Byggherrens KVALITETSPLAN För projektet nr: PROJEKTNAMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx...(projektledaren) Fastställd 200x-xx-xx....(ombudet) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(projektledaren)... (ombudet)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Kvalitetsplanens uppbyggnad 1.1 Kvalitetspolicy 4 1.2 Utgångspunkter 4 1.3 Kontrollplan enligt PBL 5 1.4 Kontrollpärm 5 1.5 Utnyttjande av koncernens resurser 6 1.6 Allmän orientering om projektet 7 1.7 Kortfattad målbeskrivning 7 1.8 Tekniska förvaltarmål 7 2. Projektledarens planering av uppföljning och kontroll 7 2.1 2.2 3. Tidplaner och rutiner 3.1 Rutiner för att skapa rätt byggnadsprogram 9 3.2 Organisationsplaner 10 3.3 Mötesrutiner 11 3.4 Tidplaner 11 3.5 Riktlinjer och rekommendationer mm 12 3.6 Övriga rutiner och checkpunkter 12 4 Driftinstruktioner och Förebyggande underhåll 13 5 Upphandling 5.1 Upphandling av projektörer 14 5.2 Upphandling av entreprenörer 14 AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 2 ( 14 )
Mall för kvalitetsplan Denna mall ingår som del i Akademiska Hus kvalitetssystem. Den skall bearbetas av projektledaren till en projektspecifik kvalitetsplan. Kvalitetsplanen beskriver hur Akademiska Hus bedriver kvalitetsarbete i projekt samt hur vår egenkontroll skall utföras och kontrolleras. Till kvalitetsplanen är knuten kravmallar för projektörer och entreprenörer. Krav på entreprenörer ställs även i Administrativa Föreskrifter. Till hjälp för projektledaren finns en generell exempelpärm, som innehåller, g rutiner, mallar, exempel och checklistor. Exempelpärmen kommer att finnas tillgänglig hos kvalitetssamordnaren. Projektledaren upprättar en projektspecifik kontrollpärm i vilken samlas de dokument som erfordras för att projektledaren skall kunna signera kvalitetsplanen. Redan i projektets inledningsskede kan arbetet med att upprätta den projektspecifika kvalitetsplanen och Krav på konsults redovisning av sitt kvalitetsarbete påbörjas och arbetet bör till stor del kunna vara klart i samband med färdigställandet av byggnadsprogrammet. Detta är möjligt på grund av dokumentens uppbyggnad med krav på systematik i kvalitetsarbetet snarare än detaljerade checklistor. I samband med att bygganmälan inlämnas till byggnadsnämnd skall kvalitetsplanen vara underskriven och bifogas till handlingarna för bygganmälan. Beträffande planering av byggsamråd se vidare punkt 1.3 och 1.4 Kontroll och verifiering enligt kvalitetsplanen sker sedan successivt allteftersom projektet fortskrider. Sådan text, som normalt skall ingå i den projektspecifika kvalitetsplanen, är skriven med rak stil. Förklarande och rådgivande text, som ej skall finnas med i den slutgiltiga kvalitetsplanen, är skriven med kursiverad stil. Kvalitetsplanen är i första hand avpassad efter en byggprocess med projektering genomförd i konsultgrupp och produktionen genomförd som generalentreprenad eller samordnad generalentreprenad. Vid andra entreprenadformer måste den anpassas. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 3 ( 14 )
1 Kvalitetsplanens uppbyggnad 1.1 Kvalitetspolicy Kvalitetsplanen har sin utgångspunkt i Akademiska Hus kvalitetspolicy, som beträffande byggprocessen har följande innehåll: Rätt kvalitet föreligger när våra kunder utifrån sina förväntningar ser oss som sin långsiktigt bästa samarbetspartner inom vårt affärsområde. Vårt byggande och vår förvaltning skall ha sin utgångspunkt i ett långsiktigt kundbehov med god anpassningsförmåga till kundens över tiden skiftande behov och önskemål. Våra tjänster skall utgöra ett stöd för att åstadkomma en god och kreativ studie- och