VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

VÅRA GEMENSAMMA UPPGIFTER OCH MÅL I STORSTOCKHOLM 2015 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET Vi växer ihop STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN

2 Innehållsförteckning Samverkan i utveckling... 4 Ändamål, organisation och styrning... 5 Politisk styrning, organisering och arbetsformer... 5 område Utbildning och arbetskraft... 6 Inledning... 6 Delområden... 6 Gemensam gymnasieregion... 6 Gymnasieantagningen Stockholms Län... 8 Den gemensamma vuxenutbildningsregionen i Stockholms län... 9 Högre utbildning på eftergymnasial nivå och kompetensförsörjning... 10 Insatser inom Socialfonden och Regionalfonden... 10 område Inflyttning och delaktighet... 11 Inledning... 11 Delområden... 11 Utbildning - Nyanlända... 11 Bostadsförsörjning för nyanlända...12 Mottagande av nyanlända inklusive barn utan vårdnadshavare...12 Regional kunskapsuppbyggnad... 13 område Hälsa och stöd... 13 Inledning... 13 Delområden...14 Barn och unga...14 Individ och familj...14 Funktionsnedsättning... 15 Äldre...16 Färdtjänst... 18 område Öppenhet och digitalisering...19 Inledning...19 Delområden...19 Förutsättningar för e-förvaltning...19 E-hälsa...19

3 område Bo och verka... 20 Inledning... 20 Delområden...21 Kommunikationer och bostadsbyggande...21 Regionalt projekt med inriktning på hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden... 22 Miljö & klimat... 23 Kommunalteknisk infrastruktur och tillsyn... 24 Länsgemensamt förhållningssätt för länets återvinningscentraler... 25 Geodatata och Geografiska informationssystem (GIS)... 25 Program för samverkan... 26 Kultur och fritid... 26 Administrativ utveckling och kommunikation... 27 Finansiering... 28 Intäkter... 28 Serviceavgifter och övriga intäkter... 28 Avtalsfinansierade verksamheter... 28 Kostnader... 28 Samverkan för medborgarnytta och utveckling gällande överenskommelser... 31 E-förvaltning... 31 Utbildning och gymnasiesamverkan... 31 Infrastruktur, samhällsplanering och miljö... 31 Socialtjänst och hälso- och sjukvård... 32 Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning... 32 Forskning och innovation... 33

4 Samverkan i utveckling Nytt år, ny mandatperiod, ny organisation. Under 2014 har kommunernas samverkan genom KSL diskuterats. Inte minst har formen, organisation och arbetssätt, stått i fokus. Dialogen har lett fram till förslag som innebär att den politiska styrningen kommer att förändras genom att de fasta beredningarna avvecklas. KSL föreslås arbeta mer process- och projektinriktat och styras genom styrelsen direkt samt genom politiska kommittéer för särskilda uppdrag. Förändringen kommer slutligen att beslutas av förbundsmötet i april 2015 i samband med antagandet av verksamhetsprogrammet 2015-2018. Denna verksamhetsplan bygger på det förslag till verksamhetsprogram som kommer att diskuteras och beslutas under våren. Den är därför jämförelsevis kortfattad och syftar till att ge en konkret bild av pågående och planerade uppdrag samt budget. Det kommande beslutet om inriktning för mandatperioden kan komma att påverka även årets arbete. Det är därför rimligt att årets verksamhetsplan har en relativt sett kortare planeringshorisont och fokus på pågående uppdrag. All utveckling kräver förändring. KSL måste utvecklas i samklang med kommunerna. Och kommunerna behöver utveckla sin samverkan. Förändring kräver att nya idéer prövas och att utrymmet för både nya tag och omtag är stort. Länets 26 kommuner Storstockholm står inför många utmaningar och en fortsatt stark tillväxt. Ett tätare och växande län driver på behovet av att verka tillsammans för att finna gemensamma lösningar. Vår ambition är att KSL ska utvecklas till en ännu starkare arena och verktyg för kommunernas samarbete. Madeleine Sjöstrand förbundsdirektör madeleine.sjostrand@ksl.se

5 Ändamål, organisation och styrning Kommunförbundet är en ideell förening bildad av, och för kommunerna i Stockholms län. Föreningens ändamål är, enligt stadgarna, att inom länet stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen, att tillvarata kommunernas intressen, att främja samverkan mellan kommunerna och att bistå kommunerna i deras verksamhet. KSL driver regional utveckling och samverkan på uppdrag av medlemmarnas ledningar i politik och förvaltning. Syftet är att stärka kommunernas möjligheter att nå sina mål om välfärd och service för medborgarna. KSL arbetar med att skapa regionkunskap genom utredning och analys processleda regional utveckling och välfärdsutveckling intressebevaka och samverka med andra aktörer i regionala frågor förvalta överenskommelser och motsvarande samarbeten Att vara en attraktiv arena för regional samverkan är vårt viktigaste verktyg. Politisk styrning, organisering och arbetsformer Styrelsen Utses av förbundsmötet för perioden fram till nästa ordinarie förbundsmöte. Styrelsen leder förbundets verksamhet, följer övriga politiska organ samt förvaltar förbundets egendom. Styrelsen har enligt stadgarna rätt att utse delegationer, beredningar och andra organ för verkställighet och beredning. Styrelsen beslutar om den årliga verksamhetsplanen med budget samt lägger fast direktiv för alla uppdrag. I uppdragsdirektiv framgår om ett särskilt organ för genomförandet behövs och om det ska bestå av politiker eller tjänstemän. Arbetsutskottet Utses av förbundsmötet. Bereder styrelsens ärenden, bland annat genom överläggningar med medlemmarnas kommunstyrelseordförande. KSO-gruppen Kommunstyrelseordförande (KSO) i medlemskommun kallas till regelbundna överläggningar med styrelsens arbetsutskott. Syftet är att diskutera och förankra pågående uppdrag, interna och externa initiativ och andra relevanta frågor. Gruppens roll har karaktären av referensgrupp till styrelsen inför beslut om uppdrag och andra ärenden. Sakpolitiska nätverk KSL har regelbundet bjudit in förtroendevalda i olika verksamhetsnämnder och deras förvaltningschefer för dialog i aktuella sakfrågor. Detta är en etablerad och uppskattad arbetsform som ska vidmakthållas och utvecklas. Syftet är att ge utrymme för en bredare dialog, möjliggöra förankring av pågående uppdrag och vara en regional arena för förslag och inspel. Kommundirektörsgruppen Kommundirektör i medlemskommun bjuds regelbundet in till gemensamma överläggningar. Mötena leds av förbundsdirektören. Syftet är att diskutera och förankra pågående uppdrag, interna och externa initiativ och andra relevanta frågor. Kommundirektörerna är ett stöd för kommunstyrelseordföranden och för förbundsdirektören i ärendeberedning och motsvarande.

