Redovisning från analysgruppen Mål- och budgetdag 2/12 2015 M
KS/Budgetberedningen Nyckeltal Representanter Kvalitets- o utvecklingsgruppen Analysgruppen Representanter Ekonomgruppen
Deltagare i analysgruppen 2015 Kvalitet-/utveckling Anneli Forsgren, KLK Helena Svensson BUF Rigmor Åstrand-Broberg, OF Ekonomi Monica Karlsson KLK
Vilka vi jämför oss med Gislaved (enl beställningen från budgetberedningen, 28 737 inv) Ljungby (enl beställningen från budgetberedningen, 27 522 inv) Falkenberg (årets tillväxtkommun 2012, 42 433 inv) Kungsbacka (Sveriges kvalitetskommun 2011, varuproducerande, 78 219 inv) Piteå (ligger ofta i framkant gällande kvalité, norra delen av Sverige, 41 508 inv) Varuproducerande kommuner totalt Jönköpings län Riket
Förvaltningar där vi tagit fram nyckeltal Barn- och utbildningsförvaltningen Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten
Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa nyckeltal, eftersom det kan handla om ståndpunkt eller ambitionsnivå om man betraktar resultatet som bra eller dåligt. I några fall har vi även utelämnat färgmarkeringen. För kostnader har värden under rikssnittet satts som grön.
Alla kompletta filer per förvaltning kommer läggas på budgethemsidan: www.varnamo.se/budget2017bbvår Varje fil består av ett antal nyckeltal, varav några visas här idag samt en sammanfattning.
Några bakgrundsfaktorer A
8 7 6 5 4 Socioekonomisk sorteringsnyckel, (skala 1-8) 4 2013 Kommentar: Detta är ett viktigt nyckeltal som utgångsläge för analys i första hand för risken för människor att behöva uppbära ekonomiskt bistånd men även för övrig kommunal service. I nyckeltalet har vägts samman inkomst- och utbildningsnivå samt invånarnas arbetsmarknadsanknytning. 3 3 3 2014 2 2 2 1 1 0 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Definition: Nyckeln är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 8 en relativt hög risk. T.o.m. 2012 var skalan 1-10. Källa: Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd. (kolada.se U31900)
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 85,9 82,9 81,3 81,5 81,6 80,1 81,5 77,8 78,5 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Värnamo ligger över riket och länet gällande antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år. Definition: Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). (kolada.se N00914)
100 90 Åldersfördelning, andel (%) Kommentar: Värnamo ligger högre än riket och länet i andel av antal invånare 20-64 år, alltså de i arbetsför ålder. 80 Värnamo har en mindre andel I åldersgruppen i 65-79 år än riket. 70 60 56,1 54,8 I åldergruppen 80 + har Värnamo ungefär samma andel som riket och länet. 50 40 Värnamo Jönköpings Län Riket 30 20 10 0 1,1 1,0 5,8 5,5 Födda, antal Invånare 1-5 år 11,6 11,1 Invånare 6-15 år 4,7 4,6 Invånare 16-19 år Invånare 20-64 år 14,8 17,0 Invånare 65-79 år 5,9 6,0 Invånare 80+ Definition: Åldersfördelning Värnamo kommun jämfört med riket, år 2014.
Fördelning ålderspyramid, Värnamo kommun
Befolkningsutveckling Värnamo kommun 2005-2014 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 födda, antal döda, antal inflyttade, antal utflyttade, antal
Strukturårsjusterad standardkostnad M
Nettoavvikelse i % Exempel Grundskolan 2014: Faktisk kostnad:10 550 kr/inv Strukturjusterad standardkostnad:10 247 kr/inv (andel 6-15-åringar, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om små skolor och skolskjuts) Den faktiska kostnaden 3 % högre än den strukturårsjusterade standardkostnaden.
