Vi växer ihop KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 Vi växer ihop KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN VERKSAMHETSPROGRAM KSL

2 2 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

3 Det är vi som är Storstockholm. Där många kommuners erfarenheter är en regions styrka. Där en kommuns utmaning är mångas ansvar. Där vi genom att utvecklas tillsammans växer ihop. Ett Storstockholm som genom att växa ihop blir ledande i Europa.

4 Storstockholm för drömmar o 4 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

5 är en magnet ch utveckling Rörligheten i Storstockholm har aldrig varit större. Människor bor på en plats, arbetar på en annan och går i skola på en tredje. Och deras efterfrågan på offentlig service följer dem, begränsas inte av kommungränserna. Rörligheten har för alltid förändrat kommunens roll. Kommunen är inte längre bara en lokal producent av välfärd för sina invånare utan en del av regionens utvecklingskraft. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

6 Storstockholm utgörs av de 26 kommunerna i Stockholms län. Storstockholm växer med fler företag och fler människor. Här görs stora investeringar i infrastruktur; här byggs vägar och tunnelbana, bostäder och kontor. Storstockholms förändring och förnyelse är mer än summan av vad varje kommun gör, regionen är också en förutsättning för framgång i de enskilda kommunernas projekt. Att kunna dra nytta av andras erfarenheter, att kunna samordna sina satsningar med grannkommunens. Det lokala har betydelse för regionen och det regionala för det lokala. Den insikten är anledningen till att KSL bildades för 25 år sedan. KSL är mötesplatsen för politik och förvaltning i Storstockholms 26 kommuner. Samlingspunkten för en regions ambition och expansion. Genom att träffas, diskutera och arbeta ihop växer vi tillsammans. 6 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

7 Vi vill utveckla det samarbetet ytterligare. Kommunerna i Stockholms län har tillsammans bestämt att KSL ska bli tydligare i sina beslut och prioriteringar. De har enats om vilka frågor som är särskilt viktiga under åren Resultatet är det här verksamhetsprogrammet. Vi gör det ihop KSL VERKSAMHETSPROGRAM

8 Innehåll bilaga Politisk styrning, organisering och arbetsformer Regionens utveckling och KSLs roll UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET HÄLSA OCH STÖD ÖPPENHET OCH DIGITALISERING BO OCH VERKA Storsthlm i EU Finansiering av verksamheten 26 kommuner 8 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

9 Vårt uppdrag Kommunförbundet Stockholms Län är en ideell förening bildad av, och för kommunerna i Stockholms län. Syftet är att inom länet stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen, att tillvarata kommunernas intressen, att främja samverkan mellan kommunerna och att bistå kommunerna i deras verksamhet 1. Uppdraget för kan sammanfattas enligt följande: KSL driver regional utveckling och samverkan på uppdrag av medlemmarnas ledningar i politik och förvaltning. Syftet är att stärka kommunernas möjligheter att nå sina mål om välfärd och service för medborgarna. KSL arbetar med att SKAPA REGIONKUNSKAP GENOM UTREDNING OCH ANALYS PROCESSLEDA REGIONAL UTVECKLING OCH VÄLFÄRDSUTVECKLING INTRESSEBEVAKA OCH SAMVERKA MED ANDRA AKTÖRER I REGIONALA FRÅGOR FÖRVALTA ÖVERENSKOMMELSER OCH MOTSVARANDE SAMARBETEN ATT VARA EN ATTRAKTIV ARENA FÖR REGIONAL SAMVERKAN ÄR VÅRT VIKTIGASTE VERKTYG 1 1, stadgar för KSL. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

10 Politisk styrning, organisering och arbetsformer STYRELSEN Styrelsen leder förbundets verksamhet, följer övriga politiska organ samt förvaltar förbundets egendom. Styrelsen utses av förbundsmötet för perioden fram till nästa ordinarie förbundsmöte. Styrelsen har enligt stadgarna rätt att utse delegationer, beredningar och andra organ för verkställighet och beredning. Enligt tradition 1 har följande begrepp för olika politiska organ inom KSL använts. BEREDNING Beredande uppgifter inför styrelsen. DELEGATION Mer långtgående mandat att exempelvis förhandla och träffa överenskommelser. BESLUTADE UPPDRAG KAN STYRAS GENOM SÄRSKILT UTSEDDA ORGAN 1. GENOM EN KOMMITTÉ sammansatt av politiska företrädare för medlemmarna, utsedd av styrelsen efter förslag från valberedningen. 2. GENOM EN STYRGRUPP sammansatt av tjänstemän från medlemmarnas organisationer, utsedd av förbundsdirektören i samråd med kommundirektörsgruppen. Alla uppdrag genomförs under förbundsdirektörens ledning och ansvar för verkställighet. KOMMITTÉ En grupp utsedd att leda en avgränsad utredning eller hantera en specifik fråga. Styrelsen beslutar om den årliga verksamhetsplanen med budget samt lägger fast direktiv för alla uppdrag. I uppdragsdirektiv framgår om ett särskilt organ för genomförandet behövs och om det ska bestå av politiker eller tjänstemän. 1 Samspel. Regionalt och mellankommunalt samarbete i Stockholms län under ett drygt halvsekel. Bernt Lindstenz, KSL VERKSAMHETSPROGRAM