6 område Utbildning och arbetskraft Inledning Utbildning och arbetsmarknad är ett område som har stor betydelse för utvecklingen i Stockholm. Tillgång till kvalitativ utbildning på alla nivåer är en förutsättning för att invånarna ska kunna nå sina livsmål. Det är också en förutsättning för att offentliga och privata aktörer ska hitta den arbetskraft som behövs. Storstockholm har kanske landets mest dynamiska arbetsmarknad. Den kännetecknas av en generellt låg arbetslöshet, stor dominans av tjänstesektorn och höga kvalifikationskrav. Stockholmsregionen fortsätter utvecklingen mot en än mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning ökar markant där tre av fyra förväntas behöva detta. Hur vi i regionen klarar att de utmaningar som följer av detta är därför något som har betydelse för fler än de som bor i regionen. Sammantaget ställer detta högra krav på arbetskraften men också på utbildningsanordnare, kommuner och andra aktörer som har ett ansvar för att samspelet mellan utbildning och arbetsmarknad fungerar väl på alla nivåer grundskola, vuxenutbildning och högre utbildning. KSL har idag flera uppdrag som syftar till att stärka det regionala samspelet inom utbildningsområdet. Tyngdpunkten i arbetet ligger på gymnasiet, vuxenutbildning med särskild betoning på den yrkesinriktade utbildningen samt Svenska för invandrare (SFI) och Svenska för yrkesverksamma (SFX). KSL arbetar också med uppdrag som syftar till att utveckla samspelet med den högre utbildningen på eftergymnasial nivå, till exempel lärarutbildningen. Det finns många högskolor och ett universitet inom Stockholmsregionen. En framgångsrik kompetensförsörjning och kompetensutveckling bygger på goda relationer och samverkan mellan högskolor och kommuner. En strategisk resurs för regionens utveckling och tillväxt är de medel som finns tillgängliga inom EG:s strukturfonder. KSL har uppdrag att verka för att dessa resurser kommer kommunerna och därmed regionens invånare till gagn. Delområden Gemensam gymnasieregion Länets kommuner har sedan 2002 samverkan för att utveckla en gemensam gymnasieregion. Från och med 2015 har kommunerna tecknat ett nytt samverkansavtal som utgör grunden för det fortsatta gemensamma arbetet. I avtalet finns fastställda mål som bland annat syftar till att bredda utbildningsvägarna för den enskilde eleven, främja konkurrens på lika villkor oavsett huvudman, samordnad planering för utbud och efterfrågan i balans, identifiera och utveckla strategiskt viktiga utbildningar i regionen samt öka genomströmningen i gymnasieskolan så att fler fullföljer utbildningen inom tre år. I avtalet ingår också fastställda programpriser samt införande av strukturtillägg med syfte att utjämna skillnader mellan skolor utifrån elevers olika förutsättningar.

7 Under 2015 kommer fokus för det gemensamma gymnasieregionsarbetet att ligga på att fullfölja intentionerna och fastställda mål i det nya samverkansavtalet. För KSLs del innebär det att under våren genomföra beslutad översyn av strukturtillägget inför kommande läsår (ht 2015) samt att ta fram förslag till uppräkning av programpriserna inför 2016 så att kommunerna hinner fatta beslut i god tid inför kommande årsskifte. KSL har också fått ett tydligt uppdrag i samverkansavtalet att, innan april månads utgång, ta fram kunskapsunderlag för att utveckla en regional dialog kring utbildningsutbudet och dimensioneringen på kort och lång sikt. I denna dialog ska de fristående utbildningsanordnarna bjudas in. Här finns utmaningar och avvägningar att ta sig an som bland annat rör kraftigt ökade elevkullar, minskat intresse för yrkesprogrammen, måna elever som går introduktionsprogram, geografisk tillgänglighet till olika program för eleverna, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens inom olika områden. Här spelar de regionala programråden en viktig roll i att synliggöra olika branschers behov av kompetens. Denna kunskap är viktig för att eleverna om möjligt ska kunna göra mer underbyggda val, minska omval och avhopp under gymnasietiden samt öka genomströmningen så att fler går klart gymnasiet på 3 år. Här har studie- och yrkesvägledare en viktig roll. KSL planerar en särskild satsning under 2015 för att stärka studie- och yrkesvägledarna i att ge dem kunskapsunderlag inför elevernas val avseende utbildningsutbudet, elevernas rörelser under gymnasietiden samt arbetsmarknadens behov och efterfrågan. Gymnasiemässan är ett annat viktigt verktyg när det gäller att synliggöra utbudet, lyfta fram yrkesprogrammen och hjälpa eleverna att göra underbyggda val inför sitt gymnasieval. Den gemensamma gymnasieregionen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för en samverkan för elevernas bästa där syftet är en verksamhet av hög kvalitet med fokus på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Genomföra beslutad översyn av strukturtillägget inför kommande läsår Ta fram förslag till uppräkning av programpriserna inför 2016 Fastställa nyckeltal för det gemensamma arbetet samt följa upp dessa årligen under mandatperioden Ta fram kunskapsunderlag samt genomföra en regional dialog kring utbud och dimensionering på lång och kort sikt (inklusive programråd och särskild SYVsatsning) Medverka i programrådet vid Stockholms universitet för studie- och yrkesvägledarutbildningen. Gymnasiemässa SYV-satsning på regionalt viktiga utbildningar

