till beräkningarna av tredje kvartalet 2015 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 9 Lager... 11 Utrikeshandel... 13 Näringslivets produktion... 15 Sysselsättning... 16 Produktivitet... 19 Inkomster och sparande... 20 Avstämning... 24 Revideringar... 27 Statistiska centralbyrån 1
BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån
BNP-utvecklingen BNP-tillväxt över genomsnittet Efter en period av låg tillväxt åren (2011-2013) har den svenska ekonomin gått in i en fas med högre tillväxt. Uppgången förklaras bland annat av inhemska faktorer som ökade bostadsinvesteringar och hushållskonsumtion. Dessutom har exporten stärkts i takt med att den europeiska skuldkrisen stabiliserats. Hittills i år har ekonomin utvecklats med en BNP-tillväxt över det historiska genomsnittet. Tredje kvartalet stod återigen fasta bruttoinvesteringar och hushållskonsumtion för stora delar av uppgången. Exportnettot gav endast ett marginellt tillskott till BNP-utvecklingen efter att importen ökade mer än de senaste kvartalen. Sveriges BNP steg med 0,8 procent tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. BNP-tillväxten har därmed uppgått till cirka 1,0 procent i genomsnitt de senaste fyra kvartalen. Mätt i kalenderkorrigerade tal och jämfört med tredje kvartalet i fjol var uppgången 3,9 procent. Sveriges BNP växer för närvarande snabbare än den genomsnittliga tillväxten sedan år 2000 som varit 0,5 procent i säsongrensad kvartalstakt och 2,2 procent i kalenderkorrigerad årstakt. Även om BNP-tillväxten tredje kvartalet är hög har den överträffats vid ett flertal kvartal under 2000-talet. BNP, procentuell förändring, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden 2000-2015 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Statistiska centralbyrån 3
BNP kvartal Den svenska BNP-tillväxten på 0,8 procent tredje kvartalet står sig även väl i internationell jämförelse. EU-ländernas BNP steg med 0,4 procent säsongrensat. Tysklands BNP-tillväxt på 0,3 procent hölls tillbaka av ett negativt handelsnetto och låg strax under EU-snittet. I Frankrike och Italien har återhämtningen tagit något bättre fart i år även om den fortfarande är relativt långsam. Spanien visade hög tillväxt tredje kvartalet då landets BNP liksom i Sverige ökade med 0,8 procent säsongrensat. Bland våra nordiska grannländer är utvecklingen trög, i synnerhet för Finland, vars BNP backade med 0,6 procent. Norges fastlands-bnp visade en måttlig ökning med 0,2 procent. USA:s BNP steg med 0,4 procent tredje kvartalet där hushållskonsumtionen fortsätter att vara en viktig motor bakom tillväxten. Bilköp lyfte hushållskonsumtionen Hushållskonsumtionen fortsatte att vara en stark komponent i svensk ekonomi och stod för 0,3 procent av den säsongrensade BNP-tillväxten tredje kvartalet. Ett lågt ränteläge och goda reala inkomstökningar har under en tid borgat för ett större konsumtionsutrymme för flertalet hushåll. Tredje kvartalet bidrog bilinköp starkt till konsumtionsökningen. Även fasta bruttoinvesteringar gav betydande bidrag till BNP-tillväxten. Bostadsinvesteringarna, som har ökat sedan andra kvartalet 2013, var även detta kvartal den investeringstyp som bidrog mest till den totala investeringsutvecklingen. Maskininvesteringarna, som sjönk under 2014, vände uppåt första kvartalet i år och ökade även tredje kvartalet. Uppgången för maskininvesteringarna, som har ett högt importinnehåll, sammanfaller med en relativt stark ökning av import av investeringsvaror och även inhemsk produktion av investeringsvaror. Aktiviteten i utrikeshandeln var samtidigt förhållandevis hög. Både exporten och importen ökade med 2,1 procent tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. Exporten av tjänster, där även flera av de svenska industriföretagen är verksamma, ökade med 2,3 procent säsongrensat. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,4 procent mellan andra och tredje kvartalet. Produktionen i näringslivet ökade betydligt starkare än antalet arbetade timmar vilket medförde en relativt kraftig produktivitetsökning. Bidrag till säsongrensad BNP-utveckling, procentenheter. 2014kv3 2014kv4 2015kv1 2015kv2 2015kv3 Hushållens konsumtion -0,1 0,6 0,2 0,2 0,3 Offentlig konsumtion 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 0,4 0,8 0,4 0,3 0,3 Lagerinvesteringar -0,1 0,1-0,3 0,1 0,1 Export 0,2 1,2 0,0 0,3 1,0 Import -0,2-1,6 0,5-0,1-0,9 Exportnetto 0,0-0,4 0,5 0,2 0,1 BNP 0,4 1,1 0,8 1,0 0,8 4 Statistiska centralbyrån
Hushållskonsumtionen Bilinköp bidrog till högre hushållskonsumtion Hushållens 1 konsumtionsutgifter ökade tredje kvartalet med 0,7 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Utgifterna för kommunikation, transporter samt hotell och restaurang visade de högsta ökningstalen jämfört med andra kvartalet. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234123 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtion steg med 0,7 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Ökningstakten tilltog därmed något jämfört med första och andra kvartalet i år. Ökningen tredje kvartalet var också något högre än den genomsnittliga tillväxttakten sedan första kvartalet 2000, som uppgår till 0,5 procent. I årstakt, jämfört med tredje kvartalet ifjol, ökade hushållens konsumtionsutgifter med 2,8 procent. Uppgången i hushållskonsumtionen var bred och de flesta konsumtionsgrupperna visade på ökade utgifter jämfört med kvartalet innan, i säsongrensade tal. Störst ökning visade utlägg för kommunikation, transporter och hotell och restaurang. I konsumtionsgruppen kommunikation ingår både varor som mobiltelefoner och tjänster såsom post, internet samt fasta- och mobilatelefontjänster. Utgifterna för kommunikation steg med 3,5 procent vilket är den högsta ökningstakten sedan tredje kvartalet 2002. Utgifterna för transporter ökade med 2,5 procent, vilket är klart över den genomsnittliga tillväxttakten sedan första kvartalet 2000, som uppgår till 0,2 procent. Transportutgifterna gav ett 1 De egentliga hushållen exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5
