Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 13:15-15:00 Beslutande Susanne Berger (S), ordförande, ersättare för Lars Isacsson S) som ordförande Laila Borger (S) Gunilla Berglund (C) Jan-Åke Andersson (S), ersättare för Lars Isacsson (S) Maarit Hessling (M), ersättare för Johan Thomasson (M) Övriga deltagande Siw Karlsson, ekonomichef Mats Myrén (M), sammankallande kommunrevisionen Erica Dahlin, utredare Patrik Sundin (S), ordförande i Avesta Vatten och Avfall AB 78 Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare Utses att justera Laila Borger (S) med Gunilla Berglund (C) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet 30 september 2015 klockan 14:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 77-84 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2015-09-29 Anslag sätts upp 2015-09-30 Anslag tas ner 2015-10-22 Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 77 Yttrande över Finansdepartementets remiss En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) 3 78 Fördjupningsstudie Samverkan mellan Avesta Vatten och Avfall AB och Hedemora Energi 4 79 Delårsbokslut 2015-08-31 inkl årsprognos för Avesta kommun 8 80 IKT-policy (Informations- och kommunikationsteknik) för Avesta kommunkoncern 13 81 Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare och förordnade förmyndare 15 82 Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män för ensamkommande asylsökande barn 20 83 Anpassning av arvodesnivå för överförmyndaren 23 84 Avsiktsförklaring till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion 24

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 77 Yttrande över Finansdepartementets remiss En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Dnr KK15/0094 100 Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 23 mars 2015 sitt betänkande " En kommunallag för framtiden." till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2018. Samtliga kommuner har fått En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) på remiss för besvarande senast den 30 oktober 2015. KSO-gruppen (kommunstyrelseordförandegruppen) beslutade den 29 april 2015 att de gärna ser att FAHNS-kommunerna (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) lämnar ett gemensamt yttrande. Kommuncheferna och kommundirektören i respektive kommun har arbetat fram ett förslag till gemensamt yttrande. Yttrande överlämnas till respektive kommuns kommunstyrelse för beslut. Beredning - Finansdepartementets remiss En kommunallag för framtiden (SOU 20015:24) 21 april 2015. - Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskattebergs kommuners gemensamma yttrande Förslag till kommunstyrelsen - Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskattebergs kommuners gemensamma yttrande godkänns och överlämnas till Finansdepartementet.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 78 Fördjupningsstudie Samverkan mellan Avesta Vatten och Avfall AB och Hedemora Energi Dnr KK15/0251 107 Avesta Vatten och Avfall AB överlämnar ärende om att genomföra en fördjupad utredning om bildande av gemensamt driftbolag mellan Avesta och Hedemora samt att även Säter ska ingå i utredningen och anför följande: Sweco har på uppdrag av Avesta Vatten och Avfall AB och Hedemora Energi AB utfört en förstudie om organisatorisk samverkan mellan de båda organisationerna inom VA- och avfallsområdet. Syftet med uppdraget formulerades enligt följande: - Uppdraget består i att belysa organisatorisk samverkan mellan Avesta och Hedemora. I uppdraget ska samverkan med Säter beaktas. Resultatet av förstudien presenterades för representanter för Avesta, Hedemora och Säters kommuner vid ett möte i augusti 2015. Resultatet av förstudien och Swecos rekommendation för att gå vidare framgår av stycke 5 i förstudien. Slutsatser och rekommendation Fördelarna bedöms överväga nackdelarna att bilda ett gemensamt driftbolag. Båda kommunerna har stora utmaningar som kräver att verksamheterna utvecklas. Bättre förutsättningar till kompetensförsörjning, hög servicenivå och effektiv drift är de viktigaste fördelarna. Avesta har förhållandevis stark organisation med 5 stabstjänster och en mycket väl utvecklad VA verksamhet. Avesta har dock stora utmaningar inom avfall. Hedemora har en mycket tunn och sårbar organisation inom VA. Det finns betydande utvecklingsbehov inom främst dokumentation, planering, underhåll och reinvesteringar. Hedemora har en omfattande VA verksamhet som kräver stora framtida insatser för att säkerställa en trygg och rationell verksamhet. Hedemora står inför att bygga upp en större egen organisation inom VA om inte samverkan kommer till stånd. Sammantaget har Avesta goda förutsättningar att använda sin uppbyggda organisation och erfarenheter till att även utveckla VA verksamheten i Hedemora. Hedemoras erfarenheter inom avfallshanteringen kan komma Avesta till stor nytta i dess utvecklingsarbete.