8 Gymnasieantagningen Stockholms Län Gymnasieantagningen Stockholms län är en central del i arbetet med att säkerställa att invånarna i Storstockholm får tillgång till kvalificerad utbildning på gymnasienivå. Uppdraget är att samordna och genomföra antagningen till gymnasiet och gymnasiesärskolan samt administrera och förvalta den regionala Ungdoms- och elevdatabasen. Det gör att KSL i detta arbete såväl direkt mot sökande elever, deras föräldrar, studie- och yrkesvägledare, handläggare på utbildningsförvaltningar som med kommunledningar och fristående utbildningsanordnare. Gymnasieantagningen Stockholms Län, den operativa verksamheten inom KSL, som på uppdrag av kommunerna samordnar och utför antagningstjänst för länets kommuner samt Håbo och Gnesta. Gymnasieantagningen har också i uppdrag att administrera och utveckla Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB, innehållande gymnasieelever och ungdomar mellan 16-19 år som stöd och underlag för kommunernas hantering och ansvar för utbetalningar, planering och uppföljning. Antagning Utvecklingsfokus i verksamhetsplanen för 2015 är stöd och information till elever som ska söka, studie- och yrkesvägledare och till de som arbetar med antagningsbeslut och inhämtning av underlag från avlämnande skolor samt övriga vi arbetar för och med i antagningsprocessen. En förstudie för effektivare digital hantering av de sena ansökningar som inkommer efter omvalsperioden ska genomföras samt pilottest teknisk överföring av de informationsunderlag, så kallade bilagor, som inkommer från avlämnande skolorna om elever, främst sökande till introduktionsprogrammen. Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) Fokus 2015 ligger på att stödja och ge underlag för att regionalt kunna kartlägga och följa upp elevernas byten av utbildning, skola, avhopp från utbildning, rörelser och utvecklingen för de elever som börjar läsa på de olika introduktionsprogrammen. Uppföljningsdelen, uppgifter som stöd för kommunernas utökade aktivitetsansvar ska utvecklas och anpassas utifrån regelverk och kommunernas behov. Införande av app riktad till sökande för stöd och påminnelse om aktiviteter och datum under ansöknings- och antagningsprocessen Införande av en vidareutvecklad intranätfunktion med kalenderfunktion samt frågor- och svar (FAQ) för SYV-ar och beslutsfattare inom antagningsprocessen Utveckling av och pilottestning av digitalt överskickande av informationsunderlag, sk bilagor, gällande sökande från avlämnande skolor till sökta huvudmän. Lösningen innebär att bilagorna digitalt överförs och inte behöver sändas per post och manuellt inskannas hos Gymnasieantagningen. Vidareutveckling av information och vägledning till besökare på Gymnasiemässan (som äger rum den 19-21 november) med förberedelsematerial inför besöket samt utökad studie- och yrkesvägledning på plats på Gymnasiemässan.

9 Utveckling av UEDB så att det ska utgöra systemstöd inom ramen för kommunernas utökade ansvar gällande ungdomar mellan 16-20 år som inte fullföljt gymnasieskolan (Kommunernas Aktivitetsansvar, KAA) Utbildning och fortbildning kommunerna i den regionala statistikmodulen i UEDB Den gemensamma vuxenutbildningsregionen i Stockholms län Vuxenutbildningen har flera olika roller och funktioner. En viktig roll är dess starka betydelse för sysselsättningen och tillväxten i regionen. Vidare är vuxenutbildningen ett viktigt verktyg för kommunernas integrationsarbete. Att fortsätta arbetet mot en gemensam vuxenutbildningsregion är ett sätt att utveckla regionen inför framtiden i en konkurrens med andra regioner i Sverige och i Europa. En gemensam vuxenutbildningsregion som ger förutsättningar för tillväxt, integration och minskad arbetslöshet i hela länet. Möjligheter för den enskilde att utifrån behov, förutsättningar och önskemål välja vuxenutbildning ur utbudet i hela länet. Hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Arbetet med den gemensamma vuxenutbildningsregionen är indelat i tre huvudområden Kvalitet, Utbud & efterfrågan samt Gemensamt verksamhetsstöd. Inom dessa tre områden kommer arbetet att fokusera på följande uppgifter: Säkerställa god leverans av hög kvalitet av sista enkätundersökningen i april 2015, inom ramen för nuvarande avtal. Säkerställa god leverans och hög kvalitet av den gemensamma utvärderingen. Säkerställa att processen kring nästa steg/utvecklingen av det gemensamma kvalitetsarbetet sker på ett effektivt sätt och att beslut fattas under 2015 hur arbetet ska utformas efter nuvarande avtalsperioder för den gemensamma enkäten och utvärderingen. Ta fram kunskapsunderlag gällande utbud och efterfrågan: Länets utbud av yrkesinriktad vuxenutbildning i relation till arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasial kompetens inom vissa branscher. Ta fram metoder för tillgängliggörande av länets utbud av yrkesutbildning och arbetsmarknadens efterfrågan. Bidra i utvecklingen av befintligt utbud av yrkes- och läringsutbildningarna. Genomföra en kartläggning/förstudie av kommunernas verksamhetsprocesser och verksamhetssystem vad gäller vuxenutbildningen samt behov av samverkan. Beslut om utvecklingsspår och plan framåt.

10 Högre utbildning på eftergymnasial nivå och kompetensförsörjning Kommunernas tillgång till rätt kompetens på eftergymnasial nivå är en viktig regional fråga. Dimensionering av bristutbildningar, att bidra till en gemensam arena mellan kommunerna och lärosäten så att utbildningarnas innehåll och dimensionering stämmer med kommunernas kompetenskrav är viktiga regionala insatser. Beskriva kommunernas behov av eftergymnasial kompetens samt ge förslag på insatser som vinner på regional samverkan i syfte att förbättra kommunernas kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Genomföra en förstudie som beskriver kommunernas kompetensförsörjningsbehov Etablera en regional struktur för samverkan mellan länets kommuner och lärosäten. Lärarutbildningen En översyn och eventuellt ny förhandling av avtalet för den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen ska genomföras (samtliga länets kommuner, 7 lärosäten). Ingå i ledningen och styrningen av den fakultetsövergripande lärarutbildningen vid Stockholms universitet med ett kommunalt perspektiv. Det regionala FoU-programmet genomförs. En samverkanskonferens kring lärarutbildningen mellan samtliga kommuner och 7 lärosäten ska genomföras. Socialtjänst och hälso- och sjukvård Ta fram ett samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län. Insatser inom Socialfonden och Regionalfonden För genomförandet av strukturfondsprogrammen i Stockholms län har ett regionalt strukturfondspartnerskap inrättats. Partnerskapets huvuduppgift är att prioritera mellan ansökningar om projektstöd. KSL är värdorganisation för strukturfondspartnerskapets sekretariat under programperioden 2014-2020. Som stöd i sekretariatets arbete finns en beredningsgrupp bestående av regionala aktörer med relevans för programgenomförandet. KSL representerar kommunerna i beredningsgruppen. En viktig uppgift för de regionala aktörerna under innevarande programperiod är mobiliseringsarbete som utgår från den s.k. Stockholmsmodellen. Modellen innebär ett större samspel och förankring bland regionens aktörer i syfte att skapa sammanhållna strategiska satsningar där regionens aktörer är initiativtagare och ägare till insatser. en med KSLs arbete inom ramen för strukturfonderna är att informera kommunerna om de möjligheter som ges samt säkerställa att kommunernas intressen tas tillvara i genomförandet av strukturfondsprogrammen.

