BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

Relevanta dokument
Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2007

POST & TELESTYRELSEN. Befolkningens post- och kassavanor T-23831

RAPPORT. Undersökning av befolkningens postoch kassavanor Ann-Christin Sundberg. Datum: Kommunikationsmyndigheten PTS: Stockholm

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster

Post&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

SKOP Skandinavisk opinion ab

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2005

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november

Svenska folkets betalningsvanor 2018

En undersökning om samhällsservice i tätort

HUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 2018 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. September 2015

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

Sverige

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2006

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2018

Statens Folkhälsoinstitut

UNDERSÖKNING OM INSTÄLLNINGEN TILL OLIKA VAL

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Julklappsinköp i Sverige

på julhandeln

RAPPORT. ISSN Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län

Individundersökning 2007 Svenskarnas användning av telefoni och Internet

Låneindikator. April 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003

Europa minskar avfallet 2011

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group December 2018

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Hushållens användning av fri-tv På uppdrag av Post- och Telestyrelsen.

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Julhandeln 2017 Så mycket handlar vi för på nätet

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001.

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group. September 2018

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

FRII Allmänheten om givande 2017

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Julhandeln 2018 Så mycket handlar vi för på nätet

Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer genomförts under perioden 3 december 13

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Fråge enkät Service på Seskarö

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 1 maj kommentar av docent Örjan Hultåker

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group Juni 2019

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group Mars 2019

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Post- och Telestyrelsen, Formulär i TEMO Direkt om telefoni och TV.

Att ringa till Kundservice hur fungerar det egentligen? ServTrack. Maj 2013

Befolkningens användning av posttjänster 2014

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Diarienummer Datum Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Utvalda delar för Integritetsforum

Apotekets hälsorapport 2019

Grundläggande betaltjänster En fallstudie i Gotlands län. Rapport nr 2010:17

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj Arne Modig

i Sverige

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Effektmätning av gratistidningen

Svenska folket om svaga i samhället

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

December DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER December 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj Arne Modig

Så sparar svenska folket

Hängmatteläge på bostadsmarknaden

ALMI Företagspartners Låneindikator 2008

Nöjd kund-undersökning 2014 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, och Södermalms stadsdelar.

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Transkript:

UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 200 23 FEBRUARI 200 T-7 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se, tel: 08-78 2 telestyrelsen: Temo AB: Cecilia Svärd, e-post: cecilia.svard@temo.se, tel: 08-22 330 2 TEMO AB, P.O. BOX 807, SE-0 20 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE + (0)8 22 330 00, FAX + (0)8 22 330 99, INFO@TEMO.SE VAT NO. SE700

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund och syfte... 3 Resultat... Hur ofta går man till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar?... Hur ofta går man till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken?... På vilket sätt betalar man vanligen sina räkningar?... Bedömning av tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice... 8 Bedömning av tillgänglighet och service gällande Postens Partner... 9 En av tre känner till vad Post- och Telestyrelsen gör... 0 Bilaga: Metodbeskrivning... Bilaga 2: Frågeformulär... 2 Bilaga 3: Tabeller... 3 Bilaga : Öppna svar... T-7 Temo AB 200 2 ()

Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet en årlig undersökning av hur befolkningen upplever kvaliteten i Postens service samt av befolkningens betalningsvanor och hur man förser sig med kontanter. Årets undersökning är en uppföljning av tidigare genomförda mätningar 997-200. Sommaren 200 påbörjades avvecklingen av det traditionella kontorsnätet samtidigt som brev- och pakettjänster lades över på av Posten för ändamålet särskilt anlitade partner, t ex butiker och serviceinrättningar. Avsikten är att konsumenterna skall uträtta sina brev- och paketärenden hos dessa partner. Samtidigt har kassatjänsterna (in- och utbetalningar) skilts ut från traditionell postverksamhet och tillhandahålls numera i ett separat bolag kallat Svensk Kassaservice AB. Mot bakgrund av förändringarna i Postens servicenät, anpassades frågeställningarna från och med 200 års mätning, vilket medför att jämförelser med mätningar före 200 bör göras med viss försiktighet. T-7 Temo AB 200 3 ()

Resultat Hur ofta går man till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar? De svarande i undersökningen fick uppge hur ofta de brukar gå till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar. Frågan avser fast kassaservice, alltså inte den som tillhandahålls av lantbrevbärare. Frågan var spontan, d v s svarsalternativen lästes inte upp för respondenten. Knappt fyra av tio (37 procent) av svenska folket går till Svensk Kassaservice minst en gång per år för att betala räkningar och ta ut pengar i kassan, medan 2 procent svarar att de aldrig går dit av denna anledning. Bland dem som svarar att de går till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar är det vanligast med den typen av ärenden -3 gånger per år (22 procent). Resultaten ligger i nivå med mätningen år 200. Diagram : Hur ofta brukar du gå till Svensk Kassaservice* för att betala räkningar och ta ut pengar? -3 ggr/år g/kvartal Varannan månad g/månad Varannan vecka Minst någon gång/vecka Går aldrig dit Vet ej 8 2 3 7 0 2 3 0 2 22 20 9 20 20 3 2 8 *) Formuleringen år 200/2002 : Posten 0% 0% 20% 30% 0% 0% 0% 70% 80% 90% 00% 200 200 2003 2002 200 T-7 Temo AB 200 ()

