjande av genetiska resurser. Riktade satsningar ska också göras inom forskning om politiska och bioetiska aspekter på hantering av genresurser. 2.3.4. Djurhälsa och djurskydd i) Centrum för forskning om globala husdjurssjukdomar. Fågelinfluensa och mul- och klövsjuka är bara några av många aktuella exempel på sjukdomar som sprids globalt genom smitta mellan djur eller från djur till människa. Sådana sjukdomar får förödande konsekvenser för såväl djurs som människors välfärd, inte minst i utvecklingsländer. SLU satsar därför på forskning som kombinerar infektionsbiologi och epidemiologi kring djurens smittsamma sjukdomar. Samarbete med SVA samt internationella organisationer som FAO, OIE (The World Organisation for Animal Health) och Världsbanken, blir viktiga inslag i denna satsning. 20 21

ii) Centrum för djurskyddsforskning. God djurhälsa och bra djurmiljö är redan kännetecknande för svensk djurhållning. SLU:s forskning ska leda till en ännu bättre djuromsorg i Sverige och påskynda en positiv utveckling i andra länder. SLU satsar därför på forskning i djurskydd, såsom utveckling av indikatorer för god djurvälfärd. Det nya centrum för djurskyddsforskning som SLU nu etablerar på uppdrag av regeringen blir en viktig del i denna satsning. 2.3.5. Naturresursförvaltning i) Adaptiv förvaltning. I SLU:s forskning om adaptiv förvaltning ses olika förvaltningsåtgärder som experiment och hypoteser snarare än som färdiga metoder. Genom att på ett systematiskt sätt samla in information om förändringar som skett till följd av genomförda förvaltningsåtgärder ökas kunskapen om systemet och möjligheten att förvalta detta. En förstärkning av forskningsinsatserna för att utveckla adaptiv förvaltning av fisk-, vilt- och rovdjurspopulationer kommer sannolikt även att få stor betydelse för andra vetenskapsområden. ii) Centrum för miljö- och resursekonomi. I samarbete med UmU planeras en kraftsamling, där naturresursekonomisk och biostatistisk kompetens knyts samman i ett miljö- och resursekonomiskt centrum. Visionen är ett utvidgat och fördjupat samarbete som kan möta det växande informations- och analysbehovet kring hushållning med våra natur- och miljöresurser. Genom att utnyttja datainsamling inom SLU:s fortlöpande miljöanalys och koppla till miljöräkenskaper kan gröna index kring vårt lands välfärdsutveckling beräknas, som ett komplement till traditionella nationalräkenskaper. iii) Fiskodling och vattenbruk. Fisket på naturbestånd i världens hav är i stort överutnyttjat. Samtidigt ökar behovet av dessa värdefulla livsmedel. Sverige har utmärkta förutsättningar för vattenbruk, och en miljömässigt hållbar, intensiv produktion av fisk och skaldjur bör kunna bedrivas i väsentligt större omfattning än idag. SLU satsar därför på ett fakultetsövergripande program som inkluderar tillvaratagande av biologiska och genetiska fisk- och skaldjursresurser, utveckling av hållbara foder och livsmedelskvalitet, främjande av fiskens välfärd och hälsa, samt bedömningsgrunder och värdering av vattenbrukets miljöpåverkan. 2.3.6. Landsbygd, areella näringar och industriell utveckling Strävan efter ökad produktion av mat och energi kombinerat med en uthållig utveckling förutsätter forskning om bland annat markutnyttjande, resursflöde mellan stad och land, och landsbygdens strukturer och funktioner. För att tillvarata landsbygdens utvecklingspotential krävs också fördjupad kunskap om människors historiska och kulturella sammanhang. Satsningar bör även inkludera relationer mellan aktörer på olika samhälleliga nivåer, lantbruks- och landsbygdsföretagens ekonomi, innovationsprocesser, entreprenörskap samt vilt- och fisketurism. Industriella organisations- och innovationsformer, resursutnyttjande samt Andra angelägna forskningsämnen är betydelsen av utemiljöer för människor i olika åldrar de ekonomiska villkoren för livsmedels- och skogsföretagen är andra angelägna forskningsområden, inte minst mot bakgrund av de snabba förändringarna på en alltmer globaliserad marknad. 2.3.7. Landskapsarkitektur SLU avser att ytterligare stärka och utveckla forskningen inom landskapsarkitektur. Särskilt viktigt är fortsatt utveckling av den vetenskapliga grunden, dvs. teorioch konceptutveckling, där ett första steg utgörs av forskarskolan Arkitektur och planering av stadens landskap. Viktiga nyckelord för fortsatt forskning är klimatförändringarnas påverkan på markanvändningen i samspelet stad land, vegetationsbyggnad och miljöpsykologi. Andra angelägna forskningsämnen är betydelsen av utemiljöer för människor i olika åldrar, förvaltning av tätorternas yttre miljö samt kulturhistoriska perspektiv på trädgårdar och parker. 