forskningsmiljö Vi skall väl uppfylla de krav samhället ställer ifråga om teknisk kvalitet och i samverkan med våra kunder befinna oss i frontlinjen när det gäller att tilllämpa ett kretsloppstänkande. Vi skall se våra leverantörer av produkter och tjänster - i konkurrensutsatta affärsrelationer - som långsiktiga samarbetspartner vilka stöder oss i att nå våra kvalitets- och affärsmål. Som framgår ovan ingår även Akademiska Hus syn på miljöfrågor i kvalitetspolicyn och därmed även i denna kvalitetsplan. En särskild miljöpolicy med tillhörande riktlinjer finns formulerad. Uppföljningen av miljödokument såsom riktlinjer, miljöprogram, miljöplaner ingår som del i kvalitetsarbetet men utgör separata dokument. 1.2 Utgångspunkter Kvalitetsplanen beskriver hur Akademiska Hus inledningsvis säkerställer att byggnadsprogrammet motsvarar hyresgästens krav och förväntningar och att Akademiska Hus därmed har lyckats definiera vad som är rätt kvalitetsnivå, rätt hus. Vidare beskrivs hur Akademiska Hus säkerställer att den fortsatta byggnadsprocessen resulterar i att byggnadsprogrammet uppfylls, med andra ord bygger rätt hus rätt. Ovanstående process kan delas upp i följande avsnitt: Ett som säkerställer att de samhälleliga krav, som finns angivna i lagar och förordningar, blir uppfyllda. Ett som säkerställer att byggnadsverket motsvarar alla de övriga krav och förväntningar som Akademiska Hus och dess hyresgäster har AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 4 ( 14 )
Att de samhälleliga kraven uppfylles av såväl Akademiska Hus som dess projektörer och entreprenörer kontrolleras enligt denna kvalitetsplan, vilken således även innefattar byggherrens egenkontroll enligt PBL. Denna kvalitetsplan baseras på att våra leverantörer åläggs att upprätta och arbeta efter projektspecifika kvalitetsplaner. Det totala kvalitetsarbetet baserar sig sålunda på att projektörers och entreprenörers kvalitetsplaner har rätt omfattning och målsättning. Hur detta skall säkerställas beskrivs dels i denna kvalitetsplan, dels i dokumentet Akademiska Hus krav på leverantörernas kvalitetsarbete, fortsättningsvis benämnd krav på kvalitetsarbete. Krav på entreprenörernas kvalitetsarbete specificeras även genom krav i Administrativa föreskrifter I våra krav på leverantörernas kvalitetsarbete ingår även att våra leverantörer i sin tur skall ställa motsvarande krav på sina underleverantörer. Akademiska Hus kvalitetsplan är så utformad att den samtidigt utgör projektledarens övergripande checklista för uppföljning av kvalitetsarbetet. Där det i vänstermarginalen finns markerat skall projektledaren (eller den han enligt organisationsplanen delegerat visst ansvarsområde åt) signera (signatur och datum) att kontroll har utförts. Varje ruta har betecknats med bokstav och varje tillhörande text innehåller karaktäristiskt ord med fetstil för att förenkla kommunikation. En del texter är försedda med två rutor, en för projekteringsstadiet och en för entreprenadskedet. För varje punkt har i högerspalten angivits korsreferens gentemot ISO 9001. 1.3 Kontrollplan enligt PBL Med kvalitetsplanen och krav på kvalitetsarbete som grund bestämmer byggnadsnämnd tillsammans med Akademiska Hus under byggsamrådet utformningen av kontrollplan enligt PBL. Under förutsättning att Akademiska Hus genomför sin egenkontroll på redovisat sätt och översänder signerad kvalitetsplan efter genomfört arbete, kan byggnadsnämndens kontrollplan enligt PBL oftast begränsas till information om framtida entreprenörer och för byggnadsnämnden intressanta milstolpar i produktionsplanen. Även andra punkter kan givetvis förekomma i kontrollplanen enligt PBL. De avsnitt i vår kvalitetsplan, som direkt berör vår egenkontroll enligt lagar och förordningar, markeras med heldragen linje till vänster om texten. På detta sätt ges byggnadsnämnden en helhetsbild av hur projektet drivs samtidigt som man enkelt kan finna de avsnitt, som direkt berör byggnadsnämnden och som ju är en förutsättning för att kontrollplanen enligt PBL kan begränsas. 