Varför har jag den här mamman och pappan?
|
|
- Dan Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför har jag den här mamman och pappan? Hans Bäckström Många av de barn som är och har varit placerade i familjehem har svårt att få ihop sina liv, få begriplighet i vad som hänt och varför olika beslut fattats. Utifrån mångårig erfarenhet inom familjehemsvård beskriver jag i artikeln olika funderingar kring vad jag anser kan hjälpa barnen att gå ut i vuxenlivet med en känsla av delaktighet i och begriplighet kring sina livsöden. Hans Bäckström, socionom i Lund Verksam som familjehemssekretare i Malmö mellan Arbetar sedan 2001 i Lund som familjebehandlare inom kommunal öppenvård. Har sedan slutet av 90-talet tillsammans med Ewa Näslund, Höör, utvecklat utbildningar riktade till familjehem ur släkt och nätverk samt arbetsmodeller och utbildningar riktade till socialarbetare kring att familjehemsplacera i släkt och nätverk. Mailadress: h.backstrom@telia.com Många av barnen som är familjehemsplacerade, deras föräldrar och övriga anhöriga kan oftast med tiden försonas med det faktum att barnen inte hade det tillräckligt bra hos sina föräldrar och därför inte kunde bo kvar hemma. Tankarna kan finnas kring bristande stöd från samhället i en svår situation, men ilskan och sorgen blir oftast kring hur omhändertagandet eller placeringen gick till och varför barnen bor just i det familjehem de gör. Ofta känner föräldrar och anhöriga att de inte heller kunnat vara med och påverka barnets framtid. Att fatta beslut om att ett barn inte längre kan bo kvar hos sina föräldrar är oftast det största och viktigaste beslutet som fattas både i barnets och familjens liv, med stora konsekvenser för många personer. Man gör en placering för att skydda barnet och undvika en risksituation hos föräldrarna men samtidigt så utsätter man barnet vid en placering för nya situationer och nya risker, något socialtjänsten sällan pratar med barnen eller deras föräldrar om inför en placering. Bakgrund: Jag har haft förmånen att, trots omorganisationer inom Malmö kommun, få behålla placeringar och kontakter med en del barn, föräldrar, släktingar och familjehem över en mycket lång tidsperiod, i vissa fall i nästan 20 år. Det har inneburit långa relationer och en kunskap om placeringarna som sträcker sig långt ut i barnens vuxenliv. Familjehemsverksamheten i Malmö var från början en centraliserad verk- 46 Socialmedicinsk tidskrift 1/2006
2 samhet där de aktuella barnen ofta hamnade på barnhem i den akuta situationen och sedan placerades i de familjehem som var lediga, ofta utan någon större kunskap om barnet, dess familj och historia decentraliserades familjehemsverksamheten ut på olika distrikt. För mig innebar det att periodvis ensam ansvara för många placeringar och att hitta lösningar i akuta situationer inom en allt snävare familjehemsbudget. Det ledde till ett nära samarbete med socialsekreterarna redan i de akuta situationerna när barnen inte längre kunde bo hemma. Vi tog hjälp av föräldrarna, barnen och övriga anhöriga i att hitta de akuta lösningar som de ansåg vara bäst för barnen och som vi från socialtjänsten kunde acceptera. Detta samarbete med familjerna ledde ofta till mer permanenta lösningar inom nätverket. Det förändrade arbetssättet ledde till att andelen släkt och nätverksplaceringar inom stadsdelen ökade markant till upp mot 50% på bara något år. Fortfarande kunde jag dock efterhand se att vi missade bra möjligheter inom nätverket och att den lösning som först presenterades av släkten inte alltid var den bästa för barnet. Det fanns kanske gamla konflikter och hemligheter som gjorde att lösningarna inte alltid blev optimala. När modellen familjerådslag sedan kom till Sverige i mitten av 90-talet och vi prövade den på min arbetsplats så fick vi på ett annat sätt en helhetsbild, ansvaret delades mer mellan socialtjänst och barnets anhöriga och vi fick till ett mycket bättre samarbete med dem, även när det utmynnade i en placering i ett för barnet främmande familjehem. I samarbetet med familjehemmen ur släkt och nätverk såg jag vilka svårigheter det kunde innebära och vilken specifik situation dessa familjer ofta hamnade i. Det ledde till att jag varit med och utvecklat modeller för stöd och utbildning till familjehem ur släkt och