Region Skånes handlingsplan för Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015 Mars 2015
Inledning De allra flesta vuxna i Skåne mår bra eller mycket bra enlig Region Skånes senaste folkhälsorapport (2013). I samma rapport konstateras också att trots en tydlig folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa fortsätter skillnaderna att vara stora och i vissa fall ökande. De icke smittsamma sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, psykisk ohälsa, cancer, rörelseorganens sjukdomar, diabetes och kroniska luftvägssjukdomar är en stor framtidsutmaning för hälso- och sjukvården. Det finns tydliga samband mellan risken att utveckla dessa sjukdomar och våra levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam mat, rökning, riskabel alkoholkonsumtion och negativ stress. Personer som står utanför arbetsmarknaden har oftast sämre hälsa med koppling till levnadsförhållande och levnadsvanor enligt Region Skånes folkhälsorapport (2013). Enligt WHO orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av all kranskärlssjukdom samt 30 procent av all cancer. Skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika delar av befolkningen visar utrymme för förbättringar. Att utjämna eller kompensera för de sociala skillnaderna är ett av de viktigaste medlen för att uppnå förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvårdens kunskaper om hur sjukdomar kan förebyggas och hälsan främjas är en viktig del i arbetet för god folkhälsa. Bakgrund Ett av de fem strategiska ställningstaganden i Region Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS) är: Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster. Som en del i strategin nämns att åtgärder för att främja hälsa och förebygga sjukdom ska utvecklas genom att ny kunskap tas tillvara. Att låta prefixet hälsa stärkas i hälso- och sjukvården och att vända från synsättet sjukdom till hälsa är en nödvändighet för att uppnå ett hållbart samhälle. I Region Skånes budget 2015 nämns betydelsen av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för att stärka den sociala hållbarheten, bidra till bättre folkhälsa och minska ojämlikheter i hälsa. En av inriktningarna i hälso- och sjukvården uppdrag för 2015 är att hälso- och sjukvården ska samverka med andra samhällsaktörer i det främjande och förebyggande arbetet för att undvika såväl kroppslig som psykisk hälsa. Nula ge Region Skåne har sedan flera år arbetat strategiskt med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Sedan 2006 har det funnits en strategisk funktion med uppdrag att införliva ett hälsoinriktat arbete i hälso- och sjukvården som en del av ledningssystemet för god vård. Idag finns det hälsoinriktade arbetet med i uppdragen och uppföljningen av hälso- och sjukvården och är en del av kunskapsstyrningen. Det har också funnits ekonomiska incitament både för Region Skånes vårdval och till de egna förvaltningarna. Genom dessa strategier och incitament har små steg tagits i rätt riktning samtidigt som det finns mycket kvar att göra för att införliva visionen om att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska genomsyra varje möte i hälso- och sjukvården. I 2015 års budget görs därför en extra satsning på området med 15 miljoner. Budget De ekonomiska ramarna för aktiviteterna i denna handlingsplan omfattar ovan nämnda 15 mkr samt därutöver 20 mkr som Hälso- och sjukvårdsnämnden sedan flera år årligen anslagit för
hälsofrämjande aktiviteter 1. Således bygger denna handlingsplan på totalt 35 mkr som fördelas enligt följande: Projektmedel för hälsofrämjande arbete (12 mkr) Insatser inom ramen för hälsovalet (18 mkr) Hepatit-B vaccinering av barn (3 mkr) Regionövergripande utbildningsinsatser (2 mkr) Handlingsplanens aktiviteteter fö r 2015 1. PROJEKTMEDEL FÖR HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE (12 MKR) Alla verksamheter med uppdrag/avtal från Region Skåne får möjlighet att söka medel för projekt inom nedanstående områden. Ansökningar ska göras enligt ett strukturerat formulär där målgrupp, syfte, samverkan, mål och uppföljning ska beskrivas. Tilldelning av medel görs av hälso-och sjukvårdsdirektören efter granskning av samtliga inkomna ansökningar. Uppföljning ska redovisas senast 12 mån efter projektstart. Projektstart senast oktober 2015. a) Utveckling av E-hälsa för hälsofrämjande arbete Utvecklingen av e-hälsa i hälso- och sjukvården är ett viktigt område. Idag finns en mängd applikationer som mäter och stödjer personers personliga hälsa. Dock finns det ett behov att hitta lösningar som kan integreras i hälso- och sjukvårdens dagliga arbete. Projektet ska leda fram till en e-hälsolösning som stödjer det dagliga arbetet i hälso- och sjukvården med syfte att främja hälsa hos patienten. b) Identifiering och behandling av patienter med riskbruk och missbruk/beroende av alkohol Under våren 2015 kommer Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård. En av rekommendationerna är att hälso- och sjukvården bör erbjuda medellånga interventioner för behandling av alkoholmissbruk/beroende. Detta lämpar sig väl inom primärvården där patienter som identifierats med missbruk/beroende kan tas hand om på den vårdcentral där de är listade. Det är en fördel om projektet genomförs i samverkan med socialtjänsten. Projektet ska leda till att goda rutiner och tillgång till behandling för personer med behov och önskan av stöd. c) Prevention av fallskador Var tredje person som är 65 år eller äldre faller minst en gång om året. Ungefär hälften av alla fallolyckor leder till skada. Det finns evidens för att fall går att förebygga genom att bland annat informera och uppmärksamma personer i riskgruppen om vilka risker 1 Dessa medel har i huvudsak använts som prestationsersättning till förvaltningarna baserat på registrering av specifika KVÅ-koder. Den samlade uppfattningen är att denna ersättningsmodell inte haft önskad effekt.