2.4. SLU en självklar partner för samhälle och näringsliv I SLU:s vision för samverkan ingår att intressenterna ska se SLU som den självklara kunskapskällan och samarbetspartnern, och att samverkan ska leda till ömsesidig nytta och synergi. Att finna utgångspunkter för forskningen i behov och problem hos intressenterna är en viktig drivkraft i SLU:s samverkansarbete. I rollen som sektoruniversitet har SLU av tradition arbetat nära tillsammans med näringsliv, myndigheter och organisationer inom SLU:s sektorer, framför allt med kunskaps- och kompetensförsörjning, och har bidragit till den industriella utvecklingen i världsledande svenska företag inom olika branscher. Genom bland annat Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling (CEF), som drivs i samarbete med Uppsala universitet, ges studenterna möjlighet att tillägna sig ett näringslivsperspektiv. Näringslivet inom SLU:s sektorer uppvisar stora skillnader beträffande storlek och struktur, liksom i kompetensnivå och möjligheter och tradition att satsa på egen FoU. Intresset för och förmågan att genomföra satsningar tillsammans med SLU varierar därför mellan intressenter. I takt med att SLU:s sektorer utvidgas och förändras, och att universitetet genomgår förändringar, finns ett behov av att utveckla formerna för samverkan. Så ska SLU samverka med näringslivet För att säkerställa ett långsiktigt, strategiskt och förtroendefullt samarbete med ledande näringslivsaktörer inom SLU:s sektorer kommer SLU på fakultetsövergripande nivå att vidareutveckla och förstärka instrument och processer. Universitetet är i färd med att förstärka och förbättra omvärlds- och framtidsanalysen, för att ge underlag för val av områden där universitetets verksamhet bör utvecklas. Målet är att SLU ska fungera som ett nav för systematiska analyser av produktions-, handelsoch miljöförhållanden i olika delar av världen i samverkan med såväl myndigheter som näringsliv. SLU avser också att förstärka den kontinuerliga dialogen på lednings- 22 23

nivå med de viktigaste aktörerna inom sektorn. I strategin ingår att utvecklingen av samverkansarbetet organisatoriskt ska bedrivas i samspel med satsningarna på innovationer och kommersialisering av forskningsresultat. Fakulteterna har inom sina regioner och forskningsområden utvecklat egna, framgångsrika former för dialog och aktiv samverkan med näringslivet och andra intressenter. Exempel på sådana är LTJ-fakultetens Partnerskap Alnarp, S- och NLfakulteteternas Temaforsknings-program och VH-fakultetens Hippocampus. Sådana satsningar ska ytterligare förstärkas. 2.5. Från forskning till färdiga produkter och tjänster SLU:s vision är att, med utgångspunkt från excellens inom forskning och utbildning, inom 10 år vara ett internationellt framstående entreprenöriellt universitet som karakteriseras av en innovativ och kreativ kultur. Nyttiggörandet av SLU:s inom 10 år vara ett internationellt framstående entreprenöriellt universitet som karakteriseras av en innovativ och kreativ kultur. kunskaper och forskning i näringsliv och samhälle ska ökas och vidgas genom att öka antalet kommersialiseringsprojekt. SLU har som sektoruniversitet en tradition att arbeta med innovationer baserade på SLU:s forskning såväl för exploatering i existerande företag som för utveckling av nya företag. Framgångsrika exempel på det förra är samarbetet med Lunds universitet och den skånska livsmedelsindustrin inom Ideon Agrofood i Alnarp och den verksamhet som bedrivs i Skara tillsammans med den västsvenska livsmedelsindustrin inom Agroväst. Exempel på nya företag, baserade på SLU:s forskning, som utvecklats med hjälp av SLU Holding AB är Swe Tree Technologies inom skogsgenetik, Isconova inom vaccinområdet och Seedgard för miljövänlig behandling av utsäde. Trots begränsade resurser har SLU Holding lyckats mycket bra genom att tillföra affärsmässig kompetens, näringslivsnätverk och finansiellt stöd. Många av SLU:s specialiteter, till exempel veterinärmedicin och bioenergi, är idag heta med stor potential för nya innovationer. SLU:s unika kompetenser kombinerat med