Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Täckning: Målgrupp: Metod: Fältperiod: EU28 (28 150 EU-medborgare) Européer 15 år och äldre Datorassisterade personliga intervjuer 19 29 september 2015, TNS opinion Inledning... 2 I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN... 13 A.INTRESSET FÖR EUROPEISKA FRÅGOR I ALLMÄNHET... 13 B.KÄNSLAN AV SAMHÖRIGHET, MEDLEMSKAP OCH FÖRDELAR MED ATT VARA MED I EU... 16 1. Samhörighet med din hemort/region/land/eu... 16 2. Medlemskap i Europeiska unionen... 19 3. Fördelar med medlemskap... 22 4. Anledningar till att landet har tjänat på det... 25 C.MERVÄRDET (ELLER INTE) MED EUROPEISKA UNIONEN... 28 D.DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST... 29 1. Min röst räknas... 29 2. Vårt lands röst räknas... 35 E.EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP... 38 1. Identitet... 38 2. Medlemskap... 44 II. EUROPAPARLAMENTET... 47 A.INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET... 47 1. Minns från media... 47 2. Bild av Europaparlamentet... 50 3. Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet... 53 B.BILD, ROLL OCH TILLIT TILL EUROPAPARLAMENTET... 57 1. Allmän bild av Europaparlamentet... 57 2. Europaparlamentets roll... 60 3. Tillit till Europaparlamentet... 66 C.KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET... 75 1. Hur Europaparlamentet fungerar... 75 2. Beslutsfattandet i Europaparlamentet... 78 3. Allmän kunskap om Europaparlamentet... 81 D.POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR... 85 1. Prioriteringsfrågor... 85 2. Europaparlamentets värderingar... 90

Anmärkning Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av en opinionsundersökning är en uppskattning, vars exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring 1 000 intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen (den del som skulle ha uppnåtts om hela befolkningen hade intervjuats) mellan följande konfidensintervall: Procentandelar (resultat) Felmarginal 10 % el. 90 % 20 % el. 80 % 30 % el. 70 % 40 % el. 60 % 50 % +/ 1,9 procentenheter +/ 2,5 procentenheter +/ 2,7 procentenheter +/ 3,0 procentenheter +/ 3,1 procentenheter 1

Inledning I dag presenteras den andra delen av den årliga Parlameterundersökning som genomförts i Europeiska unionens 28 medlemsstater, där fältarbetet utfördes av TNS opinion den 19-29 september 2015. Den första delen publicerades den 14 oktober 2015, strax före Europeiska rådets möte, och behandlade problematiken med migration och den ekonomiska och sociala situationen. Den här publikationen behandlar mer specifikt Europaparlamentet och frågor om samhörighet med och medlemskap i Europeiska unionen, identitet, medborgarskap, prioriterade politikområden och värderingar. Liksom för alla undersökningar av detta slag måste man i analysen ta hänsyn till det europeiska, nationella och internationella sammanhang i vilket intervjuerna gjordes. På EU-nivå kan framför allt nämnas de senaste månadernas migrationsvåg och dess konsekvenser för EU och medlemsstaterna. På nationell nivå bör man komma ihåg valet i Grekland den 20 september, valdebatterna i Portugal och Polen samt regionvalen i Spanien och Österrike. På internationell nivå fortsatte situationen i Mellanöstern, framför allt kampen mot terrorism 1, att dominera nyhetsflödet. Analysen av undersökningsresultaten visar klart att vissa händelser har haft stor inverkan på hur respondenterna har svarat. Det är viktigt att tänka på att det europeiska genomsnittet är viktat, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 % av detta genomsnitt. 1 OBS! Undersökningen genomfördes före de dödliga terrorattentaten i Paris den 13 november 2015. 2