1.4 Kontrollpärm Till denna kvalitetsplan är kopplad en projektspecifik Kontrollpärm i vilken samlas dokumentation enligt nedan. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 5 ( 14 )
A Signerad kvalitetsplan (fylls på successivt). Om kvalitetsplanen behöver revideras utföres detta med kompletterande dokument för att ej behöva föra över tidigare utförda signeringar. Den dokumentation som behövts för att kunna signera kvalitetsplanen. Härvid kan användas hjälpmedel beskrivna i den generella exempelpärmen för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt. Leverantörernas kvalitetsplaner successivt kompletterad med den dokumentation som överenskommits i det enskilda projektet. Leverantörernas genomförda detaljerade egenkontroll behöver under arbetets genomförande inte finnas mer än hos leverantören. Efter utfört arbete eller delavsnitt (exempelvis stålkontroll av en byggnadsstomme) skall all dokumentation samt en sammanfattande slutrapport översändas till den kvalitetsansvarige som efter egen kontroll sätter in dokumentationen i kontrollpärmen. Resultaten av de kvalitetsrevisioner, stickprov och annan uppföljning som planerats och genomförts enligt avsnitt 2. Om ett dokument är omfattande insättes i kontrollpärmen endast sammanfattning och tillhörande hänvisning till annan kontrollpärm, där den kompletta dokumentationen förvaras. Förslag till kontrollpärmsregister finns som bilaga till denna kvalitetsplan.. Följande dokument, hämtade från kontrollpärmen, skall om möjligt följa med kvalitetsplanen som bilagor då den lämnas till byggnadsnämnden i samband med bygganmälan: Projektledarens planering av kvalitetsarbetet enligt2-a,-b. Kvalitetsansvarig enligt 3.2-A samt organisationsplan enligt 3.2-B,-C,-D,-E. Huvudtidplan enligt 3.4-A. Kontrollpärmen skall medtagas till byggsamrådet för att ytterligare styrka hur kvalitetsarbetet bedrivits under tidigare projekteringsskede. Kvalitetsplanen skall vara signerad så långt det är möjligt.... Rutin upprättas så att byggnadsnämnden erhåller de kontrolldokument, som avtalats i kontrollplan enligt PBL. (Exempelvis påminnelse under aktuell flik i kontrollpärmen) 1.5 Utnyttjande av koncernens resurser Projektledaren skall utnyttja den kunskap om byggprocessen, som finns inom koncernen och som finns dokumenterad i de riktlinjer och rekommendationer som är upprättade av Akademiska Hus. Projektledaren skall även utnyttja tillgängliga resurser i form av förvaltare och teknikspecialister inom dotterbolag och moderbolag. Inom moderbolaget finns en teknikenhet med spetskompetens inom följande fackområden: Arkitektur, funktion och miljö Byggnadsteknik inklusive geoteknik AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 6 ( 14 )