universitetets geografiska spridning medför att SLU har en stark position när det gäller att framgångsrikt arbeta med innovationer inom sina sektorer. Denna ställning förstärks ytterligare av det samarbete gällande infrastruktur för innovationsstöd som byggts upp tillsammans med andra aktörer på SLU:s huvudorter, särskilt i Uppsala genom utvecklingen av Uppsala Innovation Center och Forskarpatent Uppsala. Så stöttas innovationer För att SLU i än högre grad ska utvecklas till ett entreprenöriellt universitet är det särskilt viktigt att stärka innovationskulturen genom att aktivt integrera SLU Holding i arbetet. På ledningsnivå innebär det att samverkan mellan SLU och holdingbolaget väsentligt förstärkts dels genom samlokalisering, dels genom att holdingbolaget ges vidare uppgifter genom uppdrag från universitetet. I strategin ingår ökade satsningar på entreprenörsutbildning samt förstärkning av stödet till innovationer och samverkan vid samtliga huvudorter och fakulteter inom SLU. Genom att bygga nätverk och ordna mötesplatser för forskare och olika intressenter ska arbetsmodeller skapas som ger förutsättningar för att generera ökade intäkter till SLU, och att identifiera forskningsbara och relevanta frågeställningar till nytta för forskare, industri och samhälle. SLU Holding AB har idag helt otillräckliga finansiella resurser för att möta de krav på stöd som lärare och forskares innovationer ställer, och SLU ser det som en viktig uppgift att mobilisera kapital för investeringar, framför allt inom den gröna sektorn. n 24 25

3. Utbildning 3.1. Med stark bas i forskningen SLU:s styrke- och profilområden berör livsviktiga frågor. Den fortsatta kunskapsutvecklingen inom biovetenskaperna och den gröna sektorn kommer att vara efterfrågad, såväl av näringslivet som av offentlig sektor. SLU bidrar till kunskapsutvecklingen genom forskning men även genom att utbilda studenter som tillämpar, efterfrågar och fortsätter forska för ny kunskap. SLU har som mål att säkra kvaliteten och öka omfattningen av utbildningen inom sina styrke- och profilområden. SLU:s forskning utgör en stark bas i utbildningarna, på såväl grund- som avancerad nivå, och självklart på forskarutbildningsnivå. Som sektorsuniversitet förväntas SLU tillhandahålla relevant kompetens för näringslivet, inte minst om hållbar utveckling och nyttjandet av de biologiska naturresurserna. Det finns ett samspel mellan SLU:s forskning, utbildningarna och sektorn och det är därför angeläget att i synnerhet yrkesutbildningarna utvecklas i nära dialog med avnämarna, för att studenterna ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden. Kärnan i SLU:s utbildningsutbud utgörs av yrkesprogrammen, som nu anpassats till den nya utbildningsstrukturen. Därmed öppnas möjligheten att kombinera yrkesexamen med generell examen. Studenterna ska erbjudas valfrihet och flexibilitet samtidigt som det finns tydliga studievägar och yrkesutbildningar med identitet. Färdigheter och gedigna ämneskunskaper är självklara mål för utbildningarna och alla studenter, oavsett vilket program de valt, ska ha möjlighet att fortsätta studera, direkt eller vid senare tillfälle. SLU sätter studenten i centrum och strävar efter en kultur som uppmuntrar nyfikenhet, kreativitet och personlig utveckling. 3.2. Utbildning anpassad till omvärlden Efter ett genomgripande utvecklingsarbete är SLU:s utbildningsutbud så långt möjligt anpassat till den nya examensstrukturen enligt Bolognaprocessen. Studenterna på agronomprogrammet missgynnas i detta avseende eftersom programmet är ett halvt år kortare än andra svenska och utländska utbildningar på avancerad nivå. Det är därför mycket angeläget att agronomexamen utökas till att omfatta 300 högskolepoäng. valfrihet och flexibilitet samtidigt som det finns tydliga studievägar och yrkesutbildningar med identitet. 26 27