Huvudsakliga slutsatser Ett ökat intresse för EU-frågor 54 % av EU-invånarna sade sig vara intresserade av EU-frågor i allmänhet, vilket är en ökning med 11 procentenheter sedan 2013. 45 % (-11) är inte intresserade av EU-frågor. På nationell nivå kan detta ökade intresse ses i 25 medlemsstater. Den största ökningen har skett i Sverige (+27), Storbritannien (+20) och Estland (+19) jämfört med juni 2013. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 13 Känslan av samhörighet med EU har ökat Samhörigheten med det egna landet, den egna regionen och den egna hemorten är betydligt större än samhörigheten med EU. Resultaten visar att 90 % är fästa vid sitt land, 88 % är fästa vid sin hemort eller sin hemstad och 88 % är fästa vid sin region. Även om känslan av samhörighet med EU är mindre så känner sig nu mer än hälften av respondenterna, 51 % (+6 jämfört med november 2014), fästa vid Europeiska unionen. På nationell nivå kan denna ökning jämfört med ett år tillbaka ses i 23 medlemsstater, främst i Litauen (+14), Finland (+13), Nederländerna (+12) samt Belgien och Storbritannien (båda +10). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 16 Fler anser att det är bra att tillhöra EU, men det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna 55 % av EU-invånarna (+1 procentenhet jämfört med slutet av 2014) anser att det är bra att tillhöra EU. År 2011, när den ekonomiska och finansiella krisen var som värst, uppgick motsvarande siffra endast till 47 %. 28 % av EU-invånarna (-1) anser att det varken är bra eller dåligt, och 15 % (+1) anser att det är dåligt. På nationell nivå skiljer det som mest 48 procentenheter mellan medlemsstaterna, från Luxemburg, där 82 % av respondenterna anser att det är bra, till Tjeckien, där 34 % anser att det är bra. I jämförelse med Parlameterundersökningen i november december 2014 har den största positiva förändringen i denna fråga ägt rum i Grekland (+12), Storbritannien (+8) och Finland (+6). 3

En negativ förändring kan ses i 10 länder: Tjeckien och Estland (-6 procentenheter i båda länder), Österrike och Rumänien (-4 i båda länder), Bulgarien och Belgien (-2 i båda länder), Spanien, Polen, Tyskland och Luxemburg (-1 i alla fyra länder). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 19 Samma sak kan konstateras i fråga om huruvida man anser att ens land har tjänat på att tillhöra EU: en generell ökning på EU-nivå men stora nationella skillnader I genomsnitt anser 60 % av EU-invånarna att deras land har tjänat på att gå med i EU (+6 jämfört med juni 2013), medan knappt en tredjedel anser att landet inte har tjänat på det (31 %, -6). På nationell nivå anser en majoritet av respondenterna i 24 medlemsstater att deras land har tjänat på att gå med i EU. I övriga fyra medlemsstater är motsvarande siffra mindre än 50% : Cypern, Italien, Österrike och Bulgarien. Återigen är skillnaden mellan medlemsstaterna stor: 51 procentenheter mellan Cypern (34 %) och Litauen och Luxemburg (85 %). Utvecklingen är positiv i 25 medlemsstater, främst i Portugal och Ungern (båda två +14), Luxemburg och Spanien (båda två +13) samt i Storbritannien (+10). I tre medlemsstater kan man däremot se att andelen respondenter som anser att deras land inte har tjänat på sitt medlemskap i EU har ökat: Bulgarien (+9), Slovakien (+3) och Litauen (+1). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 22 Av vilka anledningar har mitt land tjänat på att gå med i EU? I EU-invånarnas ögon är följande de tre viktigaste anledningarna: 35 % anser att deras land har tjänat på att gå med i EU eftersom EU bidrar till ekonomisk tillväxt i deras land. De högsta resultaten kommer från Nederländerna (54 %), Irland (51 %) och Tyskland, Litauen och Storbritannien (alla tre 46 %). 32 % anger att EU bidrar till att upprätthålla freden och stärka säkerheten, med störst andel i Grekland (51 %), Cypern (50 %), Estland och Lettland (42 % i båda länder), samt Tyskland (40 %). 4