Installationsteknik (El, VS, Vent, Styr och övervakn, Tele) Upphandlings- och entreprenadfrågor Projekt- och förvaltningsteknik Inom dessa områden kan således personal från teknikenheten utnyttjas som sakkunniga i PBL:s mening.... Kvalitetsplanen är så utformad att den kunskap om byggprocessen, som A finns inom koncernen, kommer projektet till del. Organisationsplanen (se 3.2) visar hur detta görs i projektet. 1.6 Allmän orientering om projektet. Under denna punkt skall skrivas en kortfattad redovisning om projektets omfattning, vilken verksamhet som skall bedrivas i lokalerna, inflyttningsdatum etc. Skrivningen skall vara sådan att projektörer, entreprenörer, underentreprenörer, leverantörer m fl kan taga in texten under punkt 1.6, 1.7, och 1.8 direkt i sina egna kvalitetsplaner. A proj.... Projektledaren skall kontrollera att text under punkt 1.6, 1.7, och 1.8 återfinns B entr. i projektörernas och entreprenörernas kvalitetsplaner. 1.7 Kortfattad målbeskrivning. Under denna punkt skall anges de övergripande värderingar och ställningsta- A proj. ganden som är grundläggande för projektets utformning. Målbeskrivningen kompletterar lokalprogram och byggnadsprogram med värderingar som inte B entr. direkt framgår av de handlingarna. 1.8 Tekniska förvaltarmål ingår som del i miljöarbetet Det kan gälla total maximal elanvändning, maximal elanvänding för belys A proj. ning, total energiförbrukning och andra övergripande mål. Se vidare startpaket Miljö! B entr. 2 Projektledarens planering av uppföljning och kontroll I denna kvalitetsplan nämns endast de uppgifter, som det åligger projektledaren att utföra inom ramen för det tekniska kvalitetsarbetet. Sålunda finns här ej redovisat rutiner för kostnadsuppföljning, hantering i tidiga utredningsskeden, organisation av eget arbete, rapporteringar, miljöarbete och andra nog så viktiga inslag i det totala kvalitetsarbetet. Dessa uppgifter finns beskrivna i andra interna dokument. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 7 ( 14 )
2.1 Planering Projektledaren planerar övergripande hur kvalitetsarbetet och kontroll A proj. arbetet skall läggas upp för det aktuella projektet. Bemanning och.... omfattning skall baseras på en kombination av nedanstående kvalitets- B entr. säkrande komponenter: Uppföljningsarbete av återkommande karaktär avser den kontroll som projektledare, sakkunnig, kontrollant eller annan person inom beställarorganisationen utför gentemot projektörer och entreprenörer. En sådan kontroll skall alltid utgå från leverantörens egenkontroll så till vida att kontroll av ett arbetsmoment alltid har föregåtts av information om statusen på tillhörande kvalitetsarbete. Först när detta är avslutat bör uppföljning ske. Ett uppföljningsarbete av denna karaktär kan antingen planeras som enstaka aktiviteter (tid och person) eller som kontinuerliga aktiviteter (viss person under viss tidsrymd). Kvalitetsrevisioner enligt nedanstående definitioner. Kvalitetsrevisioner planeras alltid som enskilda aktiviteter med namngivna personer. Systemrevision avser kontroll av att kvalitetsplan/ kvalitetssystem motsvarar innehållet i krav på kvalitetsarbete. Den utföres då projektör respektive entreprenör presenterar sin kvalitetsplan, men kan även utföras vid senare tillfälle. Systemrevision genomförs av särskilt kvalitetsrevisionsteam eller kvalitetsrevisor, eventuellt med hjälp av sakkunnig eller annan kvalitetsansvarig i projektet. Aktivitetsrevision avser kontroll av att leverantören följer sin egen kvalitetsplan. Aktivitetsrevision kan ske som särskild revision eller utföras i samband med systemrevision. Genomförande enligt ovan. Ofta kan denna typ av revision ersättas av projektledarens uppföljning enligt ovan. Produktrevision utföres gentemot såväl projektör som entreprenör. - Avser en sådan revision handlingar från projektör granskas beräkningar, alternativa lösningar och andra tekniska utredningar. Syftet är att säkerställa att arbetet har resulterat i lösningar, som innebär en för Akademiska Hus tillfredsställande nivå. - Avser en sådan revision produkter och arbeten från entreprenör kontrolleras de metoder som valts och vilka utföranden de resulterat i, allt för att försäkra sig om att en tillfredsställande kvalitetsnivå erhålls i projektet. - Produktrevisioner utföres av revisionslag med minst en sakkunnig Beroende på utfallet av ovanstående uppföljningar och revisioner beslutas om ökning eller minskning av kontrollen. Observera att ovanstående uppföljning av kvalitetsplaner för projektörer ersätter tidigare skede-2-granskning! Att utesluta uppföljning eller revision enligt ovan innebär förutom ett ökat risktagande även risk för anmärkningar från byggnadsnämnd. 