För att ytterligare förstärka de korta utbildningarnas kvalitet och internationella konkurrenskraft, måste hippolog-, lantmästar-, trädgårdsingenjörs- och djursjukvårdarprogrammen förlängas från två till tre år. Det är en förutsättning för ökad högskolemässighet och ger större utrymme för progression i utbildningen. SLU är enda lärosäte i landet som kan erbjuda yrkesutbildningar med forskningsanknytning inom dessa områden. Utbudet av masterprogram på avancerad nivå ska utvecklas ytterligare och profileras mot SLU:s styrke- och profilområden. Masterutbildningarna förväntas bli allt viktigare för rekryteringen till utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningen ska förbereda för självständig forskning, utvecklingsarbete och problemlösning inom högskola, näringsliv och offentlig sektor. Härutöver ska doktoranderna tränas i ledarskap, undervisning och administration. Doktoranderna ska erbjudas en stimulerande miljö med goda möjligheter att skapa nätverk och ta del av ett rikt kursutbud. Detta uppnås genom att majoriteten av doktoranderna ska vara knutna till forskarskolor inom styrke- och profilområdena. Flera av forskarskolorna kommer att utformas i samverkan med näringsliv/offentlig sektor. 3.3. Naturlig koppling till SLU:s styrkeoch profilområden Frågor som rör klimat och ekosystem ingår som naturliga och självklara delar inom utbildningarna och innehållet utvecklas kontinuerligt för att anknyta till forskning om exempelvis jord- och skogsbrukets miljöpåverkan och råvaruproduktionens energiförbrukning. Husdjurens del i avgivningen av växthusgaser och deras påverkan på miljön är ett exempel på ett sådant område. SLU avser att ytterligare stärka det globala perspektivet, öka de tvärvetenskapliga inslagen samt att öka omfattningen av utbildning inom detta område. Som enda universitetet bedriver SLU fortlöpande miljöanalys, vilket ger goda förutsättningar att förmedla kunskap om miljöövervakning och miljökommunikation. Denna potential ska tas bättre tillvara inom SLU:s utbildningsutbud. SLU har en gedigen forsknings- och utbildningstradition med bas i hållbara produktionssystem och förvaltning av naturresurser. Samspelet mellan djur, växter, mark, vatten, luft, ergonomi, ekonomi, etc., är viktiga i undervisningen. Till profilområdet hör även kunskaper om landskapsplanering i relation till de biologiska (naturgivna) förutsättningarna för uthållig markanvändning samt företagandets förutsättningar, ekonomi och politik inom jord- och skogsbruket och miljöområdet. Här finns också tydliga kopplingar till globala utvecklingsfrågor. Bredden i SLU:s unika forskning inom området utgör en viktig utbildningsnisch. SLU:s ämnesområden har en tydligt global dimension och internationella frågor ska därför vara integrerade i all utbildning. SLU erbjuder utbildningar inom både livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Genom ett ökat utbyte mellan dessa kan SLU förmedla en helhetssyn på livsmedelsproduktion till studenterna. För att uppnå kvalitet i livsmedelskedjan behöver olika yrkesgrupper arbeta tillsammans. Målet är därför att studenterna i högre utsträckning ska öva sig i att samarbeta över yrkesrollerna redan under utbildningen. SLU:s kurser och program inom genresurser och bioteknik är unika genom sin anknytning till forskning med produktionsperspektiv. De etiska aspekterna som ska ingå i samtliga utbildningar kräver särskilt utrymme här. Studenterna ska kunna förmedla objektiv information men även uttrycka en egen ståndpunkt i etiska frågor, vad gäller frågor som till exempel bioteknik och genmodifierade organismer (GMO). SLU:s kompetens i genresursers utnyttjande i utvecklingsländer är internationellt uppskattad och ska stärkas ytterligare, särskilt på avancerad nivå genom masterprogram för internationella studenter. Flera utbildningar handlar om samhällsplanering och utvecklingsfrågor. Studenterna lär sig förvalta utomhusmiljöer för boende, arbete och fritid eller produktion, samt att identifiera, analysera och lösa målkonflikter mellan exploatering och bevarande av kulturarvet. SLU:s utbildningar har i ökande grad stadens miljö som tillämpningsområde. Nya, efterfrågade inslag rör till exempel betydelsen av trädgård och natur för människors hälsa, kulturarvsfrågor inom trädgård, park och landskap och användningen av det tätortsnära landskapet. Det kommer att finnas ett fortsatt stort intresse för utbildningar inom djurskydd, djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och rehabilitering. SLU:s forskning om djurens välfärd och beteende är ett område som har goda möjligheter att rekrytera studenter från andra länder. Djurens stora betydelse för människors hälsa, till exempel som sjukdomsmodell och försöksdjur, för smittspridning samt förhållandet mellan människa och djur, innebär att SLU:s omfattande kompetens inom djurområdet kommer att bli allt viktigare och efterfrågas mer för utbildning med anknytning till människors hälsa. SLU:s egna djuranläggningar är kostsamma men nödvändiga, eftersom de ger studenterna möjlighet att arbeta med och lära sig av djuren. 