11 Under 2015 kommer arbetet att fokusera på följande uppgifter: Ett aktivt deltagande i beredningsgruppen utifrån kommunernas perspektiv. Mobiliseringsaktiviteter riktade mot kommunerna inför utlysningarna 2015 och 2016. område Inflyttning och delaktighet Inledning Stockholmsregionen har hittills under 2000-talet haft en stor befolkningstillväxt som till närmare hälften förklaras av inflyttning av personer från andra länder. Inflyttningen från andra länder berikar regionen och medför en potential genom att nya kompetenser och erfarenheter tillförs och är viktig för regionens långsiktiga kompetensförsörjning. Inflytningen ställer samtidigt höga krav kopplat till bland annat social inkludering, inkludering på arbetsmarknaden och offentlig service. Öppenhet och delaktighet är framgångsfaktorer för en hållbar utveckling av regionen. I begreppet öppenhet innefattas bland annat ett tolerant, tillåtande och välkomnande klimat och förhållningssätt kopplat till samhälle och individ. I begreppet inkludering innefattas bland annat att ingå i en gemenskap i ett samhälls- och individperspektiv där olikheter är berikande. I målområdet Inflyttning och delaktighet för 2015 är fokus på nyanlända kopplat till utbildning, arbete och bostäder. Delområden Utbildning - Nyanlända Inriktning I kommunernas ansvar kopplat till nyanlända personer ingår bland annat språkundervisning genom Svenska för invandrare (SFI) som en viktig uppgift. För kommunerna handlar det om att tillhandahålla utbildning av god kvalitet som är anpassad till individens förutsättningar och behov. Genom ett väl fungerande regionalt samarbete inom områdena SFI och samhällsorientering skapas förutsättningar att inkludera nyanlända. Det regionala samarbetet har bland annat möjliggjort Svenska för yrkesverksamma (SFX) som avser svenska för yrkesutbildade. Övriga delar i vuxenutbildningen är också centralt för inkludering av nyanlända, bl a grundläggande VUX.

12 Öka förutsättningarna för individualisering av utbildningen för snabbare inträde på arbetsmarknaden. Uppföljning av SFX-överenskommelsen. Utveckling av SFI avseende yrkesspår/yrkesinriktningar och se över behov av fler SFX. Förslag till hur det regionala samarbetet med SFI-bas kan utvecklas samt pröva om överenskommelserna för SFI-bas och SFX kan samordnas till en överenskommelse. Nyanlända elever - stödja kommunernas arbete med samarbete kring studiehandledning och modersmål för nyanlända elever. Vuxenutbildningsregionens arbete - stödja kommunernas arbete med samordning av VUX. Bostadsförsörjning för nyanlända Inriktning Drygt 30 000 flyttar årligen in till regionen från andra länder. En utmaning för kommunerna är att bidra till en väl fungerande bostadsförsörjning kopplat till nyanlända och som bidrar till minskad segregation, ger stöd för social hållbarhet och skapar förutsättningar för inkludering i samhället. Att öka kunskapen om bostadssituationen för nyanlända, att sprida kunskap om hur kommunerna kan utveckla sitt arbete med bostadsförsörjning för nyanlända samt ge förslag på insatsområden för KSL. Genomförande av förstudie och analys av bostadsförsörjningssituationen i länets kommuner. Särskilt fokus kommer läggas på att undersöka balansen mellan utbud och efterfrågan samt att kartlägga vilka modeller som tillämpas för att säkerställa tillgång till bostäder på kort och långsikt. Mottagande av nyanlända inklusive barn utan vårdnadshavare Inriktning En viktig uppgift för länets kommuner inte bara tillsammans med, för sig också tillsammans med berörda statliga myndigheter är att skapa goda förutsättningar för mottagande och etablering av nyanlända. Kommunernas ansvar kopplat till personer som fått uppehållstillstånd omfattar bland annat mottagande, bostadsförsörjning, SFI, samhällsorientering och vuxenutbildning. En länsövergripande samrådsgrupp finns för de vuxna nyanlända och för frågor som rör fler myndigheter som syftar till att ta tillvara och utveckla alla aktörers kunskaper, erfarenheter och resurser och därmed påskynda nyanländas etablering.

