. / /

Relevanta dokument
MÖJLIGHETERNAS EKERÖ -

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

TIDIGA INSATSER GER RESULTAT. FLER LÄRARE I SOLNAS SKOLOR! ALLA BARN KAN OCH SKA KLARA SKOLAN

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Grundskolan och fritidshem

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Bakgrund och förutsättningar

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid.

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Utbildningsinspektion i Linehedsskolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 3

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

UTDRAG UR KVALITETSANALYS

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Biblioteksplan för Svedala kommun

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

Nya styrdokument för fritidshemmet

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

2013 GR föräldrar Borås stad

Utveckling och lärande

BIBLIOTEKSPLAN

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren KULTURVERKSAMHET

Skolplan Förskolor och skolor gäller

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Antagen av kommunfullmäktige

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Biblioteksplan

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Vad tycker du om skolan?

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Sätra skola arbetsplan

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Skolprogram för Stockholms stads förskolor och skolor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Hur är läget på din skola?

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Barn- och utbildningsplan

Kulturgaranti. för barn och unga

Valprogram utbildning, kultur och fritid

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Utbildningsprogram Gotland - Åren

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

En utbildningspolitik för ett samhälle som förändras

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Alsjöskolans arbetsplan 2017/2018

BILAGA 7 Målbilaga Delår 2018

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

UPPDRAGSPLAN Utbildningsnämnden

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län

Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Transkript:

, $- "", Marianne Jacobsson tidigare rektor på Tappströmskolan och nu Socialdemokraternas ordförandekandidat för Barn- och Ungdomsnämnden 2007-2010 En av skolans viktigaste uppgifter är att ge alla barn de kunskaper de har rätt till och behöver för att klara fortsatta studier, det väntande arbetslivet och livet i sort. Det är självklart att förskolan och skolan ska präglas av trygghet, respekt och värme. Barnen ska kunna gå till förskolan och skolan utan att känna oro och ängslan. / 01123 456 76 /. 0. 83 96 & " * " &"& &:;;(,:;'; Läs också våra övriga valprogram och om våra kommunfullmäktigekandidater på www.sap.se/ekero!"#"$ %!& "'()*" +

2 EN BRA UPPVÄXTMILJÖ FÖR BARN OCH UNGDOMAR I EKERÖ Socialdemokraternas program för förskola och skola och barns och ungdomars fritid i Ekerö 2007-2010 Ekerö är en mycket barn- och ungdomstät kommun. Det föds många barn här och många barnfamiljer flyttar in från andra kommuner. Det är lätt att förstå att många familjer med små barn väljer att bo i Ekerö. Det är nära till naturen och miljön är en dröm för många föräldrar. Även om den ojämförligt största delen av kommunens resurser och skatteintäkter idag går till barn och ungdomar så finner vi det ändå angeläget att lyfta fram och kraftsamla kring barn- och ungdomsfrågorna. Oroväckande många av våra elever äger, efter avslutad grundskola, inte de grundläggande kunskaper som är nödvändiga för behörighet till fortsatta studier. Alltför många barn och unga i vår kommun mår inte bra. De är rastlösa och en illavarslande stor andel unga dricker stora mängder alkohol. Av det följer ofta bråk, skadegörelse och vandalisering. Så här kan det inte få fortsätta, vi vill bryta trenden. Att det allmänna satsar på det uppväxande släktet är inte bara naturligt och självklart. Det är också rationellt och ekonomiskt som framtidsinvestering för såväl ung som gammal. Det är framförallt tre områden som vi ser behöver förbättras när det gäller tillvaron för barn och ungdomar i Ekerö. Förskolan Svensk förskola är en av de bästa i världen Alla barn har rätt till den pedagogiska verksamhet som förskolan erbjuder. Inget barn skall behöva avstå från förskolan på grund av höga avgifter, arbetslöshet i familjen, för långa avstånd eller när en förälder är föräldraledig. En bra förskola ger barn stöd i sin språkutveckling och förmåga till kommunikation som gör att barnet klarar sig senare i skolan och i livet. För att förskolan skall kunna stimulera alla barns lärande och utveckling krävs hög personaltäthet och väl utbildad personal.