nätverk. När jag nu sedan några år arbetar som behandlare i familjer där barnen fortfarande bor kvar hemma, trots att det finns bekymmer, så har det väckt ytterligare tankar kring familjehemsvården som jag här skall försöka förmedla. När man arbetar nära ett barn och en familj som behandlare i öppenvård får man en fördjupad kunskap om resurser och brister hos föräldrar och viktiga personer i nätverket. Denna kunskap finns sällan när det är aktuellt med ett omhändertagande och man skall ta ställning till en eventuell familjehemsplacering. Denna kunskap är mycket svår att inhämta i en situation där det är aktuellt med en placering och varken barn, föräldrar eller anhöriga vill samarbeta med socialtjänsten.den bristande kunskapen leder ofta till att det ej blir optimala lösningar för barnen. Inför en placering. Jag har ställt upp en mängd frågor som jag tänker kan behöva besvaras av socialtjänsten innan man gör en familjehemsplacering i ett för barnet främmande familjehem. Är det begripligt för barnet varför de placeras och varför de hamnar just i denna familj i den akuta situationen, även i ett långt perspektiv? Socialmedicinsk tidskrift 1/
3 Till vem har barnet störst tillit. Kan den personen hjälpa barnet att förstå vad som hänt, varför barnet skall placeras och varför det hamnar just i den familjen? Är det begripligt för föräldrarna var barnen hamnar och under vilka omständigheter. Ofta kan barnens föräldrar inse att barnen inte haft det bra och att något måste bli annorlunda hemma. Frågor som var barnen hamnar, hur de skall träffas och när barnen kan flytta hem, kan emellertid leda till stora konflikter med socialtjänsten. Blir övriga släktingar och anhöriga inbegripna i socialtjänstens oro? Är de lika oroliga och vad tycker de skall göras för barnens bästa? Har de egna förslag för hur barnens situation skall tryggas och hur föräldrarna kan få hjälp med att åtgärda de brister som finns i föräldraskapet? Är det verkligen dåligt för barnen att de får bo hos anhöriga under den första perioden när de inte längre kan bo hemma hos sina föräldrar? Är det att räknas som en omplacering som är skadlig för barnet när man måste flytta ex. från sin gamla mormor efter 6 månader till en kanske mer långsiktig lösning inom eller utom släkten? De personer som barnet då tillfälligt bor hos finns ju sedan kvar i barnets liv, även efter omplaceringen. Är det möjligt för socialtjänsten att tänka i både korta och långa perspektiv på ett mer medvetet sätt i en situation när barnen far illa hemma? Att förhindra den dåliga situationen på kort sikt och sedan tillsammans med barn, föräldrar och anhöriga planera mer långsiktigt. Som det är idag blir ofta blir den akuta lösningen även den långsiktiga. Vem är expert, mormor som känner Kalle sedan 12 år, jag som familjehemssekreterare eller psykologen på BUP som kanske träffat Kalle sammanlagt 2 timmar? Expertkunskapen är mycket viktig men då som en av flera viktiga informationskällor. Hur mycket går vi på barnens behov när vi letar familjehem och hur mycket sker det utifrån ett vuxenperspektiv med familjehemssekreterarens egna värderingar som grund. Finns barnets och familjens historia och kultur med i tillräcklig utsträckning i beslutsunderlaget? Vilken hjälp får föräldrarna att avhjälpa de brister som ligger till grund för ett icke fungerande föräldraskap? Om inte, hur skall de kunna möta sina barn på ett bra sätt oavsett om de blir umgängesföräldrar eller om barnen flyttar hem? Många föräldrar blir kritiserade för att de hamnar vid köksbordet tillsammans med fosterföräldrarna vid besöken, istället för att ägna sig åt sina barn. Man kan tolka detta som ett ointresse från föräldrarna gentemot sina barn. Min erfarenhet är emellertid att många föräldrar är osäkra på hur de skall förhålla sig till sina barn, har inte följt deras utveckling och har inte kunskap i hur de skall kunna börja bygga upp en fungerande relation till sitt barn. Det gör 48 Socialmedicinsk tidskrift 1/2006