Nettokostnadsavvikelse, (%) för olika verksamheter i Värnamo kommun 20 15 10 8,3 6,0 6,3 6,3 5 3,0 2013 2014 0-5 Förskola och skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg LSS -4,0 Äldreomsorg -10 Definition: Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad. Standardkostnaden beräknas på löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling men också för: Förskolan och skolbarnomsorgen: genomsnittlig vistelsetid på förskola, andel 1-5 åringar, andel inskrivna i fritidshem samt andel 6-12 åringar Grundskolan: andel 6-15-åringar, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om små skolor och skolskjuts Gymnasieskolan: andel 6-15-åringar, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om små skolor och skolskjuts IFO: arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade 20-40-åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-75 samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 mån LSS: med hjälp av antalet verkställda beslut 1/10 föregående år och personalkostnadsindex Äldreomsorgen: åldersersättning utifrån ålder (65-79 år, 80-89 år och 90-år) och civilstånd (ej gift och gift), ohälsa, andel födda utanför Norden, hemtjänstresor och institutionsboende i glesbygd
Nyckeltal Barn och utbildningsförvaltningen H
Sammanfattning BUN Förskola/fritidshem Kvalitet Resurser Slutsats Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal barn/förskoleavd Personal med förskollärarexamen Antal inskrivna barn/ personal i fritidshem Personal med fritidspedagogexamen Kostnad förskola Kostnad fritidshem Förskola: Värnamo ligger på genomsnittet både för kvalitet och kostnad. Fritidshem: God kvalitet, men med en högre kostnad.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 50,0 51,6 52,4 55,7 46,2 70,2 56,8 54,8 49,8 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo kommun har haft en positiv trend, men under 2014 gått tillbaka vilket även riket gjort. Samtliga som vi jämför oss med har samma trend. Satsningen på förskollärarutbildningen på Campus är mycket viktig i detta sammanhang, där barnskötare har möjlighet att läsa in utbildningen och validera sin yrkeserfarenhet. Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N11018)
50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 43 445 41 123 36 803 34 025 34 847 34 826 33 788 29 498 27 617 Kommentar: Värnamo ligger över både riket och länet och dessutom har kostnaden per inskrivet barn har ökat i Värnamo senaste året. 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med antal barn 6-12 år inskrivna i fritidshem. Uppgiften avser kalenderår. Avser samtlig regi. Källa: SCB. ( kolada.se N13008)
Sammanfattning BUN Grundskola Kvalitet Resurser Slutsats Uppnått kunskapskraven åk 9 Gymnasiebehörighet Elever/lärare Personal med lärarexamen Elevenkät, åk 5 Elevenkät, åk 8, trygghet Elevenkät, åk 8, kunskap om mål Kostnad grundskola inkl förskoleklass God kvalitet till en förhållandevis låg kostnad.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) 81,0 73,5 79,6 74,4 86,4 87,1 75,0 71,4 75,3 2011 2012 2013 2014 2015 Kommentar: Efter att ha ökat i några år har Värnamo minskat andelen godkända elever mellan år 2013 och 2014. Vi ligger dock fortfarande över rikssnittet. Definition: Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Med lägeskommun avses elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris).(kolada.se N15418)
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86,8 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) 80,8 86,9 86,9 92,0 94,3 82,8 81,5 84,1 2011 2012 2013 2014 2015 Kommentar: Värnamo kommun ligger bättre till än läns- och rikssnitt, men runt medel jämfört med de andra kommunerna. Resultaten är relativt jämna över tid. Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N15424)
240 230 220 210 200 Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (16 ämnen) Jämförelse mellan kön Kommentar: Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är stor i både riket och Värnamo. Differensen har dock minskat lite i Värnamo 2015 beroende på att pojkarnas resultat är bättre i Värnamo jämfört med riket. 190 180 170 160 150 2011 2012 2013 2014 2015 Alla kommuner, kvinnor Alla kommuner, män Värnamo, kvinnor Värnamo, män Definition: Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (16 ämnen) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort (lägeskommun). Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada N15501)
Sammanfattning BUN Gymnasieskolan Kvalitet Resurser Slutsats Gymnasieelever med examen inom 3 år Gymnasieelever behöriga till högskola/universitet Antal elever/lärare Personal med lärarexamen Kostnad gymnasieskola Kvaliteten varierar en hel del i förhållande till de resurser som satsas.