3.4. Samverkan med svenska och utländska lärosäten SLU:s ämnesområden har en tydligt global dimension och internationella frågor ska därför vara integrerade i all utbildning. SLU ska utbilda för en internationell marknad och målet är att utbildningarna ska vara internationellt erkända och efterfrågade. Masterutbildningarna på avancerad nivå ger möjlighet till ökad rörlighet och därmed även att rekrytera fler utländska studenter. Argumenten för detta är att 28 29

det redan idag kommer många forskarstudenter från andra länder och att SLU har en gedigen forskningsbas inom frågor som har global betydelse, samt nära kontakt med näringarnas tillämpade frågeställningar. Alla studenter, oavsett program, ska ha reella möjligheter att också läsa vid andra universitet. SLU ska i större utsträckning samverka med andra lärosäten i syfte att erbjuda ett bredare kursutbud och gemensamma program, framför allt på avancerad nivå. För att åstadkomma detta ska SLU vara en aktiv part i nätverk inom och utanför landets gränser. Genom sin geografiska spridning har SLU goda möjligheter till utbildningssamarbete med andra universitet och högskolor i Sverige. 3.5. Så ska utbildningarna utvecklas Den pedagogiska utvecklingen följer två spår, där det ena avser kompetensutveckling för lärare och handledare. Deras pedagogiska kompetens ska stärkas ytterligare genom fördjupningskurser, bland annat för att förbereda lärarna för en mer heterogen målgrupp. SLU ska också stärka meritvärderingen för pedagogisk kompetens inom ramen för tenure-track-systemet. Det andra spåret innebär ett ansvar för program- och kursutveckling som säkerställer kvalitet och progression i utbildningarna. SLU:s eget kvalitetsarbete ska resultera i stärkta incitament och förbättrade system för uppföljning av kvaliteten i utbildningarna. Studentinflytandet har av tradition en stark ställning inom SLU. Det nära samarbetet med studentkårerna är värdefullt för utbildningarnas kvalitet och ska därför värnas. SLU avser även att utveckla och förbättra studentstödet, särskilt karriärvägledning och stöd till utländska studenter. SLU:s utbildningar rekryterar ojämnt i flera avseenden. Det finns tomma platser på vissa utbildningar samtidigt som andra är översökta. Satsningar ska göras för att få fler sökande, inte minst till programmen på avancerad nivå. SLU ska sträva efter att studentsammansättningen på ett bättre sätt avspeglar dagens Sverige ur socialt, etniskt och jämställdhetsperspektiv. att utveckla och förbättra studentstödet, särskilt karriärvägledning och stöd till utländska studenter. Eleverna på naturbruks- och samhällsvetenskapliga program utgör en värdefull potential för SLU:s utbildningar, särskilt för de sektorsinriktade och tvärvetenskapliga utbildningarna. Genom målmedvetna satsningar på breddad rekrytering och en könsmedveten pedagogik kan mångfalden och kvaliteten i våra utbildningar förstärkas till gagn för såväl universitetet som näringsliv och samhälle. Den nya utbildningsstrukturen är välkommen och vitaliserande för SLU:s utbildningsutbud. De strategiska vägvalen för SLU:s utbildningar passar väl in med den övergripande nationella målsättningen om ökad rörlighet, anställningsbarhet och internationalisering. SLU avser arbeta vidare för att utbildningsutbudet är väl avvägt i förhållande till samhällets behov och studenternas efterfrågan samt håller en hög kvalitet. n 30 31

4. Fortlöpande miljöanalys SLU ska vara ledande i Sverige vad avser miljöövervakning och miljöanalys inom sitt ansvarsområde. Verksamheten ska vara bland de allra bästa i Europa och kännetecknas av vetenskaplig förankring, tillförlitlighet och tillgänglighet. Den höga kvaliteten ska vara resultatet av att hela universitetets kompetens tas tillvara och att SLU samarbetar med de allra främsta såväl nationellt som internationellt. Samarbetet med EU:s institutioner ska ges hög prioritet. Universitetets engagemang i fortlöpande miljöanalys ska breddas och fördjupas. Fortlöpande miljöanalys ska vara en tydlig del av SLU:s profil. Områden som med hänsyn till miljö- och samhällsutvecklingen är särskilt angelägna, och där SLU har särskilt goda förutsättningar att bidra, ska förstärkas. Verksamheten ska i ökad utsträckning inriktas på fördjupade analyser, synteser och prognoser såväl inom enskilda program som programövergripande. Fortlöpande miljöanalys ska i större utsträckning bidra till att profilera SLU:s utbildningar. Forskning som utnyttjar den unika resurs som fortlöpande miljöanalys utgör ska stimuleras. En särskild satsning ska göras på hanteringen av rumsliga data och GIS. Bevakningen av och deltagandet i det internationella arbetet på miljöområdet ska öka. Arbetet med att kommunicera resultat från fortlöpande miljöanalys ska förstärkas. Kvalitetsarbetet ska förstärkas. 