4 då att avståndet mellan föräldrar och barn blir bestående och de har svårare att bearbeta och prata om det som varit och är svårt i deras relation. Föräldrarna borde aktivt erbjudas möjlighet att arbeta med de brister som finns i deras föräldraskap och som är anledningen till placeringen. Detta bör inledes omedelbart efter ett omhändertagande. Många barn kommer aldrig att kunna flytta hem till sina föräldrar igen och då handlar det mer om att försonas med sitt livsöde och att kunna handskas med sina föräldrar än om en återförening och att man skall bo under samma tak. Även till detta krävs det ett medvetet behandlingsarbete från socialtjänstens sida. Hur skall det som sker runt barnet bli begripligt och möjligt för dem att påverka och förstå så att de kan gå ut i livet och kan förhålla sig till sina föräldrar och anhöriga, oavsett om man kunnat återförenas eller ej? Vad får familjehemmen för möjligheter att sätta sig in i och ta ställning till vad de kommer att involveras i? Generellt sett, vilken utbildning får de? Vilken handledning? Vad kommer det att innebära för de egna barnen? Hur skall man orka med ett barn som kanske bara kräver och kräver, behöver och behöver under hela uppväxten? Vad vet familjehemmen om att de kanske måste ge dubbelt av kärlek, omtanke och beröm för att nå upp till en nivå där barnen kan börja lita på dem. Hur skall man orka med det? Familjehemmens egna barn är oftast mycket viktiga och gör en stor insats utan att uppmärksammas och bli tillräckligt lyssnade på. Hur mycket tid ägnar socialtjänsten åt familjehemmets egna barn vid familjehemsutredning och hembesök? Vad vet barnen som är placerade om sina rättigheter? Att få göra sin röst hörd, att få sin historia med sig, att få träffa sina föräldrar och anhöriga under acceptabla, trygga omständigheter. Dessutom att få prata enskilt med sin handläggare på ett tryggt sätt, att kunna få säga både ja och nej till sina föräldrars önskemål och att bli behandlad utifrån sina egna individuella förutsättningar, både med stöd och krav. Förändringsarbete. Ett beslut om att ett barn inte längre kan bo kvar hos sina föräldrar är det största ingrepp som sker både i barnets, föräldrarnas men även i nära släktingars liv. Det är ett beslut som måste noga övervägas och när man bedömer de risker som kan finnas om barnet bor kvar hemma, väga detta mot de nya risker det kan innebära för barnet att flytta till en annan familj. Det kanske är så att man i många familjer kan öka insatserna för att förbättra föräldraskapet och därigenom ge bättre förutsättningar för barnet att kunna bo kvar hemma, under bättre förhållanden. Detta är något som sker idag i många kommuner där man har ett allt större fokus på öppenvårdsarbete och att öka föräldrarnas kompetens. Dock kommer det alltid att fin- Socialmedicinsk tidskrift 1/
5 nas situationer där barn kommer att behöva placeras utanför familjen, i familjehem eller på institution. Min erfarenhet är, att om man förena släktens eventuella oro för barnets situation, deras specifika kunskap om barnet och dess historia med socialtjänstens generella kunskap om barns utveckling och behov, samtidigt som socialtjänsten är tydliga med lagstiftningens gränser, så är det en för barnet optimal situation. Familjerådslag eller nätverksmöten är två sätt att kunna förena nätverkets och socialtjänstens olika kompetenser. När barnets trygghet inte kan garanteras kanske barnet under en period måste bo hos någon annan än föräldrarna, om möjligt i en för barnet bekant och trygg miljö, och man kan under tiden titta efter mer långsiktiga lösningar. Villkoren för föräldrarna bör vara att arbeta med att förbättra sitt föräldraskap och avhjälpa de brister som finns och att de påbörjar detta förändringsarbete genast. Min tanke är att några behandlare bör arbeta tillsammans med föräldrarna och någon annan arbetar tillsammans med den unge, och att man därigenom får barnet och föräldrarna att påbörja ett förändringsarbete samtidigt. Sedan behöver familjen som barnet bor hos under den akuta situationen, stöd, handledning samt kanske praktisk och ekonomisk hjälp för att få vardagen att fungera. De skall huvudsakligen stå för mat, husrum och ett gott bemötande. Huvudsakliga arbetet med beteendeförändring kan ske inom eller utanför hemmet med hjälp av behandlare. Antagligen måste socialtjänsten även agera för att skolan skall ge så optimala insatser för barnet som möjligt. Som det är idag får ofta anhöriga mycket lite stöd vid tillfälliga, akuta placeringar. Dessa intensiva insatser leder förhoppningsvis till att den unge snabbt kan flytta hem igen, alternativt