BNP kvartal bidrag på 0,3 procentenheter till den totala konsumtionsökningen och var därmed den utgiftspost som bidrog mest.. Ökningen förklaras främst av utgifter för bilar som steg med 6,5 procent medan övriga konsumtionsgrupper inom transporter växte med 0,8 procent. Utlägg för hotell och restaurang samt kläder ökade med 1,5 respektive 1,2 procent och bidrog därmed till den totala konsumtionsökningen med 0,1 procentenheter vardera. Även utgifter för alkohol och tobak steg tredje kvartalet efter att ha backat tre kvartal i rad. Till skillnad från övriga konsumtionsgrupper sjönk boendekostnaderna. Boendekostnaden är den största konsumtionsgruppen och stod i säsongrensade termer för drygt en fjärdedel av den totala konsumtionen. Dessa utgifter minskade detta kvartal för första gången sedan fjärde kvartalet 2013 och höll därmed tillbaka den totala konsumtionsutvecklingen. Utgifterna för livsmedel var oförändrade jämfört med kvartalet innan. Bidrag till den egentliga hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 tredje kvartalet 2015, bidrag i procentenheter och volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. COICOP Volymutveckling Bidrag 01 Livsmedel 0,0 0,0 02 Alkohol och tobak 1,3 0,0 03 Kläder och skor 1,2 0,1 04 Bostad -0,1 0,0 05 Möbler 0,9 0,0 06 Hälso- och sjukvård 0,5 0,0 07 Transporter 2,5 0,3 08 Kommunikation 3,5 0,1 09 Fritid och Underhållning 0,8 0,1 10 Utbildning 0,2 0,0 11 Hotell och restaurang 1,5 0,1 12 Övriga varor och tjänster 0,9 0,1 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 0,9 0,9 15 Svensk konsumtion utomlands 4,0 0,2 16 Utländsk konsumtion i Sverige 7,3-0,4 TOTALT 0,7 0,7 De svenska hushållens inköp utomlands ökade med 4 procent jämfört med andra kvartalet vilket var den högsta tillväxtakten på tolv kvartal. Utländska besökares konsumtion i Sverige steg samtidigt med 7,3 procent, vilket var den högsta ökningen sedan första kvartalet 2008. Den utländska konsumtionen motverkade den totala uppgången i konsumtionsutgifterna med hela 0,4 procentenheter. Eftersom hushållskonsumtionen endast ska återspegla svenska hushålls konsumtion dras utländska besökares inköp i Sverige bort från den totala konsumtionen. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån
Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för de offentliga myndigheterna ökade med 1,4 procent tredje kvartalet 2015 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas och landstingens konsumtion ökade med 1,2 respektive 1,1 procent, medan statens utgifter steg något mer, med 1,9 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Tredje kvartalet ökade konsumtionen med 1,2 procent, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Fler elever i kommunala gymnasieskolor bidrog till en ökad konsumtion tredje kvartalet, liksom att antalet elever i den kommunala grundskolan ökade. Antalet barn i kommunala förskolor är dock oförändrat. Äldreomsorgen minskade med 2,5 procent och höll därmed tillbaka konsumtionen inom kommunerna. Sociala naturaförmåner, såsom köp av tjänster från privata skol- och äldreomsorgsföretag, vilket är en stor utgiftspost för kommunerna, ökade med 5,9 procent. Kommunernas försäljning ökade med 1,9 procent tredje kvartalet. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Ett exempel på sådan försäljning är avgift till förskolan. Tredje kvartalet ökade landstingens konsumtion med 1,1 procent. Landstingens förbrukning ökade med hela 8,5 procent. En stor del av Statistiska centralbyrån 7
BNP kvartal förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade kraftigt tredje kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Antalet arbetade timmar minskade med 0,6 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under ett antal år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan 2011 har ökningstakten dämpats och tredje kvartalet 2015 minskade de med hela 7 procent i volym. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner, vilken ökade med 8,5 procent det tredje kvartalet i volym. Landstingens utgifter för sociala naturaförmåner minskade med 0,7 procent. Försäljningen 3 hos landstingen minskade med 1,0 procent. Statens konsumtion ökade tredje kvartalet med 1,9 procent. Statens förbrukning ökade med 1,9 procent i volym. Främst beror ökningen på att myndigheterna ökat sina inköp av varor och tjänster. Försvarsmyndigheterna ökade sina utgifter inom detta område med ca 1,1 miljarder kronor i löpande priser (exklusive moms). Antalet arbetade timmar inom staten minskade med 0,2 procent tredje kvartalet. Antalet anställda ökade med 0,3 procent. Inom staten är det främst Migrationsverket som har ökat antalet anställda under det senaste året. Försäljningen inom staten minskade med 2,4 procent. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 6,1 procent, vilket till stor del förklaras av ökade boendekostnader för Migrationsverket på grund av det ökade antalet asylsökande. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2013 2014 2015 Stat Kommun Landsting 3 Försäljning avser både försäljning och egenproducerade övriga tillgångar 8 Statistiska centralbyrån
