Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr

Sida 1 (6) Vår kontakt: Torbjörn Andersson Telefon 010-448 13 42 torbjorn.a.andersson@skanska.se Skanska 0Asfalt och Betong AB Marknadsfunktion Ytterligare komplettering Version 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Box 22067 104 22 Stockholm Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr 5511-24778-2014 Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen i Stockholms län har i beslut den 16 december 2015, förelagt Skanska Asfalt och Betong AB (Skanska), att senast den 15 januari 2016 lämna kompletterande uppgifter i ärende gällande hamn- och krossverksamhet, Näsby 3:24 i Nykvarns kommun. Skanska har i mejl från Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2015, meddelats anstånd med att inkomma med förelagd komplettering till den 1 mars 2016. Komplettering i enlighet med föreläggandet lämnas nedan. Numreringen följer numrering i föreläggandet. Kommunikation i detta ärende ska ske med: Torbjörn Andersson Skanska Asfalt och Betong AB Kämpevägen 32 553 02 Jönköping Tel: 010-448 13 42 Mobil: 070-380 59 78 E-post: torbjorn.a.andersson@skanska.se

Sida 2 (6) Komplettering 1. Tillstånd till hamnverksamhet för att ta emot berg i samband med anläggande av Förbifart Stockholm m.m. har meddelats av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för verksamhet vid: Hamn Verksamhetsutövare Tillstånd till Enhörna/Underås Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring och återvinning av entreprenadberg med högst 100000 ton per år, dock att sådan införsel, mellanlagring och återvinning får uppgå till högst 500000 ton per år under högst sju år av tillståndstiden (Mål nr M 3724-10). Löten Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt 100000 ton per år, dock högst 2,4 miljoner ton per år vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr 4816-14). Slagsta Skanska Asfalt och Betong AB Domstolen har i domskäl redogjort för att man inte funnit tillräckliga skäl att uttryckligen begränsa tillståndet avseende mängd. Av uppgifter som Skanska lämnat i målet framgår dock att det handlar om i storleksordningen 2,5 miljoner ton bergmaterial (Mål nr 3882-15). Toresta NCC Roads AB Hamnverksamhet med mottagning av totalt högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter samt utlastning av totalt högst 500000 ton av det mottagna materialet (Mål nr 3337-15). Av de meddelade tillstånden enligt ovan, är det vid skrivande stund endast Sand & Grus AB Jehanders tillstånd vid Enhörna/Underås som vunnit laga kraft.

Sida 3 (6) 2. Skanska har såväl i samråd som i tillståndsansökan redogjort för sina planer att använda befintlig banvall för in- och uttransporter under den tid som projekt pågår. Varken under samrådet eller i remissförfarandet vid Miljöprövningsdelegationens prövning av ansökan, har det framgått att Nykvarns kommun, som fastighetsägare till banvallen, inte skulle medge ett användande av densamma i enlighet med Skanskas planer. Med anledning av rubricerat föreläggande har Skanska åter tagit kontakt med Nykvarns kommun för att försöka få ett besked i frågan. Det framgår av den kommunikation som förevarit med samhällsbyggnadschef Bengt Andersson, se bilaga 1, att kommunen inte är inte positiv till att upplåta banvallen för tunga transporter under, som de menar, så lång tid som fallet skulle vara under pågående byggnation av Förbifart Stockholm. 3. En situationsplan över hamnområdet i Taxinge, som beskriver hur hamnområdet kan utformas (MPD efterlyser en redovisning i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är enligt Skanskas mening inte motiverad. Den planerade hamnverksamheten i Taxinge kommer att bedrivas vid en befintlig kaj, och därmed är också förutsättningarna för utformning givna på förhand. Den situationsplan som inlämnats i samband med ansökan är enligt Skanska bedömning en väl grundad och inmätt plan över befintlig kaj. I Slagsta är förhållandena helt annorlunda, då det i det fallet, förutom förstärkning av befintlig kaj, handlar om anlägga en pontonkaj innebärande pålning inom vattenområde. För att ge en tydligare bild av hur hamn, fartyg, transportband samt bullervall ungefärligen kommer att utformas och gestalta sig i terrängen, har dock Sweco Architects på uppdrag av Skanska, i enlighet med MDP:s föreläggande, låtit 3D modellera densamma, se bilaga 2. 4. En redovisning i efterbehandlingsplan hur verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas efter avslutad ansökt verksamhet (MPD efterlyser en efterbehandlingsplan i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är inte aktuell. Det går inte att jämföra den ansökta verksamheten i Taxinge, med den ansökta verksamheten i Slagsta, då verksamheten i Slagsta innefattar anläggningar i hamnen (pontonkaj m.m.), vilka ska rivas ut efter det att verksamheten avslutas. I Taxinge är det enda som kommer att hända efter det att verksamheten avslutas att transportbandet monteras ned och att det upplagsplatser uppe på berget återgår till skogsmark. 5. På uppdrag av Skanska har, i enlighet med MDP:s föreläggande, WSP Environmental låtit genomföra en utredning för att titta på bl.a. potentiell mängd föroreningar och andra möjliga alternativ att rena och leda bort dagvatten från verksamheten. Utredningen presenteras i bilaga 3. Slutsatserna från utredningen är att val av metod för rening av dagvatten med avseende på kväveföroreningar bör ställas i relation till förväntad mängd kväve i vattnet samt omgivande naturs naturliga förmåga att tillgodogöra sig lättillgängligt kväve. Hur höga halter kväve som faktiskt kommer rinna av från upplagsområdet

