Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11
Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 1 2. Bedömningsgrunder... 1 3. Utvärdering av analysresultat... 3 4. Slutsatser och rekommendationer... 4 1. Bakgrund och syfte Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Peab Sverige AB och Fabege AB utfört en miljöteknisk markundersökning av Kv Lagern i Solna kommun. Planarbete pågår för att riva Råsunda stadion som dominerar fastigheten och bygga nya bostäder och i mindre omfattning kontor. Den utförda miljötekniska markundersökningen redovisas i Rapport Miljö, med bilagor och ritningar. I detta PM görs en bedömning av resultaten och rekommendationer ges för fortsatt hantering. 2. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder för utvärdering används Naturvårdsverkets generella riktvärden samt en jämförelse med storstadsspecifika riktvärden beräknade av Malmö, Göteborg och Stockholms stad. Naturvårdsverkets generella riktvärden presenteras i rapporten Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009. De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två typerna av markanvändning är: - Känslig markanvändning (KM) - Mindre känslig markanvändning (MKM) För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändning. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar 1 av 4
till markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas inom området. Grundvatten på ett visst avstånd samt ytvatten skyddas. De generella riktvärdena är utarbetade för att gälla för ett stort antal objekt över hela landet. Vid framtagandet av generella, och platsspecifika, riktvärden tas hänsyn till ämnenas hälso- och miljöeffekter. Riktvärdena grundar sig på: - ett hälsoriskbaserat riktvärde, som skyddar personer som vistas i området - ett riktvärde för skydd av markmiljön som skyddar växter och djur inom området - ett riktvärde för skydd mot spridning till grundvatten respektive ytvatten Det hälsoriskbaserade riktvärdet bygger på referensvärden för sex olika exponeringsvägar: - Intag av jord - Hudkontakt - Inandning av damm - Inandning av ångor - Intag av växter - Intag av grundvatten I samband med exploatering av mark i storstäder är det vanligt att man påträffar något förhöjda halter av föroreningar. Det är då vanligt att man utför en fördjupad riskbedömning och beräknar platsspecifika riktvärden för det aktuella området. I en fördjupad riskbedömning kan riskerna med hänsyn till de exponeringsvägar, exponeringstider och förutsättningar för spridning till miljön beaktas för de specifika förutsättningarna på platsen. I syfte att generalisera typiska förutsättningar för exploatering i storstadsmiljö har Malmö, Göteborg och Stockholms stad tillsammans låtit beräkna storstadsspecifika riktvärden. Arbetet redovisas i rapporten Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborg och Stockholm stad, Sweco Environment 2009-06-17, och finns att hämta hos bland annat Stockholm stad, se webadressen: http://www.stockholm.se/pagefiles/124894/markv%c3%a4rden_slutrapport.pdf Beräkningarna följder modellen som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden men med ingångsvärden anpassade efter ett antal markanvändningsscenarion, benämnda: 1.Bostadshus med stor tomt 2.Bostadshus med liten tomt 3.Bostadshus utan odlingsmöjligheter 4. Flerbostadshus 5. Verksamhetsområde 6. Torg, parkeringsplatser och gator 7. Parker och grönytor 8.Djupt liggande jord 2 av 4
Det är rimligt att jämföra den tänkta exploateringen med scenariot Bostadshus utan odlingsmöjligheter. Riktvärdena är även delade i halter i fyllnadsjord respektive naturlig mark. Det ska poängteras att de storstadsspecifika riktvärden inte har samma tyngd som de generella riktvärdena, men de är lämpliga som jämförvärden. 3. Utvärdering av analysresultat Analysresultaten från den utförda undersökningen, generella riktvärden för KM och MKM samt storstadsspecifika riktvärden redovisas i bilaga 2 till Rapport Miljö. Nuvarande markanvändning inom området klassas som MKM enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Inga analysresultat överstiger halterna för MKM, marken ska därför inte betraktas som förorenad med nuvarande markanvändning. Den planerade omvandlingen av området medför att nya bostäder och i mindre omfattning nya kontor uppförs. Markanvändningen inom de ytor som bebyggs med bostäder kommer då att klassas som KM. Samtliga analyserade jordprov uppvisar halter över KM. Det finns en förhöjd halt av kadmium, 12 av 13 jordprov uppvisar halter över riktvärdet för KM. Uppmätta halter av kadmium är dock långt under riktvärdet för MKM, se diagram nedan. Halterna av kadmium i fyllningen överstiger inte de storstadsspecifika riktvärdena. Figur 1. Kadmium i analyserade jordprov samt riktvärden för KM och MKM. 3 av 4
Kvicksilver uppmäts i halter över KM i 2 av 13 analyser. För kvicksilver är det storstadsspecifika riktvärdet i markanvändningsscenariot Bostadshus utan odlingsmöjligheter detsamma som det generella riktvärdet för KM. Koppar uppmäts i en förhöjd halt i ett prov som även har förhöjd halt av kadmium och kvicksilver. PAH med hög molekylvikt (PAH-H) uppmäts i halter något över KM i 5 av 13 analyser. Förhöjda halter av PAH verkar inte korrelera med förhöjda halter av metaller. Uppmätta halter av PAH överskrider inte de storstadsspecifika riktvärdena. Olja i form av tunga alifatiska kolväten (C16-C35) uppmäts i halter över KM i 3 av 4 analyser. Urvalet av prover som analyserades med avseende på olja styrdes av att de var svart missfärgade. Förekomst av olja är lätt att identifiera i fält och de uppmätta halterna bedöms vara de högsta i utförda provtagningspunkter. Det storstadsspecifika riktvärdet för tunga alifatiska kolväten i fyllning i det nämnda markanvändningsscenariot överskrids inte. Samtliga analyserade prover är av fyllning, den naturliga torven och leran bedömdes vara opåverkade av föroreningar i samband med provtagningen. 4. Slutsatser och rekommendationer Fyllningen i området är påverkad av kadmium och i viss mån av PAH och olja. Uppmätta halter understiger generella riktvärdet för MKM vilket medför att området inte ska betraktas som förorenat med nuvarande markanvändning. Vid förändring av markanvändningen till bostäder skärps dock kraven. Undersökningen visar halter av föroreningar över generella riktvärdet för KM i samtliga prov. De påträffade föroreningarna är inget hinder för fortsatt planering och exploatering av området men de behöver beaktas i den fortsatta processen. I första hand rekommenderar vi att ni tidigt i processen verkar för att få acceptans för att använda de storstadsspecifika riktvärdena för att bedöma påträffade föroreningar. I andra hand rekommenderar vi att ni låter utföra en fördjupad riskbedömning och beräknar platsspecifika riktvärden för området. Platsspecifika riktvärden tar hänsyn till de exponeringsvägar, exponeringstider och förutsättningar för spridning till miljön som gäller specifikt för området och den tänkta exploateringen. De platsspecifika riktvärdena kan utgöra bedömningsgrund för att avgöra vilken hänsyn som behöver tas till de påträffade föroreningarna, samt utgöra grund för hantering av jordmassor i kommande anläggningsarbeten. 4 av 4