100 90 80 70 60 50 40 65,0 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%). 73,0 82,0 71,0 79,0 84,0 68,9 2014 Kommentar: 2014 gick den första kullen ut gymnasiet enligt den nya läroplanen Gy11 som kom 2011. Värnamo ligger under rikssnittet och klart under jämförelsekommunerna. I Värnamo har man valt att erbjuda elever som inte klarat alla kurser, att läsa in kursen under höstterminen. 30 20 10 0 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Riket, vägt medel Definition: Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%). Avser kommunala skolor läsåret 2013/2014. Källa: Öppna jämförelser
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 74,8 72,5 65,5 70,7 78,3 63,1 67,6 62,2 64,5 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Eleverna som gick ut gymnasiet 2014 var första kullen som togs in i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Resultaten sjunker i alla kommuner och Värnamo har klarat sig ganska bra i förhållande till jämförda kommuner. Att behörigheten sjönk så drastiskt i hela landet kan bero på att det nya betygssystemet kräver mer av eleverna för att uppnå godkända betyg. Det kan också vara en spegling av att lärarna genomfört kurserna för första gången och det kan finnas en osäkerhet hos lärarna kring betygssättning. Fortsättningsvis kan det vara klokt att följa trenden från och med 2014. Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta 2 500 kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N17409)
Nyckeltal Kulturförvaltningen M
Sammanfattning Kulturförvaltning Kvalitet Resurser Slutsats Antal aktiva låntagare Antal lån/invånare Antal barnbokslån/barn Antal aktiviteter för barn och unga Nettokostnad för bibliotek och allmän kulturverksamhet Aktiva låntagare (som genomför minst ett lån under ett år) är förhållandevis få. De aktiva låntagarna genomför dock fler lån än genomsnittet i riket. Kopplingen mellan aktiviteter för barn och unga och ökat antal barnbokslån är svag. Lägre kostnader än riket.
400 350 300 250 255 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1000 inv. 356 345 312 309 250 263 274 276 Kommentar: Värnamo ligger under rikssnittet och har en liknande nedåtgående trend som riket. 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 Definition: Antal aktiva låntagare på biblioteket dividerat med antal invånare totalt 31/12, dividerat med 1000. Med aktiva låntagare avses de som under året utfört minst en transaktion. Källa: Kungliga biblioteket och SCB. (kolada. se N09809)
1 000 900 800 700 600 500 588 Nettokostnad bibliotek och allmän kulturverksamhet, kr/inv 863 642 536 638 866 604 718 730 Kommentar: Nettokostnad för bibliotek och allmän kulturverksamhet har vi lagt ihop till en bild pga att kommunerna verkar ha redovisat på lite olika sätt. Här ligger vi lägre i kostnader än riket. 400 300 200 100 2010 2011 2012 0 2013 2014 Definition: Nettokostnad för allmän kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser allmän kulturverksamhet inklusive stöd till kulturella föreningar. Även kostnader och intäkter för museiverksamhet redovisas här. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N09025) samt Nettokostnad för bibliotek, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kostnader/intäkter för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. har förts in på Allmän kulturverksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N09026)
Nyckeltal Räddningstjänsten M
Sammanfattning Räddningstjänst Kvalitet Resurser Slutsats Antal utvecklade bränder Antal personer utbildade i att förebygga/ hantera bränder eller andra olyckor Responstid från 112- samtal till första resurs på plats Nettokostnad för räddningstjänst Räddningstjänsten har god kvalitet dock till en högre kostnad. Värnamo kommun har ett högt antal trafikolyckor dit Räddningstjänsten larmats.
