Kursinformation: F0004T Fysik1, lp1 2007

Relevanta dokument
F0042T Optik I, Kursinformation

Undervisningsplan MEKANIK II, för WQF, VT 2015

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Undervisningsformer:

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 16

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Datum Kursens benämning: Grundkurs Militärteknik, Naturvetenskapliga och fysikaliska grunder

Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Sannolikhet och statistik 1MS005

SG1216. Termodynamik för T2

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

KURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 2, Ht 2013

5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Undervisningsplan för läsåret 2003/04

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2018.

Fysikens matematiska metoder hösten 2006

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 2, HT 2017

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Arbetet beror på vägen

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Kursinformation och studiehandledning, Matematik III - Differentialekvationer, komplexa tal och transformteori, Lp III 2016.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Tentamen Fysikaliska principer

Fysikaliska Modeller

Termodynamik Föreläsning 4

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

b) Beräkna den totala entropiförändringen i systemet. (5p) 2. I en kretsprocess genomgår 1 mol kvävgas följande fyra steg:

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson Climate AB

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1. Tentamen datum: Skrivtid:

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 4, VT 2017

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

LFY130, Fysik för lärare 1 Grundkurs, 30 högskolepoäng

Kursdesign som aktiverar studenter under HELA kursen

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kap Stencil 1_ny

Transkript:

Kursinformation: F0004T Fysik1, lp1 2007 2007-08-16 MÅL Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om fysikens fundamentala begrepp och relationer inom mekanik och termodynamik, att belysa fysikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap och att ge förtrogenhet med några av de matematiska metoder som används inom fysiken. Kursen utvecklar även förmågan att planera och genomföra experiment samt att värdera experimentella resultat, och ger vana vid presentation av resultat i form av teknisk rapport. LEKTIONER 23 dubbeltimmar (se lektionsplanering nedan). LABORATIONER I kursen ingår en obligatorisk laboration i experimentell metodik. Denna laboration genomförs vid tre tillfällen omfattande 2 dubbeltimmar vardera. I kursen ingår även en obligatorisk laboration i termodynamik "Fasomvandling" (2 dubbeltimmar). LITTERATUR Young, Freedman, University Physics with Modern Physics, 12 th ed, Addison-Wesley, (2007). Även tidigare upplaga, tex 11 th ed, bör gå bra att använda. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, (2006, 2004 mfl). Extramaterial som finns i Fronter (skrivs ut på egen hand): 1) Formelsamling Tillägg till Physics Handbook; 2) Kompendium Experimentell metodik; 3) Kompendium Rapportskrivning; 4) Kompendium Mekanik (endast avsnitt M1); 5) Laborationsinstruktion Fasomvandling. 6) Rättningsprotokoll - Kommentarer, rapport i experimentell metodik. 7) Kompendium om problemlösning Laborationskort och laborationsjournal utdelas. TENTAMEN Kursen avslutas med en skriftlig tentamen omfattande vanligtvis 5-6 uppgifter. För godkänt krävs minst 9 av totalt 18 poäng. Tentamenstid 5 tim. Uppgifterna kan omfatta räkneproblem, uppgifter med anknytning till laborationskursen, diskussionsfrågor samt teoriuppgifter. Hjälpmedel: Physics Handbook med tilläggshäfte samt räknedosa och ritmateriel. OBS! I Physics Handbook får inga anteckningar finnas. Om du har en begagnad Physics Handbook som innehåller anteckningar på de blanka sidona så måste dessa rivas ut till tentamen. Under kursens gång kommer det finnas möjlighet att göra duggor/kontrollfrågor (ca 10 st home assignments). De är frivilliga och alla utom en görs via Fronter. Alla duggorna utom två automaträttas i Fronter. En dugga (friläggning assignment 2-2) rättas på lektion 10 (Mek7) och en är som schemalagd lektionsdugga i klassrum. Duggorna kan ge bonuspoäng (maximalt 2p) till tentamen. Bonuspoängen gäller endast vid ordinarie tentamenstillfälle. Se Fronter för mer information om assignments och duggor. EXAMINATOR Nils Almqvist, rum E106, tel. 0920 492291. E-mail: Nils.Almqvist@ltu.se 1

KLASSLÄRARE Val/EEIGM: Nils Almqvist, rum E106, tel. 0920-492291. E-mail: Nils.Almqvist@ltu.se Ö1A: Hans Åkerstedt, rum E808a, tel. 0920-491280. E-mail:Hans.Akerstedt@ltu.se(Mek+EM) Erik Elfgren, rum E114, tel. 0920-491119. E-mail:Erik.Elfgren@ltu.se(Termo) Ö1B: Alexander Soldatov, rum E301, tel. 0920-491136. E-mail:Alexander.Soldatov@ltu.se DSP: Mats Ekevad, SKE, tel. Ank 5377. E-mail:Mats.Ekevad@ltu.se STUDIEEXPEDITION i E-huset KURSENS HEMSIDA/FRONTER Kursen använder sig i första hand av FRONTER. Det finns även en hemsida men där läggs i princip bara gamla tentor. (http://sirius.mt.luth.se/~lassew/ao1/mtf096/mtfxxx.htm) 2