3 Andelen förskollärare i Ekerös förskolor måste öka samtidigt som den övriga personalen i förskolan måste erbjudas kompetensutveckling och fortbildning för att säkerställa verksamhetens sociala och pedagogiska innehåll. Barngrupperna måste också vara tillräckligt små för att man skall kunna undvika höga ljudnivåer och stress. Alla barn skall ha rätt till en plats i förskola och det är en självklarhet att barnomsorgsgarantin ska gälla. Ekerö kommun skall kunna erbjuda en plats i den kommunala verksamheten i närheten av där man bor och detta inom tre månader. I annat fall uppstår en omöjlig situation för många föräldrar när det är dags att gå tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten. När barnantalet nu ökar måste därför förskolan byggas ut. Vi Socialdemokrater i Ekerö kommun vill bygga ut antalet förskoleplatser i takt med det ökade behovet så att alla kan vara säkra på att få en plats när de behöver det minska barngrupperna i förskolan så att alla barns utvecklingsförmåga kan bli tillgodosedd se till att antalet behöriga förskollärare i Ekerö kommuns förskolor ökar och att kompetensutveckling erbjuds verksamheternas personal i övrigt så att den pedagogiska verksamheten kan leva upp till målen för förskolan ge all personal inom förskolan handledning och vidareutbildning att våra förskolor har lokaler som är rena och väl anpassade för lek och lärande. Skolan Arbetsro och trygghet Vi socialdemokrater vill ge de kommunala skolorna frihet att själva utveckla sin verksamhet den frihet som regelverken faktiskt medger. Vi vill att skolan skall vara en mötesplats för alla elever oavsett kön, social, etnisk och religiös bakgrund. Skolan skall möta de individuella behoven både hos de elever som har lätt för sig och de som behöver särskilt stöd. Skolan skall fostra demokratiska medborgare som kan fungera i ett samhälle där människor är olika. Därför måste barn med olika bakgrund få mötas redan i skolan. En av skolans viktigaste uppgifter är att ge alla barn de kunskaper de har rätt till och behöver för att klara fortsatta studier, det väntande arbetslivet och livet i stort. Alltför många elever misslyckas med att nå grundskolans mål och bli behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan.

4 Alla elever är unika och lär på olika sätt och i olika takt. Skillnaderna i olika barns förutsättningar för lärandet är mycket stora. Familjens tillgångar i form av pengar, böcker, språk, utbildningsnivå, självförtroende och kontakter tillsammans med skillnader i förväntningar och kulturella koder påverkar starkt barnens möjligheter att lyckas i skolsystemet. Alla elever skall få lika chans att lyckas trots att de startar från helt olika utgångspunkter Det ställer stora krav på våra skolledare och lärare samtidigt som skolans resurser måste fördelas efter barnens olika behov. Alla elever har rätt att få utmaningar i skolan samtidigt som de som behöver det skall få mer tid och mer intensiv träning. Skolan måste erbjuda möjligheter för eleverna att göra hela skolarbetet i skolan. Självklart kan skolarbetet innehålla uppgifter som eleverna skall göra vid sidan om de lärarledda lektionerna. Om läxhjälpen inte finns hemma måste skolan erbjuda stöd för de elever som så behöver. För att eleverna skall kunna nå de höga kunskapsmålen skall elever och deras föräldrar kontinuerligt få en återföring av hur kunskaperna utvecklas. Alla elever i grundskolan har numera rätt till en individuell utvecklingsplan redan från första årskursen. Den individuella utvecklingsplanen skall vara ett aktivt dokument som regelbundet följs upp. För att barn och elever skall kunna möta kunniga vuxna så krävs det en kontinuerlig fortbildning av lärarna. Vissa barn kan tillfälligt eller varaktigt vara i behov av mer stöd än andra. Det är viktigt med skyddsnät som kan fånga upp barnet väldigt tidigt. Oavsett vilken skola föräldrarna väljer skall barnet få det stöd som krävs för att nå målen. Barnets bästa skall stå i fokus vid bedömning av eventuella stödinsatser. På många skolor finns brister i elevernas arbetsro och trygghet. Det är självklart en förutsättning för lärandet att det råder god ordning i skolarbetet och att alla elever känner sig trygga. För oss socialdemokrater är det självklart att skolan skall präglas av trygghet och studiero. Alla elever skall med tillförsikt och förväntan kunna gå till en skola präglad av trygghet, respekt och ansvar. Lärare och annan personal i skolan har rätt att för sin del ställa samma krav på arbetsmiljön i skolan. Problemen med arbetsro och trygghet handlar ofta om ledarskapsproblem. För att kunna skapa bättre arbetsro och trygghet i skolan måste det positiva vuxna ledarskapet i klassrummet lyftas fram. Att skolorna är ändamålsenliga och välstädade är en förutsättning för att alla elever inte bara för de med olika typer av allergier skall kunna trivas och må bra i sin arbetsmiljö. Att sänka ljudnivån i klassrummet och i skolmiljön i övrigt är också mycket viktigt för att skapa en trivsam och hälsosam miljö i skolan. Ett med ålder successivt ökat elevinflytande är viktigt för att kunna skapa en trygg och fostrande miljö i skolan. Detta säkerställs genom att stärka elevernas inflytande och undervisa eleverna i deras rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället i övrigt.

