Parallellpublicering av konferensartiklar ett projekt Mötesplats Open Access i Norrköping mars 2012

Relevanta dokument
principer, tillämpningar och tillgänglighet i svenska publiceringsdatabaser

Parallellpublicering av konferensartiklar

Handledning Sherpa/RoMEO

Publikationsstatistik för BTH

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

En databas över förlagens policies

Registrera konferenspublikationer i DiVA

Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Open access ett nationellt perspektiv

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Policy för vetenskaplig publicering

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Publikationsstatistik för BTH

LUP = Mer pengar till forskning?

Om open access och nya publiceringsvägar

Manual för registrering av konferensbidrag i DiVA

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Manual för manuell publicering i DiVA Uppdaterad

LnuOpen Open Access-tidskrifter och konferenspublikationer från Linnéuniversitetet

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Registrera forskningspublikation i DiVA

Ja: Ändra i den befintliga registreringen om du vill redigera eller komplettera uppgifter

Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

Mötesplats Open Access 2010

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Open Access i praktiken Fokus på humaniora och rättsvetenskap Presentation på Möteplats Open Access, nov. 2009

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Datum Dnr Svensk indelning av vetenskaplig output 2015

Egenarkivering och upphovsrätt

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Publikationstyp Konferensbidrag

POLICY FÖR REGISTRERING AV PUBLIKATION I DIVA

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Informationssökning Liberal Arts LIB40 V17

Manual för manuell publicering i DiVA Uppdaterad

Vetenskaplig publicering

Registrera/publicera i DiVA

Mötesplats Open Access Abstracts mars 2012

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering

SwePub praxis och format. Presentation på avslutande möte i praxisgruppen Tuija Drake, SwePub-projektet, Kungliga biblioteket

Registrera och publicera i DiVA

2 Konstnärliga forskningspublikationer inom musik

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Presentationen i korthet

Tre lärosäten, tre finansiärer och Open Access

Lathund o ver sto rre fo ra ndringar vid o verga ngen fra n LUP till LUCRIS

Open Access-policy på Chalmers

Riktlinjer för registrering och tillgängliggörande av fulltext i DiVA vid Ersta Sköndal Bräcke högskola

Registrera och publicera i DiVA

Open access för nordiska humanister och rättsvetare

SwePub praxis och format. Presentation på uppstartsmöte för praxisgruppen Tuija Drake, Kungliga biblioteket

Open access vid svenska lärosäten

Open access från varför till hur

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Open access och nya publiceringsvägar

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

Parallellpublicering av vetenskapliga artiklar Slutrapport PAVA projektet

Högskolebiblioteket i Halmstad Manual för registrering/publicering i DiVA

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga artiklar! Linköpings Universitetsbibliotek

Informationssökning inför uppsatsen

Open Access i Sverige

Högskolans e-publicering

2. Regelbunden import av poster från Web of Science.

K2:s publiceringspolicy

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad

POLICY FÖR REGISTRERING AV

Publikationstyp Kapitel i bok, del av antologi

Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA

informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet!

Publicering med öppen tillgång - open access

Forskarstöd. Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen. Johanna Nählinder Forskningskoordinator

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

Open access och nya publiceringsvägar

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

Om publikationen inte är registerad: Registrera den enligt nedan.

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Sammanfattning av informationssökning VT19

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga publikationer Linköpings Universitetsbibliotek

Publikationstyp Artikel i tidskrift, Artikel, forskningsöversikt och Artikel, recension

Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer

Forskningsfinansiärer och Open Access mandat

LUPregistration. Manual för registrering av avhandlingar 1:

Bibliometri för forskningsutvärdering

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Vem ska parallellpublicera? Jenny Ericsson & Urban Ericsson, SLU-biblioteket

Kvalitet, enhetlighet och täckning

Transkript:

Parallellpublicering av konferensartiklar ett projekt Mötesplats Open Access i Norrköping mars 2012

Deltagare feb. 2011 feb.2012 BTH Peter Linde (projektledare) Chalmers Lars Kullman KTH Margareta Fathli och Klemens Karlsson Luleå tekniska universitet Ylva Sköld Lunds universitet Jörgen Eriksson, Mikael Graffner, Kristoffer Holmqvist Stockholms universitet Marjatta Sikström och Ingela Tång

Bakgrund praktik frustration Publiceringsvägarna, förlagen och organisatörerna för och av konferensartiklar är oftast mer heterogena och svåröverskådliga än för tidskriftsartiklar samtidigt som hjälpmedlen för att belägga texter och Open Access policies är sämre

Syfte och frågeställningar Hur ser förhållandet organisatör/förläggare ut; vilka är förläggarna och i vilka publikationer publiceras konferensbidraget? Hur allmänt är parallellpublicering av konferensbidrag? Kan vi göra det bättre? Hur ser tillgängligheten ut? Finns de i någon större utsträckning i fulltext i svenska publiceringsdatabaser?

