Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Relevanta dokument
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Barnperspektiv i socialtjänsten

Till dig som bor i familjehem

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Standard, handläggare

Systematisk uppföljning av placerade barn

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Varför har jag den här mamman och pappan?

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Information till dig som vill bli familjehem

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård i Västerås

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

En modell för avslutandet av familjehemsvården

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Barns vardag i det senmoderna samhället

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

Stärkt skydd för barn?

Familjehemsplacerade barn

Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten

Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se

Våld i nära relationer

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Familjehem. Omvida erbjuder tre former för familjehemsvård, utifrån barnets behov och på uppdrag av placerande socialtjänst:

Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Definition föräldraskapsstöd

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9

Uppföljning och kvalitet inom mottagandet av ensamkommande flyktingbarn

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

ELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård.

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare:

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

RIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Havererat föräldraskap

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Borttappade föräldrar

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Till dig som bor i familjehem

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

PROGRAM SÖDERTÄLJE Placerade barns psykiska hälsa Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Gemensam informationskampanj för att öka medvetenheten om familjevården och rekrytera familjehem Hemställan från Enskede-Årsta stadsdelsnämnd

Instabilitet i samhällsvård för barn

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.

Ungas möte med socialtjänsten

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Vägledning vid samtal

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Transkript:

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem

Varje rubrik inleds med händelser ur filmen och med Sonjas - barnets - perspektiv. Inled gärna gruppdiskussionen med ett barnperspektiv. Därefter följer frågor inom samma område, men med fokus på familjehemmets situation. Dessa kan användas som grund för diskussioner och reflektioner kring familjehemmets förutsättningar i ett uppdrag. Förberedelser inför en familjehemsplacering Filmen börjar med dagen då Sonja kommer till sitt familjehem. Vilka förberedelser är gjorda? Vilket stöd och vilken hjälp vill ni att Sonja får? Finns det personer i filmen som genom ett annat agerande kan underlätta för Sonja inför familjehemsplaceringen och då hon kommer till familjehemmet? Vilket mottagande kan er familj ge vid en familjehemsplacering? Vad vill ni veta i förväg om ett barn? Hur tror ni att er familj kan uppfattas av ett barn som inte känner er? Hur skiljer sig den vardag som barnet kommer ifrån, exempelvis Sonjas, från er familjs vardag? Hur kan föräldrars kunskap om sitt barn tas tillvara vid en familjehemsplacering? Om ni redan har barn i er familj hur har de blivit förberedda på att bli familjehem? Vad tycker de om det? Hur tror ni att era barn kommer att påverkas av att ni blir familjehem? Anknytning Under denna rubrik finns möjlighet för dig som gruppledare att presentera olika anknytningsmönster och vad dessa kan föra med sig för ett barn i relationer till andra

vårdare än föräldrarna. Vilket anknytningsmönster är troligtvis det dominerande för Sonja i relationen till mamman? Till pappan? Vad kan Sonjas anknytningsmönster ha för betydelse för hennes relation till familjehemsföräldrarna? Vad skulle det kunna innebära för Sonja om familjehemspappan inledningsvis är den mer aktiva, istället för familjehemsmamman? Hur såg er anknytning till era föräldrar ut under er respektive uppväxt? Kan anknytningsmönster förändras? Hur kan familjehemsföräldrar hjälpa barn till nya, goda relationer? Vilken roll spelar barnets ålder vid en familjehemsplacering? Hur tar ni som familjhem emot en ettåring/en tioåring/en tonåring i ett anknytningsperspektiv? Vad betyder er relation till barnets föräldrar för er möjlighet till en så god relation som möjligt till barnet? Barnet, föräldrarna, släkten och barnets nätverk All familjehemsvård ska utifrån barnets bästa ta hänsyn till barnets behov av kontakt med föräldrarna och personer som är viktiga för barnet. Hur blir det för Sonja när hon kommer till familjehemmet? Vilka andra personer kan Sonja eller barn i hennes situation sakna då de kommer till ett familjehem? Av vem och på vilket sätt behöver Sonja hjälp för att behålla kontakt med personer som är viktiga för henne? Kan Sonjas och mammans kontakt förbättras? Vad betyder det för Sonja om kontakten med mamman finns kvar/är bruten när Sonja är vuxen? Glöms Sonjas pappa bort? Om ditt barn blev familjehemplacerat vilka personer skulle du vilja att ditt barn upprätthöll kontakten med?