11 ARBETSUTSKOTTET Utses av förbundsmötet. Bereder styrelsens ärenden, bland annat genom överläggningar med medlemmarnas kommunstyrelseordförande. VALBEREDNINGEN Utses av förbundsmötet. Har i praktiken ett utökat åtagande genom att föreslå ledamöter till kommittéer för uppdrag enligt ovan. KSO-GRUPPEN Kommunstyrelseordförande (KSO) i medlemskommun kallas till regelbundna överläggningar med styrelsens arbetsutskott. Syftet är att diskutera och förankra pågående uppdrag, interna och externa initiativ och andra relevanta frågor. Gruppens roll har karaktären av referensgrupp till styrelsen inför beslut om uppdrag och andra ärenden. Det är också en arena för enskilda KSO att väcka frågor och utbyta kollegiala erfarenheter. Möten leds av styrelsens ordförande som också ansvarar för kallelse och dagordning. På motsvarande sätt utgör kommundirektörerna ett stöd för kommunstyrelseordföranden och för förbundsdirektören i ärendeberedning och dylikt. SAKPOLITISKA NÄTVERK KSL har regelbundet bjudit in förtroendevalda i olika verksamhetsnämnder och deras förvaltningschefer för dialog i aktuella sakfrågor. Detta är en etablerad och uppskattad arbetsform som ska vidmakthållas och utvecklas. Inom de områden där KSL har större uppdrag ska öppna nätverkskonferenser för förtroendevalda i nämnder och styrelser genomföras regelbundet. Syftet är att ge utrymme för en bredare dialog, möjliggöra förankring av pågående uppdrag och vara en regional arena för förslag och inspel. ÅTERKOMMANDE MEDLEMSDIALOG Både under mandatperioden och inför nästkommande mandatperiod ska samverkan inom ramen för KSL följas upp. Lämpligen under 2016 samt under 2018 inför nästa förbundsmöte. Medlemmarnas syn på prioriterade områden, uppdrag och arbetsformer bör belysas. Formen för en sådan medlemsdialog behöver utvecklas. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

12 Regionens utveckling och KSLs roll Utgångspunkten för de områden och uppdrag som KSL ska prioritera är den regionala utvecklingsplanens (RUFS) vision och mål för vad som ska känneteckna Storstockholm. STORSTOCKHOLM SKA VARA EUROPAS MEST ATTRAKTIVA STORSTADSREGION EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG REGION EN LEDANDE TILLVÄXTREGION EN REGION MED GOD LIVSMILJÖ EN RESURSEFFEKTIV REGION 12 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

13 UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET HÄLSA OCH STÖD ÖPPENHET OCH DIGITALISERING BO OCH VERKA Vi arbetar mot visionen genom att på kommunernas uppdrag stimulera samverkan och leda projekt som möter invånarnas behov av effektiva, hållbart finansierade välfärdstjänster av hög kvalitet. Vi bidrar till fortsatt tillväxt och hållbar utveckling av Storstockholm genom att vara en arena för kommunerna i regionala utvecklingsfrågor. På kommunernas uppdrag driver och medverkar vi i prioriterade projekt och processer. KSL arbetar med uppdrag som berör kommunernas ansvar och verksamheter till exempel de uppdrag som handlar om att utveckla verksamhetssamverkan över hela eller stora delar av länet. I dessa uppdrag är målsättningen att resultatet ska bli en del av regionens samlade utveckling och mer än summan av varje kommuns förändring. När medborgarnas rörlighet underlättas genom fri ansökning till alla gymnasieskolor eller genom sammankopplade cykelstråk över kommungränserna, bidrar det i förlängningen till att hela regionen blir mer attraktiv för invånare och företag. Utveckling av den offentliga servicen bidrar till resan mot regionens gemensamma mål. Den politiska inriktningen för mandatperioden har delats in i fem målområden. För varje målområde anges övergripande målinriktning för att ge en bild av varför kommunerna genom KSL arbetar med frågan. I vilken riktning bör regionen utvecklas? För de konkreta insatserna inom KSL sätts mål och uppgifter för varje uppdrag av styrelsen i samband med beslut om den årliga verksamhetsplanen. Ett och samma uppdrag kan verka för flera mål inom olika målområden. Inför denna verksamhetsplan har vi sammanställt en nulägesbild av regionen i ett kommunperspektiv: Storsthlm Skriften ska ge ett underlag för prioritering av områden och välja ut ett antal relevanta faktorer som är angelägna att följa under mandatperioden. Kommunerna och KSL kan sällan ensamma uppnå önskvärda resultat på regional nivå men det gemensamma arbetet bör alltid sträva till att påverka utvecklingen positivt. Det är viktigt att se enskilda uppdrag i relation till det större sammanhanget. Vi samarbetar också med övriga aktörer i regionala utvecklingsfrågor. För att bidra med vår kompetens, som representant för det kommunala perspektivet och som arena för mötet med kommunerna. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

14 UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT En väl fungerande utbildning och arbetsmarknad är en förutsättning för tillväxten i Storstockholm. Att kommunerna kan utvecklas är till stor del beroende av att invånarna kan arbeta och försörja sig själva. Invånarnas arbete är basen för kommunernas skatteintäkter, basen för att kunna bedriva en offentlig service med hög kvalitet. Om det finns stora skillnader mellan olika gruppers möjligheter att försörja sig själva riskerar det att hämma hela regionens attraktivitet och tillväxt. 14 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

