Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är patologi? Patologi = sjukdomslära (pathos = lidelse) Celler exponeras för förändringar i den lokala omgivning hela tiden. När dessa omgivande förändringar ligger utanför den acceptabla normala nivån kallas de patologiska. 1
Cellskada Obalans på elektrolyter kan orsaka att cellen sväller. Detta kan i sin tur även orsaka att Mitokondrier sväller upp ph sjunker inuti cellen Lysosomer sväller upp (och går sönder) Granulärt endoplasmatiskt retikulum sväller upp Cellkontakten till intilliggande celler förloras ATP-produktionen minskar och mjölksyraproduktionen ökar Mjölksyran försämrar cellernas metabolism ytterligare Det toxiska enzymet hydrolytiskt lysosomalt enzym läcker ut i cytoplasman Ribosomerna lossnar vilket leder till försämrad proteinsyntes Kommunikationen mellan cellerna försämras (upphör) Orsaker till cellskada (och celldöd) Orsaker Hypoxi och anoxi På grund av abnormal respirations- och/eller cirkulationsfunktion Kemiska ämnen och toxiner Toxicitet på grund av olika substanser, t ex tungmetaller, lösningsmedel eller droger Infektiösa ämnen Infektioner av virus, bakterier, parasiter, svamp och andra organismer Immunologiska reaktioner Genetiska förändringar Inflammation eller immunologiska reaktioner, autoimmunitet Ärftligt betingade förändringar på cellnivå Nutritionsfaktorer Förändringar i metabolismen Fysisk påverkan Åldrande T ex mekaniskt trauma och köld- eller värmeskada Celldegeneration, nedsatt adaptionsförmåga, m m Cellskada Det är framför allt tre faktorer som avgör hur cellen reagerar om den utsätts för en skada Skadans art Skadans varaktighet Skadans intensitet 2
Cellers adaption vid skada Förändringar i cellernas storlek Atrofi Minskning i cellernas storlek Hypertrofi Ökning i cellernas storlek Förändringar i antal celler Involution Minskning i cellernas antal Hyperplasi Ökning i cellernas antal Förändringar under celldifferentieringen Metaplasi Förändring till annan celltyp Dysplasi Felaktig utveckling av ben, brosk eller hud Atrofi Olika orsaker till atrofi Nedsatt blodförsörjning Hunger Ålder (sarkopeni) Låga hormonkoncentrationer Inaktivitet Bristande innervation Hypertrofi Olika orsaker till hypertrofi Hormonell påverkan Ökad belastning 3
Hyperplasi Olika orsaker till hyperplasi Hormonella rubbningar Kompensation för förlorade celler eller organ Krav på ökad funktion (regeneratorisk hyperplasi) Celldöd När en cell inte längre har någon funktion kvar har celldöd inträffat. När en cell dör frigörs enzymer från lysosomer, vilket leder till självförstörelse av cellen, så kallad autolys. Två sätt som en cell dör genom Nekros Apoptos Inflammation Inflammationens huvuduppgift är att begränsa och dämpa effekten från skador eller främmande objekt i kroppen. Inflammationen kan dock samtidigt orsaka besvärliga biverkningar som kan leda till döden bland annat okontrollerbar feber och blödningar. 4
Inflammation Inflammationens fyra kännetecken Rodnad (rubor) Värmeökning (calor) Svullnad (tumor) Smärta (dolor) Rubor Calor Tumor Dolor Inflammation Inflammationsframkallande substanser frisätts vid alla typer av vävnadsskador. Inflammation innebär framför allt Vasodilatation Ökad kärlpermeabilitet Invasion av leukocyter Substanser som deltar Leukotriener och cytokiner Histamin Prostaglandiner Rubor Calor Tumor Dolor Orsaker till inflammation Orsaker till inflammation Mikroorganismer Nekrotisk vävnad Infektioner av virus, bakterier, parasiter, svamp eller andra organismer Död vävnad Främmande ämnen Kemiska, elektriska eller joniserande (strålning) ämnen Immunreaktioner Fysiska faktorer Maligna tumörer Antigen-antikroppsreaktioner, inklusive autoimmuna reaktioner Mekaniska eller termiska trauman Elakartade tumörer i allmänhet 5
Akut eller kronisk inflammation Inflammation kan vara akut eller kronisk. Akut inflammation har kort varaktighet. Vid mer än tre månaders inflammation kallas den kronisk. Inflammation kan även kopplas till olika sjukdomar. Ett exempel är reumatoid artrit (RA), en så kallad autoimmun sjukdom. Sårläkning När ett sår ska läka måste vävnaden regenereras (nybildas). Nybildningen beror på vilka celler som ingår Mitotiska labila celler delar sig ofta Mitotiska stabila celler delar sig ibland Postmitotiska (permanenta) celler delar sig inte Läkningsprocessen Bildning av granulationsvävnad Proliferation och förflyttning av fibroblaster Kärlnybildning (angiogenes) Utfällning av mer extracellulärt matrix (ECM) Mognad och omorganisation av bindväv (scar remodeling) 6
Primär och sekundär sårläkning Man skiljer mellan primär och sekundär sårläkning. Den primära sårläkningen ses vid kirurgiska sår där sårkanterna kommer i kontakt med varandra utan vävnadsförlust. Vid sekundär sårläkning har skadan medfört vävnadsförlust. Primär sårläkning När ett kirurgiskt sår försluts ryms det sällan mycket fibrin och röda blodkroppar, och det bildas endast lite granulationsvävnad. Sekundär sårläkning Vid sekundär sårläkning bildas mer granulationsvävnad på grund av större vävnadsförlust, infektion och/eller främmande material i såret. 7
Sårläkning Faktorer som påverkar sårläkning negativt Infektion Främmande material i såret Minskad näringstillförsel Kortisontillförsel Dålig genomblödning Mekaniska faktorer Storleken på såret Ålder 8