inte kan flytta hem men då utifrån att man har konstaterat brister som kanske inte kan avhjälpas inom rimlig tid. Socialtjänsten kan använda sig av nätverkets kunskaper om barnets och föräldrarnas behov, inför en mer långsiktig placering. Placering. Om barnet inte kan bo hemma kan man förhoppningsvis genom detta arbetssätt komma fram till ett beslut på ett sätt som är respektfullt för barnen, föräldrarna och övriga anhöriga. Man kan då istället arbeta intensivt på att barn och föräldrar kan hitta ett fungerande sätt att förhålla sig till varandra. Föräldrarna kan få hjälp med hur de på bästa sätt skall förhålla sig när de träffar sitt barn i familjehemmet eller i sitt eget hem. Denna föräldrakunskap eller föräldrautbildning kan avlasta föräldrarna från en del skuld och ge dem redskap att handskas med sitt barn på ett bra sätt. Om och när det blir möjligt med en återförening, eller vid barnens besök hemma, så är föräldrarna förhoppningsvis förberedda på att kunna hantera vardagsansvaret i föräldraskapet. Att saker blir begripliga för barnen är det jag sett har kunna göra en stor skillnad för hur deras liv skall utvecklas. De måste inte alltid gilla det som beslutas men att bli lyssnad på, få reagera och ha människor runt sig som 50 Socialmedicinsk tidskrift 1/2006
6 bryr sig om dem och deras känslor är viktigt. För att göra detta måste man bygga relationer och för att bygga relationer måste de som är nära barnen, berömma, bekräfta och visa tålamod och kärlek. Hur orkar man då som familjehem göra detta? Jo genom att få beröm, bekräftelse och tydliga uppdrag där de vet vad som förväntas av dem och vad som är en rimlig ambitionsnivå. Oftast har familjehemmen bara sina egna barn som referensram vilket kan bli orättvist och omöjligt för fosterbarnen att leva upp till. Det kan då innebära att varken fosterbarn eller fosterföräldrar tycker att de någonsin lyckas och att man aldrig når upp till sina högt ställda förväntningar. Där har socialtjänsten tillsammans med barnens föräldrar och övriga anhöriga en viktig uppgift att hjälpa till att bedöma barnens behov och utveckling. Ett stöd till familjehemmen från barnens anhöriga kan innebära stora möjligheter för dem och för barnen i motsats till när familjehem, socialtjänst, föräldrar och anhöriga hamnar på olika sidor. Hur kan då socialtjänsten ge detta stöd? Genom att nära följa familjehemmen och de placerade barnen, bygga relationer, skapa tillit och hitta gemensamma mål. Att ge förutsättningar, ramarna för familjehemmens uppdrag, men inom dessa ramar låta familjehemsföräldrarna ta ett ansvar som räcker livet ut, även efter att placeringen upphört. Man kanske inte alltid blir en ny mamma och pappa men blir man trovärdiga vuxna vars omdöme barnen litar på, så kan det räcka långt för att kompensera de brister som finns hos föräldrarna. Socialtjänsten behöver ge ordentlig utbildning till familjehemmen, ge rimliga ekonomiska förutsättningar, ge ordentlig information och göra familjehemmen delaktiga i barnens liv och de beslut som fattas kring barnen, även om familjehemmen inte är någon formell part. De är ju efterhand att betrakta som experter kring barnen och hur barnen kan förväntas reagera på olika situationer. En förutsättning för att socialtjänsten skall kunna ge detta stöd är att man har möjligheter att prioritera familjehemsvården, att inte alla insatser styrs utifrån akuta situationer utan att man kan bygga trovärdiga relationer till familjehem, barn, föräldrar och släktingar i lugn och ro utifrån en medveten strategi. Så vill jag runda av med att återvända till rubriken varför har jag den här mamman och pappan. Min erfarenhet är att för de familjehemsplacerade barn som det gått väl för i livet, oavsett om de bott kvar hela uppväxten i samma familjehem, omplacerats, bott i släktinghem eller flyttat hem till sina föräldrar så är deras känsla av sammanhang avgörande. I det innefattas att förstå varför saker hänt, att försonas med sitt livsöde, att försonas med sina föräldrars eventuella brister som föräldrar, att blivit lyssnad på och kunnat påverka, att de blivit älskade och bekräftade av någon. Förutom av familjehemsföräldrarna behöver barnet hjälp av sina föräldrar och anhöriga som även de i sin tur behöver försonas med vad som hänt och känna Socialmedicinsk tidskrift 1/
