Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet 010-22 36 245 Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 2 juni tema Hälsa Deltagare: Lena Fakt Veronika Johansson Clarinda Larsson Anders Franzén Anna Karlsson Anne Andersson Carl-Johan Sanglert Gustav Enander Britt Wennerström Jesper Ekberg Magnus Törnvall Maria Alm Bengt-Göran Ericsson Anna Isaksson Lena Hedin Eva Timén Karin von Zweigbergk Britta Lidberg Riksbyggen Riksbyggen Habo kommun Länsmuseum Finnvedsbostäder Trafikverket Regionförbundet Landstinget Naturskyddsföreningen Gislaveds kommun Gislaveds kommun Landstinget Landstinget Presentationsrunda Mötet inleddes med en snabb presentationsrunda laget rund eftersom alla inte var med vid förra mötet. Nytillkomna den här gången var Lena Fakt och Veronika Johansson från Riksbyggen som jobbar med miljöfrågor inom företaget. Anna Karlsson från Finnvedsbostäder i Värnamo. Gustav Enander som jobbar på bl.a. i miljömålssekretariatet och med ansvar för de flesta mål som berörs av åtgärdsprogrammet Hälsanas miljömål. Gustav ska försöka vara med på åtminstone några av våra möten för att hålla koll så de olika arbetsgrupperna inte dubbelarbetar.
Sida 2/9 Magnus Törnvall representerar Naturskyddsföreningen, jobbar till vardags på ITAB. Lena Hedin, Eva Timén och Jesper Ekberg från Landstinget är alla på folkhälsosektionen. Eva jobbar med äldres hälsofrågor, Lena inom området fysisk aktivitet och Jesper är folkhälsochef. Temapresentationer Mötet inleddes med att Anne berättade om buller och säkerhet (i stadsmiljön) och Karin om hur de jobbar med bullerfrågan och även transport av farligt gods i planeringen. Enligt Anne så är biologisk mångfald, klimat och trafikbuller de tre stora frågorna i hennes arbete. En fråga kom upp om lågfrekvent buller ingår i Trafikverkets beräkningar. Det är svårt att åtgärda men kan eventuellt orsaka stress. Troligtvis ingår det inte i deras beräkningar. Trafikverket och kommuner jobbar bra tillsammans med infrastrukturfrågor och i de sammanhangen lyfts klimatet, men inte buller. Presentationerna bifogas. Tankar kring dagens tema Uppgiften inför mötet var att fundera på hur frågor om hälsa och säkerhet kommer in i det dagliga arbetet och vilka åtgärder som är viktiga. Clarinda Hur man ska ta hand om dagvatten och hur man ska göra det estetiskt snyggt. Buller från pumpstationer. Skugga vid lekplatser. Träd i samhället. Anders Konsekvenser av bullerskydd för kulturvärden. Fönsterbyte kan minska det kulturhistoriska värdet. Anna K Har diskussioner med hyresvärdar som vill ta ner träd för att kunna använda paraboler. Då gäller det att förklara trädens värde för hälsan. Det är många nationaliteter i kommunen och alla har kanske inte samma förhållande till träd.
Sida 3/9 Anne Calle Träden är viktiga för miljön vid värmeböljor genom att skapa skugga. De tar fram plan för vattenmiljöer och cykelstråk. Lastbilar som står på tomgång vid affärerna är ett problem vad gäller buller och avgaser. När det gäller nöjdkundhetsindex så är tryggheten det som står överst. Många som pendlar och inte gör det med kollektivtrafik, något att jobba med. Som ett förtydligande så är vägarna inne i städerna inte Trafikverkets, med undantag av genomfarter ibland, annars är det kommunala vägar i städerna. Järnvägarna är deras och farligt gods som är en hälsorisk går ofta på järnväg. Hur nära ska man bygga bostäder? Det är en utredning om buller på gång som ska samsa PBL och MB, tidigare har lagarna sagt lite olika. Samhället accepterar mer buller nuförtiden men är det verkligen rätt spår? Det är viktigt att komma ihåg att de sekundära aspekterna ofta går ut över kulturvärden som är svåra att värdera men är de förlorade så är de helt borta. Britt Granskar alla ÖP i hela länet och där kommer bullerfrågan m.m. in. Förutom buller tas även lekplatser, kulturfrågor, vindkraft m.m. upp. Ska åka på regional översiktsplanering imorgon och på onsdag något som gruppen kan skicka med om vad man kan ta upp där? Magnus Har tidigare jobbat med ljudteknik och är intresserad just av bullerfrågan. Punkter med buller kan uppstå där det är mycket trafik, vid industrier (men är kanske inte så längre?), vindkraft, södra stambanan. E4:an ger mer ett kontinuerligt bakgrundsbrus. Magnus erfarenhet från länet är att Jönköping och delvis Huskvarna är väldigt bullerförorenade medan andra tätorter inte är det. Kommentarer kring bullerpunkter vid industrier mycket buller från industrier har man åtgärdat så nu är det mer kringbuller som finns, t.ex. vid in- och utlastning vilket då mer faller under trafikfrågor.
