Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen 70 60 50 34 40 25 30 20 10 26 18 23 Med hemtjänst I äldreboende 10 20 28 28 22 20 13 0 1960 1970 1980 1990 2000 2014 Var 4:e plats på äldreboende har försvunnit sedan år 2000. Ökad hemtjänst har bara delvis kompenserat för minskningen (Szebehely & Ulmanen 2012).
Ökning av anhörigomsorg Hemmaboende äldre (75+) med hjälpbehov: andel som får hjälp av anhöriga/vänner som de inte bor med, 1988-2010 70% 65% 60% 50% 40% 40% 52% 57% 30% 20% 10% 0% 1988-89 2002-03 2004-05 2010 Källa: Statistiska centralbyrån: Undersökningar av levnadsförhållanden (Lorentzi 2011)
Anhörigomsorg: nya könsmönster på 2000-talet 1990-tal hemtjänst minskade: enbart döttrars insatser ökade bland ensamboende äldre 2000-tal äldreboendena minskar: både döttrars och söners insatser ökar Fortfarande vanligare få hjälp av en dotter Källor: Johansson, Sundström & Hassing 2003; Ulmanen & Szebehely 2015.
Vår anhörigenkät Projektet Anhörigomsorgens pris: Omsorgsansvar och förvärvsarbete i medelåldern Studie av hur anhörigomsorg påverkar välbefinnande, vardagsliv, arbetsliv och ekonomi Enkät 2013 besvarad av 3630 personer 45-66 år (61%) Ny artikel: Ulmanen (2015) Kvinnors och mäns hjälp till sina gamla föräldrar: Innehåll, omfattning och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(2), 111-132.
Resultat som går emot all tidigare forskning Lika vanligt för kvinnor och män i medelåldern att hjälpa en gammal förälder: 27 resp 25% Döttrar och söner ger lika mycket hjälp: 3,6 resp 3,3 tim/v i genomsnitt På vissa områden lika vanligt bland döttrar och söner att påverkas negativt av omsorgsgivandet: - ca 7% har gått ner i arbetstid - ca 1% har sagt upp sig - omkring en av tio har haft svårt att hinna arbetsuppgifter och blivit förhindrade att delta i möten, kurser och arbetsresor
Trots jämn könsfördelning av omsorgsgivande: vanligare att döttrars välbefinnande och förvärvsarbete påverkas Psykiska påfrestningar: 48% av döttrar, 28% av söner Fysiska påfrestningar: 22% av döttrar, 14% av söner Svårt att hinna med fritidsaktiviteter: 40% av döttrar, 30% av söner Svårt att fokusera på jobbet: 27% av döttrar, 16% av söner Gått i pension tidigare än planerat: 2,2% av döttrar, 0,5% av söner
En förklaring: döttrar och söner hjälper med olika saker Vanligare bland söner enbart ge olika former av praktisk hjälp (hushållsarbete, reparationer, skjutsning, bank- och postärenden) Få hjälptimmar och mottagarens funktionsnedsättning inte nödvändigtvis stor Vanligare bland döttrar ge kroppsnära omsorg, ofta tillsammans med andra hjälpuppgifter Många hjälptimmar och omfattande funktionsnedsättning
Ju mer krävande uppgifter, desto större risk drabbas Gäller för båda könen Kroppsnära omsorg: högre risk för både döttrar och söner att välbefinnande och arbetsliv påverkas
Samtidigt påverkas döttrar och söner olika även när de ger samma typ av omsorg Organisatorisk omsorg (sköta vård- och myndighetskontakter): högre risk enbart för döttrar att välbefinnande och arbetsliv påverkas Risken nästan lika stor för döttrar om ger organisatorisk omsorg som kroppsnära omsorg Typ av omsorg: olika påverkan oberoende av omsorgens omfattning Slutsats: både hur mycket man hjälper och vad man hjälper med har betydelse för utsattheten
Hur förstå organisatorisk omsorg? Uttryck för att mottagaren har en omfattande funktionsnedsättning Föräldern förmår inte driva egna intressen, väcker oro, nödvändigt ta ansvar för hens situation Ansvar för att organisera förälderns liv och dagliga aktiviteter, men på vårdens och omsorgens villkor: telefontider och möten ska passas Inkräktar på omsorgsgivarens möjligheter att styra över sin egen (arbets)tid Även oron kan störa möjligheterna att arbeta: svårt att fokusera
Organisatorisk omsorg i sitt sammanhang Nedskärningar och samordningsproblem inom vård och omsorg Halvering av sjukhusplatser under 90-talet En fjärdedel av äldreboendeplatser bort sedan år 2000 Allt fler äldre bor hemma med allt större behov Omfattande hjälp i hemmet svårare att koordinera än hjälp i äldreboende Organisatoriska förändringar försvårar samordning: springet i hemtjänsten, valfrihetssystem Brister i samordning: ansvaret läggs på anhöriga Anhörig med stort ansvar och små möjligheter till överblick, inflytande och kontroll?
Anhörigas strategier och roller i relation till vården och omsorgen Buffert och koordinatörer mellan den offentliga omsorgen och den äldre Medlare, rådgivare eller bro Advokater, talesmän och tolkar Kontrollörer Vakthundar Väktare av värdighet Hur hantera rollen att ligga på, driva, kräva, vara besvärlig? Källor: Dunér 2007; Dunér & Nordström 2007; Åkerström 1996; Whitaker 2004.
Varför drabbas döttrarna hårdare av att ge organisatorisk omsorg? Omsorgsideal och uppfattningar om kvaliteten i omsorgen påverkar belastning Normer om vad god omsorg innebär är könade Ta ansvar för närståendes behov centralt för skapa och befästa femininitet Har döttrar högre omsorgsideal? Ställer därför högre krav både på sig själva och på äldreomsorgen? Har äldreomsorgen starkare förväntningar på döttrar att ge omsorg? Sämre bemötande? Norsk studie: äldre med son mer hemtjänst än äldre med dotter
Publicerade analyser av anhörigenkäten Szebehely, Ulmanen & Sand (2014) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? (Arbetsrapport 2014:1) Institutionen för socialt arbete, SU. Szebehely (2014) Anhörigomsorg, förvärvsarbete och försörjning. I Boye & Nermo (red) Lönsamt arbete. Delegationen för Jämställdhet i arbetslivet, SOU 2014:28. Ulmanen (2015) Omsorgens pris i åtstramningstid. Anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, SU. Ulmanen (2015) Kvinnors och mäns hjälp till sina gamla föräldrar: Innehåll, omfattning och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(2), 111-132.