4.5.2 4.6.2 a,b (4.17) AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 8 ( 14 )
Revisioner skall genomföras enligt särskilda rutiner. Revisionen är andraparts eller tredjepartsrevisioner Revisorer skall ha genomgått särskild utbildning och ha revisionserfarenhet för att vara revisionsledare. Revisionsrapport skall upprättas i samband med revisionen. 4.1.2.1 B C Projektledaren kontrollerar att entreprenören detaljplanerat genomförandet av funktionsprovningar och samordnade funktionsprovningar. Projektledaren beslutar om hur Akademiska Hus skall medverka vid dessa provningar och vilka personer som skall engageras. Projektledaren utser besiktningsman, som i samråd med projektledaren upprättar besiktningsplan. För att uppnå ett slutbesiktningsprotokoll med noll fel måste besiktningsarbetet bedrivas fortlöpande. 4.6.1 4.1.2.1 4.6.1 4.11.2 2.2 Uppföljning av leverantörers kvalitetsplaner. I avtal med projektör respektive entreprenör ingår krav på kvalitetsarbete. Där del A avser projektering och del B avser byggproduktion. Krav på entreprenörernas kvalitetsplaner preciseras även i Administrativa föreskrifter. Projektledarens uppföljning av leverantörers kvalitetsplaner sker genom att krav på kvalitetsarbete, signeras på samma sätt som kvalitetsplanen. Antingen bedöms leverantörernas förslag till projektspecifika kvalitetsplaner av projektledaren eller har projektledaren bestämt att en revisionsgrupp utför kvalitetsrevision med dessa krav som utgångspunkt. En kombination av dessa insatser är också tänkbar. Att projektledaren godkänt kvalitetsplanen innebär således inte att Akademiska Hus avstår från att i senare skede utföra kvalitetsrevisioner. 3 Tidplaner och rutiner 3.1 Rutiner för att skapa rätt byggnadsprogram Under punkt 1.2 beskrevs inledningsvis processen att definiera rätt hus. Hela den fortsatta byggprocessen med projektering och byggande är helt beroende av att denna inledande process utföres på ett genomtänkt och välplanerat sätt. Processen skall resultera i ett för alla parter välmotiverat byggnadsprogram innehållande bland annat rumsfunktionsprogram. Utredningsskedet finns beskrivet i Akademiska Hus Riktlinjer för projektering, där de två första kapitlen 1 och 2 behandlar principer och tillvägagångssätt medan kapitel 7 och 8 behandlar vad byggnadsprogrammet skall omfatta. I diskussionen med hyresgästen måste projektledaren få en känsla av hela det spektrum av egenskaper hos byggnaden/lokalen som hyresgästen vill åstadkomma. Är det en normal utbildningslokal eller är det Universitetets Kronjuvel som skall byggas? Eller med ISO-terminologi: Vilken klass önskar hyresgästen? Egenskapskraven växer successivt fram genom diskussioner med hyresgästen och sätter spår i rumsfunktionsprogram och målsättningar. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 9 ( 14 )