Sida 4 (6) går dock inte med säkerhet att besvara innan verksamheten är igång och provtagning har genomförts på utgående vatten. Detta då mängd kväve på de sprängstensmassor som planeras tas emot i Taxinge är beroende av en mängd olika faktorer som uppstår i samband med sprängningarna som sker vid tunnlarna, vilket är en verksamhet som Skanska inte kommer kunna påverka. När bergmassorna är på plats i Taxinge så är den största påverkande faktorn till halter av kväve i dagvatten nederbördsmängd, och inte heller denna aspekt går att kontrollera. Med detta som bakgrund har utflödesberäkningar från upplags- och omlastningsområdet genomförts. Detta för att, i kombination med en uppskattning av utgående halter av kväve, bedöma hur väl en reningslösning med enbart en konstruerad våtmark respektive en sedimentationsdamm kombinerat med en konstruerad våtmark skulle fungera. Resultatet av beräkningarna, vilka redovisas i sin helhet i bilaga 3 med bilagor, visar att föreslagna lösningar maximalt kan generera en reningseffekt på ca 60-70% av allt kväve som avrinner från upplags- /omlastningsytan för färdigt material. Detta motsvarar halter på omkring 2 mg Ntot/l i utgående vatten från verksamheten, vilket är i nivå med Stockholms läns förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Vad som är en rimlig halt att tillåta verksamheten släppa ut till en recipient bör variera beroende på förväntade halter av kväve samt omgivande natur. I Taxinge består omgivningarna av skog med mycket växtlighet som kan tillgodogöra sig kväve som näring, samt en del åkermark. Efter behandling planeras dagvatten från verksamhetsområdet att avledas till ett dike vilket mynnar ut i en naturlig våtmark innan vattnet så småningom når Mälaren. Det kan rimligen antas att såväl diket, som den naturliga våtmarken, har en viss kväverenande förmåga vilket kommer reducera halten av kväve ytterligare i det dagvatten som Skanskas planerade verksamhet i Taxinge kommer att generera, innan det når Mälaren. 6. Tillsynsmyndighet i det aktuella fallet är Generalläkaren. Efter avslutade efterbehandlingsåtgärder, vilka redovisats av Skanska i komplettering daterad den 5 juni 2015, begärde Generalläkaren att Fortifikationsverket skulle inkomma med kompletterande uppgifter. Efter det att Generalläkaren inkommit med uppgifterna, avslutade Generalläkaren ärendet, se bilaga 4. 7. Bullerberäkningarna är grundade på att portarna till bergrummet är öppna, vilket också redovisades för MPD vid syn i fält den 3 november 2015. 8. I utförd bullerutredning till ansökan redovisas i bilagorna en punktkälla, vilken innefattar såväl buller från fartygens hjälpmotorer samt buller från verksamhet i samband lossning/lastning av fartyg på fastigheten Näsby 3:24 (2). 9. Den punktkälla på Lilla Härnöns södra del som redovisas i bilagor till den bullerutredning vilken bilagts Skanskas ansökan, avser bostad på fastigheten Härnötorp 1:1. Som framgår av bilaga 2 till bullerutredningen är det beräknade värdet 47 db(a).

Sida 5 (6) Vid tiden för bullerutredningen, var inte någon bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 redovisad, se bl.a. fastighetskarta i bilaga 1 till bilaga 2 till samrådsredogörelse till ansökan. Vid mätning att avståndet från hamn på fastigheten Näsby 3:24 (2) till bostad på fastigheten Härnötorp 1:1 framgår emellertid att detta avstånd uppgår till ca 335 meter, medan avståndet från hamn till bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 uppgår till ca 420 meter. Den förväntade bullernivån på den senare fastigheten kommer därmed att vara lägre än de 47 db(a) som är redovisade för fastigheten Härnötorp 1:1. 10. På uppdrag av Skanska, har ÅF-Infrastructure AB, inspekterat aktuell bro, se bilaga 5. Utlåtandet efter inspektionen sammanfattas med att ÅF bedömer att landfästena i sten är i gott skick och de kan behållas vid en eventuell ombyggnad av bron. Detta innebär att ingen inverkan på vattenområdet under bron behöver göras. Brons överbyggnad (stålbalkar och trädäck) bör enligt ÅF bytas ut och anpassas efter de nya lastförhållandena. Vid inspektionen var det högvatten så delar av landfästena stod under vatten och kunde inte inspekteras. ÅF rekommenderar att inspektion av dessa delar sker vid lågvatten eller med dykare innan ett slutgiltigt beslut om ombyggnad fattas. Skanska kommer att kontakta ÅF för ytterligare inspektion vid lågvattenförhållanden, innan en eventuell ombyggnad sker. Skanska vill förtydliga att Taxingeån med omgivande vegetation inte omfattas av biotopskydd, utan att den av Skogsstyrelsen är utpekad som en nyckelbiotop. Det är en väsentlig skillnad. Karaktären är enligt Skogsstyrelsen ett vattendrag med ett slingrande lopp och en tydlig vegetationszonering, med en tämligen allmän förekomst av äldre klibbalar och element av enstaka äldre lövträd av andra arter, såsom asp, alm, ask och skogslind. Som framgick vid syn i fält den 3 november 2015, och vilket då diskuterades med MPD, kommer inte nyckelbiotopen att påverkas av arbetet med att byta ut brons överbyggnad, då aktuell vegetation (träd) växer på ett sådant avstånd från bron, att de inte kommer att beröras av arbete enligt ovan. 11. Transportbandet kommer att drivas med el. Skanska Asfalt och Betong AB

Sida 6 (6) Bilagor: 1. E-post från samhällsbyggnadschef, Bengt Andersson, Nykvarns kn ang. banvallen 2. 3D gestaltning av hamn, fartyg, transportband samt bullervall, Sweco Architects AB 3. Kväveutredning, WSP Environmental 4. Beslut från Generalläkaren 5. Inspektion av bro med utlåtande, ÅF-Infrastructure AB

Sida 1 (6) Vår kontakt: Torbjörn Andersson Telefon 010-448 13 42 torbjorn.a.andersson@skanska.se Skanska 0Asfalt och Betong AB Marknadsfunktion Ytterligare komplettering Version 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Box 22067 104 22 Stockholm Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr 5511-24778-2014 Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen i Stockholms län har i beslut den 16 december 2015, förelagt Skanska Asfalt och Betong AB (Skanska), att senast den 15 januari 2016 lämna kompletterande uppgifter i ärende gällande hamn- och krossverksamhet, Näsby 3:24 i Nykvarns kommun. Skanska har i mejl från Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2015, meddelats anstånd med att inkomma med förelagd komplettering till den 1 mars 2016. Komplettering i enlighet med föreläggandet lämnas nedan. Numreringen följer numrering i föreläggandet. Kommunikation i detta ärende ska ske med: Torbjörn Andersson Skanska Asfalt och Betong AB Kämpevägen 32 553 02 Jönköping Tel: 010-448 13 42 Mobil: 070-380 59 78 E-post: torbjorn.a.andersson@skanska.se