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 78 (forts) Rekommendationen är således att genomföra fördjupad utredning som konkretiserar hur ett gemensamt driftbolag kan utformas. De främsta motiven till att bilda gemensam organisation är att; - Säkerställa kompetensförsörjning, främst gällande samordning och utveckling inom - chefer och stab (ekonomi/controller, planering, utredning, projektledning) - kommunikation/information - drift ledningsnät - drift på anläggningar (verk, ÅVC), ex genom bättre driftövervakning, beredskap och minskad sårbarhet. - Högre effektivitet med synergier i personal och system, driftoptimering samt effektivare projekthantering, främst - utveckla dokumentation, system och rutiner (ordning och reda) - utveckla underhålls- och reinvesteringsplaner - planera och genomföra projekt - samordna personalresurser. - Hantera ökade krav främst gällande dricksvatten, avloppsvatten och slamhantering. - Bättre service till medborgare som bidrar till att kunder är nöjda och har förtroende för verksamheten. - Politisk fokusering och ökad kunskap. Det är viktigt att notera att varje kommun, via sitt fullmäktige, ska besluta om taxor, allmänna bestämmelser för VA, verksamhetsområden för allmän VA anläggning samt renhållningsordning. Alla kommuner bär vidare sin egen historik genom att varje kommun har särredovisning som grund för sin taxesättning. Det är också viktigt att notera att driftpersonal, precis som idag, även fortsättningsvis i huvudsak kommer att vara stationerade i varje kommun kopplat till de VA anläggningar som behöver skötas.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 78 (forts) Avesta Vatten och Avfall AB: beslut: - Att till kommunstyrelsen i Avesta kommun hänskjuta frågan om; - att genomföra en fördjupad utredning om bildande av gemensamt driftbolag mellan Avesta och Hedemora samt att även Säter ska ingå i utredningen. Den fördjupade utredningen bör innefatta; - förslag till organisation utifrån dess framtida behov - lokalbehov (viktigt med gemensam ny kultur) - framtagande av beslutshandlingar som tydliggör ägarförhållanden, ägarstyrning och verksamheternas inriktning (förslag bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv) - behovet att samordna med annan kommunalteknisk verksamhet - hantering av system och administrativa tjänster - konsekvensanalys - Att utse styrgrupp bestående av kommunstyrelsens ordförande, styrelsens ordförande samt VD i Avesta Vatten och Avfall AB. - Att den fördjupade utredningen ska slutföras april 2016. Beredning - Avesta Vatten och Avfall AB:s skrivelse 7 september 2015. - Avesta Vatten och Avfall AB 16 september 2015 29. Vid arbetsutskottets beredning av ärendet medverkar ordförande Patrik Sundin (S), Avesta Vatten och Avfall AB och ger en redovisning av ärendet.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 78 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - En fördjupad utredning genomförs om bildande av gemensamt driftbolag mellan Avesta och Hedemora samt att även Säter ska ingå i utredningen. Den fördjupade utredningen bör innefatta; - förslag till organisation utifrån dess framtida behov - lokalbehov (viktigt med gemensam ny kultur) - framtagande av beslutshandlingar som tydliggör ägarförhållanden, ägarstyrning och verksamheternas inriktning (förslag bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv) - behovet att samordna med annan kommunalteknisk verksamhet - hantering av system och administrativa tjänster - konsekvensanalys - En styrgrupp utses bestående av kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, VD i Avesta Vatten och Avfall AB och kommundirektören. - Den fördjupade utredningen ska slutföras april 2016.