Investeringar Bredare bas för investeringsuppgång De fasta bruttoinvesteringarna visade en stabil uppgång tredje kvartalet då de ökade med 1,2 procent säsongrensat. Liksom tidigare utgjorde bostadsinvesteringarna motorn i investeringstillväxten. Samtidigt såg det lite ljusare ut för maskininvesteringarna, medan övriga bygg- och anläggningsinvesteringar vände till en tydlig nedgång. Sett till branscherna var det fortsatt de tjänsteproducerande branscherna som drog upp investeringarna, men nedgången inom de varuproducerande branscherna har dessutom börjat stanna av. De fasta bruttoinvesteringarna steg med 1,2 procent från andra till tredje kvartalet säsongrensat. Det innebär en fortsatt stabil uppgång för investeringarna och bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,3 procentenheter. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med föregående kvartal säsongrensat respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 260 240 220 200 180 160 140 120 100 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234123 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procentuell förändring Miljarder kronor Det är framförallt bostadsinvesteringarna som har fortsatt att stiga i en förhållandevis snabb takt, med 4,8 procent, och var den investeringstyp som gav det största bidraget till tillväxten. Men även maskininvesteringarna bidrog tydligt tredje kvartalet. Inom maskininvesteringar utvecklades transportmedel fortsatt svagt men tillväxttakten steg för IKT-utrustning och framförallt för övriga maskininvesteringar. Investeringarna i övriga byggnader och anläggningar Statistiska centralbyrån 9
BNP kvartal har däremot gått från en mycket stark tillväxt under första kvartalet till en minskning med 0,9 procent under tredje kvartalet. Säsongrensad volymutveckling samt bidrag tredje kvartalet 2015 Volymutveckling i procent jämfört med föregående kvartal säsongrensat respektive säsongrensade bidrag i procentenheter mätta i fasta priser. Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Byggnader och anläggningar 1,5 0,7 bostäder 4,8 0,9 övriga byggnader och anläggningar -0,9-0,2 Maskiner och inventarier samt vapensystem 1,8 0,6 transportmedel 0,3 0,0 IKT-utrustning 1,5 0,1 övr. maskiner. och inv. samt vapensystem 2,4 0,5 Immateriella tillgångar 0,0 0,0 Totalt 1,2 1,2 Stark ökning inom energi Näringslivets investeringar fortsatte att stiga i en stadig takt mellan andra och tredje kvartalet säsongrensat. Det är fortsatt investeringarna inom tjänstebranscherna som drar, men det ser inte heller lika dystert ut för de varuproducerande branscherna som det gjorde i början av året. Inom tjänstebranscherna är det flera branscher som bidrar till uppgången men främst fastighetsverksamhet, företagstjänster samt handel. Samtidigt ser det mörkare ut för tjänstebranscherna transport och kommunikation samt informations- och kommunikationstjänster. Bland varuproducenterna var det främst energibranscherna som ökade kraftigt tredje kvartalet efter en svag utveckling under första halvåret. Tillverkningsindustrin har v isat en ganska ojämn utveckling hittills i år och under tredje kvartalet vände utvecklingen nedåt. Både gruvindustrin och byggverksamheten fortsatte att minska sina investeringar under tredje kvartalet. Offentliga investeringar De offentliga investeringarna ökade med 0,6 procent från andra till tredje kvartalet säsongrensat och takten har därmed dämpats två kvartal i rad. Det var framförallt inom kommuner och landsting som takten stannade av efter ett starkt andra kvartal. Utvecklingen inom staten vände till en svag ökning. 10 Statistiska centralbyrån
Lager Marginell påverkan på BNP-utvecklingen Lagerinvesteringarna var 9,9 mdkr tredje kvartalet. Lageromslaget 4 var 0,3 mdkr, vilket innebär att lagerinvesteringarnas effekt på BNPutvecklingen i princip var neutral. I säsongrensade värden var effekten på BNP-utvecklingen 0,1 procentenheter, jämfört med kvartalet innan. Lagerinvesteringarnas BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P. I säsongrensade värden beräknas lagerinvesteringarnas BN P- påverkan som förändringen under kvartalet minus förändringen föregående kvartal i procent av BNP föregående kvartal. Lagerinvesteringarna säsongrensas endast på aggregerad nivå. Avsnittet nedan beskriver därför genomgående jämförelser mot motsvarande kvartal föregående år. Säsongsmässigt brukar företagens lager byggas upp under årets tredje kvartal, vilket också blev fallet 2015. Lageruppbyggnaden var marginellt större detta kvartal än motsvarande kvartal 2014 vilket innebär att lagerinvesteringarnas påverkan på BNP-tillväxten i årstakt i princip var neutral. Första och andra kvartalet i år bidrog lagerinvesteringarna med 0,1 respektive -0,3 procenthetenheter till BNP-tillväxen. Trots ett litet lageromslag visad e delarna ett utfall som gick åt lite olika håll. Inom industrin minskade lager av produkter i arbete och färdiga varor av egen tillverkning, men minskningen var mindre än i fjol. Lager av insatsvaror ökade och även för denna lagertyp var omslaget positivt. Sammantaget drog industrins lager upp BNP-tillväxen med 0,4 procentenheter. Inom varuhandeln skedde en lageruppbyggnad med 10,5 miljarder tredje kvartalet. Samtliga delbranscher noterade en lageruppbyggnad, störst var den inom detaljhandeln där också lageromslaget var positivt. I partihandeln verkade lageromslaget däremot i motsatt riktning, trots en lageruppbyggnad. Sammantaget för handeln var lagerförändringen i linje med utfallet motsvarande kvartal i fjol och därmed var effekten på BNPtillväxten marginell. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter. 4 Lageromslag kan anta ett positivt eller negativt värde och visar lagerförändringen jämfört med lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år. Statistiska centralbyrån 11
BNP kvartal Lagerbidrag till BNP-utvecklingen mätt i årstakt, faktiska värden, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234123 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 12 Statistiska centralbyrån