Sida 2 (6) Komplettering 1. Tillstånd till hamnverksamhet för att ta emot berg i samband med anläggande av Förbifart Stockholm m.m. har meddelats av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för verksamhet vid: Hamn Verksamhetsutövare Tillstånd till Enhörna/Underås Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring och återvinning av entreprenadberg med högst 100000 ton per år, dock att sådan införsel, mellanlagring och återvinning får uppgå till högst 500000 ton per år under högst sju år av tillståndstiden (Mål nr M 3724-10). Löten Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt 100000 ton per år, dock högst 2,4 miljoner ton per år vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr 4816-14). Slagsta Skanska Asfalt och Betong AB Domstolen har i domskäl redogjort för att man inte funnit tillräckliga skäl att uttryckligen begränsa tillståndet avseende mängd. Av uppgifter som Skanska lämnat i målet framgår dock att det handlar om i storleksordningen 2,5 miljoner ton bergmaterial (Mål nr 3882-15). Toresta NCC Roads AB Hamnverksamhet med mottagning av totalt högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter samt utlastning av totalt högst 500000 ton av det mottagna materialet (Mål nr 3337-15). Av de meddelade tillstånden enligt ovan, är det vid skrivande stund endast Sand & Grus AB Jehanders tillstånd vid Enhörna/Underås som vunnit laga kraft.

Sida 3 (6) 2. Skanska har såväl i samråd som i tillståndsansökan redogjort för sina planer att använda befintlig banvall för in- och uttransporter under den tid som projekt pågår. Varken under samrådet eller i remissförfarandet vid Miljöprövningsdelegationens prövning av ansökan, har det framgått att Nykvarns kommun, som fastighetsägare till banvallen, inte skulle medge ett användande av densamma i enlighet med Skanskas planer. Med anledning av rubricerat föreläggande har Skanska åter tagit kontakt med Nykvarns kommun för att försöka få ett besked i frågan. Det framgår av den kommunikation som förevarit med samhällsbyggnadschef Bengt Andersson, se bilaga 1, att kommunen inte är inte positiv till att upplåta banvallen för tunga transporter under, som de menar, så lång tid som fallet skulle vara under pågående byggnation av Förbifart Stockholm. 3. En situationsplan över hamnområdet i Taxinge, som beskriver hur hamnområdet kan utformas (MPD efterlyser en redovisning i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är enligt Skanskas mening inte motiverad. Den planerade hamnverksamheten i Taxinge kommer att bedrivas vid en befintlig kaj, och därmed är också förutsättningarna för utformning givna på förhand. Den situationsplan som inlämnats i samband med ansökan är enligt Skanska bedömning en väl grundad och inmätt plan över befintlig kaj. I Slagsta är förhållandena helt annorlunda, då det i det fallet, förutom förstärkning av befintlig kaj, handlar om anlägga en pontonkaj innebärande pålning inom vattenområde. För att ge en tydligare bild av hur hamn, fartyg, transportband samt bullervall ungefärligen kommer att utformas och gestalta sig i terrängen, har dock Sweco Architects på uppdrag av Skanska, i enlighet med MDP:s föreläggande, låtit 3D modellera densamma, se bilaga 2. 4. En redovisning i efterbehandlingsplan hur verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas efter avslutad ansökt verksamhet (MPD efterlyser en efterbehandlingsplan i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är inte aktuell. Det går inte att jämföra den ansökta verksamheten i Taxinge, med den ansökta verksamheten i Slagsta, då verksamheten i Slagsta innefattar anläggningar i hamnen (pontonkaj m.m.), vilka ska rivas ut efter det att verksamheten avslutas. I Taxinge är det enda som kommer att hända efter det att verksamheten avslutas att transportbandet monteras ned och att det upplagsplatser uppe på berget återgår till skogsmark. 5. På uppdrag av Skanska har, i enlighet med MDP:s föreläggande, WSP Environmental låtit genomföra en utredning för att titta på bl.a. potentiell mängd föroreningar och andra möjliga alternativ att rena och leda bort dagvatten från verksamheten. Utredningen presenteras i bilaga 3. Slutsatserna från utredningen är att val av metod för rening av dagvatten med avseende på kväveföroreningar bör ställas i relation till förväntad mängd kväve i vattnet samt omgivande naturs naturliga förmåga att tillgodogöra sig lättillgängligt kväve. Hur höga halter kväve som faktiskt kommer rinna av från upplagsområdet

Sida 4 (6) går dock inte med säkerhet att besvara innan verksamheten är igång och provtagning har genomförts på utgående vatten. Detta då mängd kväve på de sprängstensmassor som planeras tas emot i Taxinge är beroende av en mängd olika faktorer som uppstår i samband med sprängningarna som sker vid tunnlarna, vilket är en verksamhet som Skanska inte kommer kunna påverka. När bergmassorna är på plats i Taxinge så är den största påverkande faktorn till halter av kväve i dagvatten nederbördsmängd, och inte heller denna aspekt går att kontrollera. Med detta som bakgrund har utflödesberäkningar från upplags- och omlastningsområdet genomförts. Detta för att, i kombination med en uppskattning av utgående halter av kväve, bedöma hur väl en reningslösning med enbart en konstruerad våtmark respektive en sedimentationsdamm kombinerat med en konstruerad våtmark skulle fungera. Resultatet av beräkningarna, vilka redovisas i sin helhet i bilaga 3 med bilagor, visar att föreslagna lösningar maximalt kan generera en reningseffekt på ca 60-70% av allt kväve som avrinner från upplags- /omlastningsytan för färdigt material. Detta motsvarar halter på omkring 2 mg Ntot/l i utgående vatten från verksamheten, vilket är i nivå med Stockholms läns förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Vad som är en rimlig halt att tillåta verksamheten släppa ut till en recipient bör variera beroende på förväntade halter av kväve samt omgivande natur. I Taxinge består omgivningarna av skog med mycket växtlighet som kan tillgodogöra sig kväve som näring, samt en del åkermark. Efter behandling planeras dagvatten från verksamhetsområdet att avledas till ett dike vilket mynnar ut i en naturlig våtmark innan vattnet så småningom når Mälaren. Det kan rimligen antas att såväl diket, som den naturliga våtmarken, har en viss kväverenande förmåga vilket kommer reducera halten av kväve ytterligare i det dagvatten som Skanskas planerade verksamhet i Taxinge kommer att generera, innan det når Mälaren. 6. Tillsynsmyndighet i det aktuella fallet är Generalläkaren. Efter avslutade efterbehandlingsåtgärder, vilka redovisats av Skanska i komplettering daterad den 5 juni 2015, begärde Generalläkaren att Fortifikationsverket skulle inkomma med kompletterande uppgifter. Efter det att Generalläkaren inkommit med uppgifterna, avslutade Generalläkaren ärendet, se bilaga 4. 7. Bullerberäkningarna är grundade på att portarna till bergrummet är öppna, vilket också redovisades för MPD vid syn i fält den 3 november 2015. 8. I utförd bullerutredning till ansökan redovisas i bilagorna en punktkälla, vilken innefattar såväl buller från fartygens hjälpmotorer samt buller från verksamhet i samband lossning/lastning av fartyg på fastigheten Näsby 3:24 (2). 9. Den punktkälla på Lilla Härnöns södra del som redovisas i bilagor till den bullerutredning vilken bilagts Skanskas ansökan, avser bostad på fastigheten Härnötorp 1:1. Som framgår av bilaga 2 till bullerutredningen är det beräknade värdet 47 db(a).