4.1. Ett unikt uppdrag Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. SLU ska genom fortlöpande miljöanalys följa växlingar i miljöns tillstånd, värdera problem och lämna underlag för ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Fortlöpande miljöanalys bedrivs i tio program som relaterar till de svenska miljökvalitetsmålen. För varje program finns en koordinator som samordnar och före- SLU ska genom fortlöpande miljöanalys följa 32 växlingar i miljöns tillstånd, värdera problem och lämna underlag 33

träder programmet. Strategiska frågor och prioriteringar bereds i Rektors Råd för fortlöpande miljöanalys, med ledamöter från SLU:s alla fakulteter. Verksamheten har ett programövergripande stöd för planering och uppföljning, IT och GIS samt information. Fortlöpande miljöanalys redovisade under 2006 intäkter om totalt 190 miljoner kronor, varav 103 miljoner kronor i anslag. SLU svarar genom sin fortlöpande miljöanalys för en stor del av den svenska miljöövervakningen landskap genom Nationell inventering av landskap i Sverige (NILS), skog genom Riksinventering av skog (RIS), sjöar och vattendrag samt jordbruksmark genom rikstäckande nationella program, växt- och djurarter genom ArtDatabanken. SLU är nationellt ansvarig statistikmyndighet för skogstaxering. Att denna verksamhet bedrivs vid SLU motiveras av den kunskapsutveckling som sker genom forskningen. Det gäller grundläggande kunskapsutveckling inom till exempel biologi, markvetenskap, teknik och ekonomi men också problemorienterad, tillämpad forskning. Fortlöpande miljöanalys ger samtidigt underlag och uppslag till forskning genom att dels ge tillgång till data med stor temporal, rumslig och ämnesmässig bredd, dels ställa krav på nya metoder för att uppfylla sitt grundläggande syfte att bidra med beslutsunderlag för hållbart nyttjande av naturresurserna. SLU har nyligen genom externt uppdrag låtit genomföra en utredning om hur verksamhetsgrenen fortsättningsvis bör bedrivas och utvecklas. Utredningen har genomförts med hörande av ett stort antal interna och externa aktörer. Utredningens analyser och förslag utgör en viktig utgångspunkt för det arbete med utveckling av SLU:s fortlöpande miljöanalys som nu påbörjats. 4.2. Så bedrivs miljöanalys i framtiden Förhållanden som kan anses komma att driva utvecklingen framöver är bland annat följande: Efterfrågan på miljöanalyser ökar. De utmaningar vi står inför på miljöområdet gör att kraven på miljöanalyser kommer att öka. Det gäller inte minst förändringar i klimatet som kommer att ställa långtgående krav på övervakning, analyser och prognoser så att åtgärder kan vidtas. Temperaturhöjningen berör hela det ekologiska systemet, varför fakulteter och institutioner som tidigare inte arbetat med miljöanalys måste involveras i syfte att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Andra områden där det ställs långtgående krav på miljöanalyser är arbetet med havsmiljöfrågorna och de areella näringarnas betydelse för havsmiljön, förekomst och effekter av miljögifter samt utarmningen av den biologiska mångfalden. Ett annat viktigt område är vilka miljökonsekvenser intensivare brukningsformer kan medföra. Ökad närvaro internationellt är viktigt både för att stärka Sveriges nationella positioner och för att bidra till en gynnsam global utveckling. Det är angeläget att miljöanalysen utvecklas till att samtidigt belysa positiva och negativa effekter av vårt sätt att nyttja naturresurserna. Analyser och scenarier bör presenteras i ett helhetsperspektiv så att breda beslutsunderlag finns tillgängliga då målkonflikter uppstår. Högre grad av internationellt samarbete. Miljöproblemen följer inte nationella gränser varför åtgärder ofta förutsätter internationell koordination. Sverige är