140 120 100 121 Antal trafikolyckor enl MSB 116 115 94 Kommentar: Värnamo kommun har ett högt antal trafikolyckor dit Räddningstjänsten larmats. Man kan förmoda att det beror bl.a. på att vi har tre väldigt trafikerade vägar genom kommunen. 80 78 72 2011 2012 60 2013 2014 40 20 0 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Definition: Antal trafikolyckor dit räddningstjänsten larmats enl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
1 400 1 200 1 000 800 600 400 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 1 309 1 104 1 026 1 050 993 886 841 873 576 2010 2011 Kommentar: Värnamo ligger över riket tillsammans med några av jämförelsekommunerna. Det kan bero på hur man är organiserade, hur många deltidsstyrkor, om man har FIP(FörstaInsatsPerson) etc. Antal trafikolyckor kan också påverka, där Värnamo ligger högt. 200 2012 0 2013 2014 Definition: Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N07041)
Nyckeltal Medborgarförvaltningen A
Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd Ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) Kostnad arbetsmarknadsåtgärder Kostnad för utbetalt ekonomiskt bistånd kr/inv Kostnad individ och familjeomsorg kr/inv Kopplingen mellan resurser för arbetsmarknadsåtgärder och resultat i form av minskade kostnader för försörjningsstöd, är svag. Den strukturårsjusterade kostnaden är högre än förväntat.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5,5 6,7 5,3 5,4 3,1 Arbetslöshet, (%) 18-64 år 6,1 5,8 7,6 6,6 2011 2012 2013 2014 2015 Kommentar: Värnamo ligger under riket och strax under Jönköpings län. Dessutom har arbetslösheten sjunkit med 1 % mellan 2013-2015. Före 2008 var arbetslösheten 1,6 % i Värnamo och 5 % i riket Definition: Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. (kolada.se N00919)
1 400 1 200 1 000 800 Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 1 164 1 027 1 010 836 832 761 849 Kommentar: Kostnaden för arbetsmarknads åtgärder är betydligt högre i Värnamo än i riket och länet och ökar dessutom för tredje året i rad. Värnamo har sedan 2010 satsat betydligt mer pengar än län och riket på arbetsmarknadsåtgärder. Trots detta har Värnamo den högsta ökningen av försörjningsstöd av jämförelse kommunerna. 600 400 200 0 278 211 2010 2011 2012 2013 2014 Lägger man samman nettokostnader för arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd per invånare blir summan följande för 2014: Riket 1 262 kr/inv Värnamo 1 423 kr/inv Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser kommunens sysselsättningsfrämjande insatser och arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Här ingår personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar, vilka erbjuds i syfte att mildra verkningarna av arbetslöshet. Även kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser inom samordningsförbund ingår. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N40008)
1 200 1 000 800 600 400 200 0 891 Kostnad för utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/invånare 786 549 885 457 542 982 900 846 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo ökar medan nästan alla jämförelse kommunerna minskar. Värnamo ligger över riket men under länet och varuproducerande kommuner. Om man jämför med Gislaveds kommun som har högre arbetslöshet än Värnamo, betalar Värnamo ut mer bistånd per invånare. Värnamo kommun har den högsta procentuella ökningen av utbetalt ekonomiskt bistånd, mellan åren 2012-2013 av alla jämförda kommuner. En möjlig förklaring är den höga personalomsättningen bland de 11 st socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd som var: 2013 55 % 2014 55 % Utöver denna personalomsättning har man under 2014 också haft inhyrda handläggare med 3 personal. Definition: Totalt utbetalat ekonomiskt bistånd för året i kronor dividerat med antal invånare i kommunen. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) (kolada.se U31001)
100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 33,3 Socialsekreterare med mer än två år i yrket 92,9 92,9 77,2 71,4 73,7 66,7 68,7 68,5 Kommentar: Värnamo ligger betydligt under både riket och länet. 2013 2014 Definition: Antal socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid och som har arbetat mer än två år i yrket dividerat med totalt antal socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid. Källa: Socialstyrelsens öppna jämförelse inom ekonomiskt bistånd. (kolada.se U31438)