Sida 5 (6) Vid tiden för bullerutredningen, var inte någon bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 redovisad, se bl.a. fastighetskarta i bilaga 1 till bilaga 2 till samrådsredogörelse till ansökan. Vid mätning att avståndet från hamn på fastigheten Näsby 3:24 (2) till bostad på fastigheten Härnötorp 1:1 framgår emellertid att detta avstånd uppgår till ca 335 meter, medan avståndet från hamn till bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 uppgår till ca 420 meter. Den förväntade bullernivån på den senare fastigheten kommer därmed att vara lägre än de 47 db(a) som är redovisade för fastigheten Härnötorp 1:1. 10. På uppdrag av Skanska, har ÅF-Infrastructure AB, inspekterat aktuell bro, se bilaga 5. Utlåtandet efter inspektionen sammanfattas med att ÅF bedömer att landfästena i sten är i gott skick och de kan behållas vid en eventuell ombyggnad av bron. Detta innebär att ingen inverkan på vattenområdet under bron behöver göras. Brons överbyggnad (stålbalkar och trädäck) bör enligt ÅF bytas ut och anpassas efter de nya lastförhållandena. Vid inspektionen var det högvatten så delar av landfästena stod under vatten och kunde inte inspekteras. ÅF rekommenderar att inspektion av dessa delar sker vid lågvatten eller med dykare innan ett slutgiltigt beslut om ombyggnad fattas. Skanska kommer att kontakta ÅF för ytterligare inspektion vid lågvattenförhållanden, innan en eventuell ombyggnad sker. Skanska vill förtydliga att Taxingeån med omgivande vegetation inte omfattas av biotopskydd, utan att den av Skogsstyrelsen är utpekad som en nyckelbiotop. Det är en väsentlig skillnad. Karaktären är enligt Skogsstyrelsen ett vattendrag med ett slingrande lopp och en tydlig vegetationszonering, med en tämligen allmän förekomst av äldre klibbalar och element av enstaka äldre lövträd av andra arter, såsom asp, alm, ask och skogslind. Som framgick vid syn i fält den 3 november 2015, och vilket då diskuterades med MPD, kommer inte nyckelbiotopen att påverkas av arbetet med att byta ut brons överbyggnad, då aktuell vegetation (träd) växer på ett sådant avstånd från bron, att de inte kommer att beröras av arbete enligt ovan. 11. Transportbandet kommer att drivas med el. Skanska Asfalt och Betong AB

Sida 6 (6) Bilagor: 1. E-post från samhällsbyggnadschef, Bengt Andersson, Nykvarns kn ang. banvallen 2. 3D gestaltning av hamn, fartyg, transportband samt bullervall, Sweco Architects AB 3. Kväveutredning, WSP Environmental 4. Beslut från Generalläkaren 5. Inspektion av bro med utlåtande, ÅF-Infrastructure AB

Sida 1 (6) Vår kontakt: Torbjörn Andersson Telefon 010-448 13 42 torbjorn.a.andersson@skanska.se Skanska 0Asfalt och Betong AB Marknadsfunktion Ytterligare komplettering Version 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Box 22067 104 22 Stockholm Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr 5511-24778-2014 Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen i Stockholms län har i beslut den 16 december 2015, förelagt Skanska Asfalt och Betong AB (Skanska), att senast den 15 januari 2016 lämna kompletterande uppgifter i ärende gällande hamn- och krossverksamhet, Näsby 3:24 i Nykvarns kommun. Skanska har i mejl från Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2015, meddelats anstånd med att inkomma med förelagd komplettering till den 1 mars 2016. Komplettering i enlighet med föreläggandet lämnas nedan. Numreringen följer numrering i föreläggandet. Kommunikation i detta ärende ska ske med: Torbjörn Andersson Skanska Asfalt och Betong AB Kämpevägen 32 553 02 Jönköping Tel: 010-448 13 42 Mobil: 070-380 59 78 E-post: torbjorn.a.andersson@skanska.se

Sida 2 (6) Komplettering 1. Tillstånd till hamnverksamhet för att ta emot berg i samband med anläggande av Förbifart Stockholm m.m. har meddelats av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för verksamhet vid: Hamn Verksamhetsutövare Tillstånd till Enhörna/Underås Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring och återvinning av entreprenadberg med högst 100000 ton per år, dock att sådan införsel, mellanlagring och återvinning får uppgå till högst 500000 ton per år under högst sju år av tillståndstiden (Mål nr M 3724-10). Löten Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt 100000 ton per år, dock högst 2,4 miljoner ton per år vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr 4816-14). Slagsta Skanska Asfalt och Betong AB Domstolen har i domskäl redogjort för att man inte funnit tillräckliga skäl att uttryckligen begränsa tillståndet avseende mängd. Av uppgifter som Skanska lämnat i målet framgår dock att det handlar om i storleksordningen 2,5 miljoner ton bergmaterial (Mål nr 3882-15). Toresta NCC Roads AB Hamnverksamhet med mottagning av totalt högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter samt utlastning av totalt högst 500000 ton av det mottagna materialet (Mål nr 3337-15). Av de meddelade tillstånden enligt ovan, är det vid skrivande stund endast Sand & Grus AB Jehanders tillstånd vid Enhörna/Underås som vunnit laga kraft.