För 31 % är den viktigaste anledningen att EU-medlemskapet förbättrar samarbetet mellan Sverige och EU:s övriga länder. Nederländerna (60 %) och de tre nordiska länderna (Sverige (59 %), Finland (49 %) och Danmark (48 %)) skiljer sig avsevärt från de andra länderna. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 25 Ger EU ett mervärde eller inte? För andra gången i en Parlameterundersökning tillfrågades EU-invånarna hur deras respektive länder skulle klara sig om de stod utanför EU. Olika områden lästes upp för respondenterna, som sedan fick välja om deras land skulle klara sig bättre, sämre eller varken bättre eller sämre. Det var inga stora förändringar mellan 2014 och 2015. Inte inom något av områdena tror en majoritet av EU-invånarna att deras land skulle klara sig bättre om det stod utanför EU. De flesta EU-invånare anser således att deras land inte skulle klara sig bättre utan EU på områdena handel (51 %), näringsliv (47 %), ekonomi (45 %), utrikespolitik (44 %), vetenskaplig forskning (44 %), sysselsättning (42 %), miljö och kampen mot klimatförändringarna (42 %), energi (39 %), jordbruk (37 %), invandring (34 %), inflation och levnadskostnader (34 %). På tre områden var det emellertid ungefär lika många som svarade bättre som de som svarade sämre, och i vissa länder svarade en majoritet bättre utanför EU. I fråga om jordbruk ansåg 35 % av respondenterna att deras land skulle klara sig bättre, medan 37 % i stället ansåg att deras land skulle klara sig sämre utan EU inom det området. I elva medlemsstater ansåg emellertid en majoritet att deras land skulle klara sig bättre utanför EU. På området invandring ansåg 32 % att deras land skulle klara sig bättre utanför EU, medan 34 % ansåg att det skulle klara sig sämre. I nio länder ansåg en majoritet att deras land skulle klara sig bättre utanför EU. Slutligen ansåg 31 % av EU-invånarna att deras land skulle klara sig bättre på området inflation och levnadskostnader om det stod utanför EU, medan 34 % ansåg att det skulle klara sig sämre. I 8 medlemsstater svarade en majoritet bättre. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 28 Enligt EU-invånarna räknas deras lands röst i högre utsträckning än deras egen röst i EU Sex EU-invånare av tio anser att deras lands röst räknas i EU (61 %, -1 jämfört med juni 2013). 34 % tar däremot avstånd från detta påstående. 5

39 % av respondenterna (-2 jämfört med slutet av 2014) anser dock att deras egen röst räknas i EU, medan 56 % (+3) anser att den inte räknas. På nationell nivå kan man i sju länder se en ökad andel respondenter som anser att deras röst räknas i EU: Portugal (+5), Spanien och Italien (+4), Grekland (+3), Storbritannien (+2), Irland och Finland (+1). Andelen respondenter som anser att deras röst räknas i EU minskar å andra sidan i 19 länder, framför allt i Belgien (-11), Slovakien och Polen (-10), Tjeckien och Sverige (-9). Slutligen anser 63 % (+5 jämfört med slutet av 2014) av EU-invånarna att deras röst räknas i deras land, medan 35 % (-4) tar avstånd från detta påstående. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 29 Vad som förenar de olika EU-medlemsstaternas medborgare är viktigare än vad som skiljer dem åt På EU-nivå instämde 72 % av respondenterna med detta påstående (samma som i juni 2013), men resultaten varierar mellan medlemsstaterna, med den största skillnaden, 27 procentenheter, mellan Spanien (60 %) och Sverige (87 %). Respondenterna i Sverige, Litauen, Malta, Nederländerna och Finland var mest positiva (mellan 84 % och 87 %). 21 % av EU-invånarna tar avstånd (+1) från påståendet. Denna andel har ökat i 22 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 38 Den europeiska identitetens viktigaste beståndsdel: värderingar kring demokrati och frihet Resultaten på EU-nivå visar en ökning för värderingar kring demokrati och frihet (49 %, +2 jämfört med slutet av 2014), som även i denna undersökning är den beståndsdel i den europeiska identiteten som de flesta respondenter nämner. Den gemensamma valutan (39 %, -1) är fortfarande den beståndsdel som näst flest respondenter nämner. Kultur hamnar på en tredjeplats (30 %, +2), följt av historia (27 %, +3) och geografi (19 %, +1), som delar plats med framgångarna i den europeiska ekonomin (19 %, -1). På nationell nivå kan man, jämfört med slutet av 2014, konstatera att värderingar kring demokrati och frihet ökar i 12 medlemsstater (med högst +7 procentenheter) och minskar i 13 andra medlemsstater (med högst -7 procentenheter). 6