7 att de kunnat vara med och påverka barnets livsöde, både i negativa och positiva hänseende. Föräldrar och anhöriga behöver i sin tur hjälp av socialtjänsten genom att bli respekterade och lyssnade på och att de kompetenser och den kärlek som finns hos dem, tas tillvara, även när samhället ingriper till skydd för barnet. På något sätt behöver föräldrar och anhöriga få en känsla av sammanhang kring barnets placering för att kunna förmedla detta till det placerade barnet för att det i sin tur skall kunna gå ut i livet med en förståelse varför jag har den här mamman och pappan. Litteraturlista Antonovsky A. (1991) Hälsans mysterium, Natur och Kultur Granhagen I. (1998) Fosterföräldrar från släkt och nätverk. Intervjuundersökning med åtta familjer. Belysning av frågeställningar, fördelar och svårigheter. Socialförvaltningen i Karlstad. Hansson B. & Knutsson M. (1987):Åtgärd: familjehemsplacering. Helsingborgs socialförvaltning. Stencilerad projektrapport. Hansson B. & Knutsson M.(1998): Så gick det sén. Fosterhemsplacerade på 70-talet. Hur mår de idag?. Helsingborg stad. Hansson B. & Knutsson M. (2000): Hemma eller hamna i familjehem? Om ungdomars erfarenheter av familjehemsvård. Helsingborgs stad. Näslund, Ewa Bäckström, Hans (2003) artikel: Att utreda en familj som barnet är släkt med. Ur FSF- Föreningen för Socionomer inom Fosterbarnsvården 1/ 2003 s Vinnerljung B. (1992) 235 syskon med olika livsöden en retrospektiv aktstudie. Meddelande från socialhögskolan nr 4, Lunds universitet. Vinnerljung B.(1993) Släktingplaceringar i fosterbarnsvården. Socionomens forskningssupplement, nr 3:3-10, Socionomen 6/93. Vinnerljung B. (1996 a): Fosterbarn som vuxna. Arkiv förlag, Lund. Vinnerljung B. (1996b): svensk forskning om fosterbarnsvården, Översikt. Stockholm. CUS skriftserie/liber. Summary in English Why do i have this mother and father?. Many of the children who have been in fostercare for many years have difficulties to cope with their life, to understand what really happened during their childhood and why different important decisions have been made. From my experience after working many years in fostercare, I will describe in the article what I consider is important for children in fostercare. How they can be able to go out in life with a feeling of being part of something and have an understanding about their destiny. Hans Bäckström, socialworker since Working with fostercare in Malmö from 1985 until Since 2001 Hans is working with family-treatment in Lund. Since 1998 has Hans together with Ewa Näslund, Höör, developed educations for fosterparents within kinship-care and developed methods and educations for socialworkers involved in kinship-care. Mail: h.backstrom@telia.com 52 Socialmedicinsk tidskrift 1/2006
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar
Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar - 2017-05-30 Ewa Näslund ewa.naslund@hoor.se Det största ingreppet i ett barns liv År 2014 fick 28 700 barn och unga någon gång under året vård enligt SoL
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem
Systematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar
Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.
Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar
Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
Förstudie av familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem
Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i
Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?
PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319 10.00 10.15 Välkommen FsF 10.15 12.30 Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa.
Familjehemsvård i Sollentuna kommun
Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.
Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Familjehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv!
Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv! Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet? Kortsiktiga behov Långsiktiga behov Alternativ utredningsmodell?
På spaning efter barnperspektivet
På spaning efter barnperspektivet Temadag Forsa Syd Malmö den 30 oktober 2012 Bodil Rasmusson, slektor Socialhögskolan, Lunds Varför är det så svårt att tillämpa ett barnperspektiv i den sociala barnavården?