Sida 3 (6) 2. Skanska har såväl i samråd som i tillståndsansökan redogjort för sina planer att använda befintlig banvall för in- och uttransporter under den tid som projekt pågår. Varken under samrådet eller i remissförfarandet vid Miljöprövningsdelegationens prövning av ansökan, har det framgått att Nykvarns kommun, som fastighetsägare till banvallen, inte skulle medge ett användande av densamma i enlighet med Skanskas planer. Med anledning av rubricerat föreläggande har Skanska åter tagit kontakt med Nykvarns kommun för att försöka få ett besked i frågan. Det framgår av den kommunikation som förevarit med samhällsbyggnadschef Bengt Andersson, se bilaga 1, att kommunen inte är inte positiv till att upplåta banvallen för tunga transporter under, som de menar, så lång tid som fallet skulle vara under pågående byggnation av Förbifart Stockholm. 3. En situationsplan över hamnområdet i Taxinge, som beskriver hur hamnområdet kan utformas (MPD efterlyser en redovisning i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är enligt Skanskas mening inte motiverad. Den planerade hamnverksamheten i Taxinge kommer att bedrivas vid en befintlig kaj, och därmed är också förutsättningarna för utformning givna på förhand. Den situationsplan som inlämnats i samband med ansökan är enligt Skanska bedömning en väl grundad och inmätt plan över befintlig kaj. I Slagsta är förhållandena helt annorlunda, då det i det fallet, förutom förstärkning av befintlig kaj, handlar om anlägga en pontonkaj innebärande pålning inom vattenområde. För att ge en tydligare bild av hur hamn, fartyg, transportband samt bullervall ungefärligen kommer att utformas och gestalta sig i terrängen, har dock Sweco Architects på uppdrag av Skanska, i enlighet med MDP:s föreläggande, låtit 3D modellera densamma, se bilaga 2. 4. En redovisning i efterbehandlingsplan hur verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas efter avslutad ansökt verksamhet (MPD efterlyser en efterbehandlingsplan i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är inte aktuell. Det går inte att jämföra den ansökta verksamheten i Taxinge, med den ansökta verksamheten i Slagsta, då verksamheten i Slagsta innefattar anläggningar i hamnen (pontonkaj m.m.), vilka ska rivas ut efter det att verksamheten avslutas. I Taxinge är det enda som kommer att hända efter det att verksamheten avslutas att transportbandet monteras ned och att det upplagsplatser uppe på berget återgår till skogsmark. 5. På uppdrag av Skanska har, i enlighet med MDP:s föreläggande, WSP Environmental låtit genomföra en utredning för att titta på bl.a. potentiell mängd föroreningar och andra möjliga alternativ att rena och leda bort dagvatten från verksamheten. Utredningen presenteras i bilaga 3. Slutsatserna från utredningen är att val av metod för rening av dagvatten med avseende på kväveföroreningar bör ställas i relation till förväntad mängd kväve i vattnet samt omgivande naturs naturliga förmåga att tillgodogöra sig lättillgängligt kväve. Hur höga halter kväve som faktiskt kommer rinna av från upplagsområdet

Sida 4 (6) går dock inte med säkerhet att besvara innan verksamheten är igång och provtagning har genomförts på utgående vatten. Detta då mängd kväve på de sprängstensmassor som planeras tas emot i Taxinge är beroende av en mängd olika faktorer som uppstår i samband med sprängningarna som sker vid tunnlarna, vilket är en verksamhet som Skanska inte kommer kunna påverka. När bergmassorna är på plats i Taxinge så är den största påverkande faktorn till halter av kväve i dagvatten nederbördsmängd, och inte heller denna aspekt går att kontrollera. Med detta som bakgrund har utflödesberäkningar från upplags- och omlastningsområdet genomförts. Detta för att, i kombination med en uppskattning av utgående halter av kväve, bedöma hur väl en reningslösning med enbart en konstruerad våtmark respektive en sedimentationsdamm kombinerat med en konstruerad våtmark skulle fungera. Resultatet av beräkningarna, vilka redovisas i sin helhet i bilaga 3 med bilagor, visar att föreslagna lösningar maximalt kan generera en reningseffekt på ca 60-70% av allt kväve som avrinner från upplags- /omlastningsytan för färdigt material. Detta motsvarar halter på omkring 2 mg Ntot/l i utgående vatten från verksamheten, vilket är i nivå med Stockholms läns förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Vad som är en rimlig halt att tillåta verksamheten släppa ut till en recipient bör variera beroende på förväntade halter av kväve samt omgivande natur. I Taxinge består omgivningarna av skog med mycket växtlighet som kan tillgodogöra sig kväve som näring, samt en del åkermark. Efter behandling planeras dagvatten från verksamhetsområdet att avledas till ett dike vilket mynnar ut i en naturlig våtmark innan vattnet så småningom når Mälaren. Det kan rimligen antas att såväl diket, som den naturliga våtmarken, har en viss kväverenande förmåga vilket kommer reducera halten av kväve ytterligare i det dagvatten som Skanskas planerade verksamhet i Taxinge kommer att generera, innan det når Mälaren. 6. Tillsynsmyndighet i det aktuella fallet är Generalläkaren. Efter avslutade efterbehandlingsåtgärder, vilka redovisats av Skanska i komplettering daterad den 5 juni 2015, begärde Generalläkaren att Fortifikationsverket skulle inkomma med kompletterande uppgifter. Efter det att Generalläkaren inkommit med uppgifterna, avslutade Generalläkaren ärendet, se bilaga 4. 7. Bullerberäkningarna är grundade på att portarna till bergrummet är öppna, vilket också redovisades för MPD vid syn i fält den 3 november 2015. 8. I utförd bullerutredning till ansökan redovisas i bilagorna en punktkälla, vilken innefattar såväl buller från fartygens hjälpmotorer samt buller från verksamhet i samband lossning/lastning av fartyg på fastigheten Näsby 3:24 (2). 9. Den punktkälla på Lilla Härnöns södra del som redovisas i bilagor till den bullerutredning vilken bilagts Skanskas ansökan, avser bostad på fastigheten Härnötorp 1:1. Som framgår av bilaga 2 till bullerutredningen är det beräknade värdet 47 db(a).