som finns. Även regelbunden fysisk aktivitet minskar risken. Projektet ska vara på befolkningsnivå/riskgruppsnivå och bör ske i samverkan med andra samhällsaktörer. Projektet ska ses som ett komplement till redan pågående aktiviteter för att behandla och förebygga benskörhet. d) Somatisk undersökning och behandling av patienter med psykisk sjukdom Personer med psykiska sjukdomar får inte den somatiska vård de behöver. Personer med t.ex. schizofreni dör i genomsnitt 25 år tidigare än befolkningen i allmänhet. I ackrediteringen för hälsovalet finns i dag en incitamentsmodell för att fler somatiska undersökningar ska genomföras för patienter med psykos- eller bipolär sjukdom. Detta har inte gett önskvärt resultat. 2014 års uppföljning visar att endast 317 patienter med dessa diagnoser erhöll en somatisk hälsoundersökning på primärvårdsnivå. Det uppskattade behovet för personer med psykossjukdom uppskattas vara 1500-2000 per år. Projektet bör ske i samverkan mellan psykiatrin och primärvården och leda till att fungerande rutiner upprättas. I handlingsplanen för psykisk ohälsa finns ett projekt som kommer att kartlägga behovet av detta arbete, detta bör beaktas i projektet. e) Cervixscreening inom socioekonomiskt utsatta områden För att upptäcka och behandla cellförändringar som kan leda till cervixcancer (cancer i livmodernhalsen) är deltagande i cervixscreening av stor vikt. Lågt deltagande i screeningen är den viktigaste bakgrundsfaktorn för uppkomst av cervixcancer. Region Skåne har en täckningsgrad under 80 procent men resultaten varierar och deltagandet är lägre i socioekonomisk utsatta område vilket är en viktig orsak till ojämlik hälsa. Projektet ska leda till att hitta modeller för att öka täckningsgraden av cervixscreening i socioekonomiska utsatta område som sedan kan implementeras i övriga delar av Skåne. Det är en fördel om projektet genomförs i samverkan med andra samhällsaktörer såsom till exempel kommun och idéburna sektorn. f) Sekundärpreventiva insatser t.ex. för patienter med metabola sjukdomar I hälso- och sjukvårdens öppna jämförelser 2014 beskrivs hur olika landsting arbetar med hälsoinriktade insatser avseende levnadsvanorna tobak, fysisk aktivitet och mat (övervikt) hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes. Region Skåne ligger under rikssnittet i flertalet parametrar. Framgångsrika sekundärpreventiva insatser kräver ett systematiskt arbete med rutiner för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, erbjuda och ge stöd och följa upp interventionen. Projektet ska leda till att goda rutiner tas fram och att det finns tillgång till stöd för personer som vill förändra sina levnadsvanor. g) Tandvårdens roll i prevention och identifiering av ohälsa. Tandvården har en lång erfarenhet av preventivt arbete när det gäller våra tänder. Tänderna är en del av kroppen som kan signalera risk för sjukdom. Nationella siffror
visar att 73 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre) besökte tandvården under tvåårsperioden 2010 2011. Tandvården har goda förutsättningar att vara en naturlig arena för att identifiera personer med risk för ohälsa och kunna hänvisa till hälso- och sjukvården för vidare utredning. Projektet ska leda till att hitta samverkansmodeller mellan tandvården och hälso- och sjukvården som sedan kan implementeras i Skåne. 2. INSATSER INOM RAMEN FÖR HÄLSOVALET (18 MKR) Vårdcentralerna i Region Skåne är den viktigaste arenan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Enligt gällande ackrediteringsvillkor ska det finnas kunskap och rutiner för att identifiera, bedöma, initiera, utföra och följa upp åtgärder avseende levnadsvanorna, när så är relevant ur patientens perspektiv och det aktuella medicinska tillståndet. Åtgärderna ska dokumenteras i enlighet med den dokumentationsstruktur som finns i journalsystemet PMO. I de fall verksamheten inte själv kan erbjuda stöd för att förändra levnadsvanorna ska underleverantör finnas. Av ackrediteringsvillkoren framgår vidare att alla medarbetare som har självständiga patientkontakter ska erbjudas utbildningsinsatser för att stärka sin kompetens gällande arbetet med levnadsvanor. I många fall krävs särskild kompetens avseende samtalsmetodik och motiverande strategier. Prioriterade grupper för det hälsoinriktade arbetet inom hälsovalet ska vara: personer med kronisk sjukdom personer med psykisk ohälsa personer med långvarig sjukskrivning patienter som ska genomgå planerad operation barn, ungdom och unga vuxna Sedan 2012 har arbetet med levnadsvanor inom hälsovalet stimulerats genom olika incitamentsmodeller. Initialt användes en strukturersättning som sedan ersattes av en prestationsbaserad modell som belönade specifika åtgärder utifrån registrering av vissa koder. Utvärdering av denna modell har visat att mycket tid använts för att registrera åtgärder på bekostnad av att korrekta insatser utförts till hjälp för den enskilde patienten. Den aktuella handlingsplanen sätter nu fokus på struktur och kompetens i kombination med genomförda åtgärder. Ersättning kommer att tilldelas vårdcentraler utifrån en väldefinierad beskrivning av struktur och kompetens baserad på redan fastställd strukturenkät. På detta sätt kommer bland annat följande fakta att inhämtas: 1. Hur stor andel av den legitimerade personalen har utbildning i Motiverande samtal?