Äldre (0+ år) uppger i högre utsträckning än övriga att de besöker Svensk Kassaservice varje månad för denna typ av ärenden (0 procent). Eftersom en omorganisation av Posten har skett under år 2002, bör jämförelser med tidigare mätningar göras med viss försiktighet. I mätomgångarna 200 och 2002 löd frågan: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att betala och ta ut pengar i kassan? Med Posten menar vi både postkontor och postservice som finns i butiker, medborgarkontor, bibliotek eller liknande, inte kassaservice via lantbrevbärare Hur ofta går man till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? De svarande i undersökningen fick också uppge hur ofta de besöker Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken. Även denna fråga var spontan, d v s svarsalternativen lästes inte upp för respondenten. Åttioåtta procent går minst en gång per år till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken. Det vanligaste är att man besöker Postens Partner i detta ärende -3 gånger per år (30 procent), följt av en gång i månaden, vilket 23 procent uppger. Var fjärde svarar en gång per kvartal eller varannan månad. Att man aldrig går till Postens Partner i detta ärende uppger procent. Resultaten ligger i stort sett i nivå med föregående års mätning. Diagram 2: Hur ofta brukar du gå till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? -3 ggr/år g/kvartal Varannan månad g/månad Varannan vecka Minst någon gång/vecka Går aldrig dit Vet ej 3 3 2 3 2 2 3 8 9 0 7 2 30 2 28 27 2 23 2 20 2 2 0% 0% 20% 30% 0% 0% 0% 70% 80% 90% 00% *) Formuleringen år 200/2002 : Posten 200 200 2003 2002 200 T-7 Temo AB 200 ()

En signifikant lägre andel bland boende i storstäderna (7 procent) jämfört med boende i övriga landet uppger att de aldrig besöker Postens Partner i detta ärende. I mätomgångarna 200 och 2002 löd frågan: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? Med Posten menar vi både postkontor och postservice som finns i butiker, medborgarkontor, bibliotek eller liknande, inte kassaservice via lantbrevbärare. På vilket sätt betalar man vanligen sina räkningar? Betalning av räkningar via dator, Internet eller bankens hemsida har stadigt ökat från 999 till 200 med procentenheter (från 9 procent till 3 procent). Ökningen från föregående mätning är statistiskt säkerställd. Detta har skett på bekostnad av postala betalningsuppdrag (postgiro, bankgiro, privatgiro eller motsvarande). Andelen har minskat från 999 till 200 med 38 procentenheter (från 79 procent till procent). Diagram 3: Hur betalar du vanligen dina räkningar? Via dator/internet/bankens hemsida 23 32 39 3 Över postgiro, bankgiro 3 3 8 Annat svar 3 3 Annan betalar/har inga räkningar 3 Annat sätt 2 *) Formuleringen år 200/2002 : Posten 0% 0% 20% 30% 0% 0% 0% 70% 80% 90% 00% 200 200 2003 2002 200 Bland dem som betalar räkningar via dator återfinns en större andel bland personer i åldersgruppen 30- år, boende i storstäderna, större hushåll (minst 3 personer) och de som har en hushållsinkomst över 300 000 kronor. Det är vanligare bland personer i åldersgruppen 0+, enpersonshushåll samt de med en hushållsinkomst under 300 000 kronor att betala sina räkningar över postgiro, bankgiro eller motsvarande. T-7 Temo AB 200 ()

På vilket sätt tar man vanligen ut kontanter? Uttag från Bankautomat har ökat från 999 till 200 med 9 procentenheter (från 78 procent till 87 procent). Ökningen från föregående undersökning är statistiskt säkerställd. I övrigt är resultaten i stort sett oförändrade. Diagram : På vilket sätt tar du vanligen ut kontanter? Uttag från bankautomat Uttag över disk på bankkontor/banken Uttag från konto, t ex ICAkonto betalkort Uttag över disk hos Svensk kassaservice* Annat sätt 7 7 8 9 0 7 8 3 2 83 82 83 8 87 *) Formuleringen år 200/2002 : Posten 0% 0% 20% 30% 0% 0% 0% 70% 80% 90% 00% 200 200 2003 2002 200 Av dem som tar ut kontanter från bankautomat återfinns en större andel bland dem mellan och 9 år, hushåll med minst 3 personer och de som har en hushållsinkomst över 300 000 kronor. Av dem som tar ut pengar över disk hos Svensk Kassaservice eller pengar över disk på bankkontor finns en större andel bland dem som är 0 år eller. Bland dem som tar ut pengar via konto (t ex ICA-konto, betalkort eller motsvarande vid köp i butik) återfinns en större andel bland personer i åldern 30- år. Uttag över disk på bankkontor sker i större utsträckning av äldre (0+ år), de med hushållsinkomst under 300 000 kronor och hushåll med -2 personer. T-7 Temo AB 200 7 ()

