Utbildningsnämnden

Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-04-12 Vår referens Ann-Sofie Nordh Direkttelefon 040-34 21 41 Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 11 Dnr 2013-163 Förslag till yttrande: Delbetänkande: Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) STK-2013-135 Utbildningsnämnden 2013-04-29 Initierare: Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden har fått rubricerad remiss för yttrande. Utbildningsnämnden finner att utredningen i stora delar föreslår åtgärder som redan är införda i Malmö stads och Utbildningsförvaltningens arbete kring informationsansvaret. Utredningen tar också upp och ger i flera fall lösningar på just de punkter som Malmö stad framfört som svårigheter vid deltagandet i utredningen. Det finns dock synpunkter kring en del av utredningens förslag: Utredningens förslag: Kommunens ansvar ska framöver benämnas aktivitetsansvar för icke skolpliktiga ungdomar i stället för information om icke skolpliktiga ungdomar. Ansvaret ska gälla icke skolpliktiga ungdomar. Skolplikt upphör när eleven avslutat sista årskursen i grundskolan oavsett vilken ålder eleven har. Eftersom utredningen i övrigt talar om ungdomar från 16 år finns en risk att ungdomar som avslutar grundskolan vid 15 års ålder ställs utanför möjligheter till aktivitet. Ansvaret gäller inte asylsökande ungdomar då de inte har skolplikt. Dessa ungdomar går inte heller att söka fram via folkbokföring och kommunen har svårt att ta fullt ansvar. Det bör dock betonas att kommunen ändå bör ta ett stort ansvar för de asylsökande ungdomar som påbörjat utbildning i kommunen då dessa är kända och kan följas upp. yttrungdomar utanför gy skolan Utredningens förslag: Hemkommunen ska på ett strukturerat sätt söka upp och hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Ett strukturerat arbetssätt förutsätter enligt utredningen bland annat att ansvarig förvaltning får förutsättningar för samverkan inom kommunen samt med berörda myndigheter. I detta avseende är CSN en myndighet som har information om samtliga ungdomar som är i studier, men denna information

2 (4) lämnas inte vidare till respektive hemkommun. Malmö har tillsammans med Kommunförbundet Skåne, Göteborgsregionen och Stockholms län sedan flera år en skrivelse till Skolverket/SCB/CSN där vi anser att dessa uppgifter måste lämnas till varje hemkommun. Detta har inte resulterat i något alls. Med ny lagstiftning förutsätter vi att de myndigheter, såsom CSN och Arbetsförmedlingen, som har uppgifter avseende ungdomar inom aktivitetsansvaret får skyldighet att lämna uppgifter till hemkommunen både när ungdomar träder in i aktivitet och när de lämnar. Utredningens förslag: Hemkommunens insatser ska dokumenteras skriftligt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som berörs av aktivitetsansvaret. Det ska också upprättas dokumentation över aktiviteter och framtida åtgärder som kommunen och den unge kommer överens om, något som kan liknas med en individuell studieplan. För registerhållning och övrig dokumentation behöver administrativa system användas. De elevadministrativa system som kommunerna använder för all övrig elevadministration kan behöva anpassas till ny lagstiftning kring aktivitetsansvaret och det är viktigt att de leverantörer som finns på marknaden i god tid informeras om nya krav på registerhållning och format för framtida statistikinlämning till Skolverket. Utredningens förslag: När en elev är frånvarande i betydande utsträckning utan giltigt skäl vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Utredningen menar att en information om frånvaro till elevens hemkommun ska ge en förvarning om att insatser kanske behöver sättas in vid ett avbrott. Vi ser snarare detta som en administrativ åtgärd med risk för att huvudmannen för elevens utbildning inte anser sig behöva ta sitt ansvar för att ge eleven möjligheter att fortsätta sin utbildning. Hemkommunen kan inte vidta åtgärder inom aktivitetsansvaret så länge eleven är inskriven på en skola, detta ansvar ligger helt på utbildningsanordnaren. Information om elever med hög frånvaro kan säkert vara viktig i vissa avseende, till exempel vad gäller insyn i fristående skolor i de fall det gäller många elever, men tillför inte något i själva arbetet kring aktivitetsansvaret. Att skolor däremot omgående meddelar hemkommunen när en ungdom avbryter sin utbildning är av yttersta vikt. Utredningens bedömning: Det bör övervägas om studiemotiverande kurser vid folkhögskola, den s.k. folkhögskolesatsningen, bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp Studier vid folkhögskola kan vara en alternativ utbildningsväg för vissa ungdomar, även för de som är under 18 år. Detta anser vi dock vara en del i en studieplanering och ska därmed vara en aktivitet som kommunen ansvarar för inom aktivitetsansvaret. När studier inte är ett alternativ för ungdomen och ett