13 Att genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i länet samt ett gemensamt förhållningssätt gentemot externa aktörer möjliggöra en väl fungerande inkludering där vuxnas självförsörjning och barns inkludering i skola och samhälle är målet. Förenkla och effektivisera mottagande- och etableringsprocessen på strukturell nivå för individens bästa genom det Regionala samrådet mellan berörda myndigheter. Ett underlag i detta arbete är rapporten Samarbete och lokala överenskommelser mellan kommunen och arbetsförmedlingarna. Regional kunskapsuppbyggnad Inriktning Bidra till regional kunskapsuppbyggnad inom området. En del i detta är faktaunderlag om utvecklingen i regionen inom detta område. En annan del är att bidra till metodutveckling och lärande mellan kommunerna i regionen, men även i andra delar av landet och Europa. Effektivare processer i regionen med mottagning och etablering av nyanlända. Utarbeta faktaunderlag om läge och utveckling kopplat till inkludering, med fokus på nyanlända. område Hälsa och stöd Inledning Befolkningen är friskare och lever längre än tidigare. Hjälp och stöd måste dock kunna erbjudas vid behov när och på det sätt som bäst passar den enskilde. Kommunerna är stora leverantörer av välfärdstjänster. Valfrihet i utbudet inom kommunen men också möjlighet att söka stöd utanför kommungränsen blir mer och mer naturligt. En ökad mångfald medför krav på ökad delaktighet och insyn för brukare och närstående, vilket innebär behov av ökad information. Invånarna har rätt till tjänster med god kvalitet. I många av insatserna har kommunerna och landstinget ett gemensamt ansvar för att definiera gränser och skapa överenskommelser. KSL är då kommunernas regionala aktör i förhållande till landstinget. För att nå samverkan har KSL ett strategiskt forum på politisk nivå tillsammans med landstinget. Det finns också ett nätverk på tjänstemannanivå med kommunernas förvaltningschefer inom området hälsa och stöd. KSL är på uppdrag av kommunerna också en aktör i samspel med den statliga nivån och andra aktörer inom området vård, omsorg och sociala frågor.

14 Under 2015 kommer fokus att vara på att fortsätta utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget. att stärka brukarinflytandet för personer som får insatser inom socialtjänsten att utveckla kvalitets- och kunskapsutveckling inom området att stödja kommunerna i verksamhetsutvecklingen av en sammanhållen vård och omsorg Delområden Barn och unga Länets BUS-överenskommelse mellan alla kommuner och landstinget tydliggör och beskriver gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. En chefstjänstemannagrupp med representanter från kommunerna och landstinget följer och leder arbetet. Kontinuerlig avvikelserapportering ger underlag för utveckling av arbetet. Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och landstinget är frågor som ständigt behöver utvecklas, förtydligas och fördjupas. Barn i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver från både kommunen och landstinget för att klara skolan och må bra. Förvalta BUS-överenskommelsen inklusive uppföljning Stödja samverkan och de lokala BUS-grupperna Ta fram stödmaterial kring pedagogiska strategier och samverkan mellan skola och sjukvård Ta fram rutiner för bättre placeringar på HVB och familjehem Förvalta överenskommelsen om undervisning på sjukhus Individ och familj Samtliga kommuner i länet har, tillsammans med landstinget, antagit Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende samt Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Policyn och överenskommelsen bygger på att det finns lokala samverkansstrukturer kring målgrupperna. På lokal nivå ska även finnas överenskommelser och rutiner för samverkan. Ett regionalt samråd finns med chefstjänstemän från kommun, landsting, privata vårdgivare, kriminalvården och länsstyrelsen. Samrådet leds gemensamt av KSL och landstingets Hälso- och sjukvårdsförvaltning. Uppdraget är att utveckla och följa upp

15 länets arbete med och samverkan kring personer med missbruk/beroende och psykisk funktionsnedsättning. En överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i länet togs fram 2006 och reviderades 2013. Framförallt ska den ge vägledning till kommunerna för hur de praktiskt ska hantera när hemlösa rör sig mellan kommunerna i länet. Den enskilde får vård och insatser som är samordnade mellan kommunens och landstingets verksamheter. Ingen ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Förvalta och revidera policyn för att förebygga och behandla missbruk och beroende Delta i genomförandet av utbildning kring SIP (samordnad individuell plan) Utveckla brukarinflytande på verksamhetsnivå Utveckla barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Ta fram regional handlingsplan PRIO (plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) Medverka i ANDT- styrgrupp Förvalta överenskommelsen om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Förvalta överenskommelsen om ärendehantering avseende hemlösa Funktionsnedsättning KSL har rekommenderat länets kommuner att besluta att 11 i Principöverenskommelsen från 1994 upphör och att ansvaret för utförandet av hälsooch sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet. 11 beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i insatsen bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslaget innebär att kommunen utför hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering i berörda verksamheter. Inför denna övergång leder KSL tillsammans med landstinget ett arbete för att identifiera frågor för utredning, samverkan och överenskommelser. Kommunerna har en skyldighet att säkerställa tillgång till vårdhygienisk kompetens i verksamheter där man ansvarar för utförandet av hälso- och sjukvård. Med anledning av KSLs rekommendation till kommunerna har KSL och landstinget i uppdrag att ta fram ett avtal för vårdhygienisk kompetens för anställda i berörda verksamheter.

16 Sedan 2009 har det funnits en överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, kommunerna och Försäkringskassan som reglerar samverkan, ansvar och kostnader mellan huvudmännen för personer som bor i ordinärt boende och har behov av stöd i hemmet enligt SoL, LASS, LSS eller Skoll och HSL-insatser i form av andningsstöd. Överenskommelsen omfattar inte personer som insjuknar efter 65 års ålder. Ansvar för tekniska hjälpmedel följer Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar, och beslutar hur det ska delas. Kommunerna och landstinget beslöt 1997 att inleda en ettårig försöksverksamhet avseende ansvarsoch kostnadsfördelning för tekniska hjälpmedel. Kommunerna och landstinget har sedan dess använt försöksverksamhetens överenskommelse, som blivit praxis. I arbetet med projektet Hemsjukvård 2015, aktualiserades behovet av en reviderad överenskommelse. Detta arbete rör framför allt förskolan och grundskolan. En god, trygg och säker vård med patienten i fokus samt en effektiv användning av samhällets resurser. Samverka med landstinget inför kommunernas utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ta fram överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om vårdhygienisk kompetens. Revidera överenskommelse om andningshjälp i hemmet. Medverka i det regionala strategirådet Forum Carpe. Revidera överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om tekniska hjälpmedel (förskolan och grundskolan). Äldre För att kommunerna och landstinget gemensamt ska kunna erbjuda en sammanhållen vård och omsorg för målgruppen äldre krävs samverkan. I Stockholms län finns ett antal länsövergripande överenskommelser som reglerar samverkan i olika delar av huvudmännens verksamheter. Mot bakgrund av detta samlas nu fem överenskommelser som rör målgruppen äldre som bor i särskilt boende för äldre under ett gemensamt paraply. Det gäller: Samverkan mellan läkare/läkarorganisation och hälso- och sjukvårdspersonal i särskilt boende för äldre. Individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre. God läkemedelsanvändning för äldre. Kostnadsansvar för medicintekniska produkter i särskilt boende för äldre. Kostnadsansvar för läkemedel och läkemedelsnära produkter.