15

16 UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT MÅL Gymnasieregionen ska erbjuda eleverna en utbildning av hög kvalitet med fokus på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Välfungerande arbetsmarknad i Storstockholm. Goda möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden och egenförsörjning för invånarna i Storstockholm. UTMANINGAR Kompetensbrist inom vissa branscher och yrken. Obalans mellan utbud av olika utbildningar och efterfrågan av arbetskraft. Ungas och utrikesföddas inträde på arbetsmarknaden. Strukturomvandling av arbetsmarknaden och behov av livslångt lärande. Ökade skillnader inom regionen sett till sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning. UTBILDNING EN FÖRUTSÄTTNING FÖR TILLVÄXT En välutbildad arbetskraft är en förutsättning för att Storstockholm ska kunna behålla och stärka sin position i dagens globala ekonomi regionens möjligheter till tillväxt grundläggs till stora delar genom utbildningssystemet. Kommunerna har ansvaret för betydande delar av utbildningssystemets kvalitet och tillgänglighet och har en viktig roll att säkra att det finns ett utbud av utbildning som motsvarar både invånarnas förväntningar och arbetsmarknadens behov. Sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv är några av regionens stora fördelar de relativt korta geografiska avstånden och goda kommunikationer. Invånarna har tillgång till en arbetsmarknad som är betydligt större än den egna kommunens. Det leder i sin tur till stor rörlighet en mycket stor del av regionens invånare arbetar idag i en annan kommun än den de bor i. Administrativa gränser får en allt mindre betydelse i vardagen. Rörligheten gäller också delar av utbildningssystemet där till exempel ungdomar har möjlighet att söka gymnasieskola i hela länet. GYMNASIET LÄGGER GRUNDEN Tillsammans med grundskolan utgör gymnasiet basen i det svenska utbildningssystemet. Utan gymnasieutbildning är det idag svårt att komma in på arbetsmarknaden. Gymnasieutbildning är också en förutsättning för högre studier. Från och med 2015 har kommunerna tecknat ett nytt samverkansavtal som utgör grunden för det gemensamma arbetet. I avtalet finns fastställda mål att bland annat bredda utbildningsvägarna för den enskilde eleven och främja konkurrens på lika villkor oavsett huvudman. Här finns mål om att samordna planeringen för att skapa balans mellan utbud och efterfrågan, identifiera och utveckla strategiskt viktiga utbildningar i regionen och öka genomströmningen i gymnasieskolan så att fler fullföljer utbildningen inom tre år. I avtalet ingår också fastställda programpriser och att ett strukturtillägg införs för att utjämna skillnader mellan skolor utifrån elevers olika förutsättningar. KSL har ett ansvar för att leda arbetet och ansvarar också för den gemensamma Gymnasieantagningen med ett samordnat genomförande enligt avtal med kommunerna. Det gör att KSL i detta arbete jobbar såväl direkt mot sökande elever, deras föräldrar och studie- och yrkesvägledare som med kommunledningar och fristående utbildningsanordnare. UTVECKLAT SAMSPEL MELLAN UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ UTBILDNING Stockholmsregionen har stora kompetensförsörjningsbrister inom det kommunala verksamhetsområdet. Det finns otillräcklig matchning mellan kommunernas behov av utbildad arbetskraft och den faktiska tillgången. En väg 16 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

17 UTBILDNING OCH ARBETSKRAFT FOKUS Sträva efter balans mellan efterfrågan och utbud på utbildning. Identifiera och utveckla strategiskt viktiga utbildningar. Bidra till bästa möjliga förutsättningar för utvärdering av arbetet med gemensam gymnasieregion. Underlätta elevernas val av utbildning. Bidra till ökad samordning av vuxenutbildning som ger förutsättningar för tillväxt, inkludering och sysselsättning för länets invånare. Bidra till lärande och kunskapsuppbyggande kring kommunala arbetsmarknadsinsatser: stimulera metodutveckling och skapa förutsättningar för kommunerna att ta del av möjligheterna i EU:s strukturfonder. NYCKELTAL Sysselsättningsgrad (män, kvinnor, inrikes- och utrikesfödda). Öppen arbetslöshet, årsmedelvärde för länet. Andel som avslutat år 9 som är behöriga till gymnasieskolan. Andel som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år. Andel sökande till bristyrken. Andel som går vidare till högskola respektive arbete efter slutförd gymnasieutbildning. att möta denna utmaning är de relationer och samarbeten som utvecklas mellan kommunerna, lärosäten och utbildningsanordnare. Genom utbytet skapas möjligheter att påverka innehåll och kvalitet så att det i slutändan finns arbetskraft med relevant utbildning tillgänglig som gynnar kommunernas verksamhet. Men det är inte bara kommunerna som brottas med brist på kvalificerad arbetskraft. Under många år har inflödet av elever till yrkesutbildningar stadigt minskat. För att regionen långsiktigt ska ha tillgång till kvalificerad arbetskraft krävs ett fungerande samspel mellan arbetsmarknadens behov, utbildningsanordnarnas utbud och elevernas önskemål. Utvecklat regionalt samarbete mellan kommuner, statliga aktörer, näringsliv, utbildningsamordnare är ett sätt att få detta samspel att fungera bättre. KSL har därför en fortsatt viktig roll genom att bidra med analyser och att skapa en regional dialog om dessa frågeställningar. EN FUNGERANDE REGIONAL ARBETSMARKNAD I förhållande till övriga landet är arbetslösheten generellt låg i Storstockholm. Men det finns stora skillnader mellan kommunerna och mellan olika grupper av invånare. Arbetslöshet har en stark koppling till individens bakgrund, ursprung, ålder och kön. Unga, äldre, utlandsfödda och utlandsfödda kvinnor är arbetslösa i högre grad. För de flesta unga är arbetslöshet en övergående situation, men det finns grupper av unga som riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. För dessa grupper är både riskfaktorer och möjliga åtgärder väl kända, men i många fall skulle ett utvecklat regionalt samarbete kunna öka insatsernas genomslag. För äldre och för många utlandsfödda är risken att arbetslösheten blir permanent. Staten har genom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan det tydligaste uppdraget att bidra till invånarnas möjliga delaktighet på arbetsmarknaden. Kommunerna har trots detta en central roll framförallt genom att stödja de invånare som inte bedöms klara arbetsmarknadens grundläggande krav. Inom arbetsmarknadsområdet finns det flera kommunala utmaningar som tjänar på att vi hanterar dem ihop i regionalt samarbete. Till exempel kan vi bidra till att det utvecklas väl fungerande insatser som stöttar invånarnas övergång från utbildning till arbete. Eller att stödja utvecklingen av system och arbetsmetoder som ökar invånarnas möjligheter att ta tillvara potentialen som finns i regionens samlade arbetsmarknad. Samarbete i regionen kan också stödja insatser som bidrar till att äldre har möjlighet att fortsätta arbeta. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