Sida 5 (6) Vid tiden för bullerutredningen, var inte någon bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 redovisad, se bl.a. fastighetskarta i bilaga 1 till bilaga 2 till samrådsredogörelse till ansökan. Vid mätning att avståndet från hamn på fastigheten Näsby 3:24 (2) till bostad på fastigheten Härnötorp 1:1 framgår emellertid att detta avstånd uppgår till ca 335 meter, medan avståndet från hamn till bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 uppgår till ca 420 meter. Den förväntade bullernivån på den senare fastigheten kommer därmed att vara lägre än de 47 db(a) som är redovisade för fastigheten Härnötorp 1:1. 10. På uppdrag av Skanska, har ÅF-Infrastructure AB, inspekterat aktuell bro, se bilaga 5. Utlåtandet efter inspektionen sammanfattas med att ÅF bedömer att landfästena i sten är i gott skick och de kan behållas vid en eventuell ombyggnad av bron. Detta innebär att ingen inverkan på vattenområdet under bron behöver göras. Brons överbyggnad (stålbalkar och trädäck) bör enligt ÅF bytas ut och anpassas efter de nya lastförhållandena. Vid inspektionen var det högvatten så delar av landfästena stod under vatten och kunde inte inspekteras. ÅF rekommenderar att inspektion av dessa delar sker vid lågvatten eller med dykare innan ett slutgiltigt beslut om ombyggnad fattas. Skanska kommer att kontakta ÅF för ytterligare inspektion vid lågvattenförhållanden, innan en eventuell ombyggnad sker. Skanska vill förtydliga att Taxingeån med omgivande vegetation inte omfattas av biotopskydd, utan att den av Skogsstyrelsen är utpekad som en nyckelbiotop. Det är en väsentlig skillnad. Karaktären är enligt Skogsstyrelsen ett vattendrag med ett slingrande lopp och en tydlig vegetationszonering, med en tämligen allmän förekomst av äldre klibbalar och element av enstaka äldre lövträd av andra arter, såsom asp, alm, ask och skogslind. Som framgick vid syn i fält den 3 november 2015, och vilket då diskuterades med MPD, kommer inte nyckelbiotopen att påverkas av arbetet med att byta ut brons överbyggnad, då aktuell vegetation (träd) växer på ett sådant avstånd från bron, att de inte kommer att beröras av arbete enligt ovan. 11. Transportbandet kommer att drivas med el. Skanska Asfalt och Betong AB

Sida 6 (6) Bilagor: 1. E-post från samhällsbyggnadschef, Bengt Andersson, Nykvarns kn ang. banvallen 2. 3D gestaltning av hamn, fartyg, transportband samt bullervall, Sweco Architects AB 3. Kväveutredning, WSP Environmental 4. Beslut från Generalläkaren 5. Inspektion av bro med utlåtande, ÅF-Infrastructure AB

Sida 1 (6) Vår kontakt: Torbjörn Andersson Telefon 010-448 13 42 torbjorn.a.andersson@skanska.se Skanska 0Asfalt och Betong AB Marknadsfunktion Ytterligare komplettering Version 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Box 22067 104 22 Stockholm Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr 5511-24778-2014 Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen i Stockholms län har i beslut den 16 december 2015, förelagt Skanska Asfalt och Betong AB (Skanska), att senast den 15 januari 2016 lämna kompletterande uppgifter i ärende gällande hamn- och krossverksamhet, Näsby 3:24 i Nykvarns kommun. Skanska har i mejl från Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2015, meddelats anstånd med att inkomma med förelagd komplettering till den 1 mars 2016. Komplettering i enlighet med föreläggandet lämnas nedan. Numreringen följer numrering i föreläggandet. Kommunikation i detta ärende ska ske med: Torbjörn Andersson Skanska Asfalt och Betong AB Kämpevägen 32 553 02 Jönköping Tel: 010-448 13 42 Mobil: 070-380 59 78 E-post: torbjorn.a.andersson@skanska.se

Sida 2 (6) Komplettering 1. Tillstånd till hamnverksamhet för att ta emot berg i samband med anläggande av Förbifart Stockholm m.m. har meddelats av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för verksamhet vid: Hamn Verksamhetsutövare Tillstånd till Enhörna/Underås Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring och återvinning av entreprenadberg med högst 100000 ton per år, dock att sådan införsel, mellanlagring och återvinning får uppgå till högst 500000 ton per år under högst sju år av tillståndstiden (Mål nr M 3724-10). Löten Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt 100000 ton per år, dock högst 2,4 miljoner ton per år vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr 4816-14). Slagsta Skanska Asfalt och Betong AB Domstolen har i domskäl redogjort för att man inte funnit tillräckliga skäl att uttryckligen begränsa tillståndet avseende mängd. Av uppgifter som Skanska lämnat i målet framgår dock att det handlar om i storleksordningen 2,5 miljoner ton bergmaterial (Mål nr 3882-15). Toresta NCC Roads AB Hamnverksamhet med mottagning av totalt högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter samt utlastning av totalt högst 500000 ton av det mottagna materialet (Mål nr 3337-15). Av de meddelade tillstånden enligt ovan, är det vid skrivande stund endast Sand & Grus AB Jehanders tillstånd vid Enhörna/Underås som vunnit laga kraft.

Sida 3 (6) 2. Skanska har såväl i samråd som i tillståndsansökan redogjort för sina planer att använda befintlig banvall för in- och uttransporter under den tid som projekt pågår. Varken under samrådet eller i remissförfarandet vid Miljöprövningsdelegationens prövning av ansökan, har det framgått att Nykvarns kommun, som fastighetsägare till banvallen, inte skulle medge ett användande av densamma i enlighet med Skanskas planer. Med anledning av rubricerat föreläggande har Skanska åter tagit kontakt med Nykvarns kommun för att försöka få ett besked i frågan. Det framgår av den kommunikation som förevarit med samhällsbyggnadschef Bengt Andersson, se bilaga 1, att kommunen inte är inte positiv till att upplåta banvallen för tunga transporter under, som de menar, så lång tid som fallet skulle vara under pågående byggnation av Förbifart Stockholm. 3. En situationsplan över hamnområdet i Taxinge, som beskriver hur hamnområdet kan utformas (MPD efterlyser en redovisning i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är enligt Skanskas mening inte motiverad. Den planerade hamnverksamheten i Taxinge kommer att bedrivas vid en befintlig kaj, och därmed är också förutsättningarna för utformning givna på förhand. Den situationsplan som inlämnats i samband med ansökan är enligt Skanska bedömning en väl grundad och inmätt plan över befintlig kaj. I Slagsta är förhållandena helt annorlunda, då det i det fallet, förutom förstärkning av befintlig kaj, handlar om anlägga en pontonkaj innebärande pålning inom vattenområde. För att ge en tydligare bild av hur hamn, fartyg, transportband samt bullervall ungefärligen kommer att utformas och gestalta sig i terrängen, har dock Sweco Architects på uppdrag av Skanska, i enlighet med MDP:s föreläggande, låtit 3D modellera densamma, se bilaga 2. 4. En redovisning i efterbehandlingsplan hur verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas efter avslutad ansökt verksamhet (MPD efterlyser en efterbehandlingsplan i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är inte aktuell. Det går inte att jämföra den ansökta verksamheten i Taxinge, med den ansökta verksamheten i Slagsta, då verksamheten i Slagsta innefattar anläggningar i hamnen (pontonkaj m.m.), vilka ska rivas ut efter det att verksamheten avslutas. I Taxinge är det enda som kommer att hända efter det att verksamheten avslutas att transportbandet monteras ned och att det upplagsplatser uppe på berget återgår till skogsmark. 5. På uppdrag av Skanska har, i enlighet med MDP:s föreläggande, WSP Environmental låtit genomföra en utredning för att titta på bl.a. potentiell mängd föroreningar och andra möjliga alternativ att rena och leda bort dagvatten från verksamheten. Utredningen presenteras i bilaga 3. Slutsatserna från utredningen är att val av metod för rening av dagvatten med avseende på kväveföroreningar bör ställas i relation till förväntad mängd kväve i vattnet samt omgivande naturs naturliga förmåga att tillgodogöra sig lättillgängligt kväve. Hur höga halter kväve som faktiskt kommer rinna av från upplagsområdet