Utrikeshandel Utrikeshandeln med varor tog fart Efter flera kvartal med svag varuhandel växlade såväl varuexporten som varuimporten upp tredje kvartalet. Varuimporten ökade med 2,3 procent och varuexporten ökade med 2,1 procent jämfört med föregående kvartal. Tjänstesidan fortsatte samtidigt att visa höga ökningstal. Efter ett allmänt svagt inledande kvartal på 2015 för utrikeshandeln, så noterades en måttlig utveckling för kvartal två, för att tredje kvartalet accelerera. Den totala exporten ökad e m ed 2,1 procent vilket lyfte BNPtillväxten med 1,0 procent. Både varuexporten och tjänsteexporten bidrog till ökningen. På importsidan steg handeln med varor mer än för tjänster. Den högre importen höll tillbaka BNP-utvecklingen med 0,9 procent. Exportnettot gav således endast ett marginellt tillskott med 0,1 procentenhet till BNP-tillväxten. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent, säsongsrensade uppgifter Utrikeshandel Kv3 2014 Kv4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Export 0,5 2,6 0,1 0,7 2,1 Export varor -0,2 1,5-0,5 0,1 2,1 Export tjänster 2,1 5,2 1,3 2,1 2,3 Import 0,6 4,0-1,2 0,2 2,1 Import varor 0,4 0,6 2,0 0,0 2,3 Import tjänster 0,9 11,9-7,9 0,8 1,8 Varuexporten starkt framåt Varuexporten växte under tredje kvartalet med 2,1 procent säsongsrensat och jämfört med andra kvartalet. Exporten av energivaror och varor inom jordbruk, skogsbruk och fiske gick starkt framåt. Även den största gruppen investeringsvaror ökade något om än inte lika starkt. Exporten av insatsvaror minskade svagt. På tjänstesidan var det en fortsatt stark ökning av utländska besökares konsumtion i Sverige. Uthyrning och leasing som utvecklades något svagare andra kvartalet vände däremot uppåt och ökade kraftigt tredje kvartalet. Exporten av forskning och utveckling samt datatjänster fortsatte också att öka säsongsrensat. Exporten av huvudkontorstjänster gick mot strömmen och minskade något. Starkare tillväxt även för importen Importen av varor och tjänster ökade med 2,1 procent säsongsrensat och jämfört med andra kvartalet. Importen av varor ökade i något högre takt än tjänsterna, 2,1 procent respektive 1,8 procent. Importen av energivaror visade en stark ökning medan det var en något måttligare ökning av insatsvarorna, investeringsvarorna samt jordbruk, fiske och skogsvaror. Statistiska centralbyrån 13
BNP kvartal Varor inom icke-varaktig konsumtion minskade något jämfört med andra kvartalet. För tjänsterimporten var det forskning och utveckling som växte starkast, men ökade gjorde även svenskars konsumtion utomlands och importen av uthyrning och leasing. Importen av huvudkontorstjänster visade samtidigt en mindre tillbakagång. 14 Statistiska centralbyrån
Näringslivets produktion Jämn och stabil uppgång i produktionen Produktionen i näringslivet ökade med 1,1 procent tredje kvartalet säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det är samma utvecklingstal som både andra och tredje kvartalet. Varuproduktionen steg med 1,2 procent, medan tjänsteproduktionen ökade med 1,1 procent. Tredje kvartalet noterades en stark utveckling för producenterna inom el, gas och värme, som ökade sin produktion med 2,5 procent tredje kvartalet. Denna bransch hade en kraftig tillväxt även andra kvartalet. Byggverksamheten är på stadig uppgång. Under 2014 och 2015 har de ökat sin produktion säsongrensat med drygt 2 procent respektive kvartal. Företagstjänsterna, som inkluderar bland annat konsulter, arkitekter, veterinärer och kontorstjänster, har också utvecklats starkt under året. Även finansiella tjänster har haft en positiv utveckling. Under tredje kvartalet ökade företagstjänsterna med 1,7 procent, de finansiella branscherna steg med 1,2 procent. Varuhandel, hotell och restaurang samt informations- och kommunikationstjänster är branscher som visade rejäla uppgångar tredje kvartalet. Bland de branscher som minskade sin produktion kan utvinning av mineraler (gruvindustri) nämnas, som minskade både andra och tredje kvartalet. Även fastighetverksamhet minskade tredje kvartalet. Efter finanskrisen har tjänsteproduktionen visat en i stort sett obruten uppåtgående trend. Varuproduktionen backade däremot betydligt under åren 2011-2013 innan utvecklingen åter vände upp. BNP steg med 0,8 procent tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan, varav varuproduktionen stod för 0,3 procentenheter och tjänsterna för 0,5 procentenheter. Övriga poster i räkenskaperna, nämligen offentlig produktion, hushållens ideella organisationer, produktskatter och subventioner bidrog således netto med noll procent. Statistiska centralbyrån 15
BNP kvartal Volymutvecklingstal näringslivets produktion (säsongrensat) 2014 Kv3 2014 Kv4 2015 Kv1 2015 Kv2 SNI A01-F43 Varuproducenter -0,4 1,9 1,0 1,9 1,2 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,5 0,9 0,2 0,1 0,5 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -3,6 1,9 0,2-1,8-1,6 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri -1,2 1,8 0,5 1,6 0,6 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -2,6 1,2 1,2 3,8 2,5 SNI F41-F43 Byggindustri 2,8 2,5 2,3 2,3 2,4 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 0,8 1,2 1,1 0,7 1,1 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 0,0 1,7 0,5 0,3 1,4 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 0,2-0,6 1,5 0,6 0,9 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 0,0 1,3 1,2 0,2 1,9 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 0,3 1,6 1,9 0,4 2,1 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag 1,7 4,8-0,3 1,1 1,2 SNI L68 Fastighetsverksamhet 1,3 0,1 0,5 0,4-0,7 SNI M69-N82 Företagstjänster 0,9 0,8 2,1 1,6 1,7 SNI O84-Q88 Utbildning och sjukvård 2,4 0,1 1,8-0,5 0,4 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 1,0 0,7 1,7 1,4 0,2 Totalt 0,4 1,4 1,1 1,1 1,1 2015 Kv3 Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser, säsongrensade värden, första kvartalet 2000=100 170 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 160 150 140 130 120 110 100 90 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015 16 Statistiska centralbyrån