18 INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET Storstockholm har under de senaste åren haft en stor befolkningstillväxt. En betydande del av denna tillväxt förklaras av en hög inflyttning av personer som är födda i andra länder än Sverige. De utrikesfödda är viktiga för Stockholmsregionens långsiktiga arbetskraftsförsörjning och tillför regionen en potential genom nya kompetenser och erfarenheter. Samtidigt ställer inflyttningen höga krav på den offentliga servicen i regionen. 18 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

19

20 INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET MÅL Goda förutsättningar för nyanlända invånares delaktighet i samhället på lika villkor som övriga invånare. Goda förutsättningar att tillvarata de resurser som nya invånare har med sig till Storstockholm. UTMANINGAR Lång etableringsperiod för nyanlända invånare. Lägre sysselsättningsgrad bland utlandsfödda än inrikes födda. Lägre sysselsättningsgrad hos utrikes födda kvinnor än övriga grupper på arbetsmarknaden. Bristande matchning mellan tillgång och efterfrågan på bostäder på kort och lång sikt. Ökande boendesegregation. Växande skillnader mellan kommunerna i regionen vad gäller inflyttningen av utrikes födda. DEN GLOBALA REGIONEN Befolkningen i Storstockholm har ökat stadigt under de senaste fem åren, i genomsnitt med nya invånare varje år. Nästan hälften av befolkningsökningen förklaras av inflyttningen av utrikes födda. En stor befolkning är en viktig tillgång i en värld där det råder en global konkurrens om människor och kapital och en växande befolkning skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt. Det är en positiv spiral: en växande befolkning bidrar till att det finns arbetskraft och att det skapas en stark marknad, vilket i sin tur bidrar till ytterligare tillväxt. Men den stora befolkningstillväxten medför också betydande utmaningar både ur ett regionalt och ett kommunalt perspektiv. Utrikes födda har generellt svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden än inrikes födda. En större andel av de utrikes födda klarar inte grundskola och gymnasium inom de tidsramar som gäller. En ytterligare utmaning är att en betydande mängd barn kommer till länet på egen hand något som ställer särskilt stora krav på att samspelet mellan och inom de offentliga aktörerna fungerar på bästa sätt. Utvecklat regionalt samarbete mellan kommuner och andra offentliga och privata aktörer är en väg att möta dessa utmaningar. FRÅN NYANLÄND TILL INVÅNARE Inom Storstockholm finns stora skillnader mellan kommunerna i mottagandet av nya invånare. Några kommuner tar i förhållande till sin befolkningsstorlek ett större ansvar för arbetet med att ge de nya invånarna en plats i det svenska samhället. För dessa kommuner innebär den stora befolkningstillväxten stora utmaningar inom utbildningsområdet och när det gäller bostäder. Lägre grad av egenförsörjning skapar kostnader för försörjningsstöd. Sett till regionens långsiktiga utveckling och tillväxt kan det bli mycket kostsamt om stora grupper av invånarna inte är en del av samhället. Det är också negativt ur ett mänskligt perspektiv om många invånare inte har samma förutsättningar som andra att förverkliga sina livsmål. Det påverkar även omvärldens syn på regionen som en öppen och attraktiv plats att leva eller investera i. Därför ligger det i alla kommuners intresse att arbeta för att erbjuda dem som flyttar hit goda möjligheter att bli en del av samhället. Idag finns flera olika aktörer som har ett utpekat ansvar för att vägen i det svenska samhället blir så enkel och snabb som möjligt. Ett stort ansvar ligger på staten genom bl.a. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Men när den formella etableringsperioden är slut, övergår ansvaret från staten till kommunerna. För många återstår då en lång resa innan deras deltagande i samhället 20 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