Sida 4/9 Maria Jobbar med gång- och cykelfrågor såsom framkomlighet, upplevd trygghet, växtlighet (minskar partikelhalterna men skapar även otrygghet). Man spar energi genom att släcka lampor men det skapar å andra sidan otrygghet. I orter där det inte är något exploateringstryck finns det inte pengar för GC-vägar m.m. Bengt-Göran Anderstorps motorbana som bullrar en del. Luftkvalitet är inga jätteproblem egentligen (utom i Jönköping). Förorenad mark är ett miljöproblem men kan bli ett hälsoproblem och i förlängningen blir det ett utvecklingsproblem om man inte kan bygga på marken. Det är ett planeringsproblem som bara växer. Gröna miljöer inne i tätorter och dess betydelse för hälsan. I små städer har man tidigare hänvisat till områden utanför staden men nu börjar man lite mer lyfta att det även ska finnas grönt inne i de mindre städerna. Nedsågade träd. Förtätning utmaning att samsa det med grönområden. Anna I Järnvägar och vägar är barriärer för djur som ska röra sig i landskapet Det har gjorts en bulleranalys där större områden som kan betraktas som tysta har identifierats. Analysen kan vara ett underlag vid vindkraftsbyggnad men har ingen hindrande verkan. Bullret stör även djuren. Lena H och Eva Fysisk aktivitet har ju en direkt koppling till hälsa. Tryggheten och säkerheten utifrån GC-vägar. Landstinget diskuterar mycket kring jämlik hälsa. Rekreation för hälsan är det som landstinget vill bevaka och lyfta fram. Det är oerhört viktigt med gröna oaser i staden eftersom det främjar fysisk aktivitet och minskar stress. Karin Buller och farligt gods enligt presentationen. Viktigt med översiktsplanering för att få det rätt från början bl.a. vad gäller gröna områden och GC-vägar. Veronika och Lena F
Sida 5/9 Jesper Riksbyggen skapar det som folk vill ha, följer riktvärden för god inomhusmiljö o.s.v. Kan inte bygga där de vill ibland eftersom de inte kan nå riktvärdena för buller t.ex. Förbättrar i befintliga hus buller, trygghet, vegetation. Ser att det finns stora skillnader i hälsa utifrån geografi, kön, hur det ser ut där man bor o.s.v. Upplevelsen får inte glömmas bort, inte bara sådant som kan mätas. De stora problemen Som en sammanfattning av vilka frågor inom det dagliga arbetet som knyter an till hälsa så är buller och utformning av samhället med tillgängliga och trygga grönområden stora frågor. Även kulturmiljön är viktig att beakta. Åtgärdsförslag Mötet började med att diskutera vad man skulle kunna ha med i en regional översiktsplan. Bland förslagen nämndes ekologiska kärnområden, grönstruktur, infrastrukturen, tankplatser för alternativa bränslen, vattenresurser, materialförsörjning, avfallssortering (görs olika i olika kommuner). Nedan följer anteckningar från de diskussioner som följde kring åtgärdsförslag. Buller Buller finns det lagkrav och riktlinjer kring, frågan kom upp om vi kanske bör sikta in sig på det som inte finns några krav kring, t.ex. tillgänglighet till grönområden? Buller finns reglerat men ändå går det inte åt rätt håll, kanske inte ska bortse från det ändå. Varför uppnår man inte det man vill? Samhällsutvecklingen i sig motverkar, det blir mer och mer buller. Lågfrekvent buller mäts inte men det kanske är det som är problemet. Vad har vi för kartläggningar och brister när det gäller buller? Kan en kartläggning leda till samordnade åtgärder i länet. En sådan sammanställning vore önskvärt. Vilken kartläggning vill man ha? Man kan kartlägga via bullermätningar men också hur man upplever miljön. Identifiera problemområden.