Sida 4 (6) går dock inte med säkerhet att besvara innan verksamheten är igång och provtagning har genomförts på utgående vatten. Detta då mängd kväve på de sprängstensmassor som planeras tas emot i Taxinge är beroende av en mängd olika faktorer som uppstår i samband med sprängningarna som sker vid tunnlarna, vilket är en verksamhet som Skanska inte kommer kunna påverka. När bergmassorna är på plats i Taxinge så är den största påverkande faktorn till halter av kväve i dagvatten nederbördsmängd, och inte heller denna aspekt går att kontrollera. Med detta som bakgrund har utflödesberäkningar från upplags- och omlastningsområdet genomförts. Detta för att, i kombination med en uppskattning av utgående halter av kväve, bedöma hur väl en reningslösning med enbart en konstruerad våtmark respektive en sedimentationsdamm kombinerat med en konstruerad våtmark skulle fungera. Resultatet av beräkningarna, vilka redovisas i sin helhet i bilaga 3 med bilagor, visar att föreslagna lösningar maximalt kan generera en reningseffekt på ca 60-70% av allt kväve som avrinner från upplags- /omlastningsytan för färdigt material. Detta motsvarar halter på omkring 2 mg Ntot/l i utgående vatten från verksamheten, vilket är i nivå med Stockholms läns förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Vad som är en rimlig halt att tillåta verksamheten släppa ut till en recipient bör variera beroende på förväntade halter av kväve samt omgivande natur. I Taxinge består omgivningarna av skog med mycket växtlighet som kan tillgodogöra sig kväve som näring, samt en del åkermark. Efter behandling planeras dagvatten från verksamhetsområdet att avledas till ett dike vilket mynnar ut i en naturlig våtmark innan vattnet så småningom når Mälaren. Det kan rimligen antas att såväl diket, som den naturliga våtmarken, har en viss kväverenande förmåga vilket kommer reducera halten av kväve ytterligare i det dagvatten som Skanskas planerade verksamhet i Taxinge kommer att generera, innan det når Mälaren. 6. Tillsynsmyndighet i det aktuella fallet är Generalläkaren. Efter avslutade efterbehandlingsåtgärder, vilka redovisats av Skanska i komplettering daterad den 5 juni 2015, begärde Generalläkaren att Fortifikationsverket skulle inkomma med kompletterande uppgifter. Efter det att Generalläkaren inkommit med uppgifterna, avslutade Generalläkaren ärendet, se bilaga 4. 7. Bullerberäkningarna är grundade på att portarna till bergrummet är öppna, vilket också redovisades för MPD vid syn i fält den 3 november 2015. 8. I utförd bullerutredning till ansökan redovisas i bilagorna en punktkälla, vilken innefattar såväl buller från fartygens hjälpmotorer samt buller från verksamhet i samband lossning/lastning av fartyg på fastigheten Näsby 3:24 (2). 9. Den punktkälla på Lilla Härnöns södra del som redovisas i bilagor till den bullerutredning vilken bilagts Skanskas ansökan, avser bostad på fastigheten Härnötorp 1:1. Som framgår av bilaga 2 till bullerutredningen är det beräknade värdet 47 db(a).

Sida 5 (6) Vid tiden för bullerutredningen, var inte någon bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 redovisad, se bl.a. fastighetskarta i bilaga 1 till bilaga 2 till samrådsredogörelse till ansökan. Vid mätning att avståndet från hamn på fastigheten Näsby 3:24 (2) till bostad på fastigheten Härnötorp 1:1 framgår emellertid att detta avstånd uppgår till ca 335 meter, medan avståndet från hamn till bostad på fastigheten Härnötorp 1:2 uppgår till ca 420 meter. Den förväntade bullernivån på den senare fastigheten kommer därmed att vara lägre än de 47 db(a) som är redovisade för fastigheten Härnötorp 1:1. 10. På uppdrag av Skanska, har ÅF-Infrastructure AB, inspekterat aktuell bro, se bilaga 5. Utlåtandet efter inspektionen sammanfattas med att ÅF bedömer att landfästena i sten är i gott skick och de kan behållas vid en eventuell ombyggnad av bron. Detta innebär att ingen inverkan på vattenområdet under bron behöver göras. Brons överbyggnad (stålbalkar och trädäck) bör enligt ÅF bytas ut och anpassas efter de nya lastförhållandena. Vid inspektionen var det högvatten så delar av landfästena stod under vatten och kunde inte inspekteras. ÅF rekommenderar att inspektion av dessa delar sker vid lågvatten eller med dykare innan ett slutgiltigt beslut om ombyggnad fattas. Skanska kommer att kontakta ÅF för ytterligare inspektion vid lågvattenförhållanden, innan en eventuell ombyggnad sker. Skanska vill förtydliga att Taxingeån med omgivande vegetation inte omfattas av biotopskydd, utan att den av Skogsstyrelsen är utpekad som en nyckelbiotop. Det är en väsentlig skillnad. Karaktären är enligt Skogsstyrelsen ett vattendrag med ett slingrande lopp och en tydlig vegetationszonering, med en tämligen allmän förekomst av äldre klibbalar och element av enstaka äldre lövträd av andra arter, såsom asp, alm, ask och skogslind. Som framgick vid syn i fält den 3 november 2015, och vilket då diskuterades med MPD, kommer inte nyckelbiotopen att påverkas av arbetet med att byta ut brons överbyggnad, då aktuell vegetation (träd) växer på ett sådant avstånd från bron, att de inte kommer att beröras av arbete enligt ovan. 11. Transportbandet kommer att drivas med el. Skanska Asfalt och Betong AB