... Projektledaren skall säkerställa att hyresgästens uttalade och underförstådda A krav på egenskaper har uppfattats av projektgruppen och kunnat omformats till specifiserade krav. Projektledaren skall organisera utredningsarbetet så att detta leder fram till ett B genomarbetat byggnadsprogram enligt ovanstående riktlinjer. (Jfr. punkt 3.2) Särskild vikt skall härvid läggas på att försäkra sig om att hyresgästen har tagit del av, förstått och accepterat de tolkningar som Akademiska Hus och dess projektörer gjort utifrån rumsfunktionsprogrammet. C Projektledaren skall bedöma behov av att förutom arkitekt även engagera tekniska projektörer för utredningsskedet.... Projektledaren kontrollerar att det finns en projektspecifik gränsdragnings D lista avseende inredning och utrustning mellan hyresgäst och Akademiska Hus. 4.4.1-6 4.6 3.2 Organisationsplaner... Projektledaren bedömer projektets komplexitetsnivå med avseende på krav A på kvalitetsansvarig i PBL:s mening (E, N eller K) och anmäler vem, som skall vara kvalitetsansvarig enligt PBL. B Det är normalt inom Akademiska Hus att projektledaren själv påtar sig detta ansvar. I de fall extern projektledare anlitas skall denne inneha riksbehörighet att vara kvalitetsansvarig för den aktuella nivån. Om flera kvalitetsansvariga skall utses i projektet skall projektledaren vara samordnande. Projektledaren upprättar en övergripande organisationsplan varvid text under punkt 1.5 skall beaktas. Planen skall visa vilka underliggande organisationsplaner som finns och kommer att tagas fram senare. Särskild organisationsplan för det tidiga skedet upprättas. Av organisationsplanen skall kunna utläsas hur beslut tages.... Kontrollera att hyresgästens och driftpersonalens skyddsombud finns med i C organisationsplanen.... Av organisationsplanerna skall även tydligt framgå hur kontakter med D myndigheter skall skötas.... Om projektledaren delegerar delar av kvalitetsarbetet måste detta framgå av E organisationsplanen. Det är oftast lämpligt att dela upp organisationsplanen i två delar, en som beskriver förhållandet mellan hyresgäst och Akademiska Hus och dess projektörer och en som beskriver förhållandet mellan Akademiska Hus och dess entreprenörer. I bägge dessa planer skall framgå att projektledaren även är kvalitetsansvarig enligt PBL. I bägge organisationsplanerna måste beskrivas hur beslut fattas och hur dessa beslut dokumenteras. Utforma planerna så att befogenheterna framgår. Beslutsprocessen skall tydligt åskådliggöras så att alla parter i projektet förstår spelreglerna. 4.1.2.1 4.1.2 4.1.2 AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 10 ( 14 )
F Rutiner upprättas för att hålla befintliga organisationsplanerna aktuella samt när och hur nya tas fram. 3.3 Mötesrutiner A Till organisationsplanerna skall kopplas schema för vilka typer av möten som skall förekomma och med vilket intervall dessa inträffar. Det är viktigt att redan från början tänka igenom i vilken ordningsföljd mötena skall läggas för att i möjligaste mån minimera tiden för att behandla en fråga i olika forum. Hyresgästen måste vara införstådd med att fatta beslut i olika frågor enligt den uppgjorda mötesplanen 3.4 Tidplaner A Projektledaren ansvarar för att en huvudtidplan upprättas och att det finns rutiner för att hålla den aktuell. Huvudtidplanen får vara tämligen grov i ett inledande skede men måste detaljeras med avseende på entreprenaduppdelning i samband med att systemredovisningen framtages. Detta görs bland annat för att projektörerna skall kunna bestämma hur arbetshandlingarna skall läggas upp.... När preciserad information för hyresgästens inredning, utrustning, och B inflyttning finns tillgänglig ansvarar projektledaren för att denna information föres in på huvudtidplanen eller på annan särskild tidplan. C I samband med upprättande av huvudtidplanen gör projektledaren en översiktlig bedömning av tillgänglig tid för