Sysselsättning Sysselsättningen fortsätter att öka Antalet sysselsatta ökade med 0,4 procent tredje kvartalet. Det är en högre ökningstakt än genomsnittet efter finanskrisen som legat på cirka 0,3 procent. Varuproducenterna tappade fart medan tjänsteproducenterna i näringslivet ökade igen efter att ha stått stilla andra kvartalet. De offentliga myndigheterna fortsatte att öka sysselsättningen i en stabil takt. Även antalet arbetade timmar ökade och steg med 0,3 procent. Samtidigt växte arbetsproduktiviteten med 0,7 procent. För de offentliga myndigheterna steg antalet sysselsatta med 0,4 procent. Detta efter en ökning i primärkommunerna och landstingen med 0,5 respektive 0,3 procent medan de statliga myndigheterna inte bidrog till uppgången. Sysselsättningen i näringslivet ökade igen från andra kvartalet. Det var framförallt tjänsteproducenterna som vände upp med 0,7 procent som bidrog till detta medan varuproducenterna sjönk med 0,2 procent. Tillverkningsindustrin som har ökat svagt några kvartal sjönk med 2,2 procent. År 2008 var det en mycket kraftig nedgång i tillverkningsindustrin, men åren närmast efter finanskrisen, 2009-2010, skedde en viss uppgång. De tre senaste åren har nedgången fortsatt nästan samtliga kvartal och utvecklingen detta kvartal visar på en fortsatt kräftgång. Antal sysselsatta, hela ekonomin Procentuell förändring, säsongrensat 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Statistiska centralbyrån 17
BNP kvartal Arbetskraftsinsatsen 5 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,3 procent jämfört med andra kvartalet 2015 säsongrensat. Antalet arbetade timmar i näringslivet ökade 0,4 procent. Det var den tjänsteproducerande delen som drog upp antalet arbetade timmar medan den varuproducerade delen dämpade utvecklingen. Det var framförallt varuproducenterna inom verkstad som minskade sina timmar medan handel, hotell och företagstjänster uppvisade påtagliga uppgångar bland tjänsteprodu centerna. För de offentliga myndigheterna var antalet arbetade timmar oförändrade detta kvartal. Statens uppgång på 0,4 procent drogs ner av nedgångar i primärkommunerna på 0,2 procent och en nedgång i landstingen på 0,6 procent. Medelarbetstiden minskade med 0,1 procent för ekonomin som helhet jämfört med föregående kvartal, vilket var en följd av framförallt en nedgång inom de offentliga myndigheterna. För näringslivet var medelarbetstiden oförändrad. 5 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån
Produktivitet Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i näringslivet växte med 0,7 procent tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet säsongrensat. Uppgången förklaras av att produktionsökningen med 1,1 procent åstadkoms med en ökad arbetsinsats med bara 0,4 procent. Produktionen i de varuproducerade branscherna höjdes med 1,2 procent samtidigt som arbetade timmar steg med 0,2 procent. Detta innebar att produktiviteten ökade med 1,0 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 1,1 procent, medan timmarna steg med 0,5 procent. Resultatet blev en ökning av arbetsproduktiviteten med 0,6 procent. Utvecklingen av produktiviteten för varuproducenter var något svagare detta kvartal jämfört med föregående kvartal. Detta även om tillverkningsindustrin steg med 1,0 procent och bygg och anläggning med 1,7 procent Tjänsteproducenterna visade åter en större variation mellan branscherna där informations- och kommunikationstjänster ökade med hela 3,8 procent, bank och försäkring med 2,7 procent medan hotell och restaurang sjönk med 1,1 procent och parti- och detaljhandeln minskade med 0,1 procent. Statistiska centralbyrån 19
BNP kvartal Inkomster och sparande Hushållens sparande fortsatt högt Hushållens 6 sparkvot var 12,8 procent tredje kvartalet 2015. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, uppgick till 5,4 procent, vilket är något högre än motsvarande kvartal förra året. Efter finanskrisen sjönk sparkvoten, men sedan 2012 har sparandet varit högt. Det finansiella sparandet ökade med 2 miljarder jämfört med tredje kvartalet förra året och uppgick till 55 miljarder kronor. Hushållens disponibla inkomster uppgick till 490 miljarder tredje kvartalet vilket var en ökning med 4,3 procent nominellt och 3,5 procent realt jämfört med motsvarande kvartal 2014. Ökningen av den reala disponibla inkomsten var något högre under 2014 än under 2013 och under de tre första kvartalen 2015 har ökningstakten stigit ytterligare jämfört med året innan. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster tredje kvartalet i år förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 16 miljarder till 420 miljarder, en ökning med 4,0 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade m ed 8,7 procent till 23 miljarder tredje kvartalet. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 3,8 procent och uppgick till 206 miljarder kronor. De transfereringsinkomster som ökade mest var sjukpenning och rehabilitering, vilka ökade med 1,0 miljarder, men även 6 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d.v.s. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 20 Statistiska centralbyrån