Begrepp och definitioner Fullängdsartiklar publicerade i proceedings eller andra media, och alltså inte konferensbidrag av abstraktlängd. Formen har ingen betydelse. Kvalitetsgranskad innebär att den som lagt in artikeln i respektive publiceringsdatabas angett att den är peer reviewed.

Metod Projektdeltagarna har undersökt ett urval av konferenser och konferensartiklar via sina publiceringsdatabaser under ett specifikt tidsintervall och beskrivit dem utifrån ett gemensamt schema

Metod Projektet har två huvuddelar: En tillgänglighetsstudie gjord på ett urval konferensartiklar En konferensstudie där vi undersöker ett antal konferensers OA policy, publiceringskanaler etc.

Urval Huvudvikten har legat på informationsvetenskap, datavetenskap, ingenjörsvetenskap och tillämpad vetenskap etc. eftersom det är dessa discipliner som har konferensartiklar som huvudkanal. Projektet omfattar dock också samhällsvetenskap och humaniora Lunds och Stockholms universitet

Tillgänglighetsstudien 100 st. konferensartiklar var från åren 2005, 2007 och 2009 totalt 300 st. per lärosäte. Urvalet olika beroende på lärosäte. Sammanlagt har 1787 konferensartiklar undersökts, varav ca. 1/4 klassats som samhällsvetenskap/humaniora (446 st.) och resten som Naturvetenskap/Teknik (1341 st.). Vi har undersökt tillgängligheten genom att kopiera hela eller delar av artikelns titel och sökt den i Google. Vi följer länkar på max. tre google sidor.

Tillgänglighetsstudien hur Samtliga artiklar har undersökts enligt följande matris som lagts upp i excelark med följande kolumner: Artikelns Titel: Konferensens namn År: Lärosäte OA hemsida OA arkiv Är artikeln låst bakom Prenumerationsfilter eller annan kostnadsbarriär? Tillgänglighet för konferensdeltagare Tryck: Finns artikeln i tryck? Error 404. Ger länkar till artikeln Error 404? Publicerad senare? Ämne: Hum/Sam eller Nat/Tek

Konferensstudien 50 konferenser var Ämne, antingen Hum/Sam eller Nat/Tek AUS rankning enligt ERA Conf. List. Konferensens akronym Konferensnamn ISSN om tillgängligt Publiceringskanaler. Avtal Ja/Nej. OA Policy.

Resultat: 46% tillgängligt i fulltext Sammantaget har antalet konferensartiklar som hittats i våra egna öppna OA arkiv ökat under perioden med ca. 50% från 2005 till 2009 (från 77 till 114). Ca. 20 25% av de undersökta artiklarna finns tillgängliga i ett OA arkiv.

Resultat tillgänglighet

Resultat tillgänglighet Det grå materialet I vårt material såg vi ganska snabbt att en relativt stor andel inte gick att få fram i fulltext alls, dvs. inte var representerad i Typ Antal % någon kanal. Endast 0 264 15% Endast OA hemsida 63 4% Endast OA arkiv 128 7% Endast Pren 22 1% Endast Tryck 153 9% Endast Error 404 9 1% Endast publ senare 22 1% Figur 2. Fördelning av antalet och procentandelen av den totala mängden konferensbidrag som inte återfinns i någon av de undersökta publiceringskanalerna, samt antalet och andelen som endast återfinns i endast någon av de respektive kanalerna.

Resultat tillgänglighet Prenumerationer Ca. 40 % av konferensartiklarna är låsta av prenumerationer. Här skiljer sig dock mönstret åt. Det finns ingen regelbundenhet mellan universiteten. I tryck Fortfarande verkar de flesta artiklar finnas i tryckt form. Ca dubbelt så många jämfört med digital form generellt. Error 404 33 av 1787 sökningar på Google av konferenstitlar resulterade i Error 404. Senare publicering kanaler för konferenspublikationer En knapp tredjedel av alla konferensartiklar (29 %) publiceras senare i tidskrifter eller som bokkapitel eller i andra kanaler. Resultatet är likadant oberoende av ämne.