LEKTIONSPLANERING YF står för Young & Freedman: University Physics 12:e upplagan; EM står för kompendium Experimentell metodik, T. Bucht, et al, 6:e upplagan, LuTH, (2006). M står för tilläggskompendium Mekanik, A. Wåhlin, (2005). Kursiv stil innebär att avsnittet läses själv. Uppgifter skrivna med fet stil rekommenderas i första hand. Lekt Del Avsnitt Innehåll Uppgifter uppl12 1 EM1 EM 1.1 1.2 EM 2.1 2.2 2 EM2 EM 2.3, EM 3.1 3.7 3 EM3 EM 2.4 EM A5 (metod 1) Kompendium: Rapportskrivning 4 Mek1 YF 2.1 2.5 YF 3.1-3.4 5 Mek2 YF 4 YF 5.1 5.4 6 Mek3 YF 5.1 5.4 YF 5.5 Introduktion och inledning Kurvanpassning, linearisering Fysikaliska storheters dimensioner Ansats provning utvärdering 2.1 2.2 2.4 2.5 2.6 2.7 Rapportskrivning 2.8 2.9 2.10 3.1 Rätlinjig rörelse Rörelse i ett plan, projektilrörelse, Cirkelrörelse Newtons rörelselagar Tillämpning av Newtons lagar Tillämpning av Newtons lagar (forts) Naturens fundamentala krafter 2.33 2.47 3.9a-c 3.21 3.23a-c 3.30 3.33 3.34 3.53 3.63 Q2.11 Q2.12 Q3.6 Q3.1 Q3.12 4.5 4.19 4.22 4.35 4.39 4.43 4.54 Q4.25 Q4.30 5.4 5.8 5.14 5.19 5.33 5.57 5.62 5.67 5.83 5.96 5.114 5.119 5.125 Q5.2 Q5.23 7 Mek4 YF 6 Arbete och kinetisk energi 6.4 6.6 6.25 6.37 6.38 6.50 6.62 6.63 6.91 6.93 Q6.2 Q6.16 Q6.20 8 Mek5 YF 7.1 7.3 Potentiell energi, bevaring av energi 7.5 7.9 7.13 7.19 7.20 7.43 7.63 7.65 7.74 7.75 Q7.3 Q7.6 Q7.8 9 Mek6 YF 8.1 8.4 Rörelsemängd, impuls och kollisioner 8.7 8.9 8.20 8.38 8.39 8.42 8.70 8.74 8.83 8.109 Q8.6 Q8.7 Q8.12 10 Mek7 YF 5 8 Fortsatt övning (rättning assignment 2-2 på lektion) 7.46a 7.63, uppg. enl tidigare 3

Lekt Del Avsnitt Innehåll Uppgifter 11 Mek8 YF 10.1 YF 11.1, 11.3 Moment Jämvikt 10.1 10.3 10.4 11.7 11.11 11.13 11.15 11.19 Q10.1 Q11.4 12 Mek9 YF 11.1 3 Jämvikt, fortsatt övning 11.21 11.49 11.53 11.67 11.73 11.79 11.95 Q11.7 Q11.11 13 Mek10 M 1 Jämvikt, sammansatta strukturer M1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 14 Mek11 Fortsatt övning Ev. översiktligt om virtuella arbetets princip. Dugga Dugga Lektionsdugga (omfattar all mekanik) 15 Te1 YF 14.1 14.3 YF 17.1 17.6 Termodynamiska definitioner 14.14 14.27 14.57 17.34 17.36 17.42 17.52 17.62 16 Te2 YF 17.7 Värmetransport 17.67 17.71 17.76 17.116 17.117 17 Te3 YF 18.1 18.3 Medieegenskaper 18.4 18.7 18.14 18.21 18.24 18.27 18.38 18.39 18.74 18 Te4 YF 18.4 YF 17.6, 18.6 Medieegenskaper (fortsättning) 17.49 17.59 17.63 18.41 18.43 18.44 18.50 18.52 18.59 18.83// 19 Te5 YF 19.1 19.5 Första huvudsatsen 19.1 19.4 19.6 19.9 19.12 19.18 19.20 19.41 19.43 19.44 19.45 20 Te6 YF 19.6 19.8 Ideala gaser 19.21 19.23 19.30 19.38 19.59 19.62 19.63 19.64 19.65 21 Te7 YF 20.1 20.3 YF 20.6 22 Te8 YF 20.4,5,7 YF 20.8 Kretsprocesser & Värmemaskiner 23 Te9 Repetition, Termodynamik 20.1 20.5 20.6 20.7 20.9 20.11 20.43 20.48 20.49 Andra huvudsatsen 20.13 20.16 20.18 20.24 20.27 20.31 20.43 20.46 20.51 4