5 Vi socialdemokrater tycker att barn och föräldrar skall kunna välja förskola och skola och fristående skolor kan fungera som ett komplement till den kommunala skolan. Men etableringen av fristående skolor får inte leda till sämre undervisning för barnen i den kommunala skolan. Vi säger ett bestämt nej till religiösa förskolor. En gymnasieutbildning är idag nödvändig för att få fäste på arbetsmarknaden. Även om det är frivilligt så är det angeläget att alla ungdomar fullgör sin gymnasieutbildning. Vi måste stärka grundskolan ytterligare för att uppnå att eleverna får tillträde till och klarar gymnasieskolan. Ekeröungdomar får pendla många timmar varje dag för att komma till sin gymnasieskola. Vi ser det som en fördel kunna erbjuda gymnasieutbildning i kommunen. En gymnasieskola i Ekerö skall innehålla de vanligaste teoretiska ämnena samt ha en egen profil gärna med huvudinriktning på natur och miljö. Vi vill ta ett aktivt ansvar för alla barn och ungdomar upp till 20 år. Därför vill vi ge utökade resurser till arbetsmarknadsenheten för att ge aktivt stöd till de ungdomar som inte fullföljer eller inte går en gymnasieutbildning detta för att göra det möjlighet för dem att få en framtida plats på arbetsmarkanden. Vi Socialdemokrater i Ekerö kommun vill att alla rektorer har en god skolledarutbildning så att de kan ge alla lärare handledning i sin ledarroll att lärare i Ekerö kommun skall ges rikliga tillfällen till fort- och vidareutbildning att det råder trygghet, arbetsro och en god miljö för alla som arbetar i kommunens skolor utöka antalet vuxna i skolan lärare, specialpedagoger, elevvårdande personal, fritidspedagoger o.s.v. så att alla barn kan få möjlighet att utvecklas efter sin förmåga. att eleverna undervisas mera i sina rättigheter och skyldigheter än vad som görs idag att skolorna arbetar mer aktivt med elevdemokrati och elevinflytande så att eleverna tränas i att delta i den demokratiska samhällsprocessen. satsa på tidig och intensiv språkträning redan till de små barnen att elevernas kunskaper i läsning, skrivning och matematik tidigt diagnostiseras så att åtgärder kan sättas in för att ge eleverna möjligheter att skaffa sig nödvändiga kunskaper och att kunna lämna grundskolan med godkänt i alla ämnen att alla elever skall ges möjligheter att växa utifrån sina förutsättningar att alla elever skall kunna välja att gå i kommunens skolor oavsett vilka föräldrar eller vilken bakgrund de har satsa på resurser för läxhjälp för de elever som behöver det