17 Projektet Hemsjukvård 2015 som startade år 2011 hade som syfte att planera för en överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Med den nya inriktning som projektet fått, kvarstår Stockholms läns landsting som huvudman för hemsjukvården. Utmaningen är nu att undersöka möjligheten att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg i hemmet - utan den kommunalisering som tidigare föreslagits. sättningen som togs fram 2011 gäller fortsättningsvis: En god, trygg och säker vård med patienten i fokus samt en effektiv användning av samhällets resurser. Erfarenheterna från Hemsjukvård 2015 är grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under flera år ställt medel till förfogande för att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting på länsnivå. Det ska leda till att nå det övergripande målet att de mest sjuka äldre ska få och uppleva vård och omsorg som en helhet. Arbetet är långsiktigt och bedrivs på såväl regional som lokal nivå. En överenskommelse om gemensamma rutiner för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering togs fram i Stockholms län under 2011. Ett uppdrag är att revidera och förvalta överenskommelserna som finns kring in- och utskrivning i sluten vård samt rutiner kring bedömning och praktisk hjälp vid egenvård. Kommunen har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvaret för avlidna i kommunens särskilda boenden. Stockholms läns landsting har tidigare stått för kostnaden för bårhusförvaring i landstingets bårhus, men sedan 1 januari 2013 faktureras kommunerna för personer som avlidit på särskilt boende. Med anledning av detta har KSL och landstinget fått ett gemensamt uppdrag att ta fram en överenskommelse kring omhändertagande av avlidna. En regional överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom togs fram 2012 mellan kommunerna och landstinget. Syftet med överenskommelsen är att förbättra samverkan på lokal nivå mellan huvudmännen och förutsätter att det ska finnas lokala program i alla kommuner. KSL har under 2014 tagit fram en nulägesbild över området särskilt boende för äldre. Frågor som berörs är bland annat behov och utbud av särskilt boende samt valfrihet och möjligheten att flytta till särskilt boende i andra kommuner. Under 2015 behöver ett arbete göras för att ännu mer fördjupa sig i på vilket sätt kommunerna i Stockholms län kan samverka kring dessa frågor på regional nivå. Huvudmännen ska erbjuda god, trygg, sammanhållen och säker vård och omsorg för äldre personer i behov av insatser från såväl kommunfinansierad som landstingsfinansierad verksamhet. Huvudmännen ska erbjuda kvalitet i vård och omsorg för den enskilde samt effektivare resursanvändning för huvudmännen.

18 Samverka kring äldre (gemensamt paraply för fem överenskommelser) Sammanhållen vård och omsorg i hemmet Ta fram en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om omhändertagande av avlidna Förvalta överenskommelsen om vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Förvalta överenskommelsen om uppsökande verksamhet för vissa äldre- och funktionshindrade (munhälsovård). Revidera och förvalta överenskommelsen om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård Revidera och förvalta överenskommelsen om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård Förvaltning av överenskommelse Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Samverkan mellan kommunerna kring särskilt boende för äldre (valfrihet m m). Färdtjänst Kommunerna har genom Lagen om färdtjänst (1997:736) en skyldighet att anordna färdtjänst för sina kommuninvånare. Samtliga kommuner i länet har tecknat ett färdtjänstavtal med Stockholms läns landsting som överlåter ansvaret för färdtjänsten åt landstinget. I mars 2014 kom en ny lag (2014:132) om mobilitetsstöd. Det innebär att en kommun kan, som komplement till färdtjänst, lämna ekonomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon till en person med funktionsnedsättning. Då det hör tätt ihop med färdtjänsttillståndet finns behov av att kommunerna och landstinget enas om ett gemensamt regelverk för detta. Effektiva persontransporter med hög kvalitet Ett färdtjänstavtal med tydlig gränsdragning vad som är en färdtjänstresa och vad som är kommunens persontransport Förvalta färdtjänstavtalet inklusive uppföljning Ta fram förslag till gemensamt regelverk för handläggning och beviljande av mobilitetsstöd

19 område Öppenhet och digitalisering Inledning Sverige och Stockholms län har kommit långt i utvecklingen av e-samhället. Den nationella ambitionsnivån är hög och målet i den nationella digitala agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Stockholms läns kommuner ligger långt fram i utvecklingen, men det finns skillnader både mellan kommunerna och mellan olika verksamhetsområden. En stor andel av befolkningen i länet har tillgång till en god IT-infrastruktur. Invånarna förväntar sig god och sammanhållen service via digitala kontaktvägar till offentlig sektor. Det behövs mera samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och näringsliv för att möta behoven. Från 2015 är de regionala digitaliseringsfrågorna för kommunerna en del av KSLs ordinarie verksamhet, och samarbetet mellan länets kommuner och SLL regleras via ett samverkansavtal. Delområden Förutsättningar för e-förvaltning Invånarna förväntar sig att det ska vara enkelt att via digitala kontaktvägar ta del av information och sköta sina ärenden. De använder i allt högre utsträckning mobiler och surfplattor - det handlar om att få tillgång till information när man själv vill och kan. Det finns också en ökad medvetenhet om frågor kring säkerhet, integritet och tillgänglighet. Användningen av digitala tjänster följer inte kommun- och organisationsgränser. Digitala tjänster, som utgår från individens behov, behöver vara samordnade och organisationsövergripande. Kommunerna består av olika verksamhetsområden, och informationsdelning och arkitektur ska i möjligaste mån basera sig på gemensamma standarder, samt regionalt överenskomna vägledningar och principer (t.ex. 16 principer för samverkan). Stödja regional samverkan kring informationsdelning, arkitektur, samt organisations- och identitetshantering Stödja kommunernas arbete med avrop och införande av E-arkiv Stödja kommunernas publicering av öppna data, inriktat på publicering av gemensamma datamängder i regionen. E-hälsa Hälsa, vård och omsorg är inne i ett paradigmskifte där digitaliseringen under kommande mandatperiod än mer kommer att bli en integrerad del i vården. Tillgänglig information och digitala tjänster kommer att bli allt viktigare när mer vård och omsorg utförs i hemmet och nätverkssjukvården realiseras.