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 79 Delårsbokslut 2015-08-31 inkl årsprognos för Avesta kommun Dnr KK15/0247 042 Kommunkansliet överlämnar delårsbokslut 2015-08-31 inkl årsprognos för Avesta kommun, dess kommunala bolag Gamla Byn AB, Avesta Industristad AB och Avesta Vatten och Avfall AB samt Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Delårsbokslutet innefattar följande delar: - Ekonomisk översikt (mkr) - Vision - Förvaltningsberättelse - Inledning - Samhällsekonomisk utveckling - God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål - Sammanställd redovisning-koncernen - Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015 - Finansiell analys - Räkenskaper - Redovisningsprinciper - Personalredovisning - Verksamhetsberättelse - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelsen - Omsorgsstyrelsen - Bildningsstyrelsen - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd - Gamla Byn AB - Avesta Industristad AB - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Avesta Vatten och Avfall AB - Redovisningsmodellen - Begreppsförklaringar

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 79 (forts) Befolkning Den sista juni 2015 bodde i Avesta kommun 22 330 personer lika många som 2001. Under det första halvåret 2015 växte Avestas befolkning med 308 personer, vilket är en ökning på 1,4 procent. Därmed har Avesta den största befolkningsökningen i Dalarna, både procentuellt sett och räknat i antal personer. Ökningen innebär också att Avesta kommun nu är inne på tredje året i rad med en växande befolkning. Flyttnettot är positivt med 328 personer. Under januari till och med juni 2015 flyttade 827 personer till Avesta och 499 flyttade ut. Av de 827 personer som flyttade till Avesta kom 107 från andra kommuner i Dalarna, 470 från övriga Sverige och 250 från utlandet. Boende I mars 2015 antog kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har ett antal planlagda tomter tagits fram för nybyggnation. Under våren anordnade Avesta kommun en annonskampanj för intresseanmälningar riktad mot externa bostadsbyggare. Ett flertal företag lämnade in intresseanmälningar som under sommaren bearbetats av kommunen. Förhandlingar har förts med de företag som bedömts som intressanta och resultaten av dessa förhandlingar kommer att presenteras under andra halvåret 2015. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har trots en tuff ekonomisk situation ökat produktionen genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Utvärderingar av nya produktionen har visat på positiva resultat och ger framtidshopp. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde där Wist Last & Buss nya anläggning står klar för inflyttning under hösten. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 79 (forts) Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med ny Rustabutik samt ny Willys-butik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde men ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten i Avesta har varit relativt oförändrad under årets sju första månader medan arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år har minskat sedan årsskiftet. Den totala arbetslösheten uppgick i slutet av juli till 1 194 personer, varav 247 var ungdomar mellan 18-24 år. Per 31 juli 2015 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18-24 år. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013 tom 2015. Nu när projektet närma sig slutfasen kan vi konstatera att merparten av målen är nådda. Antalet nystartade företag är nu 26, vilket är bättre än målet som var 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgår till 321. Här är det lite kvar då målet är 350 stycken. Kommunen har nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. Antalet deltagare i projektets entreprenörsutbildningar och aktiviteter kopplade till MadLab överstiger med råge det beräknade antalet, 75 pers. Entreprenörsutbildningarna har hittills haft 126 deltagare och MadLab 83.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 79 (forts) God ekonomisk hushållning Balanskravet har alltsedan 2009 efterlevts i Avesta kommun. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat enligt SKL är att resultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Ett resultat på två procents är det långsiktiga resultatmålet i Avesta kommun. Under perioden 2009-2014 har tvåprocentsmålet enligt god ekonomisk hushållning uppnåtts med undantag för 2012 när resultatet uppgick till en procent. Orsaken var kravet på avsättning för återställande av deponin i Karlslund. Sammanställd redovisning koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2 %). Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 38,3 mkr (48,6 mkr) vilket är en försämring från samma period föregående år med 10 mkr. Prognostiserade årsresultat för Avesta kommun 14,3 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 0 mkr, för Avesta Industristad AB till 0 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0 och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär en prognos med +14,4 mkr. Årets resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat vid delårsbokslutet med 26 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 7 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 6 mkr bättre än budget. Prognoserna för skatteintäkterna har försämrats sen början på året och utfallet är 1 mkr lägre än förväntat. Soliditet Soliditeten uppgår till 45 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 20 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 28 september 2015. Vid arbetsutskottets beredning utdelas handlingen och redovisas av ekonomichefen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 79 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Delårsrapport 2015-08-31 inkl årsprognos för Avesta kommun godkänns.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 80 IKT-policy (Informations- och kommunikationsteknik) för Avesta kommunkoncern Dnr KK15/0228 005 IT-chef Göran Ecström och administrativa chefen Göran Johansson, kommunkansliet, anför följande: Inriktningen för IKT-policyn (Informations- och kommunikationsteknik)är att vara en vägledning för att säkerställa tillgänglighet, kvalitet och säkerhet. För att vidareutveckla kommunens verksamhet krävs en tydlig och medveten policy. Den ska vara vägledande för IT-verksamheten och styrd av verksamheternas krav och prioriteringar på en icke teknisk nivå. Inriktningen är att säkerställa: Verksamhetsutveckling Tillgänglighet, kvalitet, miljö och säkerhet Ledning och ansvar IKT-policyn upprättas av kommunfullmäktige som ett övergripande styrdokument, därefter beslutar kommunstyrelsen om gemensamma riktlinjer för IKT-säkerhet. IT-planer för respektive verksamhet upprättas årligen i samband med budgetarbete av respektive verksamhetsledning och beskriver mer detaljerade planer för att nå verksamhetsmålen, dessa ska harmonisera med den övergripande IKT-policyn. Förutsättningarna ändras snabbt i takt med utvecklingen inom bredbandsområdet. Drygt 98 % av medborgare och näringsliv, som bor och verkar inom Avesta kommun, har tillgång till bredband. I och med detta ökar kunskapen och kraven från medborgarna på en ökad tillgänglighet till de tjänster Avesta kommun kan och bör tillhandahålla via nätet. Dessutom har den utbyggnad som genomförts av det kommunala nätet gett möjlighet att effektivisera och förbättra verksamheten inom de olika förvaltningarna.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 80 (forts) IT-chefens och administrativa chefens förslag: - IKT-policy för Avesta kommunkoncern antas. - Kommunstyrelsen beslutar om gemensamma riktlinjer för IKT-säkerhet. - Respektive styrelse/bolag och gemensam nämnd upprättar handlingsplan för den egna nämnden/styrelsen i överensstämmelse med IKT-policyn för Avesta kommunkoncern och gemensamma riktlinjer för IKT-säkerhet - Denna policy ska inarbetas i förslag till ägardirektiv till de kommunala bolagen. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 20 augusti 2015. Förslag till kommunstyrelsen - IKT-policy för Avesta kommunkoncern antas. - Kommunstyrelsen beslutar om gemensamma riktlinjer för IKT-säkerhet. - Respektive styrelse/bolag och gemensam nämnd upprättar handlingsplan för den egna nämnden/styrelsen i överensstämmelse med IKT-policyn för Avesta kommunkoncern och gemensamma riktlinjer för IKT-säkerhet - Denna policy ska inarbetas i förslag till ägardirektiv till de kommunala bolagen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 81 Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare och förordnade förmyndare Dnr KK15/0222 024 Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkan anför följande: Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkan, bestående av överförmyndarna i Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner, har vid styrgruppsmötena den 20 februari 2015 och den 29 maj 2015 utvärderat och diskuterat eventuella behov av revidering av riktlinjerna för arvoden och ersättningar till förordnade förmyndare, gode män och förvaltare som idag gäller i respektive kommuner. En god man, förvaltare och förordnade förmyndare har enligt 12 kap 16 föräldrabalken (FB) rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Arvode utgår för förvalta egendom och sörja för person samt i vissa fall för bevaka rätt. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 07:74, daterat 2007-12-18, tagit fram förslag till ersättningsregler för förordnade förmyndare, gode män och förvaltare. Avesta- och Hedemora kommuner tillämpar idag samma riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare och förordnade förmyndare, vilka är något modifierade gentemot SKL:s. Riktlinjerna är beslutade av respektive kommunfullmäktige under december månad 2011. Norbergs kommun tillämpar SKL:s riktlinjer från 2007, men kommunfullmäktige tog senast beslut grunder för ersättning till förmyndare år 1976. Styrgruppens ambition och syfte med översynen av arvodes- och ersättningsreglerna var att försöka harmonisera dessa i de tre kommunerna, vilket kommer att underlätta arbetet på kansliet och även innebära en likabehandling av rätten till ersättning för ställföreträdarna i de tre kommunerna. Utvärderingen visade även på behov av att justera arvodesnivåerna. De nya reglerna föreslås gälla fr o m 1 januari 2016. Det innebär att de nya reglerna kommer att gälla för beslut som avser arbete utfört fr o m 1 januari 2016 och att de nu gällande reglerna gäller för årsräkningar avseende år 2015, men som det fattas arvodesbeslut om och Hedemora kommun utbetalas under år 2016. De nya riktlinjerna kommer att få full verkan för kommunerna först år 2017.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 81 (forts) Följande förändringar är föreslagna: 1. Normalarvodet höjs med 1 % i kategori 1 och 2 gentemot vad som gäller idag i Avestaoch Hedemora kommuner vad avser förvalta egendom. Det innebär också en lite högre höjning av arvodet för de ställföreträdare i Norbergs kommun som idag erhåller 8 % (3 % ökning) av prisbasbeloppet per år i ersättning för att förvalta egendom. 2. Avesta- och Hedemora kommuner återinför tre arvodeskategorier vad avser sörja för person (idag finns två kategorier). SKL:s riktlinjer och Norbergs kommun har idag tre kategorier). Normalarvodet höjs med 1 % i kategori 1 och 3 gentemot vad som gäller idag i Avesta- och Hedemora kommuner och den nya kategori 2 anpassas efter förändringarna i kategori 1 och 3. 3. Möjligheten att få schablonersättning för kostnadsersättning i Norbergs kommun tas bort. Kostnadsersättning utgår endast mot faktiska kostnader. 4. Förtydliganden vad gäller rätten till ersättning till förordnade förmyndare och medförmyndare. Förslag till riktlinjer för gode män och förvaltare innebär att ett normalt arvode för förvalta egendom kommer att uppgå till 11 % av prisbasbeloppet per år (år 2015 4 895 kronor per år) och för sörja för person till 11 % av prisbasbeloppet per år (år 2015 4 895 kronor per år). Idag uppgår normalarvodet (det lägsta arvode som beslutas om och som de flesta ställföreträdare beviljas) i Hedemora- och Avesta kommuner till 10 % vardera för förvalta egendom och sörja för person. Ett mindre antal ställföreträdare får högre arvoden. Vid kartläggning som gjorts av flertalet av Norbergs kommuns beviljade arvoden för år 2014 framgår att ställförträdarna, som begärt arvodet, i 25 % av ärendena erhållit 8 % av prisbasbeloppet per år (år 2015 3 560 kronor per år) och 43 % av ställföreträdarna har erhållit 10 % för förvalta egendom. Ställföreträdare i 25 % av ärendena har fått 15 % av prisbasbeloppet per år i ersättning. Vad gäller sörja för person har ställföreträdarna i ca 30 % av ärendena fått 8 % av prisbasbeloppet per år i arvode, 13 % har fått 10 % i arvode och 35 % har fått 15 % av prisbeloppet i arvode. Resterande del har fått högre arvoden beviljade.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 81 (forts) Styrgruppen för V-Dala överförmyndarsamverkans förslag till kommunfullmäktige: - Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män och förvaltare i Avesta-, Hedemora-, och Norbergs kommuner (V-Dala överförmyndarsamverkan) fastställs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 07:74 vad avser bevaka rätt, förvalta egendom, sörja för person och rese- och kostnadsersättningar, med nedanstående undantag: 1. Normalarvode per år för att förvalta egendom enligt kategori 1 och 2 uppgår till 11 % av prisbasbeloppet och kategori 3 till 16 % av prisbasbeloppet. 