21 INFLYTTNING OCH DELAKTIGHET FOKUS Bidra till en god tillgång till utbildning av god kvalitet anpassad till individens förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Bidra till en fungerande bostadsförsörjning kopplad till mottagningen av nya invånare. NYCKELTAL Sysselsättningsgrad (män, kvinnor, ålder, inrikes och utrikes födda). Andel i arbete eller studier efter avslutad etableringsprocess. Bidra till utvecklat samarbete med de statliga aktörerna för att få hela mottagningskedjan att fungera effektivt. Bidra till regional kunskapsuppbyggnad inom området. är likvärdigt med deltagandet hos dem som är födda i Sverige: bara en fjärdedel som har slutfört den tvååriga etableringsprocessen i länet har arbete eller är i studier. Majoriteten hamnar i öppen arbetslöshet eller i olika former av arbetsmarknadspolitiska program. Det finns tydliga vinster i att samarbeta regionalt: en samlad röst i diskussionerna med de statliga aktörerna har bättre förutsättningar att få genomslag. Ett samarbete mellan kommunerna bör ge bättre förutsättningar för att kunna möta behoven av bostäder på kort och lång sikt. Regionala jämförelser och lärande mellan kommunerna bör kunna vara verktyg för en positiv utveckling av metoder och arbetssätt som bidrar till en snabbare inkludering i samhället. En naturlig bas för KSLs arbete inom detta område är den överenskommelse som finns om samarbete under etableringsprocessen. Ur ett regionalt perspektiv är det därför viktigt att verka för att samspelet mellan stat och kommun fungerar på bästa sätt att få hela mottagningskedjan att fungera. Det är en komplex fråga: Finns det bostäder? Hur ska utbildningsbehoven tillgodoses? Hur ska ensamkommande barn erbjudas en fungerande livsmiljö där deras sociala och psykologiska behov möts? Hur ska anhöriginvandring av äldre mötas? UTBILDNING EN VÄG TILL ARBETE Arbetsmarknaden i regionen har under många år haft en stark utveckling arbetslösheten har länge varit den lägsta i landet. Efterfrågan på kompetent och kvalificerad arbetskraft förväntas fortsatt vara hög inom såväl offentlig som privat sektor. Samtidigt är kraven höga och ökande på arbetstagarna. Den tekniska utvecklingen inom många yrkesområden är också snabb. Detta innebär att utbildning och erfarenhet är en färskvara. Arbetet med SFI (Svenska för invandrare), SFX (Svenska för yrkesutbildade) och validering blir viktigt. Att arbeta proaktivt från kommunernas sida för att hitta personer med relevant kompetens för den kommunala verksamheten kan vara ett sätt både att säkerställa den egna tillgången på arbetskraft samtidigt som det underlättar för de berörda individerna att snabbt få möjlighet till egenförsörjning. Det finns ytterligare utvecklingspotential när det gäller regional samverkan inom utbildningsområdet. Inom vuxenutbildning, SFI och SFX, har inte invånarna samma möjligheter att välja utbildning och utbildningsamordnare i hela länet. Ett större regionalt samarbete skulle bidra till ett utbildningssystem som är bättre anpassat till invånarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

22 HÄLSA OCH STÖD Befolkningen i Storstockholm är friskare och lever längre än tidigare. Det ställer krav på hjälp och stöd som måste kunna erbjudas den enskilde invånaren på rätt sätt och vid rätt tid. Invånarna har rätt till tjänster med god kvalitet. Kommunerna är stora leverantörer av välfärdstjänster, men många insatser som kommunen ansvarar för kräver även insatser av landstingets hälso- och sjukvård. KSL är en kraftfull regional aktör i förhållande till Stockholms läns landsting men också mot den statliga nivån och andra huvudmän/aktörer. 22 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

23

24 HÄLSA OCH STÖD MÅL En god hälsa på lika villkor för Storstockholms befolkning. Sociala välfärdsinsatser efter behov och individuella förutsättningar. Goda förutsättningar för ett självständigt liv med god kvalitet under hela livet. UTMANINGAR Brist på nyckelkompetens inom socialtjänsten. Begränsat brukarinflytandet inom socialtjänstens alla delar. Begränsad användning av e-hälsolösningar inom vård- och omsorgområdet. Otydliga ansvarsgränser mellan kommuner och landsting. För invånarna i Storstockholm blir det mer och mer naturligt både med valfrihet inom kommunens utbud och möjligheten att söka stöd utanför den egna kommungränsen. En ökad mångfald leder till krav på ökad delaktighet och insyn för brukare och närstående och krav på mer information om utbudet. En förutsättning för god vård och omsorg i livets alla skeden är att samverkan fungerar mellan kommun och landsting. KSL är den naturliga arenan för samverkan på regional nivå. Det är en samverkan som behöver utvecklas på flera områden: när det gäller kommunernas äldreomsorg och landstingets hälso- och sjukvård, digitalisering och e-hälsa, samverkan mellan skola, socialtjänst och landstingets öppenvård med mera. I länet har det under många år funnits flera strategiska forum för samverkan mellan Stockholms läns landsting och KSL. Det finns skäl att utveckla samverkan genom att bredda kommunernas representation. Representationen bör vara förankrad både på högsta politiska nivå och på högsta tjänstemannanivå. SAMORDNADE INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (BUS) Länets BUS-överenskommelse mellan alla kommuner och landstinget tydliggör och beskriver gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG I HEMMET Projektet Hemsjukvård 2015 som startade år 2011 hade som syfte att planera för en överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunerna, men med den nya inriktning som projektet fått står Stockholms läns landsting kvar som huvudman för hemsjukvården. Utmaningen är nu att undersöka möjligheten att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg i hemmet utan den kommunalisering som tidigare föreslagits. Målet som togs fram 2011 gäller fortsättningsvis: En god, trygg och säker vård med patienten i fokus samt en effektiv användning av samhällets resurser. Erfarenheterna från samverkan visar att det underlättar om det finns övergripande beslut/policyer/överenskommelser. I Storstockholm finns ett antal länsövergripande överenskommelser som reglerar samverkan i olika delar av huvudmännens verksamheter. 24 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

