Länskonferensen Kalmar län, Öland 2014-05-22 Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Niclas Hjerdt och Joakim Langner, SMHI niclas.hjerdt@smhi.se, joakim.langner@smhi.se
Upplägg Definitioner - Vad är en värmebölja? Effekter - Varför varna för höga temperaturer? Varningssystem i Sverige och utomlands. Utvärdering av 2012 och 2013. Framtidsscenarier. Åtgärder (exempel från Region Skåne)
Definitioner WMO, som lyder under FN, definierar värmebölja så här: "Över fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5 grader över den för årstiden normala under perioden 1961 1990". I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med maxtemperaturer över 25 grader minst 5 dagar i sträck. Enligt denna definition råder därmed inte värmebölja under perioder med ovanligt höga vintertemperaturer. När det gäller de varningar som SMHI ger ut så pratar vi inte längre om varning för värmebölja utan varning för höga, mycket höga samt extremt höga temperaturer. Trösklarna är satta efter hälsoeffekter men de varningar som SMHI utfärdar kan säkert användas av andra värmekänsliga sektorer också om man tänker igenom vad trösklarna innebär för respektive verksamhet.
Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten 22 000 45 000 extra dödsfall i Europa, varav upp till 15 000 i Frankrike
Värme: Fysiologi Vilka drabbas? Hård fysisk aktivitet (alla åldrar) Riskgrupper Bidragande Fuktig hetta Luftföroreningar Vad händer i kroppen?
Känsliga grupper Äldre (har sämre förmåga att reglera kroppstemperaturen) Personer med hjärt- och kärlsjukdomar Personer med lungsjukdomar Sängliggande, handikappade och sjuka som har svårt att röra sig Personer med demens, psykisk sjukdom kan ha svårt att uppfatta kroppens signaler och svårt att ta till sig information Personer som använder medicinering som påverkar kroppens vätskereglering och temperaturreglering Personer med ämnesomsättningssjukdomar inklusive övervikt
Dödlighet och temperatur i Sverige Rocklöv och Forsberg 2007 Sambandet mellan daglig mortalitet och dygnsmedeltemperatur
Förebyggande åtgärder Information till riskgrupper om risker, anpassningsåtgärder, och hur man bäst agerar när värmeböljan slår till Hemtjänstpersonal Information Hälso- och sjukvården Utbildning Journalmarkeringssystem Behov av beredskap Värmevarningssystem
Vad menar vi med ett varningssystem? Förberedelse Uppföljning Varning Åtgärder
Bakgrund värmevarning i Sverige Klimat och sårbarhetsutredningen 2007 SMHI, Regeringsuppdrag om utökad varningstjänst, rapporterat dec 2009 Socialstyrelsen, Regeringsuppdrag om Effekter av värmeböljor och behov av Beredskapsåtgärder i Sverige, april 2011 Projekt beviljat av MSB 2011-2013
Varför värmevarningssystem? Aktiva råd annan information är ineffektiv Förebyggande av värmerelaterade sjukdomstillstånd Uttorkning Värmestress Värmeslag (solsting) Anpassningsstrategi som siktar på sårbara grupper i befolkningen Varning Utbildning Information
Projekt för värmevarning 2011-2013 Målet är ett varningssystem som några dagar i förväg kan förutsäga då extrem värme kommer att inträffa Effektmålet är ett förbättrat underlag till främst vårdgivare för sin planering vid en förväntad episod SMHI och Umeå universitet har arbetat i projektet. Referensgrupp med Socialstyrelsen, MSB, Botkyrka Kommun, Landstinget i Östergötland, Region Skåne. Projektet förlängt till 2014 Dialog med avnämare och förbättringar Studie av interaktionseffekter med marknära ozon (UmU) Prognoser för marknära ozon (SMHI)
15 Förslag på tröskelnivåer för varningar baserat på data från Stockholm 1998-2008 Den relativa dödligheten ökar med ~10% när 3-dmv för max T på 26 C och däröver Meddelande Den relativa dödligheten ökar med ~20% när 3-dmv för max T på 30 C och däröver Klass 1-varning Den relativa dödligheten ökar med ~30% när 5-dmv för max T på 30 C och däröver, eller 3-dmv för max T på 33 C och däröver Klass 2-varning Ingen interaktion med ozon eller PM är ännu inkluderad (studier planeras)
Nivåer i varningssystemet (maj-sep) Meddelande om höga temperaturer: Prognos på dygnsmax minst 26 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Meddelande om höga temperaturer läggs ut på SMHIs hemsida och skickas till registrerade e-postmottagare. Upp till 48 timmars förvarning. Klass 1-varning för mycket höga temperaturer: Prognos på dygnsmax minst 30 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras till registrerade e- postmottagare. 24 timmars förvarning. Klass 2-varning för extremt höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med dygnsmax minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller dygnsmax minst 33 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras till registrerade e- postmottagare. 24 timmars förvarning.