2. Normalarvode per år för att sörja för person enligt kategori 1 uppgår till 11 % av prisbasbeloppet, kategori 2 till 16 % av prisbasbeloppet och kategori 3 till 21 % av prisbasbeloppet. Såsom andra kontakter enligt kategori 3 likställs telefonsamtal och sms. 3. Vid speciella händelser utöver de normalt förekommande vad gäller bevaka rätt, t ex lägenhetsavveckling, försäljning av fastighet eller bostadsrätt, boutredning och arvskifte, kontakter med fordringsägare, skuldsanering, medverkan vid domstolsförhandlingar, förlikningsavtal och annat renodlat kvalificerat juridiskt arbete, utgår ett timarvode på 200 kronor per timme. Om sakkunnig anlitas som god man eller förvaltare, kan annan ersättning utgå. 4. Om särskilda skäl föreligger, och gode mannen och förvaltaren i förväg erhållit samtycke till åtgärden från överförmyndarkansliet, har överförmyndarkansliet möjlighet att bevilja ersättning för uppdrag som normalt inte ingår i uppdraget. Då utgår en ersättning om 200 kronor per timme. 5. Kostnadsersättning beviljas om gode mannen/förvaltaren kan visa upp för vad man haft för kostnader och med vilka belopp. Bilersättning ska styrkas med uppgift om antal kilometer, färdväg och syfte med resan. 6. Arvoden- och ersättningar till förordnade förmyndare och medförmyndare utgår enligt dessa riktlinjer med undantag av förordnade förmyndare inom ramen för uppdraget som särskild förordnad vårdnadshavare, som regleras i särskild ordning i respektive kommun.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 81 (forts) Beredning - Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkans skrivelse 11 augusti 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män och förvaltare i Avesta-, Hedemora-, och Norbergs kommuner (V-Dala överförmyndarsamverkan) fastställs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 07:74 vad avser bevaka rätt, förvalta egendom, sörja för person och rese- och kostnadsersättningar, med nedanstående undantag: 1. Normalarvode per år för att förvalta egendom enligt kategori 1 och 2 uppgår till 11 % av prisbasbeloppet och kategori 3 till 16 % av prisbasbeloppet. 2. Normalarvode per år för att sörja för person enligt kategori 1 uppgår till 11 % av prisbasbeloppet, kategori 2 till 16 % av prisbasbeloppet och kategori 3 till 21 % av prisbasbeloppet. Såsom andra kontakter enligt kategori 3 likställs telefonsamtal och sms. 3. Vid speciella händelser utöver de normalt förekommande vad gäller bevaka rätt, t ex lägenhetsavveckling, försäljning av fastighet eller bostadsrätt, boutredning och arvskifte, kontakter med fordringsägare, skuldsanering, medverkan vid domstolsförhandlingar, förlikningsavtal och annat renodlat kvalificerat juridiskt arbete, utgår ett timarvode på 200 kronor per timme. Om sakkunnig anlitas som god man eller förvaltare, kan annan ersättning utgå. 4. Om särskilda skäl föreligger, och gode mannen och förvaltaren i förväg erhållit samtycke till åtgärden från överförmyndarkansliet, har överförmyndarkansliet möjlighet att bevilja ersättning för uppdrag som normalt inte ingår i uppdraget. Då utgår en ersättning om 200 kronor per timme. 5. Kostnadsersättning beviljas om gode mannen/förvaltaren kan visa upp för vad man haft för kostnader och med vilka belopp. Bilersättning ska styrkas med uppgift om antal kilometer, färdväg och syfte med resan.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 81 (forts) Förslag till kommunstyrelsen (forts) 6. Arvoden- och ersättningar till förordnade förmyndare och medförmyndare utgår enligt dessa riktlinjer med undantag av förordnade förmyndare inom ramen för uppdraget som särskild förordnad vårdnadshavare, som regleras i särskild ordning i respektive kommun.