20 Behovet av information och digitala tjänster utgår från individens behov och digitala lösningar behöver därför vara samordnade och organisationsövergripande. Stockholmsregionen har ambitionen att vara ledande i Sverige inom e-hälsoområdet och utmärka sig genom att samarbeta, med utgångspunkt i invånarnas behov, både mellan kommunerna och mellan kommunerna och landstinget. Vara en länk mellan nationell och lokal nivå Erfarenhetsutbyte och vägledning i kommunernas arbete med e-hälsa Stöd till kommunerna vid implementering av videosamtal vid samordnad vårdplanering Stöd till kommunerna kring digital teknik i hemmet Stöd till kommuner vid införande och användning av NPÖ Utreda förutsättningarna och intresset för en gemensam regional socialrådgivning på nätet. Samarbetet med landstinget regleras fr.o.m. 2015 i ett särskilt avtal. et med samverkan är att ge förutsättningar för ökad invånarnytta, tillgänglighet och effektivitet med stöd av digital teknik. Avtalet omfattar Förutsättningar för e-hälsa Informationsförsörjning och vårddokumentation Digital teknik i hemmet Etablera samarbete inom trafikområdet Etablera samarbete med Tillväxt, miljö och regionplanering inom landstinget område Bo och verka Inledning Kommunerna har ett stort ansvar och en central betydelse för de vägval som görs inom utvecklingen av platsen eller territoriet. En betydande del av de insatser som kommunerna ansvarar för kopplat till den geografiska platsen faller inom ramen för det som traditionellt brukar kallas för samhällsbyggnadsområdet. Dels att skapa grundläggande förutsättningar för bostadsbyggande och infrastrukturlösningar och dels ett ansvar att planera för en god och funktionell boendemiljö som främjar trygghet, samhörighet och integration. Detta skapar i sin tur en grund för social och ekonomisk tillväxt, på såväl det lokala som regionala planet.

21 KSL driver verksamhet inom flera områden som är direkt kopplade till den geografiska platsen. Kommunikationer och byggande av bostäder är ett område som har stor regional betydelse för tillväxt och attraktivitet. Inom detta område KSL aktiv i flera frågor och strukturer. KSL är också aktiv i arbetet med att skapa ett projekt med finansiering från Europiska regionalfonden (Regionalfonden) som ska påverka de utmaningar som finns kopplade till bondemiljön och energi och klimatfrågan. Området Miljö och klimat innebär också betydande utmaningar för regionen. Det är ett område där många av dem måste hantera ur ett regionalt perspektiv. Även inom detta område är KSL engagerade i flera olika uppdrag och regionala samarbetsstrukturer. KSL har det övergripande ansvaret för flera organisationsstrukturer som har till uppgift att stödja kommunerna i arbetet med att finna nya lösningar kopplat till kommunal teknik, t.ex. inom vattenförsörjning och avfallshantering. Delområden Kommunikationer och bostadsbyggande Inom området byggande och kommunikationer är KSL aktiv i flera olika regionala strukturer och processer. Under 2015 kommer KSL vara delaktig i är arbetet med den s.k. Cykelplanen för Stockholms län. Planen färdigställdes i februari 2014 och övergår nu i en implementeringsfas. I detta arbete kommer den s.k. Cykelförklaringen var utgångspunkt för arbetet. Under 2015 kommer arbetet med att ta fram en ny Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen som ersättning för den nu aktuella planen RUFS 2010 - intensifieras. KSL kommer på olika sätt vara involverade i denna process. För KSL kommer en av de centrala uppgifterna vara att säkerställa att kommunerna ges möjlighet att delta i och påverka utformningen av den nya planen RUFS 2020. Under 2015 kommer KSL att vara delaktig genomförande av en resvaneundersökning (RVU) i Stockholms län. I Stockholmsregionen pågår ett betydande antal infrastrukturprojekt som syftar till att möta en ökande efterfrågan på transporter i regionen. sättningen med RVU är att öka möjligheterna för en effektiv trafikplanering genom att kommunerna och de regionala aktörerna erhåller gemensam basdata om resvanorna i regionen. KSL leder är Samverkansgruppen för infrastrateger i Stockholms län. Syftet med gruppen är mellankommunal dialog och samverkan inom infrastrukturområdet och att kommunerna regelbundet ska få en sammanhållen information från regionala aktörer. Kopplat till bostadområdet bidrar KSL utvecklingen framåt genom att leda och medverka i flera sammanslutningar där frågor om bostadsförsörjning behandlas. En utvecklad funktionell region med god tillgång till effektiva transporter och attraktiva bostäder.

22 KSL pröva kommunernas intresse för en regional samordning av genomförandet av den regionala cykelplanen. Vid intresse ska KSL utarbeta ett förslag till uppdrag, form och finansiering av en regional samordning. Stödja och delta i genomförandet av den kommande resvaneundersökningen samt delta i referensgruppen för arbetet. Medverka i arbetet med utformning av ny regional utvecklingsplan RUFS 2020. Undersöka kommunernas möjligheter, rättigheter och skyldigheter att ta del av statliga infrastruktursatsningar och relevanta modeller för kommunal medfinansiering. Leda arbetet i Samverkansgruppen för infrastrateger samt delta i och planera Bostadsforums och den Regionala bostadsgruppens träffar och seminarier. Stödja och informera om projektet STHLM6000+. Regionalt projekt med inriktning på hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden KSL har under 2014 tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län och TMR genomfört en förstudie med fokus på tillväxtskapande åtgärder inom bostadsbyggnadsmarknaden och hur små och medelstora företag, kommuner och akademin kan samverka för att nå en tillväxtskapande hållbar samhällsutveckling. sättningen med förstudien har varit att visa hur den offentliga sektorn kan skapa tillväxt genom att prioritera hållbarhet och innovationer i offentlig upphandling. Förstudien visar att ett sådant förhållningssätt leder till en ökad och mer tillväxtfrämjande marknad för små och medelstora företag och i förlängningen också till ett mer hållbart bostadsbyggande på både ett miljömässigt och socialt plan. Ett samarbete har nu inletts med KTH och andra aktörer för att genomföra ett större regionalfondsprojekt och genomföra åtgärder med utgångspunkt i de slutsatser som dragits i förstudien. Ansatsen i regionalfondsprojektet föreslås vara bred och innefatta hela kommunernas bostadsbyggnadsansvar. Ett sätt att hantera detta praktiskt är att dela upp huvudprojektet i tre alternativt fyra delprojekt; nybyggnation, milonprogramsrenoveringar och kommunernas omvandlingsområden. Ett fjärde delprojekt föreslås behandla den sociala dimension som har horisontella kopplingar till de övriga delprojekten. Den sociala dimensionen bör även med fördel kunna kopplas till projekt inom Socialfonden. Skapandet av ett regionalt projekt med inriktning mot hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden. Att tillsammans med regionala samverkansparter ansöka om medel ur Regionalfonden för genomförande av projektet med inriktning på hållbar stadsutveckling.