6 Fritid Hela barnet hela dagen Fritidsverksamheten skall vara en mötesplats för alla barn och ungdomar. Det inkluderar även dem med särskilda behov och funktionshinder. Det är dags att stärka skolbarnsomsorgen och se till att integrationen mellan fritidshem och grundskola genomförs med respekt för båda yrkena. Vi måste se till att det finns resurser för fritidshemmen att bedriva en meningsfull verksamhet för alla barn som är i behov av den. En aktiv fritid med idrotts- och kulturaktiviteter ökar både den sociala kompetensen, språket och möjligheterna att klara sig i skolans kunskapsämnen. Tyvärr är det de barn som kanske mest skulle behöva en stimulerande och utvecklande fritid, som i minst utsträckning deltar i Kulturskolans aktiviteter eller skjutsas till olika idrottsaktiviteter. Höga avgifter och brist på aktiv rekrytering till verksamheterna förstärker skillnaderna. Om vi ska få fler elever att lyckas i skolan och livet måste vi se till hela barnet hela dagen. Vi vill att barnen skall erbjudas kultur- och fritidsverksamheter också efter den formella skoldagens slut. Kulturskolan av idag, med ett utbud av bl.a. bild/form, dans, musik, teater, poesi- och skrivarkurser, bär stora möjligheter att ge barn och ungdomar en jämlik tillgång till det kulturella kapitalet. Genom att knyta kultur och skola närmare varandra finns det stora vinster att göra på båda områden. Fler barn måste få pröva på eget skapande inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan är ett viktigt verktyg för att kompensera skillnader i kulturellt kapital mellan barn med olika bakgrunder. Det fria kulturlivet spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda kulturupplevelser för skolornas elever. Det måste finnas möjligheter för både uppsökande verksamhet och att skolelever får uppleva kultur på riktiga scener. De egna kommunala och regionala kulturinstitutionerna skall arbeta på samma sätt. Genom att göra de etablerade scenerna tillgängliga för regionens barn och unga föds nya grupper som i vuxen ålder kommer att se det som en självklarhet att delta i kulturlivet. Folkbiblioteken skall ges förutsättningar att bedriva programverksamhet och vara en plats för möten mellan barn och ungdomar. För att stimulera språkutveckling och läslust måste samverkan mellan skol- och folkbibliotek utvecklas. Det är nödvändigt att större delar av folkbiblioteket skall vara tillgängliga i digital form, att deras hemsida görs tydligare och mer informativ, samt att fler datorer blir tillgängliga för allmänt bruk. Även kommunens hemsida skall hållas uppdaterad med färsk information riktad också mot barn och ungdomar. Folkbildning utgör tillsammans med folkbiblioteken en rik möjlighet för ett livslångt lärande. En viktig uppgift för studieförbunden är att utveckla kulturverksamheterna inte minst för de unga. Cirklar i musik och replokalverksamhet har länge varit en omfattande verksamhet för flera förbund. De kulturella uttrycken som t.ex. filmverksamhet och dans bör breddas.

7 Ett ständigt återkommande önskemål från Ekerös ungdomar är att få tillgång till bl.a. ett ungdomscafé. Vi vill ta ett aktivt ansvar tillsammans med ungdomarna för att se till att det skapas en sådan mötesplats snarast. Vi vill även se till att det av kommunen antagna Ungdomspolitiska programmet konkretiseras och förverkligas. Anläggningar för fritids- och idrottsaktiviteter i form av en simhall och idrottsanläggning bör byggas. Vi skall kunna erbjuda ett brett utbud av idrottsaktiviteter inom kommunens gränser. Fritidsgårdarnas verksamhet måste utvecklas och breddas i linje med barns och ungdomars faktiska intressen. Ett handslag med idrotten och övriga kultur- och föreningslivet i kommunen skall ingås om en fullskalig samverkan för en meningsfull fritid och god livskvalitet för barn och unga. Socialdemokraterna är idrottens och föreningslivets parti. Inrättandet av en funktion som fritidskonsulent, vars uppgift skall vara att samordna och hänvisa till lokaler för ungdoms- och kulturaktiviteter, är ett viktigt steg för att man skall kunna vända sig till en ansvarig person med frågor, idéer och förslag när det gäller att vidareutveckla en meningsfull fritid för barn och unga i Ekerö kommun. Socialdemokraterna i Ekerö kommun vill: ge fritidshemmen möjlighet att kunna bedriva en meningsfull verksamhet för alla barn ge goda förutsättningar för kultur- och musikskolorna att erbjuda fler barn och unga möjlighet att delta att kulturuttrycken vidgas till att innefatta många fler kulturföreteelser än bara de traditionella arbeta aktivt för att få igång en fungerande verksamhet med bl.a. ett ungdomscafé satsa mer resurser på fritidsgårdarnas verksamhet så att den kan utökas och breddas tillsätta en fritids- och föreningskonsulent.