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 82 Riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män för ensamkommande asylsökande barn Dnr KK15/0222 024 Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkan anför följande: Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkan, bestående av överförmyndarna i Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner, har vid styrgruppsmötena den 20 februari 2015 och den 29 maj 2015 utvärderat och diskuterat eventuella behov av revidering av gällande riktlinjer för arvoden och ersättningar till gode män för ensamkommande barn i de tre kommunerna. En god man enligt 12 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn (LEB) rätt till ersättning enligt 12 kap 16 föräldrabalken (FB) för uppdragets fullgörande. Av 12:6 FB framgår att en god man har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Överförmyndaren beslutar om storleken på arvodet och kostnadsersättningen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 07:74, daterat 2007-12-18, tagit fram förslag till riktlinjer för god man för ensamkommande barn. Enligt riktlinjerna ska arvode utgå med 200 kronor per timme samt ersättning för kostnader enligt uppvisade utlägg. Alltfler överförmyndare har dock gått över och går även idag över från timarvode till ett fast arvode per månad. Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner tillämpar idag ett fast arvode per månad. Utvärderingen visar att arvodesmodellen med ett fast arvode per månad fungerar väl i samtliga tre kommuner. Det som idag skiljer Avesta- och Hedemora kommuner gentemot Norbergs kommun är månadsarvodets storlek. Norbergs kommun har idag ett arvode om 6 procent av prisbasbeloppet (år 2015-2 670 kronor) per månad och då utgår ingen extra ersättning för god mans medverkan då Migrationsverket kallat till möten. Avesta- och Hedemora kommuner har idag ett fast arvode som uppgår till 2 000 kronor per månad, men då utgår extra ersättning om 200 kronor per timme vid resa med huvudmannen till möte med Migrationsverket, som Migrationsverket kallat till.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 82 (forts) Styrgruppen bedömer att arvodesersättningen under asylperioden i de tre kommunerna totalt blir ungefär lika, varför man föreslår att Norbergs kommuns arvodesmodell om 6 procent av prisbasbeloppet (år 2015 2 670 kr) skall tillämpas i alla tre kommunerna. När det gäller kostnadsersättningar utgår idag ersättning i Hedemora- och Avesta kommuner endast mot uppvisande av faktiska kostnader. I Norbergs kommun kan man idag välja mellan att få kostnadsersättning enligt schablon eller mot faktiska kostnader. Styrgruppen föreslår att kostnadsersättning endast skall utgå mot uppvisande av faktiska kostnader. Man föreslår vidare att rätten till restidsersättning, som utgår idag i Hedemora- och Avesta kommuner, skall upphöra. Styrgruppens ambition och syfte med översynen av arvodes- och ersättningsreglerna var att försöka harmonisera dessa i de tre kommunerna, vilket kommer att underlätta arbetet på kansliet och även innebära en likabehandling av rätten till ersättning för ställföreträdarna i de tre kommunerna. Dessa riktlinjer behandlar arvodes- och ersättningsregler till gode män för ensamkommande barn till och med en månad efter att barnet har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) till dess att de skrivs ut från Migrationsverket. Arvoden- och ersättningsregler till gode män för ensamkommande barn som fått PUT regleras i särskild ordning i respektive kommun, då dessa ofta är harmoniserade med ersättningar till särskilt förordnade vårdnadshavare i kommunen. Styrgruppen för V-Dala överförmyndarsamverkans förslag till kommunfullmäktige: - Ersättning för gode män enligt 2 lagen (2005:429) för ensamkommande barn ska från och med 1 januari 2016 utgå under asylperioden med ett fast arvode om 6 procent av prisbasbeloppet (år 2015 2 670 kr) per månad och uppdrag samt rätt till kostnadsersättning enligt uppvisade utlägg och reseersättning enligt den av riksdagen beslutade skattefria bilersättningen (år 2015 uppgår den till 18,50 kronor per mil). Till asylperioden räknas en månad efter att barnet fått PUT, d v s då de skrivs ut från Migrationsverket. Kostnadsersättning beviljas om gode mannen kan visa upp för vad man haft för kostnader och med vilka belopp. Bilersättning ska styrkas med uppgift om antal kilometer, färdväg och syfte med resan.