genom medlemskapet i EU bundet av olika direktiv och krav på löpande leveranser av beslutsunderlag och detsamma gäller olika internationella konventioner. Kunskapsöverföring rörande miljöanalys är en annan angelägen del av det internationella samarbetet, inte minst genom biståndsarbete. Ökad närvaro internationellt är viktigt både för att stärka Sveriges nationella positioner och för att bidra till en gynnsam global utveckling. Detta förutsätter en ökad samverkan också nationellt mellan berörda aktörer. Nya vetenskapliga och tekniska metoder måste integreras i fortlöpande miljöanalys. Inom forskningen används och utvecklas en rad nya metoder som successivt bör övervägas för användning inom miljöanalys. Det gäller till exempel spatial statistik och metoder för att kombinera geografisk information med tidsserier, metoder för fjärr- och bildanalys, modellanalyser, m.m. Kvalitetsarbetet blir allt viktigare. Ständigt ökande effektivitetskrav gör att man i all verksamhet måste sträva efter att resultat nås till lägsta möjliga kostnad utan avkall på kvalitet. Kvalitetssäkringen måste omfatta hela kedjan från datainsamling till resultatredovisning. Det ställer krav på tydliga arbetsprocesser och tillräckliga resurser för kontroll av kvalitet i alla delar av kedjan. Efterfrågan på bearbetad och lättillgänglig digital information ökar. Det senaste decenniets utveckling har inneburit en veritabel revolution vad avser informationshantering. I syfte att möta framtidens krav fordras ett omfattande arbete för att utveckla informationshanteringen. Det gäller såväl hanteringen av data och annan information inom SLU:s fortlöpande miljöanalys, som tillgång för externa intressenter till resultat från SLU:s verksamhet. 4.3. Fördjupad satsning på miljöanalys SLU ska vara ledande i Sverige vad avser miljöövervakning och miljöanalys inom sitt ansvarsområde. Verksamheten ska vara bland de allra bästa i Europa och kännetecknas av vetenskaplig förankring, tillförlitlighet och tillgänglighet. Den höga kvaliteten ska vara resultatet av att hela universitetets kompetens tas tillvara och att SLU samarbetar med de allra främsta såväl nationellt som internationellt. Samarbetet med EU:s institutioner ska ges hög prioritet. Från övervakning av miljötillstånd till helhetsperspektiv på resursutnyttjande och miljökonsekvenser. En hållbar utveckling förutsätter att socioekonomiskt rimliga avvägningar görs mellan utnyttjande av ekosystemtjänster och oönskad miljöpåverkan. 34 35

De satsningar som SLU vill göra för att utveckla den fortlöpande miljöanalysen ska på en övergripande nivå inriktas på följande: Universitetets engagemang i fortlöpande miljöanalys ska breddas och fördjupas. Fortlöpande miljöanalys ska vara en tydlig del av SLU:s profil. Fortlöpande miljöanalys bedrivs för närvarande främst vid ett antal institutioner/motsvarande inom SLU:s fakulteter för skogsvetenskap respektive naturresurser och lantbruk. Också vid fakulteterna för veterinärmedicin och husdjursvetenskap respektive landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap finns dock ett intresse för och en betydande kompetens i miljö- och uthållighetsfrågor. För att bättre ta till vara SLU:s samlade förmåga att bidra till miljöarbetet ska insatser göras för att engagera fler delar av universitetet. Det ska bland annat ske genom att universitetets och fakulteternas ledning ökar sitt engagemang i fortlöpande miljöanalys och anger ambition och målbild. Tydliga synergier åstadkoms i och med att olika problemkomplex kan belysas i breda synteser inom SLU. Ett exempel är viltförvaltning där veterinärmedicinsk kompetens kan kombineras med fjärranalysbaserad inventering av fodertillgångar, metodik för populationsuppskattning, samt prognosmodeller för skogsbruk och vilttillgång. Områden som med hänsyn till miljö- och samhällsutvecklingen är särskilt angelägna, och där SLU har särskilt goda förutsättningar att bidra, ska förstärkas. Regeringens prioritering av klimat- och havsmiljöfrågorna motiverar i sig att SLU i sin fortlöpande miljöanalys ägnar dessa områden särskild uppmärksamhet. Den pågående klimatförändringen kommer att ha betydande konsekvenser för svenskt jord- och skogsbruk, vilket motiverar särskild uppmärksamhet från SLU. Därtill kommer direkta effekter som berör flera av de svenska miljömålen. Det gäller bland annat havsmiljön, där SLU:s