Sida 6 (6) Bilagor: 1. E-post från samhällsbyggnadschef, Bengt Andersson, Nykvarns kn ang. banvallen 2. 3D gestaltning av hamn, fartyg, transportband samt bullervall, Sweco Architects AB 3. Kväveutredning, WSP Environmental 4. Beslut från Generalläkaren 5. Inspektion av bro med utlåtande, ÅF-Infrastructure AB

Sida 1 (6) Vår kontakt: Torbjörn Andersson Telefon 010-448 13 42 torbjorn.a.andersson@skanska.se Skanska 0Asfalt och Betong AB Marknadsfunktion Ytterligare komplettering Version 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Box 22067 104 22 Stockholm Ytterligare komplettering av ansökan om tillstånd till hamn-och krossverksamhet, Taxinge, Nykvarns kommun Lst dnr 5511-24778-2014 Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen i Stockholms län har i beslut den 16 december 2015, förelagt Skanska Asfalt och Betong AB (Skanska), att senast den 15 januari 2016 lämna kompletterande uppgifter i ärende gällande hamn- och krossverksamhet, Näsby 3:24 i Nykvarns kommun. Skanska har i mejl från Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2015, meddelats anstånd med att inkomma med förelagd komplettering till den 1 mars 2016. Komplettering i enlighet med föreläggandet lämnas nedan. Numreringen följer numrering i föreläggandet. Kommunikation i detta ärende ska ske med: Torbjörn Andersson Skanska Asfalt och Betong AB Kämpevägen 32 553 02 Jönköping Tel: 010-448 13 42 Mobil: 070-380 59 78 E-post: torbjorn.a.andersson@skanska.se

Sida 2 (6) Komplettering 1. Tillstånd till hamnverksamhet för att ta emot berg i samband med anläggande av Förbifart Stockholm m.m. har meddelats av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för verksamhet vid: Hamn Verksamhetsutövare Tillstånd till Enhörna/Underås Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring och återvinning av entreprenadberg med högst 100000 ton per år, dock att sådan införsel, mellanlagring och återvinning får uppgå till högst 500000 ton per år under högst sju år av tillståndstiden (Mål nr M 3724-10). Löten Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt 100000 ton per år, dock högst 2,4 miljoner ton per år vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr 4816-14). Slagsta Skanska Asfalt och Betong AB Domstolen har i domskäl redogjort för att man inte funnit tillräckliga skäl att uttryckligen begränsa tillståndet avseende mängd. Av uppgifter som Skanska lämnat i målet framgår dock att det handlar om i storleksordningen 2,5 miljoner ton bergmaterial (Mål nr 3882-15). Toresta NCC Roads AB Hamnverksamhet med mottagning av totalt högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter samt utlastning av totalt högst 500000 ton av det mottagna materialet (Mål nr 3337-15). Av de meddelade tillstånden enligt ovan, är det vid skrivande stund endast Sand & Grus AB Jehanders tillstånd vid Enhörna/Underås som vunnit laga kraft.

Sida 3 (6) 2. Skanska har såväl i samråd som i tillståndsansökan redogjort för sina planer att använda befintlig banvall för in- och uttransporter under den tid som projekt pågår. Varken under samrådet eller i remissförfarandet vid Miljöprövningsdelegationens prövning av ansökan, har det framgått att Nykvarns kommun, som fastighetsägare till banvallen, inte skulle medge ett användande av densamma i enlighet med Skanskas planer. Med anledning av rubricerat föreläggande har Skanska åter tagit kontakt med Nykvarns kommun för att försöka få ett besked i frågan. Det framgår av den kommunikation som förevarit med samhällsbyggnadschef Bengt Andersson, se bilaga 1, att kommunen inte är inte positiv till att upplåta banvallen för tunga transporter under, som de menar, så lång tid som fallet skulle vara under pågående byggnation av Förbifart Stockholm. 3. En situationsplan över hamnområdet i Taxinge, som beskriver hur hamnområdet kan utformas (MPD efterlyser en redovisning i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är enligt Skanskas mening inte motiverad. Den planerade hamnverksamheten i Taxinge kommer att bedrivas vid en befintlig kaj, och därmed är också förutsättningarna för utformning givna på förhand. Den situationsplan som inlämnats i samband med ansökan är enligt Skanska bedömning en väl grundad och inmätt plan över befintlig kaj. I Slagsta är förhållandena helt annorlunda, då det i det fallet, förutom förstärkning av befintlig kaj, handlar om anlägga en pontonkaj innebärande pålning inom vattenområde. För att ge en tydligare bild av hur hamn, fartyg, transportband samt bullervall ungefärligen kommer att utformas och gestalta sig i terrängen, har dock Sweco Architects på uppdrag av Skanska, i enlighet med MDP:s föreläggande, låtit 3D modellera densamma, se bilaga 2. 4. En redovisning i efterbehandlingsplan hur verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas efter avslutad ansökt verksamhet (MPD efterlyser en efterbehandlingsplan i likhet med den som Skanska gjort till sin ansökan om hamnverksamhet m.m. i Slagsta), är inte aktuell. Det går inte att jämföra den ansökta verksamheten i Taxinge, med den ansökta verksamheten i Slagsta, då verksamheten i Slagsta innefattar anläggningar i hamnen (pontonkaj m.m.), vilka ska rivas ut efter det att verksamheten avslutas. I Taxinge är det enda som kommer att hända efter det att verksamheten avslutas att transportbandet monteras ned och att det upplagsplatser uppe på berget återgår till skogsmark. 5. På uppdrag av Skanska har, i enlighet med MDP:s föreläggande, WSP Environmental låtit genomföra en utredning för att titta på bl.a. potentiell mängd föroreningar och andra möjliga alternativ att rena och leda bort dagvatten från verksamheten. Utredningen presenteras i bilaga 3. Slutsatserna från utredningen är att val av metod för rening av dagvatten med avseende på kväveföroreningar bör ställas i relation till förväntad mängd kväve i vattnet samt omgivande naturs naturliga förmåga att tillgodogöra sig lättillgängligt kväve. Hur höga halter kväve som faktiskt kommer rinna av från upplagsområdet