23 Delta i uppstart, detaljutformning och organisation av ett projekt med inriktning mot hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden. Förutsätter att medel från Regionalfonden beviljas. Miljö & klimat Miljö och klimatområdet innehåller stora och komplexa utmaningar där regional samverkan och med omvärlden är en förutsättning för positiv utveckling. KSL är delaktig i flera olika strukturer och processer kopplade till dessa områden. En del av KSLs verksamheter inom området Miljö & klimat är det Regionala Energikontoret för Stockholms län. Energikontoret samordnar den kommunala energi- och klimatrådgivning i enlighet med gällande samarbetsavtal som gäller för perioden 2015-2017. Energikontorets verksamhet finansieras av Energimyndigheten. Energimyndigheten har för avsikt att förändra rollen för Energikontorens samordningsroll till att vara utvecklingsledare (RUL) och för informationsinsatser inom EU programmet Horizon 2020 till offentliga aktörer, i samverkan med Energimyndigheten och Vinnova. År 2015 är ett delvis förberedande år för att år 2016 fullt ut kunna axla den regionala utvecklingsledarrollen. KSL har fått i uppdrag att undersöka intresset och möjligheterna för samordningen av den s.k. Solkartan i Stockholms län. Solkarta har till uppgift att förenkla för fastighetsägare som överväger att installera solceller tak i det egna fastighetsbeståndet. et med KSLs arbete med Solkartan är att ta fram ett underlag för att kunna bedöma vilken lösning för produktion av solkarta som kommunerna föredrar. KSL deltar i arbetet inom ramen Regionala miljömålsrådet, Regionala miljögruppen (RMG) samt Bullernätverket. Dessa grupperingar har sin huvudsakliga funktion i att stödja pågående processer, utbyte av information, lärande och i vissa fall starta nya projekt kopplade till miljöområdet. Under 2015 kommer KSL också vara delaktig i planering och genomförande av Den Regionala miljödagen är en del av benchmarkingarbetet i den Regionala miljömålsdialogen. En fortsatt tillväxt i Stockholm som inte ger ökad belastning på miljö och klimat. KSL ska bidra till den politiska förankringen av det regionala miljömålsarbetet och det praktiska genomförandet av Regionala miljömålsrådets beslutade åtgärder. Exempel på pågående arbeten är revidering av åtgärdsprogrammet för luft, upprättande av en länsgemensam biotopdatabas och åtgärder kopplade till länets klimat- och energistrategi. Delta i av Energimyndighetens initierade insatser och moment vilka alla syftar till att utveckla rollen som regional utvecklingsledare samt i genomförandet av Energi- och klimatrådgivningen i enlighet med samarbetsavtalet 2015-2017. Undersöka intresse och utvecklingsmöjligheter för den regionala Solkartan. Planering och genomförande av den Regionala miljödagen 2015.

24 Kommunalteknisk infrastruktur och tillsyn KSL är på flera olika sätt involverad i arbetet i Storstockholm gällande kommunal teknik. I syfte att skapa väl fungerande har flera underorganisationer skapats. Till dessa grupperingar har en stor del av KSLs arbete inom detta område delegerats. I många fall har dessa grupperingar både egen budget och ansvar för att ta fram egna verksamhetsplaner. Av denna anledning kommer bara den övergripande inriktningen för arbetet i dessa grupperingar att redovisas här. Mer utförförliga beskrivningar av det arbete som kommer att bedrivas under 2015 finns i respektive grupperings verksamhetsplan. Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS) Behovet av en regional samverkan inom vatten- och avloppsområdet har ökat under senare år. Främst mot bakgrund av ramdirektivet för vatten, befolkningstillväxten och klimatförändringarna. KSL arbetar med vatten- och avloppsfrågor frågor främst genom Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län, VAS, som sedan starten 2005 tagit fram ett flertal rapporter vilka utgjort underlag för politiska beslut och kommunal verksamhetsplanering. Arbetet kan exempelvis innebära att klargöra förutsättningar för gemensamma VA-investeringar i regionen eller via utredningar tydliggöra möjligheter och hinder eller att genomföra samlade informationsinsatser. Genom regional samverkan mellan länets kommuner, kommunala bolag och förbund inom VA-området ska VAS-rådet ska till ett effektivare resursutnyttjande, ökat erfarenhetsutbyte och ökade möjligheter och fördjupade kunskaper. Delta i genomförandet av projekt inom VAS, som har en egen verksamhetsplan. Exempel på projekt som kommer genomföras inom ramen för VAS under 2015: Handbok för lokala avloppslösningar samt Vatten- och avloppsfrågornas prioritering - i planprocessen respektive genomförandefasen. Uthållig avfallshantering - Stockholmsregionens avfallsråd (STAR) Avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur. Befolkningstillväxten i länet medför en ökad konkurrens om mark och vägutrymme och betydelsen av en långsiktigt hållbar avfallshantering ökar. KSL arbetar med avfallsfrågorna tillsammans med STAR; Stockholmsregionens avfallsråd (samarbetsorgan där alla kommuner i länet samt Håbo kommun, Uppsala län, ingår) som har ett tvåårigt verksamhetsprogram, KSL är samordnare och projektledare. Verksamhetsmål för STAR Genom att utbyta kunskap och erfarenheter i avfallsfrågor samt initiering av olika gemensamma insatser skapa samsyn kring strategiska avfallsfrågor med syfte att utveckla avfallshanteringen både i kommunerna och i regionen.