föräldraförsäkringen och assistansersättningen ökade. En del poster såsom aktivitetsstöd, garantipension, efterlevandepension och studiebidrag minskade också men med mindre belopp. Andra löpande transfereringar minskade med 1,3 procent. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 5,3 procent till 285 miljarder. I dessa bidrog högre skatteutgifter och sociala avgifter mest till ökningen. Skatterna steg med 5,1 procent till 156 miljarder medan de sociala avgifterna steg med 6,4 procent till 103 miljarder. Kapitalinkomstnettot ökade med 4,7 miljarder till 29 miljarder. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar samt kapitalinkomster och kapitalutgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter och ränteutgifter, är alltid negativt. Räntenettot, innan FISIM-justeringar, uppgick till minus 18 miljarder tredje kvartalet. Lägre räntesatser gentemot MFI 8 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 4,6 miljarder till 18,4 miljarder medan intäkterna minskade med 1,7 miljarder till 0,8 miljarder. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv 3 2015 Förändring mot kv 3 2014 Egentliga löner 420 4,0% Sociala avgifter 84 6,8% Driftsöverskott egna hem 13-6,5% Sammansatt förvärvsinkomst 23 8,7% Kapitalinkomster 33-6,6% Kapitalutgifter 4-63,5% Primärinkomstsaldo 568 5,0% Transfereringsinkomster 206 3,8% Sociala förmåner 170 4,3% Andra löpande transfereringar 36 1,3% Transfereringsutgifter 285 5,3% Inkomst- och övr. löpande skatter 156 5,1% Sociala avgifter 103 6,4% Sociala förmåner, användning 3-6,7% Andra löpande transfereringar 23 3,1% Disponibel inkomst 490 4,3% Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 3,6 procent i löpande priser till 464 miljarder. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 5 miljarder till 68 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2014. Hushållens sparkvot uppgick till 12,8 procent tredje kvartalet 2015. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, var 5,4 procent. Båda definitionerna av 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 8 Monetära finansinstitut (banker m.fl.). Statistiska centralbyrån 21
BNP kvartal sparkvoten var något högre tredje kvartalet i år än motsvarande kvartal förra året. Sparandet har varit högt under åren 2012-2014 och under de tre första kvartalen 2015. Under åren 2009-2011 närmast efter finanskrisen minskade sparkvoten något. Det finansiella sparandet ökade med 2 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2014 och uppgick till 55 miljarder tredje kvartalet 2015. Hushållens sparkvot, procent 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sparkvot Sparkvot, individuell Återigen underskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparand et för offentlig förvaltning visad e återigen und erskott tredje kvartalet efter att tillfälligt ha visat överskott andra kvartalet. Underskottet under tredje kvartalet uppgick till 3,7 miljarder kronor, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande kvartal förra året som visade ett underskott på 12,9 miljarder kronor. Det förbättrade sparandet beror framför allt på ett högre sparande hos staten, vilket är en följd av ökade skatteinkomster. Men även sociala trygghetsfonder och kommunerna visade ett förbättrat sparande medan landstingens sparande försämrats. Statlig förvaltning uppvisade ett litet överskott på 0,7 miljarder kronor vilket är en klar förbättring jämfört med motsvarande kvartal i fjol som visade ett underskott på 9,3 miljarder kronor. Orsaken till förbättringen är framför allt högre skatteinkomster. På utgiftssidan ökade utbetalda sociala förmåner, men denna ökning var mer blygsam. På utgiftssidan noterades även en ökad konsumtion och framför allt ökade transfereringar till de andra delsektorerna i offentlig förvaltning. De tre nämnda utgifterna öka de dock betydligt mindre än skatteinkomsterna under tredje kvartalet. Samtliga kvartal hittills i år har visat ett högre finansiellt sparande än under motsvarande kvartal förra året. Ackumulerat i år, fram till och med 22 Statistiska centralbyrån
tredje kvartalet, har statens finansiella sparande varit 24 miljarder kronor högre än under motsvarande period förra året men visar ändå ett underskott på 3,9 miljarder kronor. Det finansiella sparandet för sociala trygghetsfonder visade ett litet överskott på 0,5 miljarder kronor under tredje kvartalet. Det är en följd av att pensionsinbetalningarna, tillsammans med erhållna utdelningar och räntor, det här kvartalet motsvarade pensionsutbetalningarna. Noterbart är att delsektorns erhållna utdelningar tenderar att spridas ut mer under året jämfört med tidigare då huvuddelen av utdelningarna kom under andra kvartalet. Kommunernas finansiella sparande summerade under tredje kvartalet till ett underskott på 1,8 miljarder kronor vilket var i paritet med förra året. Inkomstskatterna har ökat och likaså transfereringsinkomsterna från staten. Samtidigt har kostnaderna för den egna verksamheten också ökat, vilket gör att konsumtionsutgifterna har stigit. Utöver det har även investeringsutgifterna ökat under kvartalet. Motsvarande har även skett för landstingen, d.v.s. skatteinkomsterna och statsbidraget har stigit, men det har samtidigt skett en kraftig ökning av konsumtionsutgifterna. Landstingens utgifter har även stigit till följd av en ökning av utbetalda subventioner. Utgifterna översteg inkomsterna, vilket resulterade i ett underskott på 3,1 miljarder kronor under tredje kvartalet. Det var sjätte kvartalet i rad som landstingen visade underskott. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2014 Helår 2015 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 Offentlig förvaltning -64,7-11,5 20,4-3,7 Statlig förvaltning -53,3-15,4 10,9 0,7 Sociala trygghetsfonder (STF) 4,0 0,7 7,6 0,5 Primärkommuner -9,9 4,1 3,4-1,8 Landsting -5,5-0,9-1,5-3,1 Finansiellt sparande för år 2014 har reviderats upp med 2,3 miljarder kronor till att visa ett underskott på 65 miljarder kronor. Revideringen kan i huvud sak hänföras till statlig förvaltning och revid eringar av inkom stskatter. De två första kvartalen i år har reviderats upp med 2,2 miljarder kronor respektive 5,5 miljarder kronor vilket främst förklaras av uppreviderade mervärdes- och inkomstskatter. Statistiska centralbyrån 23