byggproduktionen. Om denna tid är så knapp att Akademiska Hus normala sätt att handla upp entreprenader (Samordnad general, eventuellt med tidigarelagd grundentreprenad) inte kan följas skall projektledaren samråda med sakkunnig på dotterbolag eller moderbolag samt rapportera till projektets ombud. Samrådet dokumenteras.... I AF konsult finns anvisningar för upprättande av projekterings D tidplan. Projektledaren ansvarar för att rutiner finns (normalt stående punkt på dagordningen) för att stämma av planen och dokumentera den avstämda planen.... I AF konsult finns anvisningar för upprättande av produktionstidplan. E Projektledaren ansvarar för att rutiner finns (normalt stående punkt på dagordningen) för att stämma av planen och dokumentera den avstämda planen. F... Syftet med produktionstidplanen är att den skall vara ett sådant styr- och hjälp medel att beställaren på slutbesiktningsdagen kan övertaga en anläggning med noll fel. Projektledaren skall klargöra detta mål för alla inblandade och aktivt medverka till att det kan nås. 4.4.2-3 4.4.2-3 3.5 Riktlinjer och rekommendationer mm Gällande Riktlinjer och rekommendationer upprättade av Akademiska Hus skall redovisas i bilaga tillhörande AF konsult. Här skall också de underlag i form av råd och anvisningar och dylikt upprättade av Kungliga Byggnadsstyrelsen, AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 11 ( 14 )
A B KBS, som har bedömts värdefulla för projektet återfinnas. Vid motstridiga uppgifter gäller de, som återfinns i den senast upprättade skriften. Vidare har Akademiska Hus upprättat miljöriktlinjer och inom några ämnesområden även miljörekommendationer. Om särskild Campusplan finns skall denna ingå i bilagan ovan. Projektledaren skall kontrollera att projektörerna tagit del av de i ovan nämnda bilaga angivna texterna samt Akademiska Hus miljödokument och att de i erforderlig omfattning har arbetat in dem i sina kvalitetsplaner.... Projektledaren kontrollerar att de ovanstående anvisningar, som berör entreprenörer, finns med i entreprenadförfrågan. 4.5.2 3.6 Övriga rutiner och checkpunkter... Projektledaren ansvarar för att särskild rivningsplan upprättas för projektet A när så erfordras. B C D E F G H I Projektledaren beslutar om särskild sprängplan skall upprättas för projektet. Om sprängning ingår i entreprenaden skall projektledaren precisera de krav, som verksamheten i intilliggande byggnader ställer. Normalt anlitas sakkunnig för bedömning och beskrivning. Projektledaren skall skapa rutiner för att hantera avvikelser under byggskedet på ett systematiskt sätt. Olika sätt att hantera denna fråga finns inom Akademiska Hus. Hanteringen skall beskriva dels hur avvikelser initierade av Akademiska Hus och dess projektörer skall behandlas, och dels hur avvikelser initierade av entreprenör skall behandlas. Projektledaren skall skapa rutiner för kontroll och godkännande av förfrågningsunderlag. Projektledaren skall själv godkänna varje förfrågan. Kontrollera att respektive konsult inför entreprenadupphandlingen har upprättat förteckning över handlingar avseende produkter och utföranden som entreprenören under entreprenadtiden skall delge Akademiska Hus för granskning. För projektet skall upprätts särskilda handlingar, som beskriver ljudkrav. Projektledaren skall bestämma omfattningen av den kontrollmätning, som skall utföras, och engagerar akustiker. Projektledaren dokumenterar och följer upp ovanstående mätresultat mot ställ da krav. Projektledaren skapar en rutin för hur erfarenheter av kvalitetsarbetet successivt förmedlas till kvalitetssamordnaren och teknikenheten, så att den ge nerella kvalitetsplanen kan förbättras. För beräkning av alternativval ur livscykelperspektiv skall projektledaren ge uppgifter om realränta till projektörerna och den kalkylansvarige. 4.4.2 4.6.2a 4.5-4.5.2 4.1.2.1 4.4.2 AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 12 ( 14 )