Den gemensamma valutan euron minskar i 19 länder, mest i Cypern (-8), Ungern (-7) och Tjeckien (-6). De andra beståndsdelarna i den europeiska identiteten ökar kraftigt på nationell nivå: kultur ökar i 20 medlemsstater, historia ökar i 16 medlemsstater och geografi ökar i 18 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 41 Den viktigaste faktorn för det europeiska medborgarskapet: ett harmoniserat europeiskt socialt välfärdssystem På EU-nivå ser vi jämfört med hösten 2014 en kraftig ökning av svaret ett europeiskt socialt välfärdssystem som är harmoniserat mellan medlemsstaterna (sjukvård, utbildning, pensioner etc.) (45 %, +13). Liksom i undersökningen från 2014 är detta den faktor som anges av flest EU-invånare. Den näst mest nämnda faktorn, en europeisk insatsstyrka som bekämpar internationella naturkatastrofer, ökar också (28 %, +6). Den tredje faktorn avser att efter pensionen kunna flytta till vilket EU-land som helst och ta pensionen med [dig] (26 %, -1). Det är värt att notera att efter ett europeiskt id-kort förutom det nationella (21 %, +1) kommer en EU-president som väljs direkt av medborgarna i alla medlemsstater med 20 % av svaren (+4). Resultaten för följande faktorer har också ändrats: En europeisk samhällskurs för elever i grundskolan (18 %, +3) och att delta i nationella debatter om Europas framtid (18 %, +7). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 44 Europaparlamentets mediegenomslag har ökat kraftigt På EU-nivå hade 66 % av respondenterna nyligen läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (+8 sedan slutet av 2014). Man bör ha i åtanke att fältarbetet genomfördes den 19 29 september, mitt i migrationskrisen och strax efter det att kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, hade hållit sitt tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet. Redan i november december 2014, efter valet till Europaparlamentet och tillsättningen av den nya kommissionen, ökade parlamentets mediegenomslag mycket kraftigt. Samtidigt var det bara 33 % (-7 procentenheter jämfört med hösten 2014) av EU-invånarna som uppgav att de inte hade läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i media den senaste tiden. 7

På nationell nivå ökade Europaparlamentets mediegenomslag i 25 medlemsstater, och den största ökningen kan ses i Rumänien (+27), Grekland (+16), Italien, Ungern och Österrike (alla tre +15) samt Slovakien (+14). Jämfört med november-december 2014 har mediegenomslaget minskat i tre medlemsstater: Slovenien (-12), Bulgarien (-7) och Frankrike (-2). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 47 De respondenter som anger att de har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet har mycket olika åsikter om vilket intryck detta har gett Av de EU-invånare som har läst, sett eller hört någonting om parlamentet i media (66 %) svarade 35 % att de har fått en generellt ofördelaktig bild, 33 % att de har fått en varken fördelaktig eller ofördelaktig bild (spontant svar) och 30 % att de har fått en generellt fördelaktig bild. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 50 EU-invånarna saknar information om Europaparlamentets verksamhet De EU-invånare som anser sig vara väl insatta i Europaparlamentets verksamhet har ökat med 5 procentenheter till 35 % jämfört med hösten 2014. 63 % (-4) anser sig dock vara dåligt insatta i verksamheten. På nationell nivå berör den ökade andelen personer som anser sig vara väl insatta 23 medlemsstater och uppgår som högst till +12 procentenheter i Sverige, +11 i Nederländerna och +10 i Finland och Grekland. Samtidigt minskar andelen som anser sig vara dåligt insatta i parlamentets verksamhet i 23 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 53 EU-invånarnas bild av Europaparlamentet tenderar att försämras, framför allt i de medlemsstater som är mest utsatta för den allt större migrationskrisen Bilden av Europaparlamentet har försämrats jämfört med i november december 2014, och 24 % (-6) har nu en positiv bild, medan 46 % (+3) har en neutral bild. Andelen respondenter som uppger att de har en negativ bild har ökat med 4 procentenheter till 27 %. 8