25 HÄLSA OCH STÖD FOKUS Bidra till förbättrad samverkan mellan kommuner och landstinget. Bidra till att stärka inflytandet för personer som får insatser inom socialtjänsten. Fortsatt utveckling av e-hälsa och digitalisering. Bidra till kvalitets- och kunskapsutveckling. NYCKELTAL Antal barn placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Ekonomiskt bistånd biståndsmottagare i procent av befolkningen år. Andel personer över 80 år som bor permanent i särskilt boende för äldre. Stödja kommunerna i utvecklingen av en sammanhållen vård och omsorg i samverkan med landstinget. SAMRÅD FÖR PSYKIATRI OCH BEROENDEFRÅGOR Uppdraget är att leda och utveckla länets förebyggande arbete och missbruks- och beroendevård och att stödja implementeringen av policyn på lokal och regional nivå. Samtliga kommuner i länet har, tillsammans med landstinget, antagit Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende samt Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Samrådet leds gemensamt av KSL och landstingets Hälsooch sjukvårdsförvaltning. KUNSKAPSUTVECKLING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING INOM SOCIALTJÄNSTEN OCH ANGRÄNSANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En evidensbaserad praktik där kunskap från brukare, praktiker och forskning sammanvägs är viktig för att de som har behov av stöd och vård ska få insatser av bästa möjliga kvalitet. Och för att kommunernas resurser ska användas effektivt. Kommunerna i Stockholms län arbetar idag på många sätt för att möta kraven om en organisation för ständigt och systematiskt förbättringsarbete. Samverkan mellan kommunerna i länet, och med landstinget, är en central framgångsfaktor. KSL kan vara den regionala arenan för att uppnå målen. E-HÄLSA Storstockholm ska under tiden för detta verksamhetsprogram vara ledande inom e-hälsoområdet. Samarbete ska prägla regionen, både mellan kommunerna och mellan kommunerna och landstinget. Samarbetet ska utgå från invånarnas behov. HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG ÄR INNE I ETT PARADIGMSKIFTE Under kommande mandatperiod kommer digitaliseringen att bli en ännu mer integrerad del i vården. Tillgänglig information och digitala tjänster kommer att bli allt viktigare när mer vård och omsorg utförs i hemmet och nätverkssjukvården blir verklighet. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

26 ÖPPENHET OCH DIGITALISERING Digitalisering är en motor för tillväxt och innovation i Storstockholm. Sverige och regionen har i internationella jämförelser kommit långt i utveckling av e-samhället. I Storstockholm finns det skillnader både mellan kommunerna och mellan olika verksamhetsområden. Det finns förbättringsområden. Det behövs mer samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och näringsliv för att kunna möta invånarens och företagens efterfrågan på en sammanhållen service. 26 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

27

28 ÖPPENHET OCH DIGITALISERING MÅL Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i den kommunala verksamheten. UTMANINGAR Att vända trenden och öka takten i digitaliseringsarbetet. Bristande samarbete mellan kommuner, landsting, privata utförare och staten hindrar utvecklingen av smarta e-tjänster, det vill säga en sammanhållen och välutvecklad digital självservice till invånare och företag. Kommunernas olika förutsättningar motverkar möjligheterna att arbeta regionalt med e-utveckling. Den stora mängden av offentliga välfärdsaktörer verksamma i kommunerna försvårar effektiva samarbeten inom digitalisering. När Öppna data inte tillgängliggörs tas potentialen för innovativa lösningar och tjänsteutveckling inte tillvara. Bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter målet i Sveriges nationella digitala agenda är ambitiöst. Och Storstockholm ligger långt fram: Kista Science City är ett av världens ledande högteknologiska kluster med över IT-företag. Stockholms stad rankas främst av 40 städer i världen för sitt arbete med informations- och kommunikationsteknologi, ICT, för hållbar stadsutveckling. En stor andel av befolkningen i länet har också tillgång till en god IT-infrastruktur. Varje år kartlägger KSL e-utvecklingen i Stockholms län inom stora delar av kommunernas verksamhetsområden. Kartläggningen sker genom att kommunerna gör en självskattning med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings verktyg e-blomlådan. Resultatet? Generellt ligger Storstockholm långt fram i digitaliseringsutvecklingen, men det finns tydliga variationer, inte minst mellan kommuner. Den digitala utvecklingen varierar även mellan olika kommunala verksamheter. Till exempel ligger skolan långt framme vad gäller digitala tjänster och användning medan den digitala utvecklingen inom socialtjänsten är mer komplex och har inte kommit lika långt. Men ser man till samordning av system och begrepp är förhållandet det motsatta: Socialtjänsten har kommit längre, medan digitaliseringen i skolan i högre grad bygger på lokala lösningar. För att Storstockholm ska vara ledande i utvecklingen behöver digitaliseringsfrågorna vara en del av verksamhetsutvecklingen. Invånarna förväntar sig en god service från den offentliga sektorn också genom de digitala kontaktvägarna: de förväntar sig att det ska vara enkelt att ta del av offentlig information, starta företag, komma i kontakt med vården eller planera en ombyggnad av bostaden. För kommunerna är det viktigt att utveckla användaranpassade digitala verktyg som utgår från individens behov och livshändelser. Men digitaliseringen handlar också om förändrade arbetssätt och effektivisering i kommunala verksamheter. Digitala tjänster som utgår från individens behov behöver vara samordnade och organisationsövergripande användningen av digitala tjänster följer inte kommun- och organisationsgränser. En grundläggande förutsättning för organisationsöverskridande digital samverkan och service är att infrastruktur, system och tjänster fungerar tillsammans. 28 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

29 ÖPPENHET OCH DIGITALISERING FOKUS Skapa gemensamma förutsättningar för tillgång till och utbyte av information. Stödja införande av digitala lösningar i kommunernas verksamheter och i samverkan med landstinget. UPPFÖLJNING Årlig kartläggning av e-utvecklingen i Stockholms län inom stora delar av kommunernas verksamhetsområden genom att kommunerna gör en självskattning. Följa e-utvecklingen i länet för att kunna prioritera insatser. Omvärldsbevakning vad får den nationella utvecklingen inom området för konsekvenser för regionen och kommunerna? Det finns många utmaningar i arbetet med att hitta digitala vägar till morgondagens välfärd, men framförallt finns det stora möjligheter. Ambitionen är att Storstockholm ska vara ledande inom digitaliseringens område. SAMARBETE INOM REGIONEN SKA HA FÖLJANDE FEM TEMAN SOM VÄGVISARE INVÅNARFOKUS ÖPPENHET OCH TRANSPARENS EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE INFRASTRUKTUR OCH INTEROPERABILITET, DET VILL SÄGA FÖRMÅGAN HOS IT-SYSTEM ATT FUNGERA TILLSAMMANS OCH UTBYTA INFORMATION REGIONAL UTVECKLING OCH INNOVATION KSL VERKSAMHETSPROGRAM