2. I vilken utsträckning förekommer strukturerad handledning och/eller fortlöpande vidareutbildning för personal med utbildning i Motiverande samtal eller liknade utbildning? 3. Hur många på vårdcentralen har genomgått utbildning till tobaksavvänjare? 4. Hur många på vårdcentralen har genomgått utbildning om kost och nutrition? 5. Finns dietist eller underleverantörsavtal med dietist? 6. Finns rutiner för hur patienter med riskbruk eller missbruk av alkohol identifieras? 7. Hur många på Vårdcentralen har utökad kompetens för att arbeta med evidensbaserade metoder för att behandla personer med missbruk och beroende av alkohol? 8. Hur många på Vårdcentralen har genomgått den webbaserade utbildningen för Vårdprogram Levnadsvanor och gjort ett godkänt kunskapstest? Baserat på befintlig struktur och kompetens kommer särskild ersättning att tilldelas respektive vårdcentral. Ersättningens storlek kommer att ställas i relation till antal listade patienter samt till utfall i enlighet med uppföljning av följande indikatorer*: 1. Tobaksavvänjning 2. Fysisk aktivitet på recept 3. Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor 4. Stöd för att förändra alkoholvanor 5. Andel rökande patienter som ska genomgå elektiv operation som fått tobaksavvänjning av diplomerad tobaksavvänjare 6. Antal personer som har genomgått webbaserad utbildning om vårdprogram levnadsvanor * För närmare detaljer se indikatorbiblioteket. 3. INFÖRANDE AV GENERELL HEPATIT B VACCINATION TILL ALLA BARN I SKÅNE FR.O.M. 2015-05-01 (3 MKR) Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar införandet av hepatit B-vaccin i barnvaccinationsprogrammet i alla länder. Vaccination mot hepatit B ingår därför i det allmänna vaccinationsschemat i de flesta av världens länder. Undantag är de nordiska länderna och Storbritannien. Socialstyrelsen rekommenderar nu regeringen att införa hepatit B-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn 2. Flera svenska landsting har infört regionala vaccinationsprogram som inkluderar hepatit B-vaccination till samtliga barn oavsett risken för hepatit B-smitta. Enligt föreliggande handlingsplan inför Region Skåne generell Hepatit B vaccination till alla barn fr.o.m. 2015-05-01. Införandet av Hepatit B vaccination främjar en mer jämlik hälsa för barn i Skåne. Merkostnaden uppgår till 3 mkr för år 2015 och helårskostnaden beräknas uppgå till maximalt 4,5 mkr per år. 2 Publicerades den 7 mars 2014 och ett beslut från regeringen väntas inom kort.
4. REGIONÖVERGRIPANDE UTBILDNINGSINSATSER (2 MKR) Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet som ständigt behöver kompetensförstärkas. Sedan flera år genomförs ett flertal regionala utbildningar inom det hälsofrämjande området. Erfarenheterna av dessa utbildningar är goda och efterfrågan stor. I denna handlingsplan har fyra områden identifierats som bör förstärkas. 1. Evidensbaserade metoder för medellånga interventioner i primärvården för patienter med alkoholmissbruk/beroende i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård 2. Breddutbildning av alla personalgrupper för identifiering av patienter med riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och livsvillkor i samverkan med enheten för Folkhälsa och social hållbarhet 3. Fördjupad utbildning kring beteendeförändring och samtalsmetodik för personal som arbetar med omhändertagande av patienter med riskfaktorer 4. Barnhälsovårdens utbildning för det nya nationella programmet för barnhälsovård för att ge alla ackrediterade enheter möjlighet att ta del av utbildningen Uppfö ljning av handlingsplanen Handlingsplanen kommer att noggrant följas upp och redovisas inom ramen för gängse delår- och årsredovisningar till hälso- och sjukvårdsnämnden fram till utgången av 2016. Projektsatsningen kommer att bli föremål för särskild granskning och utvärdering så att framgångsrika modeller kan breddinföras.