BNP kvartal Avstämning Avstämning tredje kvartalet 2015 Beräkningarna av tredje kvartalet 2015 visade i utgångsläget förhållandevis stor skillnad mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 4,3 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 3,3 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var användningen 9,1 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser 12,1 miljarder kronor högre. I avstämningarna gjordes sammanlagda nedjusteringar av användningssidan med 4,1 miljarder kronor i föregående års prisnivå och 2,0 miljarder kronor i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på de fasta bruttoinvesteringarna, lagerinvesteringarna, exporten av tjänster och importen av tjänster. Produktionssidan justerades upp med 5,0 miljarder i föregående års prisnivå och 10,1 miljarder kronor i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 24 Statistiska centralbyrån
Avstämning tredje kvartalet 2015, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 2,8 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 7,9 7,5-0,4-1,0-1,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,3 0,0-0,3-2,1 0,0 Export varor 3,3 3,3 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 11,6 11,3-0,3-0,5-0,5 Import varor 4,8 4,8 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 5,5 5,9 0,4 0,5 0,5 BNP från användningssidan 4,3 3,9-0,4-4,1-2,0 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 3,5 4,6 1,1 1,5 4,8 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 7,9 8,5 0,6 0,5 0,5 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,3 4,0 0,7 3,0 4,9 Förädlingsvärde off. myndigheter -0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 3,3 3,9 0,6 5,0 10,1 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Även den resulterande avstämda BNP-utvecklingen visas. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också BNP-utvecklingen från de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. I stort sett för samtliga kvartal under dessa två år har dessutom både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. För kvartalen år 2013 är bilden lite mer splittrad. För två av kvartalen har de preliminära beräkningarna av BNP-utvecklingarna reviderats ned nu när de definitiva beräkningarna har publicerats, medan två av kvartalens utveckling har reviderats upp. Endast för tredje kvartalet 2013 hamnade den definitiva BNP-utvecklingen utanför det intervall som gavs av utvecklingstalen för BNP från produktions- respektive användningssidan. Statistiska centralbyrån 25
Procent kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 BNP kvartal 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-4,0-6,0-8,0-10,0 Användningssidan t+60 dgr Publicerad BNP t+60 dgr Produktionssidan t+60 dgr BNP def. t+2 år Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2011:1 2015:3 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 4 2014 Kvartal 4 2014 Extremvärde för: Import av tjänster Fasta bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar 26 Statistiska centralbyrån
Revideringar Revideringar av BNP 2014 Enligt normal revideringspolicy har ett förbättrat underlag för beräkningarna av offentlig verksamhet tagits in i beräkningarna till detta publiceringstillfälle. Det avser i första hand underlagen för de så kallade volymindikatorerna för beräkningarna av produktionen av individuella offentliga tjänster. BNP-utvecklingen för 2014 har reviderats ned 2,5 miljarder i föregående års prisnivå, men avrundat förblev BNPutvecklingen oförändrad på 2,3 procent. Införandet av volymindikatorer för sjukvård medförde att både produktionen och konsumtionen i landstingskommunala myndigheter sänktes för 2014. I föregående års prisnivå reviderades den landstingskommunala konsumtionen ned med 4,9 miljarder kronor för helåret. Uppdaterade volymindikatorer för de primärkommunala myndigheterna ledde å andra sidan till en upprevidering med 2,8 miljarder kronor av den primärkommunala konsumtionen. Ett flertal ändamål reviderades men det var framförallt inom äldreomsorg som det uppdaterade volymmåttet medförde en höjd produktion och konsumtion. För den offentliga konsumtionen och produktionen i löpande priser är revideringarna små. Detsamma gäller de offentliga investeringarna som sänkts något både i löpande priser och i föregående års prisnivå. BNP-bidrag 2014 vid publiceringen i september respektive november, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Helår 2014 15-sep 1,0 0,4 1,7 0,1-0,9 2,3 Helår 2014 15-nov 1,0 0,4 1,7 0,1-0,9 2,3 Revideringar av inkomster och sparande 2013 och 2014 År 2013 Vid denna beräkning har resultaten från Direktinvesteringsenkäten förts in för 2013 vilket medfört revideringar av avkastningen 2013 liksom för prognoserna för avkastningen de efterföljande perioderna. Totalt har avkastningen för utlandet höjts med 11,5 miljarder kronor 2013 vilket sänkt inkomsterna och sparandet för de inhemska sektorerna med motsvarande belopp. År 2014 Offentliga sektorns finansiella sparande för år 2014 har reviderats upp med 2,3 miljarder kronor till att visa ett underskott på 65 miljarder kronor. Revideringen kan i huvudsak hänföras till statlig förvaltning och revideringar av inkomstskatter. Statistiska centralbyrån 27