30 BO OCH VERKA Den fysiska platsen, den fysiska miljön som invånare och företag verkar i, är kärnan i Storstockholms långsiktiga utveckling. För att regionens utveckling ska fortsätta är en förutsättning att det är attraktivt att leva här. Det kräver fungerande infrastruktur för till exempel effektiva transporter men också fungerande vattenförsörjning, tillgång till anläggningar och områden för avkoppling, fritid och kultur. 30 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

31

32 BO OCH VERKA MÅL Ökad attraktivitet för Storstockholm som livsplats. En utvecklad funktionell region där invånarna och företagen har tillgång till effektiva transporter och attraktiva bostäder. UTMANINGAR Stark positiv befolkningsutveckling bidrar till kapacitetsproblem i transportsystem och bostäder vilket i sin tur ger stora investeringsbehov. Ökad miljöbelastning till följd av stark ekonomisk tillväxt och ökad energiförbrukning. Tydlig och växande bostadssegregation. Ökad energianvändning och CO2-utsläpp inom transportsektorn. En ökande varukonsumtion bidrar till ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Risk att klimatförändringar gör att saltvatten tränger in i länets färskvattenförsörjning. Under tusentals år har människor sökt sig till Stockholmsregionen. Ett fördelaktigt geografiskt läge, god tillgång till transporter och en hög täthet mellan människor och kapital har bidragit till Storstockholms gynnsamma utveckling och är viktiga också i dagens samhälle. En av Storstockholms styrkor ligger i den stora geografiska närheten och tätheten mellan invånare och företag. Det skapar goda förutsättningar att bygga upp effektiva transportinfrastrukturer och hållbara system för energiförsörjning. Men det moderna samhället för med sig andra, mer komplexa, utmaningar. Den övergripande utmaningen för den fortsatta utvecklingen är att kunna växa utan att det sker på bekostnad av allt det som gör regionen attraktiv. KSL ska tillsammans med kommunerna sträva efter att finna långsiktiga lösningar på regionens utmaningar. Lösningar som tar hänsyn till hur kommunerna inom regionen är beroende av varandra och av omvärlden. Gemensamma, resurssnåla regionala lösningar skapar ofta högre effektivitet och lägre kostnader för kommunerna och deras invånare. BOSTÄDER OCH TRANSPORTER NYCKELFAKTORER FÖR TILLVÄXT Att det finns bostäder är en av de viktigaste förutsättningarna för regionens utveckling. Brist på bostäder leder till högre omkostnader för invånarna och gör det svårare för företagen att attrahera kvalificerad arbetskraft. En annan nyckelfaktor för regionens utveckling är transportsystemen. Det är avgörande med effektiva transporter både inom regionen och till omvärlden. En del i detta arbete är att finna lösningar som skapar ett fungerande regionalt samspel mellan byggande av bostäder och utvecklingen av transportsystem i regionen. Att säkerställa att nya bostadsområden kan nås av kollektivtrafik är i hög grad en regional frågeställning. En annan del är utveckling av trafikslag som inte ökar belastningen på miljö och klimat som till exempel arbetet för att underlätta transporter med cykel mellan olika delar av Storstockholm. Inom dessa områden är ett väl fungerande samspel i regionen avgörande. Detta arbete bör bedrivas ur ett tvärsektoriellt perspektiv där utmaningar på ett område kan utgöra en potential för ett annat. MEN ÄVEN TILLGÅNGEN PÅ ENERGI, VATTEN OCH HANTERING AV AVFALL En stor del av de utmaningar som är kopplade till den fysiska platsen kan inte lösas lokalt. Ett exempel är vattenförsörjningen där Mälaren är en central strategisk resurs för många av länets kommuner. Samtidigt är det en resurs för hela Mälardalen, där ett utsläpp någonstans i vattensystemet riskerar att påverka utvecklingen i hela regionen. Ett annat exempel är energiförsörjningen som är beroende av produktion av el och fossila bränslen utanför regionen. Samtidigt bidrar energianvändningen och transporter i sin tur till den globala uppvärmningen vilket hotar möjligheterna till de levnadsförutsättningar som vi har idag. Samarbete för att finna effektiva och hållbara tekniska lösningar skapar stora möjligheter till att möta dessa utmaningar. Viktiga strukturer 32 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