kompetens rörande påverkan från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning behövs i arbetet med att komma till rätta med övergödningsproblemen. Vilt- och djurhälsa, inklusive reproduktions- och utvecklingstoxiska effekter av miljöstörande ämnen, är exempel på andra områden som bör ges ökad uppmärksamhet, liksom den problematik som följer med en ökad förekomst av främmande arter i såväl land- som vattenmiljön. Områden som är aktuella för inrättande av nya (miljömålsrelaterade) program utöver de nuvarande är våtmarker och fjäll. Slutligen bör miljöanalyssystem för övervakning av intensivare brukningsformer i ett landskapsperspektiv vidareutvecklas, så att en utveckling i riktning mot intensivare jord- och skogsbruk kan belysas ur ett miljöperspektiv. Verksamheten ska i ökad utsträckning inriktas på fördjupade analyser, synteser och prognoser såväl inom enskilda program som programövergripande. SLU:s fortlöpande miljöanalys genererar en stor mängd data om resurstillgångar och miljötillstånd. Att vidmakthålla och utöka de ofta mycket långa tidsserier och rumsligt omfattande observationer och analyser som databaserna innehåller är fortsättningsvis en viktig uppgift. Samtidigt måste databaserna i ökad utsträckning utnyttjas för analyser av utvecklingen inom olika sektorer. Detta gäller inom enskilda program, till exempel bidraget till övergödningen av jordbrukets kväve- och fosforförluster, men även för analyser som inbegriper flera områden, där man på ett övergripande sätt belyser resursutnyttjande och miljökonsekvenser sammantaget för hela sektorer, av beslut som rör skog, jordbruk, energi, etc. Dessa analyser bör vara skalbara, så att de är användbara för såväl enskilda aktörers/markägares beslut som samhällets policybeslut om modifierade styrmedel. Analyser av detta slag motiverar även satsningar på metodutveckling statistisk metodik, metoder för kvalitetssäkring av data, prognosmetoder som stöd för scenarioanalyser, m.m. Genom detta arbete blir den fortlöpande miljöanalysen tydligt inriktad på frågor om hållbarhet i ett betydligt bredare perspektiv än enbart miljötillståndets utveckling. Ett område där SLU har särskilda förutsättningar att bidra gäller miljöekonomiska analyser och miljöräkenskaper. Mått på ett lands ekonomiska framsteg, företrädesvis BNP, har länge tolkats som mer eller mindre synonymt med välfärdsutvecklingen. På senare år har det vuxit fram ett allt större intresse för gröna räkenskaper för att på ett mer heltäckande sätt beskriva användningen av olika resurser jämfört med traditionella räkenskapssystem. Genom den kompetens som finns inom universitetet har SLU goda förutsättningar att vara drivande i dessa frågor. Givet den internationellt sett unika tillgång på mjuka och hårda värden som universitetet har när det gäller till exempel den svenska skogen, bör SLU kunna producera världsunikt löpande arbete om skogens gröna guld, utöver ett mer rutinmässigt arbete kring miljöräkenskaper i vidare mening. Fortlöpande miljöanalys ska i större utsträckning bidra till att profilera SLU:s utbildningar. Fortlöpande miljöanalys ger SLU ett unikt underlag för utbildning som bör kunna utnyttjas mer än hittills. I samband med SLU:s anpassning till Bolognamodellen pågår planering, dels med att etablera flera masterprogram med väsentliga inslag av fortlöpande miljöanalys, dels med att utveckla ett helt program inriktat på verksamhetsgrenen. Forskning som utnyttjar den unika resurs som fortlöpande miljöanalys utgör ska stimuleras. Symbiosen mellan fortlöpande miljöanalys och forskning består av att forskningen leder till kunskapsutveckling som behövs för miljöanalysen, samtidigt som miljöanalysen ger underlag och uppslag till forskning. SLU vill stärka detta förhållande. Det kan ske genom att koppla ett antal tidsbegränsade tjänster till programmen inom fortlöpande miljöanalys (doktorand, post-doc och fo-ass). Även högre tjänster skulle kunna kopplas till programmen. En forskarskola inriktad på miljöanalysfrågor är en annan möjlighet som ska prövas. En särskild satsning ska göras på hanteringen av rumsliga data och GIS. SLU genererar genom sin fortlöpande miljöanalys en stor mängd rumsliga data om naturresurser och miljö. Också inom forskningen genereras en mängd sådana data, inte minst de långliggande försök som SLU svarar för inom jordbruks- och skogsområdet. En väl 36 37