På nationell nivå dominerar en neutral bild i 27 av de 28 medlemsstaterna, minskar en positiv bild i 25 medlemsstater (i Slovakien med så mycket som -16 procentenheter), ökar en negativ bild i 21 medlemsstater, och i Österrike och Tjeckien med så mycket som +13 procentenheter. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 57 Enligt EU-invånarna spelar Europaparlamentet för närvarande en viktig roll, men åsikterna går isär om vilken roll de önskar att parlamentet ska spela i framtiden. När EU-invånarna tillfrågades om vad de anser om Europaparlamentets roll i dag svarade 72 % av dem att de anser att den är viktig (-4 i jämförelse med juni 2013), medan 21 % anser att den inte är viktig (+3). På frågan om vilken roll de vill att Europaparlamentet ska spela i framtiden svarade en majoritet av EU-invånarna att de vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll (44 %, -3 jämfört med slutet av 2014), men andelen minskar i 23 medlemsstater (med så mycket som -18 i Polen, -17 i Portugal och Bulgarien, -15 i Slovakien, -14 i Litauen och -13 i Ungern). Samtidigt var det en större andel som efterfrågade detta i 5 medlemsstater, och ökningen var störst i Tyskland (46 %, +11). Den andel respondenter som spontant anger att de vill att parlamentet ska spela samma roll som i dag blir allt större (25 %, +13). Den största ökningen av detta svar stod Polen (+28), Slovakien (+27) och Estland (+25) för. Den andel som vill att parlamentet ska spela en mindre viktig roll uppgår till 21 %, (-6). Även på nationell nivå minskar detta svar i 24 medlemsstater, där Sverige (29 %) står för den största minskningen, med -20 procentenheter jämfört med 2014. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 60 Förtroendet för Europaparlamentet På EU-nivå uppgav 40 % av EU-invånarna att de är benägna att lita på Europaparlamentet, medan 45 % sade att de inte är benägna att lita på det. 9

På frågan om vilka som är de viktigaste anledningarna till att de litar på Europaparlamentet anger 40 % av respondenterna följande: Europaparlamentets beslut fattas i demokratisk ordning (32 %), ledamöterna i Europaparlamentet är de som är bäst lämpade att besluta om frågor för EU som helhet (26 %), Europaparlamentet värnar alla EU-medborgares intressen på ett bra sätt (23 %), de är allmänt positiva till EU (spontant svar) (23 %). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 66 De respondenter som inte är benägna att lita på Europaparlamentet (45 % av samtliga respondenter) anger främst följande anledningar: Europaparlamentet är för långt ifrån vanliga medborgare (39 %), de litar inte på Europaparlamentets ledamöter (21 %), de vet inte tillräckligt mycket om Europaparlamentet (20 %), Europaparlamentet företräder inte deras åsikter om Europa på ett bra sätt (17 %), beslut fattade av Europaparlamentet har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten i Sverige (17 %). Slutligen angav 17 % av respondenterna spontant att de inte litar på politiska institutioner / politiska företrädare. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 72 EU-invånarnas kunskaper om Europaparlamentet är alltjämt goda 48 % (oförändrat) av respondenterna vet att ledamöterna i Europaparlamentet är placerade efter politisk tillhörighet i kammaren, och denna siffra har ökat i 12 medlemsstater i jämförelse med november december 2014. 38 % (+3) tror att de är placerade efter nationalitet. Andelen respondenter som svarar att de inte vet hur ledamöterna är placerade har minskat till 14 % (-3). 38 % (-2 jämfört med slutet av 2014) av EU-invånarna tror att Europaparlamentets beslut fattas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. I 18 medlemsstater anger en majoritet detta svar. 32 % (-6) tror däremot att parlamentets beslut fattas utifrån vad som är viktigt för de medlemsstater där parlamentsledamöterna är valda. I sju medlemsstater anger en majoritet detta svar. Det är intressant att notera den allmänna ökningen av det spontana svaret att besluten fattas såväl utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet som utifrån deras nationella intressen (20 % svarade både och (+12)). Detta svar ökar i 26 medlemsstater, med den högsta nationella ökningen med +33 procentenheter i Estland (38 %). EU-invånarnas objektiva kunskaper om Europaparlamentet är fortfarande goda. De mäts med hjälp av svaren på fyra frågor om direkta val till Europaparlamentet, antalet ledamöter per medlemsstat, hur EU:s budget antas och EU-lagstiftningen. 10