Hur skulle du vilja att kontakten med familjehemsföräldrarna såg ut? I vilka frågor skulle du vilja få vara med och bestämma/ diskutera om ditt barn? Vilket är ert ansvar som familjehem för att hjälpa barnet till en god kontakt med sina föräldrar och sitt nätverk under familjehemsplaceringen? Hur blir det för er familj när och om barnets föräldrar/nätverk kommer på besök i ert hem? Vad innebär det för er som familjehem om barnet har en annan etnisk bakgrund? Känner ni nyfikenhet, rädsla eller något annat? Mammor och pappor i barns liv ett genusperspektiv Vad får vi veta om Sonjas pappa? Vilken roll har familjehemsmamman respektive familjehemspappan för Sonja? Hur skulle det bli för Sonja om familjehemspappans roll hade varit mer framträdande? Om familjehemsmamman inte hade varit så aktiv? Hur ser föräldraskapet/könsrollerna ut i er familj? Vilka roller tror ni att ni kommer att ha/har ni i ert uppdrag som familjehem? Om ni är en familj där det finns föräldrar till ett barn utanför ert hushåll (exempelvis styvfamilj, samkönad familj): Hur samarbetar ni med den föräldern? Egna barn och familjehemsplacerade barn i familjen Vad innebär det för Sonja att det finns ett barn i familjehemmet som hon kommer till? Hur utvecklas hennes och Axels relation? Vilka tankar förväntningar och farhågor har ni kring era barns och det familjehemsplacerade barnets relation?

Kan era barn påverkas positivt/negativt av att ta emot ett barn? Är egna barn en fördel eller nackdel när man är familjehem? Tala med barnet, men glöm inte att lyssna på barnet! Under denna rubrik finns möjighet för dig som gruppledare att presentera grundläggande samtalsmetodik för samtal med barn. Vem talar med Sonja om allt som händer henne? Vem frågar efter hur hon mår? Vem lyssnar på Sonja? Vad behöver barn få veta inför en familjehemsplacering och under tiden som den pågår? Hur kan barn få stöd för att uttrycka sina tankar, funderingar och känslor? Barnets ålder hur påverkar den samtalet? Skolan och andra sammanhang som är nya för barnet vid en placering Hur blir Sonjas första dag i den nya skolan? Ur Sonjas perspektiv? Hur är det att vara elev i en klass när det kommer en ny elev till klassen med Sonjas bakgrund? Vilka förberedelser och vilket stöd behöver både Sonja och hennes nya klasskamrater? Vad behöver den mottagande skolan veta om Sonja för att ge henne rätt stöd från början? Hur kan ett samarbete mellan socialtjänsten, föräldrarna och familjehemmet som gynnar barnet utformas: - Om barnet börjar i en ny skola i samband med familjehemsplaceringen? - I andra sammanhang som barnet befinner sig i, till exempel olika fritidssaktiviter?

Att lämna grundskolan med ett ofullständigt betyg är en stor riskfaktor för barn som är placerade i familjehem. Många av de placerade barnen behöver extra stöd i skolan. Familjehemsföräldrarna är ett viktigt stöd för barnet i detta sammanhanget. Vilken inställning finns i er familj till skola och studier? Vilka förutsättningar har ni i er familj för att hjälpa ett barn till så goda studieresultat som möjligt? Sonja som vuxen tankar om filmens slut Sonja har kvar en relation till familjehemmet även som vuxen. Vad innebär det för Sonja? Vad har hänt med Sonjas mamma? Vad innebär det för den vuxna Sonja om hon inte längre har någon kontakt med sin mamma? Om hon aldrig har haft någon kontakt med sin pappa? Har filmen ett lyckligt slut? Hur tänker ni om relationen till ett barn då ett uppdrag tar slut? Vad innebär det för relationen till det placerade barnet om man under sin tid som familjehem endast tar emot ett barn/några barn/många barn? En del av de barn som familjehemsplaceras återförenas med sina föräldrar medan de fortfarande är barn. Hur kan en relation mellan familjehemmet, barnet och föräldrarna se ut efter det att placeringen är avslutad?