Sida 6/9 Statistik En åtgärd skulle kunna vara att samordna statistiken, för att effektivisera. Vad vi tar fram i olika organisationer och vilka verktyg vi använder. Diskutera tillsammans vilken statistik vi vill ha. Social delaktighet Inom skolor görs barnmiljöronden, skulle man på motsvarande sätt kunna göra en närmiljörond i ett bostadsområde? Det skulle kunna vara ett sätt att få social delaktighet. På Finnvedsbostäder har de regelbundna möten med hyresgäster, personal på äldreboende och förskolor. Skulle man även kunna använda sociala medier och få information därifrån från samhällsmedborgarna? Information som samlas in via facebook skulle då kunna kopplas till ålder, stadsdel o.s.v. Delaktighet och medborgarnas ansvar att vara med. Vi ser en förskjutning av ansvaret till medborgarna. Eftersträva engagemanget hos medborgarna det är där det hållbara samhället ligger. Samtidigt får man inte se det som att man avlastar den offentliga sektorn dess ansvar eller för att spara resurser genom att lägga över det på medborgarna, ansvaret för de stora strukturerna i samhållet måste ligga på en annan nivå. Hitta en metodik för hur man ska lyssna och involvera medborgarna och sedan åtgärda enligt förslagen. Viktigt att deltagarna vet vad man kan tycka till om och vad som kan åtgärdas, man måste vara tydlig med hur resultatet kommer att användas. På Gotland har man jobbat med brukarmedverkan och delaktighet. Gislaved har provat kartverkstad. Vilka attityder har folk? Det pågår många dialogprojekt inom planeringssidan men det handlar också om att sprida resultaten. Det finns olika sätt att jobba på: samrådsmöten, cocktailparty, studiecirklar. Gemensamt för alla sätt är dock att de är väldigt tidskrävande. En åtgärd skulle kunna vara en konferens med exempel på hur man går tillväga för att föra dialog med medborgarna. Cykel Ta bort buskage och förbättrat belysning för att skapa trygghet. Sådant arbete handlar också om ett jämställdhetsperspektiv. Är det lättare att få in något i befintliga dokument istället för att komma med nya åtgärder? I klimatprogrammet finns ett åtgärdsförslag om att ta fram en cykelstrategi för Jönköpings län. Arbetet ser väldigt olika ut mellan kommunerna. Svårigheten att få med cykel på bussarna är också en fråga inom God bebyggd miljö. Jönköpings länstrafik är mot frågan men det skulle kunna vara något att jobba på länsnivå med. Skåne och Öresundstågen har särskilda vagnar på tågen för cyklar. I Holland och Danmark är det möjligt att ta med cyklar på bussarna. Även något för den regionala ÖPn.