På EU-nivå är medelvärdet för rätt svar 58 % (-1 jämfört med november december 2014), medan medelvärdet för fel svar är 20 % (+1). Andelen respondenter som svarar vet ej på dessa frågor ligger kvar på samma nivå som 2014, 22 %. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 75 Allt fler anser att Europaparlamentet bör prioritera en invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna Att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap är fortfarande, enligt respondenterna, den överlägset viktigaste politiken, även om den har minskat något (51 %, -3 jämfört med november december 2014). Aktuella EU-frågor och internationella frågor fortsätter att i hög grad påverka i vilken ordning och vad för sorts politikområden som man önskar att Europaparlamentet ska prioritera. En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna är det näst viktigaste politikområdet för EU-invånarna 2015 (38 %, +13 på ett år). Ökningen för detta svar är markant, särskilt i Estland och Ungern (+29 i båda länder), Slovakien (+26), Österrike och Tjeckien (+23 i båda länder), samt i Grekland och Lettland (+20 i båda länder). Två andra politikområden ökar i betydelse: Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter (+5) och en försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella kriser (+1). Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik, förbättra konsument- och folkhälsoskyddet och kampen mot klimatförändringarna är några av de politikområden som nu hamnar längre ned i prioritetsordningen. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 85 På frågan vilka värderingar som bör prioriteras ökar solidaritet mellan EU:s medlemsstater, solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen och dialogen mellan kulturer och religioner Skydd av mänskliga rättigheter (59 %, -1 jämfört med november december 2014) ligger kvar som högsta prioritet på EU-nivå. Yttrandefrihet, på andra plats, ligger kvar på 34 %. Jämställdhet mellan män och kvinnor (-4) och solidaritet mellan EU:s medlemsstater (+2) hamnar båda på 32 %. 11

Därefter kommer solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (23 %, +1), dialogen mellan kulturer och religioner (21 %, +1), skydd av minoritetsgrupper (18 %, =) och avskaffandet av dödsstraff i hela världen (11 %, -2). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 90 Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy +32 2 284 24 85 EPEurobarometer@europarl.europa.eu 12

I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A. INTRESSET FÖR EUROPEISKA FRÅGOR I ALLMÄNHET 1) EU-genomsnitt 13

2) Nationella resultat 14

3) Nationella utvärderingar 15

B. KÄNSLAN AV SAMHÖRIGHET, MEDLEMSKAP OCH FÖRDELAR MED ATT VARA MED I EU 1. Samhörighet med din hemort/region/land/eu 1) EU-genomsnitt 16

3) Nationella utvärderingar Utfallet baseras på resultatet för alternativet «(VÅRT LAND)» 18

2. Medlemskap i Europeiska unionen 1) EU-genomsnitt 19

3. Fördelar med medlemskap 1) EU-genomsnitt 22

4. Anledningar till att landet har tjänat på det 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 25

2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 26

Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 27

C. MERVÄRDET (ELLER INTE) MED EUROPEISKA UNIONEN 1) EU-genomsnitt 28

D. DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST 1. Min röst räknas 1.1. Min röst räknas i vårt land 1) EU-genomsnitt 29

1.2. Min röst räknas i EU 1) EU-genomsnitt 32

2. Vårt lands röst räknas 1) EU-genomsnitt 35

E. EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP 1. Identitet 1.1. Vad förenar europeiska medborgare/vad skiljer dem åt 1) EU-genomsnitt 38

1.2. Delar som tillsammans bildar den europeiska identiteten 1) EU-genomsnitt 41

3) Nationella utvärderingar Första fyra citerade alternativ 43

2. Medlemskap 2.1. Faktorer som skulle stärka känslan av ett europeiskt medlemskap 1) EU-genomsnitt 44

3) Nationella utvärderingar Första fyra citerade alternativ 46

II. EUROPAPARLAMENTET A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Minns från media 1) EU-genomsnitt 47

2. Bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 50

2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 51

3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 52

3. Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet 1) EU-genomsnitt 53

B. BILD, ROLL OCH TILLIT TILL EUROPAPARLAMENTET 1. Allmän bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 57

2. Europaparlamentets roll 2.1. Läget idag 1) EU-genomsnitt 60

2.2. Önskan (framtiden) 1) EU-genomsnitt 63

3. Tillit till Europaparlamentet 3.1. Tillit till Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 66

3.2. Anledningar till att lita på Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) 69

2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) 70

3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) Första fyra citerade alternativ 71

3.3. Anledningar till att inte lita på Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) 72

2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) 73

3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) Första fem citerade alternativ 74

C. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET 1. Hur Europaparlamentet fungerar 1) EU-genomsnitt 75

2. Beslutsfattandet i Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 78

3. Allmän kunskap om Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 81

D. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR 1. Prioriteringsfrågor 1) EU-genomsnitt 85

Första sex citerade alternativ 86

Sista sex citerade alternativ 87

3) Nationella utvärderingar Första sex citerade alternativ 89

2. Europaparlamentets värderingar 1) EU-genomsnitt 90

3) Nationella utvärderingar Första sex citerade alternativ 93