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 82 (forts) - Om särskilda skäl föreligger har överförmyndarkansliet möjlighet att i förväg godkänna att en åtgärd vidtas som normalt inte ingår inom ramen för godmansuppdraget. Då utgår en ersättning om 200 kronor per timme. Beredning - Styrgruppen för Västmanland-Dalarna överförmyndarsamverkans skrivelse 11 augusti 2015. Maarit Hessling (M) medverkar ej i beredning och beslut i arbetsutskottet med anledning av jäv. Förslag till kommunstyrelsen - Ersättning för gode män enligt 2 lagen (2005:429) för ensamkommande barn ska från och med 1 januari 2016 utgå under asylperioden med ett fast arvode om 6 procent av prisbasbeloppet (år 2015 2 670 kr) per månad och uppdrag samt rätt till kostnadsersättning enligt uppvisade utlägg och reseersättning enligt den av riksdagen beslutade skattefria bilersättningen (år 2015 uppgår den till 18,50 kronor per mil). Till asylperioden räknas en månad efter att barnet fått PUT, d v s då de skrivs ut från Migrationsverket. Kostnadsersättning beviljas om gode mannen kan visa upp för vad man haft för kostnader och med vilka belopp. Bilersättning ska styrkas med uppgift om antal kilometer, färdväg och syfte med resan. - Om särskilda skäl föreligger har överförmyndarkansliet möjlighet att i förväg godkänna att en åtgärd vidtas som normalt inte ingår inom ramen för godmansuppdraget. Då utgår en ersättning om 200 kronor per timme.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 83 Anpassning av arvodesnivå för överförmyndaren Dnr KK15/0223 024 Överförmyndare Rune Olsson hemställer om att arvodet för överförmyndaren justeras till 2000:-/månad från 1 januari 2016. Det nuvarande arvodet 1500:- bygger på en bedömning av att uppdragets omfattning ska motsvara 7,5 tim/månad á 195:-, vilket inkluderar all tid för dess utförande. Överförmyndarens förslag: - Med hänsyn till att omfattningen av uppdraget i själva verket motsvarar 10 12 tim/månad, justeras arvodet till 2000:-/månad fr o m 2016. Beredning - Överförmyndarens skrivelse 9 augusti 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Arvodet för överförmyndaren justeras till 2000:-/månad fr o m 1 januari 2016.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 84 Avsiktsförklaring till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Dnr KK15/0093 106 Region Dalarna anför följande: I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. I Dalastrategin slås visionen fast: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Denna strategi ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och tjänstemän i det arbetet. Strategin är också en inbjudan till andra aktörer, den privata sektorn och det civila samhället i länet, att vara med i arbetet. Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Med denna strategi breddar och intensifierar vi det ungdomspolitiska arbetet i regionen. Vi tar ett helhetsgrepp kring ungas livssituation och vi lyfter unga som den tillväxtfaktor de är. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Där finns också en beskrivning för hur andra aktörer kan bli samarbetspartners i arbetet. För ska detta arbete bli framgångsrikt krävs uppslutning från hela Dalarna offentliga och privata krafter samt det civila samhället måste mobiliseras. Region Dalarnas direktion beslutade 11 februari 2015 att rekommendera kommunerna och Landstinget Dalarna att anta avsiktsförklaringen kopplad till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Avsiktsförklaringen beskriver hur Dalarnas kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 84 (forts) Avsiktsförklaringen består av följande delar: - Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen/landstinget ska vara delaktig i det regionala arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. - Ha tjänsteman med tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. - Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens/landstingets arbete med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. - Arbeta kunskapsbaserat. Kommunerna genom att regelbundet genomföra Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) i högstadiet och gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Landstinget Dalarna genom att arbeta med skolhälsovårdens elevhälsosamtal i samarbete med länets kommuner, samt genom att delta i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. - Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. Målen och indikatorerna i strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion gäller för 2015-2018. En halvtidsutvärdering som följer upp hur strategin och avsiktsförklaringen implementeras kommer att ske under 2016 följt av en regional lärandekonferens. Beredning - Region Dalarnas skrivelse 22 april 2015. Vid arbetsutskottets beredning av ärendet utdelas strategidokumentet Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Förslag till kommunstyrelsen - Avsiktsförklaringen kopplad till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, antas.