Vad betyder nivåerna i praktiken? Om man räknar med att det dör ca 300 personer per dygn i Sverige så innebär 10% riskökning att det dör ytterligare 30 personer/dygn (!!) vid meddelandenivån, det dubbla vid klass 1 varning och det tredubbla vid klass 2 varning om trösklarna överskrids i hela landet. Jämför detta med hur många som dör av andra väderhändelser i Sverige! Eftersom huvuddelen av befolkningen bor i södra delen av landet räcker det att värmen täcker den delen för att ungefär dessa konsekvenser ska uppnås. Utöver detta har vi ökad förekomst av värmerelaterade sjukdomstillstånd som inte leder till döden men som kommer att belasta vårdsektorn. Det är alltså allvarliga konsekvenser redan vid meddelandenivå så det är viktigt att informationen når ut redan då.
Vad gör SMHI? SMHI går officiellt ut med meddelande/varning om prognoserna visar på att trösklarna kommer att överskridas Meddelande och varning om värmebölja sprids via ordinarie kanaler: Tjänsteman i beredskap på Länsstyrelser, Landsting och centrala myndigheter (mejl) Beredskapsfunktioner/TiB i kommuner i de fall dessa finns (mejl) Media SMHIs varningssida på smhi.se SMHIs väderappar (endast varning) Det går att prenumerera på varningar via RSS på SMHIs varningssida dock inte på meddelande om värmebölja i nuläget, kommer senare. Arbete med information till olika målgrupper Fortsatt arbete tillsammans med Umeå universitet med att inkludera koppling till luftföroreningar (ozon) i systemet
Värmevarning i andra länder 12 länder i Europa har värmevarningssystem idag I Finland utfärdas varningar sedan 2011 med samma kriterier som kommer att användas i Sverige Exempel från UK
20 Tröskelnivåer i några andra länder Frankrike: 3-dmv för max T: Risk: 27 C; Hög risk: 32 C, Fara: 41 C Italien: 3-dagars medelvärde för maximal upplevd temperatur: 25.5 C-37.5 C: 10-20% ökad dödlighet 37.5 C-39.5 C: >20% ökad dödlighet Storbritannien: Max och Min temperatur för 2 dagar: Max T överstiger 30 C och min T (natt) överstiger 15 C två dagar i rad
Vanliga råd till allmänheten i länder med varningssystem Undvik värmeexponering Begränsa utomhusaktiviteter Använd lätta kläder Drick ordentligt Vädra (nattetid), kyl rum som används Kyl kroppen (duscha svalt) Hjälp känsliga Ändra arbetstiderna Följ väderprognoserna
Varma perioder sommaren 2012 21-23 maj 24-27 juli
Varma perioder sommaren 2013 Inga varningar för kraftig värme utfärdades, däremot ett antal meddelanden vilka var knutna till två distinkta perioder med värme: en i slutet av maj respektive en annan, lite längre period under senare delen av juli. Trots mediabilden av att vi åtnjutit en varm sommar har vi inte haft några riktigt höga temperaturer. Toppnoteringen på 31.1º är i själva verket tämligen låg. 29 maj 1 juni Norrbotten. Meddelande om värmbölja 17-22 juni Södra och östra Götaland. Meddelande om värmbölja 20 juni 24-29 juni Södra och östra Götaland, östra Svealand, Västernorrland. Meddelande om värmbölja 24 juni Början av augusti Stockholm och Upplands län. Meddelandenivå men inget meddelande.
Antal tredygnsperioder 26 C (1961-2011) (Medelvärde för samtliga stationer)
4 2 4 Antal tredygnsperioder 26 C 1961-2011 Diff 1991-2011 vs. 1961-2011 0 0 0 2 0 0 2 0 0 0 4 0 4 2 6 4 4 0 4 4 0 2 6 2 6 2 4 2
26 Årsmedeltemperatur 1860-2013 Sverigemedelvärde, 37 stationer 1961-1990: 2.92 C 1860-1879: 2.20 C 1931-1950: 3.50 C 1991-2011: 3.90 C Medelvärde: 1860-2013 2.90 C
Förändringar i klimatet IPCC AR5 WGII
Extrem temperatur i framtiden Hur ofta överskrids dagens (1961-1990) 20-års värmerekord i framtiden (2071-2100)? Year 1 2 3 4 5 6 Nikulin m fl, Tellus A, 2011
Befolkningspyramid Sverige 2008 och 2060 ålder tusental per årsklass Källa: SCB
Frågor från SMHI till Kalmar län Hur hanterar Kalmar län SMHIs varningar om värme? Vilka åtgärder föranleder ett meddelande/varning? Hur sprids informationen regionalt och lokalt? Från SMHI skickar vi notifiering till TiB på Lst och Landsting om ett meddelande/varning går ut. Vi räknar med att Lst och Landsting sköter den vidare spridningen till rätt mottagare regionalt och lokalt. Självklart kan ju också alla se meddelanden/varningar på SMHIs varningssida och i väderapp (gäller dock endast varning).
Exempel på åtgärder Råd till känsliga grupper Åtgärder på äldreboenden etc. Åtgärder inom hemtjänst/socialtjänst Åtgärder inom primärvård Åtgärder på sjukhus Ledningsgrupper, myndighetssamverkan Planerna beskriver ibland även långsiktig anpassning av byggnader och miljöer Se exempel på åtgärder från Region Skåne
Mer fakta kring värmebölja, varningstjänsten och bakomliggande rapporter: http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/varning-for-varmebolja-infors-1.30684 Tack!