Bedömning av tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice Vid mätningen år 200 och 2002 fick de svarande bedöma tillgänglighet och service när det gällde Posten. I mätningarna år 2003-200 har de svarande i undersökningen fått bedöma tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice. Jämförelser med tidigare års resultat bör därför göras med försiktighet. Fyrtiofyra procent är nöjda med personalens service hos Svensk Kassaservice, vilket är ett resultat i nivå med föregående mätning. Resultatet är oförändrat jämfört med 200. Drygt var tredje (3 procent) är nöjd med tillgängligheten när det gäller den tid det tar för att komma till Svensk Kassaservice. Andelen som svarar att de varken är nöjda eller missnöjda har ökat något jämfört med föregående år. Något färre, 3 procent, är nöjda med tillgängligheten när det gäller kötider. Resultatet är oförändrat jämfört med 200. Endast 27 procent uppger att de är nöjda när det gäller öppettiderna hos Svensk Kassaservice, ett resultat i nivå med föregående mätning. T-7 Temo AB 200 8 ()

Bedömning av tillgänglighet och service gällande Postens Partner De svarande i undersökningen fick också möjlighet att bedöma tillgänglighet och service gällande Postens Partner. Nästan tre av fyra är nöjda med tillgängligheten när det gäller öppettider hos Postens Partner och drygt sju av tio är nöjda med personalens service. Cirka två av tre är också nöjda med tillgängligheten när det gäller den tid det tar för att komma till Postens Partner respektive med kötiderna. För samtliga frågor om tillgänglighet och service gällande Postens Partner kan konstateras att resultaten är i nivå med mätningen år 200. Diagram T-7 Temo AB 200 9 ()

En av tre känner till vad Post- och Telestyrelsen gör Av de svarande i undersökningen uppger 33 procent att de känner till vad Post- och Telestyrelsen gör, en i stort sett oförändrad andel jämfört med föregående mätning. De som uppgav att de känner till vad Post- och Telestyrelsen gör fick också möjlighet att nämna något. Nedan följer ett axplock av de citat som framkom bland de svarande: Ansvar för tillstånd till olika telebolag. Beslutade om tillstånden för utbyggnad av bredband och 3G-nätet. Övervakar den fria konkurrensen. Bestämmer taxorna för prissättning när det gäller kassatjänster, som t ex porto. Beviljar sändningsstillstånd, hanterar licensärenden. De beslutar om olika telefonnät. De beslutar om vilka bolag som får licenser. De beviljar licenser till 3G-operatörer. De håller koll på teleoperatörer, tilldelar radiofrekvenser, håller koll på en del statistik. De reglerar marknaden för telefoni vad gäller priser och konkurrens. De ser till att vi har tillgång till postservice. De övervakar post och telemarknaden Delar ut licenser på mobiltelefonsystem, typ 3g, gsm, radiofrekvenser kanske? Dom har det övergripandet ansvaret för områden inom posten. Godkänner vilka aktörer som får bygga 3G-nätet. Granskar telefonsamtal och avgifter. Har övergripande ansvar för det Posten skall utföra. IT- säkerhet, samordning mellan operatörer. Kollar prissättningar. Kontrollerar på telefon- och posttjänster. Tar emot och skickar ut post. Övervakar konkurrens på telemarknaden. T-7 Temo AB 200 0 ()

Bilaga: Metodbeskrivning Metod Undersökningen är genomförd via telefonintervjuer som en del av Temos telefonomnibus, Temo Direkt. Urvalet är baserat på ett riksrepresentativt urval i två steg. I steg ett dras hushåll ur Temos hushållsbas över hushållstelefonnummer med kompensation för hemliga telefonnummer. I steg två dras slumpmässigt en individ, år eller äldre, inom hushållet. Målgrupp Den svenska befolkningen, år och uppåt. Tidsperiod under vilken projektet genomfördes Undersökningen är genomförd under vecka 3 i januari 200 och omfattar 0 intervjuer. T-7 Temo AB 200 ()

Bilaga 2: Frågeformulär T-7 Temo AB 200 2 ()

Bilaga 3: Tabeller T-7 Temo AB 200 3 ()

Bilaga : Öppna svar T-7 Temo AB 200 ()