J K L Projektledaren utser vem som skall ansvara för utstakning av projektet. Kontrollera att utstakningen sker med tillräcklig precision. Vid skyddsrumsarbeten skall projektledaren anlita sakkunnig för besiktnings arbetet, som skall dokumenteras. Projektledaren genomför särskild kontroll (normalt med hjälp av sakkunnig) av att byggnaden är utförd enligt de krav, som finns angivna i brandskydds handlingen. Kontrollen skall dokumenteras.... Projektledaren ansvarar för att godkänt intyg om OVK-besiktning finns M tillgängligt vid slutbesiktningsmötet.... De rutiner, som projektör och entreprenör upprättat med avseende på N proj. arbetsmiljökrav ger upphov till återkommande kontroller. Projektledaren kontrollerar att dessa kontinuerligt dokumenteras. O entr. P... Projektledaren lämnar en förhandsanmälan till Arbetsmiljöinspektionen om volymen för den blivande byggarbetsplatsen beräknas överstiga 500 mandagar.... Projektledaren kontrollerar att respektive entreprenör lämnar intyg om Q besiktningar för hissar och lyftanordningar.... Projektledaren ansvarar för att Miljöprogram och Miljöplan upprättas för R projektet. 4.1.2-4.1.2.1 4.6-4.6.3 4.5-4.5.2 4.16 4 Driftinstruktioner och Förebyggande underhåll. A Enligt BBR 94 måste en drift- och underhållsinstruktion finnas för att byggnaden eller delar av den skall få tas i bruk. Driftinstruktionen skall vara en anläggnings- och funktionsbeskrivning anpassad till installationernas och byggnadens behov. Förebyggande underhåll behövs för att underhålla installationerna och byggnaden så att de bibehålls i brukbart skick. Samtidigt som projekteringen startar skall även projekteringen av driftinstruktioner och förebyggande underhåll påbörjas. Det är därför lämpligt att projektörgruppen även får detta uppdrag. Projektledaren har ansvaret för att planera framtagande av drift- och underhållsinstruktioner så att dessa är färdiga före hyresgästens inflyttning. Diskussion med förvaltningspersonal om driftinstruktion och förebyggande underhåll schemaläggs. I dokumentet skall även ingå dokumentation av alla ingående komponenter. Dotterbolagen har upprättat mallar för hur instruktionerna skall utformas. 5 Upphandling 5.1 Upphandling av projektörer. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 13 ( 14 )
A B Akademiska Hus har upprättat Riktlinjer för konsultupphandling samt Administrativa Föreskrifter för konsultgrupp som fungerar som mall.... Projektledaren skall säkerställa att upphandlingen av projektörer kan ske enligt ovanstående dokument.... Projektledaren skall säkerställa att varje projektör har sådana kunskaper om arbetsmiljö att projekteringen kommer att uppfylla samhälleliga krav såväl med avseende på projekterad brukarmiljö som på byggproduktionsmiljö. 4.6 5.2 Upphandling av entreprenörer. Akademiska Hus har upprättat Riktlinjer för entreprenadupphandling samt Administrativa Föreskrifter för entreprenader som fungerar som mall.... Projektledaren skall säkerställa att upphandlingen av entreprenörer kan ske A enligt ovanstående dokument.... Projektledaren skall säkerställa att Generalentreprenören (eller den som har B övertagit Akademiska Hus ansvar för arbetsmiljöplanen) har sådana kunskaper om arbetsmiljö att den av honom upprättade arbetsmiljöplanen kommer att säkerställa att de samhälleliga kraven uppfylls. AKADEMISKA HUS STOCKHOLM AB BH_Kvalplan_2003..doc 14 ( 14 )