Bilaga 1. Redogörelse
Bilaga 1 Redogörelse Ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har begärt stadsdelsnämndens yttrande över placeringar av ensamkommande barn på Positivum AB och Caremore Migration AB. IVO vill veta
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Därför behövs familjehem
Familjehem Därför behövs familjehem Socialtjänsten har flera olika insatser för barn och ungdomar som är i behov av stöd eller skydd. I första hand ges familjen stöd i hemmet för att undvika separation
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering
DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering ATT FÅ INFORMATION Har du fått veta vad som ska hända / händer? Hur fick du reda på det? Vad har du fått reda på? Kunde något
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Då lyssnade hon äntligen på oss barn
Då lyssnade hon äntligen på oss barn Om barns delaktighet Elisabet Näsman, Uppsala universitet Mia Heimer, Joakim Palme, Maria Eriksson, Karin Alexanderson, Stina Fernqvist m fl Finansiärer Stiftelsen
Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Skol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig
Skol-BIM Shit, den här människan bryr sig om mig Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem 2018-10-18 Sofia Lind, socionom och skolkurator
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Till alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen
Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Familjehemsplacerade barn 2005
Familjehemsplacerade barn 2005 Titel: Familjehemsplacerade barn 2005 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Jennie Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsenheten
Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet
universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Rutin för handläggning vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden i familjehem, jourhem eller HVB
Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 RUTIN FÖR HANDLÄGGNING VID MISSTÄNKTA ELLER KONSTATERADE MISSFÖRHÅLLANDEN I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HVB Gäller fr o m t o m: 2015-10-09 2017-10-09 Fastställare:
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se
Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem orebro.se Du har säkert många frågor om hur det egentligen är att vara familjehem på uppdrag av Örebro kommun. I den här foldern har vi samlat några
Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ
Utredning Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ Vi finns till för dig som är barn eller ungdom i åldern 0-20 år, och för dig som är förälder Socialförvaltningen
En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier?
Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier? 2018-09-27 Sofia Lind, socionom och skolkurator Utvecklingsledare i projektet Karin Alexanderson, fil.dr. i socialt arbete Projektledare
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Krav på er som familjehem
Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland
Barn. Vinjett SIP Vera
Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Familjehemsplaceringar år 2000
RAPPORT 2001:17 Familjehemsplaceringar år 2000 Sociala enheten 2001-12-10 Barn placerade i släktinghem och andra nätverkshem LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-14223-2000 Förord En av socialtjänstens
Miljöer där barnets rättigheter är i risk. Ensamkomman de barn i nätverkshem
Miljöer där barnets rättigheter är i risk Ensamkomman de barn i nätverkshem Föreläsare: Mary Douglas Ensamkommande barn i nätverkshem Form av familjehem där barnet bor med någon barnet uppger att hen känner
Information till dig som vill bli familjehem
1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en
INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ
INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ Vad är en kontakfamilj och kontaktperson? En kontaktfamilj tar emot ett eller flera barn i sitt hem, vanligtvis under ett bestämt antal
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?
Södertörns bedömningsmall för umgänge Frågeställningarna är sammanställda utifrån erfarenhetsdagen 2 oktober 2015. Mallen är indelad i fyra områden; inhämtande av information, bedömning, planering/beslut
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är...
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
En modell för avslutandet av familjehemsvården
En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta
Uppföljning och kvalitet inom mottagandet av ensamkommande flyktingbarn
Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-14 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-10-26 Uppföljning och kvalitet
BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET
BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET FN:s barnkonvention ARTIKEL 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt
Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.
HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Perspektiv inifrån familjehemsvården
Perspektiv inifrån familjehemsvården tema Kristian Kjellberg Artikeln försöker göra ett nedslag i familjehemsvården 2005 för att se hur utvecklingen har varit och var man är nu. Några trender in i framtiden
Familje- och nätverksteam
Familje- och nätverksteam Landa Familje- och nätverksteams familjebehandling Arbetet på Landa Familje- och nätverksteam utgår från Signs of Safety. Teamets uppgift är att med utgångpunkt från socialtjänstens
Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare
Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Svar på frågor om Stöd och behandling
Svar på frågor om Stöd och behandling Fråga 1. När ni får svar om att någon är våldsutsatt eller förövare, anmäler ni då till socialtjänsten? Tänker att det är anledning till misstanke om att ett barn
Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift
Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till
Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell
Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn
1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun
VÄRDIGHETSGARANTIER Bilaga 1 Äldreomsorgen 1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun 1.1 Inflytande över den individuella vården och omsorgen 1.1.1 Seniorguide Seniorguiden är till för dig
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.
Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag
Föräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Vi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.
Bilaga 2 Kvalitetsgarantier för Individ- och familjeomsorgen Vi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.
Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun
BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt
Familjehemsplaceringar
Familjehemsplaceringar Rekrytering, utredning och handledning av familjehem för trygga, säkra och hållbara placeringar UR KURSENS INNEHÅLL: Rekrytering av familjehem evidensbaserad metod för lyckad rekrytering
UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen
DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen Bodil Grön Pol.mag, yrkeslärare, arbetshandledare Jakobstad 7.4.2014 Teori och praktik inte alltid lätt att kombinera
Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad
Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad Författare Joonas Terje, Kerstin Olsson, Nermina Hrelja Titel: Familjehemsplacerade barn 2004 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright:
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
och och socialtjänstens skyldigheter
GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då