KOMPLETTERANDE SVAR 3.18 3.30: a) 196 m/s; b) 1,15 10 3 g 3.34: 0,81 m/s 2, 38 o till höger om vertikallinjen (snett upp åt höger) 4.54 a)- ; b) 3,53 m/s 2 ; c) 120 N; d) 93,3 N 5.4 a) 2,54 10 3 N; b) 1,01 5.8 a) 5,23 10 4 N; b) 3,36 10 4 N 5.14 a) T=wsinα ; b) 2wsinα; c) wcosα för varje 5.62 w; F = w/2 5.96 a) 21 m/s; b) 8,5 m/s 5.114 v = grm m 6.4 a) 99,2 N; b) 387 J; c) n0ll;noll; e) noll 6.6 2,6 10 9 J 6.38: a) 2,0 m/s; b) 2,0 m/s; c) 1,7 m/s 6.50 28 6.62 a) -22,3 J; b) 15,3 J; c) Normalkraft utr. Inget arbete; d) -7,0 J; e) 1,4 m/s 7.20 1,72 m 7.46 a) h > (5/2)R 7.74 a) 7,30 m/s; b) 1,06 m; c) 1,32 m 8.20 a) 3,60 m/s; b) 8,64 J 8.36 a) 2,93 cm; b) 866 J; c) 1,73 J 8.38 229 m/s (230 m/s) 8.42 0,150-kg: 3,2 m/s åt vänster; 0,300-kg: 0,20 m/s åt vänster. 8.74 23,2 cm 10.4: 14.14 a) 2,52 10 6 Pa; b) 1,78 10 5 Pa 17.34 17.36 a) 38 J; b) 4,5 10 4 J 17.42 a)2,51 10 3 J/kg K; b) overestimate 17.52: a) Q = 6,33 10 4 J, b) Q = 6,91 10 3 J, c) ånga ger betydligt värre brännskador 17.62 17.76: P = 4,54 10 3 W = 4,54 kw 17.116 18.4: a) T = 175 o C, b) V = 1,00 l 18.14: a) V 2 = 3,74 V 1, b) lungorna klarar ej denna volymförändring, bör andas 18.24: N = nn A = pvn A /(RT) =2,2 10 6 18.38: λ = 1,6 10 5 m 18.44 a) 1380 J/kg K; b) Vibrationer bidrar till specifika värmekapaciteten 18.50 2500 m 18.52 Fast fas och ånga, ingen vätska. 18.74 a) 758 J; b) 0,0242% 19.4 a)-; b) 0 19.6 a)-; b) 0 första; -4,00 10 4 J andra 19.12 a)-1,15 10 5 J; b) 2,55 10 5 J ut ur; c) Nej 19.18 a) Ja; b) Nej; c) Negativ 19.20 W=Q=-335 J 18.52 Temperaturen 0.00 C är précis under trippel punkten hos vatten därför är det ingen vätska. Fat is och vattenånga är I jämvikt vid 0. 00 C. patm 18.62: 0.9 m = 0,14 m ρg 18.74: a) 758 J, b) 0,0242% 19.28: W = Q = 335 J 19.21: a) vågrät linjen V 1 V 2 ; b) W = 208 J; c) på kolven; d) ΔU = 712 J; e) Q = 924 10 3 J; f) W = 208 J 19.30 C v = 65,5 J/mol K; C p = 73,8 J/mol K 19.38 a) 301K; b) isoterm: 301 K; isobar 601 K; adiabatisk: 189K 19.41: a) pv ökar; b) W = 4800 J 19.44: Q ab = 90 J, Q bc = 890 J, Q ad = 300 J, Q dc = 350 J; värme tillförs 19.62 a)-; b) 710 K; c) 4,8 10 5 Pa; d) 285 J 19.64 a)-; b) 114 K; c) 6,82 10 4 Pa 19.62: b) T 2 = 710 K c) p 3 = 480 kpa d) W = 285 J 19.64: a) T 1 = 150 K, T 2 = 114 K, p min = 6,82 10 4 Pa 20.6: 20.16 a) 3,09 10 7 J; 2,49 10 6 J 20.18 a) -665 J refr, b) -190 J refr, c) 285 J machine 20.24-20.32: a) T = 28,94 o C, b) ΔS = 49,2 J/K 20.43: a) Q in = 2,1 10 4 J, Q ut = 1,66 10 4 J; b) W = 4,4 10 3 J, e = 0,21 = 21%; c) e max = 0,67 = 67% 20.46 10,5% 20.48 a) 7,36 10 5 J; b) 9,33 10 5 J; c) 1,98 10 5 J; d) 3,73 5