3 (4) överlämnande till Arbetsförmedlingen sker, ska inte studier vara det som erbjuds utan möjligheter till praktik eller arbete. Utredningens förslag: Ungdomar som är 16-17 år och som omfattas av hemkommunens aktivitetsansvar enligt skollagen ska kunna få ett bredare utbud av tidiga insatser från Arbetsförmedlingen. Även ungdomar som inte fyllt 16 år kan omfattas av aktivitetsansvaret och bör då också omfattas av Arbetsförmedlingens insatser om det är möjligt ur arbetsrättsliga regler. Utredningens förslag: Även unga i åldern 16-17 år ska ha rätt till statlig utvecklingsersättning för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Även ungdomar som inte fyllt 16 år kan omfattas av aktivitetsansvaret och bör då också få rätt till statlig utvecklingsersättning. Ersättningsnivån bör vara detsamma som studiebidraget för att motivera både till studier och till annan heltidsaktivitet. Utredningens förslag: Det ska finnas en möjlighet för Arbetsförmedlingen att även för de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret enligt skollagen, ingå överenskommelser med en kommun om anordnandet av programinsatser eller övriga åtgärder, utöver jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Vid överenskommelser bör även ersättning följa på båda håll. Tar kommunen över aktiviteter som borde erbjudas via Arbetsförmedlingen ska ersättning utgå till kommunen och dessutom ska samma ersättningsregler gälla för ungdomen i fråga oavsett vilken myndighet som anordnar den. Ungdomens deltagande i aktivitet eller när den upphör måste meddelas mellan myndigheterna. Utredningens förslag: Hemkommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Hemkommunen ska i registret även få behandla personuppgifter om tidpunkt när en åtgärd inleds samt tidpunkt för åtgärdens upphörande och orsaken till att den upphör. Utredningens förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att årligen samla in uppgifter från hemkommunen om de unga som omfattas av aktivitetsansvaret. De uppgifter som ska samlas in ska baseras på de uppgifter kommuner samlar i de lokala registren. Det närmare innehållet i uppgiftsinsamlingen bör preciseras av Skolverket i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. För att data ska kunna samlas in måste det snarast beslutas om vilka data som ska behandlas. Redan idag används i informationsansvaret samma elevadministrativa som för de elever som befinner sig i gymnasieskolan. Möjlighet att registrera aktiviteter med start och slutdatum samt avbrottsorsak finns. Vilka aktiviteter och

4 (4) avbrottsorsaker som ska användas måste fastställas för att data ska kunna samlas in och jämföras. Det kan också behöva göras justeringar i olika kommuners administrativa system i god tid före den 1 juli 2014. För att detta ska vara möjligt förutsätts att Skolverket redan under hösten 2013 samarbetar med de programleverantörer som finns på marknaden. Utredningens förslag: Utredningens förslag kommer i vissa delar att medföra ökade kostnader för stat och kommun. Utredningens bedömningar om vad som medför utökade kostnader för kommunsektorn delas inte av utbildningsnämnden gällande följande punkter: Utredningens bedömning: Ökade krav på frånvarorapportering kan leda till minskade kostnader för kommunsektorn med 2 miljoner kronor eller till ökade kostnader med ca 0,4 miljoner kronor årligen. Rapportering även till hemkommunen i samband med rapporteringen till CSN bedöms inte som någon större kostnadsökning. Däremot anser vi att frånvarorapporteringen till hemkommunen är en tillkommande uppgift att hantera när den tas emot och den leder inte till att några andra åtgärder kan avstås. När ungdomen väl avbryter sin utbildning måste kommunen ändå meddelas och har då att kontakta ungdomen, precis som enligt dagens hantering. Utredningens bedömning: Ett krav på kommunala register med för ökade administrativa kostnader för kommunsektorn med ca 0,8 miljoner kronor per år. Utredningens bedömning: Hemkommuner bedöms få försumbart högre kostnader för en ökad uppgiftslämnarbörda. Vilka kostnader som uppstår beror på hur besluten om vilka data som ska levereras ser ut. Går det att hantera och leverera data i befintliga elevadministrativa system är den beräknade kostnadsökningen kanske rimlig. Om däremot de administrativa system som finns måste omarbetas för att möte nya krav kan betydligt högre kostnader uppstå. Även här är Skolverkets tidga kontakter med programleverantörer av högsta vikt för att hålla nere kostnader. Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna remissvaret samt att överlämna det till kommunstyrelsen Eva Ahlgren Utbildningsdirektör