33 BO OCH VERKA FOKUS Bidra till förutsättningar för effektiva transportsystem, infrastruktur och bostäder. Bidra till en tillväxt som inte ökar belastningen på klimat, miljö och naturmiljöer. Bidra till regionala lösningar som tillvaratar potentialen i digitalisering och tillgängliggörande av kommunernas data. Bidra till kunskapsuppbyggnad och lärande för utvecklingen av en hållbar och attraktiv region. NYCKELTAL Koldioxidutsläpp per invånare (ton CO 2 ekvivalenter, per person och år). Andel återvunnet avfall av total mängd producerat avfall. Andel resande per trafikslag (andel av totalvolym per år). Antal nya bostäder per år (upplåtelseform, byggnadstyp, geografisk fördelning). Bidra till lösningar som underlättar för invånarna att ta del av regionens samlade utbud av kultur och fritid. som KSL ansvarar för inom detta område är Rådet för Vatten och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS-rådet), Energi och klimatrådgivningen och Stockholmsregionens Avfallsråd STAR. TVÄRSEKTORIELLT SAMARBETE FÖR GEMENSAM UTVECKLING Regionen har flera styrkeområden som kan användas för att möta de utmaningar som följer av tillväxten. Ett är betydande resurser för forskning och utveckling. Ett annat är regionens livskraftiga näringsliv. Utvecklingen mot ett allt mer tjänstedominerat näringsliv ger andra möjligheter än i en region dominerad av energikrävande basindustri. En central del i detta arbete bör också vara att använda Storstockholms styrkor: regionens universitet, högskolor och näringsliv, en grupp av aktörer som kan bidra med konkreta lösningar. Att verka för att utveckla samspelet mellan kommuner och andra aktörer i samhället är en väg som kan bidra till nya lösningar för gemensamma samhällsutmaningar. En annan del i arbetet är att genom utvecklad dialog med högskolor och universitet uppmärksamma kommunernas behov gällande tillgången på kvalificerad arbetskraft. DIGITALISERING GER NYA MÖJLIGHETER Digitalisering och tillgång till öppna data är ett område där kommunerna kan spela en viktig roll. Kommunerna lägger årligen stora resurser på att samla in och bearbeta olika data som beskriver förutsättningarna i den fysiska miljön. Dessa data innebär också en potential för nya tekniska lösningar med ett värde för både invånarna och för kommersiella aktörer. KSL ansvarar för Geodatarådet, som har en viktig roll i det regionala arbetet med digital information av strategisk betydelse för samhällsbyggnad och planering. RÖRLIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET I REGIONEN För att Storstockholm ska kunna behålla sin starka position som en attraktiv och innovativ plats att leva på krävs mer än en fungerande arbetsmarknad: det handlar också om att kunna erbjuda invånarna en stimulerande fritid. Det finns en global konkurrens om den mest attraktiva arbetskraften. Vinnare i denna konkurrens är de regioner som kan erbjuda fungerande lösningar på de behov som följer av livets olika faser från barndom till ålderdom. Storstockholm har genom sin täthet på många sätt mycket bättre förutsättningar än andra delar av landet att erbjuda ett stort utbud av aktiviteter som gör regionen attraktiv att leva i. Samtidigt finns det administrativa hinder som motverkar invånarnas möjlighet att ta del av det samlade utbudet. Att finna lösningar gynnar de befintliga invånarna och är av intresse för de som kan tänka sig att välja att flytta till regionen. KSL har en roll att leda utvecklingsprocesser där invånarnas möjligheter att ta del av regionens samlade utbud ökas. Det kan konkret handla om mellankommunala samarbeten som möjliggör interkommunal tillgänglighet. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

34 Storsthlm i EU Stockholms stad, Stockholms läns landsting och kommunerna genom KSL, har bildat Stockholmsregionens Europaförening (SEF). Föreningens ska samordna och främja medlemmarnas gemensamma politiska intressen genom att samverka i frågor som rör regionens förhållande till EU. Kommunerna är representerade i föreningens styrelse genom KSL. Utifrån Stockholmsregionens prioriterade frågor verkar SEF för att påverka EU:s politik och programinnehåll i en riktning som är gynnsam för Storstockholm. SEF:s verksamhet fokuserar på de EU-frågor som är av särskilt intresse för Storstockholm och där regionen kan ha en annan uppfattning än andra aktörer i Sverige. STORSTOCKHOLM HAR EN POSITIV GRUNDSYN PÅ EU-SAMARBETET OCH SER MED FÖRVÄNTAN FRAM EMOT DEN FÖRNYELSE AV EU SOM NYA EU-KOMMISSIONEN UTLOVAR PÅ GRUNDVAL AV SITT PROGRAM FÖR SYSSEL- SÄTTNING, TILLVÄXT, RÄTTVISA OCH DEMOKRATISK FÖRÄNDRING. Bevaknings- och påverkansarbetet bör även i fortsättningen fokuseras på EU-initiativ som begränsar eller möjliggör för den växande Stockholmsregionen att utvecklas. Stockholmsregionen vill vara med och påverka EU:s initiativ där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmonisering och gemensamma regleringar eller lagförslag utgör hot eller möjligheter samt får stora ekonomiska konsekvenser för Stockholmsregionen. Det är viktigt att EU:s institutioner får information om hur förslag och beslut kan komma att påverka regionen och att beslut fattas på rätt nivå. Dessutom kan Stockholmsregionen bidra med goda exempel på lösningar på de utmaningar som lyfts till EU-nivån. De konkreta prioriteringarna för arbetet läggs fast i den årliga verksamhetsplanen. 34 KSL VERKSAMHETSPROGRAM

35 Finansiering av verksamheten Den viktigaste resursinsatsen sker genom varje kommuns direkta medverkan i förbundets arbete. Varje år deltar hundratals representanter för länets kommuner i nätverk, styrgrupper och arbetsgrupper. Det utgör den största delen av förbundets arbete. Sett till reda pengar sker finansieringen genom förbundsavgifter som tas ut i förhållande till kommunernas samlade skatte- och statsbidragsintäkter. Förbundsmötet anger ett tak för förbundsavgifterna under mandatperioden och den årliga utdebiteringen fastställs av styrelsen i samband med beslut om det kommande årets verksamhetsplan och budget. GYMNASIEANTAGNINGEN STOCKHOLMS LÄN (GSL) Finansieras genom ett särskilt avtal där kostnaden sätts i förhållande till antalet folkbokförda 16-åringar i respektive kommun. Sedan 2007 är kostnaden 521 kr per 16-åring. Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) är också reglerad i avtal och kostnaden är 4 kr för varje elev som är placerad i gymnasieskola. FÖR MANDATPERIODEN ÄR TAKET OFÖRÄNDRAT 0,5 PROMILLE AV KOMMUNERNAS SAMLADE SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER. KSL VERKSAMHETSPROGRAM

36 GULLERS GRUPP