Resultat konferensstudien Avtal Ungefär 2 av tre konferenser har avtalsinformation på sina hemsidor. Ser man till skillnaderna ämnesmässigt kan man notera att humaniorakonferenser oftare tycks sakna avtalsinformation än teknikkonferenser. Author instruction, CfP OA policy Cirka 10 % procent av de 297 konferenserna hade en uttrycklig OApolicy eller gav uttryck för en OA policy genom att öppet tillgängliggöra konferensartiklar lättillgängligt på sina konferenssajter. Publiceringskanaler och postprint När vi tittade på vilka konferensartiklar som finns i kanaler som uttryckligen tillåter sk. Postprintpublicering blir resultatet generellt att ca. hälften av konferenserna utnyttjar kanaler som tillåter parallellpublicering.

Diskussion Undersökningen har visat att publiceringsdatabaserna fyller en viktig funktion för att sprida kunskap om konferenspublikationer. Vi har funnit att minst ca. 50 % av konferensartiklarna kan publiceras som post prints i våra publiceringsdatabaser. Därför är det av stor vikt att fortsätta arbetet med att utnyttja de lokala publiceringsdatabaserna som publiceringskanal. Använd dem inte bara som ett verktyg för parallellpublicering och primärpublicerat material, som avhandlingar och rapporter, utan även som en källa framförallt för konferensartiklar utan hem, som vi nu vet utgör en stor del av vårt undersökningsmaterial (ca. 15 %).

Diskussion Knappt hälften av artiklarna finns i fulltext på webben. Ca. hälften av dessa i ett öppet arkiv. Måste öka denna andel med tanke på beständighet och sökbarhet. En minoritet av konferenserna, ca 10% av de vi undersökt, har en OA policy eller visar öppet att man publicerar konferensens artiklar fritt tillgängligt. Verktyg för policy info? För att underlätta framtida hantering och klassificering av konferensartiklar i svenska publiceringsdatabaser, framför allt med tanke på ev. framtida nationella bibliometriska analyser via SweMed, föreslås ett antal rekommendationer.

Rekommendationer Stärka lärosätenas insatser för parallellpublicerings av konferensartiklar genom ökade resurser och förståelse för komplexiteten av denna typen av forskningsdokument. Parallellpublicering av dylika dokument är betydligt mer tidskrävande, men dock absolut lika möjligt som för tidskriftsartiklar. Att vara medveten om att en inte obetydlig del konferensartiklar ej publiceras i någon sedvanlig kanal och att den lokala publiceringsdatabasen eventuellt kan erbjuda en möjlighet till synliggörande av dokumentet. Vänta med att registrera/parallellpublicera konferensbidraget till efter att konferensen ägt rum.

Rekommendationer Försättsblad. Eftersom konferensbidrag publiceras på så många olika sätt är det svårt att hitta ett gemensamma nämnare. Åandra sidan är det just därför angeläget att underlätta parallellpubliceringsprocessen och undvika en komplicerad hantering av en mängd olika försättsblad. Minsta gemensamma nämnare kan dock sägas vara konferensens namn, nummer, akronym, ort och tidpunkt, liksom uppgifter om organisatör och eventuellt förlag samt unik identifierare, typ DOI.

Rekommendationer Publikationsdatabaserna bör utformas så att de kan användas även för publicering av konferensbidrag som inte publiceras i de vanliga kanalerna (proceedings, tidskrifter, antologi eller book of abstracts). Detta kan göras med hjälp av en samlingsklassificering som konferenspresentationer. Hit hör också posters, PPTpresentationer o. dyl. Alternativt att man har (en del av) de olika publikationsformerna som egna dokumenttyper i sitt institutionella arkiv, med möjlighet att märka upp om en publikation är publicerad eller inte. Ex. kvalitetsgranskad abstract.

Rekommendationer Proceedings: sammanställning av fullängdspapper från en konferens. Enskilda artiklar skall ha dokumenttyp konferensartikel. Avgörande för om en konferensartikel skall klassas om, är att den har genomgått en omarbetning och ev. kvalitetsgranskning. Ett alternativ är att alltid gå på klassningen i ISI i det här fallet. Bokkapitel. Inom framför allt samhällsvetenskap och humaniora kan konferenser resultera i att bidragen publiceras, efter viss redigering och mer eller mindre noggrann kvalitetsgranskning, i tryckta antologier. Sådana publikationer bör klassas som kapitel i bok/antologi.

Rekommendationer Tidskriftsartiklar. Om det i tidskriften eller på dess hemsida framgår att ett tidskriftsnummer innehåller konferensartiklar som omarbetats skall dessa anses som tidskriftsartiklar. Om det däremot framgår att artiklarna ursprungligen är konferensartiklar och inte omarbetats ska dessa klassas som konferensartiklar, exempelvis kan tidskriftsnumret vara ett supplement som består av Proceedings of. Om artiklarna finns i ISI och är dubbelklassade som konferensartikel respektive tidskriftsartikel välj klassningen tidskriftsartikel.