BNP kvartal Finansiellt sparande för det inhemska sektorern a gentemot utlandet har totalt reviderats ned 5,2 miljarder kronor bland annat till följd av uppdaterade prognoser för utlandets avkastning på direktinvesteringar i Sverige. Revideringar av BNP 2015 Vid beräkningen av tredje kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter in på alla områden för både första och andra kvartalet 2015. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet 2015. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal 1-2 2015 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv1 maj-15 1,0 0,6 1,2 0,1-0,4 2,5 Kv 1 jul-15 1,0 0,6 1,2 0,1-0,4 2,5 Kv 1 sep-15 1,1 0,5 1,1 0,2-0,1 2,8 KV1 nov-15 1,1 0,5 1,7 0,1-0,3 3,0 Kv 2 jul-15 0,9 0,8 1,1 0,0 0,8 3,5 Kv 2 sep-15 0,9 0,6 1,6-0,4 1,1 3,8 Kv 2 nov-15 0,9 0,7 2,0-0,3 0,5 3,9 Revideringar av första kvartalet 2015 BNP för första kvartalet reviderades upp med 3,4 miljarder kronor i föregående års prisnivå. Redovisad BNP-utveckling höjdes från 2,8 procent till 3,0 procent. Upprevideringen förklaras i huvudsak av att reviderade uppgifter inkommit i Investeringsenkäten avseende investeringar i maskiner och övriga byggnader och anläggningar men är också en följd av att statistiken över påbörjade småhus respektive flerfamiljshus har blivit mer komplett. Sammantaget reviderades de fasta bruttoinvesteringarna upp 5,9 miljarder kronor sett i föregående års prisnivå och bidraget till BNP höjdes från 1,1 procentenheter till 1,7 procentenheter. Denna höjning av användingen i ekonomin motverkades av att även importen av varor reviderades upp till följd av revideringar i statistiken Utrikeshandeln med varor. Detta medförde att bidraget från exportnettot sänktes med 0,2 procentenheter för första kvartalet. Reviderade uppgifter i statistiken för handelns lager innebar en nedrevidering av bidraget till BNP-utvecklingen från handelns lager med 0,1 procentenhet. Innan avstämning av tillgång och användning i ekonomin visade BNP för första kvartalet en utveckling på 3,3 procent enligt användningssidan och 2,4 procent enligt produktionssidan. Det var en något starkare utveckling för både användningssidan och produktionssidan jämfört med läget inför avstämningen vid publiceringen i september. 28 Statistiska centralbyrån
Revideringar av andra kvartalet 2015 BNP-utvecklingen för andra kvartalet reviderades upp från 3,8 procent till 3,9 procent. Liksom för revideringen av första kvartalet förklaras upprevideringen andra kvartalet i huvudsak av höjda fasta bruttoinvesteringar till följd av att ny data inkommit i Investeringsenkäten avseende investeringar i maskiner och övriga byggnader och anläggningar men också att primärstatistiken för nybyggnationer av bostäder har uppdaterats. Bidraget från fasta bruttoinvesteringar till BNP-utvecklingen höjdes 0,4 procentenheter. Även lagerinvesteringarna reviderades upp andra kvartalet, framförallt till följd av uppdaterade uppgifter från Industrins lager. Bidraget från lagerinvesteringar höjdes med 0,1 procentenheter. Importen reviderades upp också andra kvartalet. Dels till följd av reviderade uppgifter från Utrikeshandeln med varor men också till följd av kompletterande information om utrikeshandel med tjänster. Bidraget från exportnettot reviderades därmed ned 0,6 procentenheter. Inför avstämning visade BNP för produktionssidan en utveckling på 4,1 procent och användningssidan 3,9 procent. Vid beräkningen i september var motsvarande uppgifter 3,8 procent respektive 4,1 p rocent. Revideringar av inkomster och sparande 2015 Den offentliga sektorns finansiella sparande har för d e två första kvartalen 2015 reviderats upp med 2,2 miljarder kronor respektive 5,5 miljarder kronor vilket främst förklaras av uppdaterade prognoser avseende mervärdes- och inkomstskatter. Sparandet för hushållssektorn har reviderats upp 2,0 miljarder kronor första kvartalet 2015 och 2,1 miljarder kronor andra kvartalet 2015 främst till följd av att sparandet i tjänste- och premiepensioner har reviderats upp. Finansiellt sparande för de inhemska sektorerna gentemot utlandet har totalt reviderats ned 5,2 miljarder kronor respektive 7,0 miljarder kronor bland annat till följd av uppdaterade prognoser för utlandets avkastning på direktinvesteringar i Sverige. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2011 till tredje kvartalet 2015 År Beräkningstidpunkt 2011 2011 maj 6,9 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2011 jul 6,9 4,8 2011 sep 6,6 4,4 2011 nov 6,3 4,2 4,6 2012 feb 6,1 4,4 4,5 1,1 2012 maj 6,3 4,5 4,1 1,0 Statistiska centralbyrån 29
BNP kvartal 2012 jul 6,3 4,5 4,1 1,0 2012 sep 6,3 4,2 4,3 1,1 2012 nov 6,1 3,8 4,2 1,1 2013 mar 6,1 3,8 4,2 1,1 2013 maj 6,2 3,8 4,4 0,8 2013 jul 6,2 3,8 4,4 0,8 2013 sept 5,4 3,0 3,7 0,0 2013 nov 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 feb 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 maj 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 jul 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 sept 5,7 2,8 3,2-0,6 2014 nov 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 feb 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 maj 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 jul 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 sept 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 nov 5,7 2,8 3,2-0,6 2012 2012 maj 1,9 2012 jul 1,9 1,8 2012 sep 1,8 0,8 2012 nov 1,7 0,9 0,3 2013 mar 1,6 1,0 0,3 0,5 2013 maj 1,4 1,0 0,0 0,5 2013 jul 1,4 1,0 0,0 0,5 2013 sept 1,6 1,1 0,4 0,8 2013 nov 1,6 1,0 0,3 0,8 2014 feb 1,6 1,0 0,3 0,8 2014 maj 1,6 0,9 0,4 0,7 2014 jul 1,6 0,9 0,4 0,7 2014 sept 0,4-0,2-1,1-0,3 2014 nov 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 feb 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 maj 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 jul 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 sept 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 nov 0,4-0,2-1,1-0,3 2013 2013 maj 0,8 2013 jul 0,8 1,1 2013 sept 0,4 0,6 2013 nov 0,7 1,1 0,7 2014 feb 0,8 1,1 1,0 3,1 2014 maj 0,9 1,4 1,0 3,1 2014 jul 0,9 1,4 1,0 3,1 2014 sept 0,5 1,1 1,6 2,8 30 Statistiska centralbyrån