Sida 7/9 Planering Vad är en god bebyggd miljö i en liten ort? Viktigt att ha med i planen direkt vid nybyggnation, plantera träd o.s.v. Miljö och resurser krockar, förr fanns sommarjobbare som rensade ogräs nu är det asfalterat, i bostadsområden. Det gröna försvinner mer och mer. Hur planerar man på ett mänskligt sätt? Vilka verktyg behövs för att få till det? Det skulle behövas exempel eller kunskapsöverföring kring planering i mindre tätorter, det handlar först och främst om att komma bort från Jönköpingsskalan. På många håll behöver man även riva stuprören inom kommunens organisation. s projekt om hållbara små orter löper på året ut, en slutsats redan nu är dock att det krävs lokala utvecklingsprogram och fördelning av resurser samt ökad trivsel. Förslag på åtgärd är att komma ut och presentera projektet. Skapa lokal förankring. Nässjö jobbar med en ort om året lite mer fokuserat. Stadsodling och kolonilotter Stadsodling (urban farming) förenar flera nyttor. Marken används till att producera nyttiga livsmedel samtidigt som folk får göra något kreativt och det blir dessutom en mötesplats. En åtgärd skulle kunna vara att kommunerna upplåter mark till koloniområden. Ansvarsfrågan kan vara ett problem om mark ska upplåtas för odling. Handlar det om stadsodling, som inte är så organiserat, kan det vara svårare också eftersom kommunen då inte har någon förening som de kan kommunicera med. En positiv bieffekt är att man blir mer rädd om sin närmiljö om man använder den till t.ex. odling. Nedskräpning är ett större problem i dag än förr, säger magkänslan, hur som helst är det ett problem med nedskräpning men den minskar när delaktigheten ökar. Köra tillbaka resterna från rötgasanläggningarna till stadsodlingarna. Kretsloppstänkande. Ekosystemtjänster Riksbyggen jobbar med ekosystemtjänster. De ska inte bygga på mark där de tar bort mer än de tillför. Bygger de på en parkering behöver de inte tillföra så mycket men bygger de på åkermark så måste de göra mer. Viktigt även för dagvatten. Det finns en del verktyg för att jobba med ekosystemtjänster och en åtgärd skulle kunna vara för bostadsbolag att använda de verktygen bättre.
Sida 8/9 Det görs ett projekt kring hur man kan ta hand om ekosystemtjänster i detaljplaner. Man kan styra exploateringsgrad. Kommunen kan styra i exploateringsavtal vad man får göra. Kunskapsöverföring Vi behöver jobba mer med kunskapsöverföring och kompetenshöjning. Vad ska man svara när någon ringer och vill ta ner träd? Hur ska man skriva planer? Lokalpolitikerna är de som har pengar men inte alltid kunskap. Forskning kring grönområden. Vad säger den om vilken nivå vi måste komma upp till? Det skulle behövas bättre kommunikation mellan kommuner och landsting för att sprida kunskap om vad som behövs för att förbättra folkhälsan. Finns mycket utifrån barnperspektiv, t.ex. hur skolgårdar ska utformas (den perfekta skolgården är föränderlig, naturen är föränderlig). Samarbete med högskolorna Högskolorna efterfrågar examensarbeten, kan vi använda dem på något sätt? Man skulle kunna lägga ut vad kommunerna vill ha hjälp med (inte bara examensarbeten utan även projektarbeten) där studenterna kan söka vad som efterfrågas. Miljöbron i Gbg, Sthlm m.m, www.miljobron.se är ett sådant initiativ. Eventuellt håller de på och bygger upp något liknande på högskolan. Sammanfattning av åtgärdsförslagsembryon Samordna statistikarbetet. Vilken statistik vi vill ha och vilka verktyg vi använder. Göra en kartläggning av problemområden med buller, eventuellt ur olika perspektiv. Närmiljörond i bostadsområden för att få in medborgarnas synpunkter på hur områdena bör utformas och förbättras. Metodik för hur man kan få medborgarna delaktiga. Pilotprojekt för att hitta vägen fram. Barnkonventionen och äldrekonventionen som bakgrund för åtgärden. Kompetenshöjning konferenser eller dyl för att utbilda politiker, tjänstemän m.m. Det skulle vara upp till alla att fundera på vad som behövs och vilka planeringsunderlag som behövs. Förslagsvis ett ambulerande värdskap med en träff varje år. Nästa möte Nästa möte har tema Kulturmiljö, estetik, grön- och vattenområden. Anders och ev Calle berättar lite om kulturaspekten.
Sida 9/9 Alla får tänka ut en fråga var som är det viktigaste att jobba med inom sitt område på temat för nästa möte. Övrigt Gustav berättade att hans grupp diskuterat radonfrågan. Skanska skulle kunna vara några att bjuda in till något av de kommande mötena.