100 90 80 70 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Kommentar: Värnamo ligger strax under riket. Mellan 2013-2014 har Värnamo haft en ökning från 6,0 till 7,2 % medan andelen för riket varit oförändrad. 60 50 40 30 20 10 0 7,2 9,0 5,6 6,3 2,2 3,4 8,9 9,0 7,4 2010 2011 2012 2013 2014 Trots sjunkande arbetslöshet i åldersgruppen 18-64 år med 1 %, ökar ändå andelen barn i familjer som behöver ekonomiskt bistånd med 1,2 %. Definition: Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) (kolada.se U31803)
0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/inv 21-64 år 0,06 0,08 0,06 0,11 0,03 0,14 0,12 0,13 0,13 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo har bara hälften av vårddygn utslaget på invånare 21-64 jämfört med riket och länet. Skalan är så snäv så egentligen har alla jämförelsekommuner utom Piteå och Falkenberg ca 0,07 dygn. Den politiska viljan har varit att minska antalet vårddygn och istället satsa på öppenvård såsom 12-stegs modellen, stödboende återfallsprevention, haschavvänjning, Case management m fl Definition: Antal vårddygn i institutionsvård för vuxna personer med missbruksproblem, totalt (SoL + 27 LVM) under året, dividerat med antal invånare 21-64 år den 31/12.\n. Källa: SCB och Socialstyrelsen. (N35804)
400 350 300 250 200 150 100 50 0 303 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 349 234 225 110 87 204 175 153 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamos kostnader för öppenvårdsinsatser har de senaste åren ökat medan kostnaden för riket ligger still. Värnamos kostnad är 2014 dubbelt så hög som riket. För en analys skulle antalet missbrukare i kommunerna som socialtjänsten har insatser för behöva följas över tid. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, indiv. behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N35011)
Nyckeltal Omsorgsförvaltningen R
Invånare 65-79 år, andel (%) (N01812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB.
Invånare 80+ andel (%)
Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet Resurser Slutsats Brukarbedömning - helhetssyn - hänsyn till åsikter och önskemål - trygghet Beviljade hemtjänsttimmar per månad och personer 65 + med hemtjänst Kostnad hemtjänst kr/brukare Kostnaden för hemtjänsten ökar men inte brukarnöjdheten i motsvarande grad.
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal 32,5 26,9 26,1 15,5 37,8 32,7 31,1 31,3 32,0 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo ligger som riket. Fr.o.m 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad vilket förklarar att ökningen blir stor 2012 till 2013. Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen. (kolada.se, N21803)
450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 385 364 266 186 300 533 247389 276 067 264 043 208 323 150 532 138 327 2010 2011 Kommentar: Värnamo ligger som riket vad gäller kostnad men över länet. Kostnaden per brukare ökar i Värnamo liksom i riket och länet. 50 000 0 2012 2013 2014 Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. (kolada.se, N21010)
100 90 80 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet (mycket trygga), andel (%) Kommentar: De äldres omdömen om en trygg hemtjänst minskar i Värnamo. Värnamo ligger på 2013: 111:e plats 2014: 171:e plats av 290 kommuner. 70 60 50 40 30 20 10 0 41 48 51 42 45 49 48 47 46 2012 2013 2014 2015 I enkäten ingår följande frågor som kan påverka upplevelsen av trygghet: - kan brukaren påverka vilken tid personalen ska komma - få kontakt med dem vid behov - känna förtroende för personalen Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. (kolada.se, U21467)
Sammanfattning särskilt boende Kvalitet Resurser Slutsats Resultat brukarbedömning: - helhetssyn - trygghet - sociala aktiviteter Utomhusvistelse Brukarbedömning, hänsyn till åsikter och önskemål Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Väntetid i snitt dagar för plats särskilt boende Kostnaden för SäBo är lägre än riket. Kvalitetsmåtten bättre än riket på flera punkter. Ökad nöjdhet 2015 vad gäller hänsyn till åsikter och önskemål. A
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,0 5,5 4,4 4,2 3,8 5,1 4,2 4,3 4,2 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo ligger fortfarande över både riket och länet. Inom ramen för Samverkansutredningen konstaterades en överkapacitet på platser i Värnamo. Omsorgs nämnden har sedan 2013 minskat antalet platser på särskilt boende med 13 stycken men ligger fortfarande över riket. Andelen personer över 65 år av befolkningen 2014, är lägre i Värnamo 20,7 % än riket 23 %. Andelen invånare över 80 år är för Värnamo 5,9 % och riket 6,0 %. För Värnamo har den sistnämnda åldersgruppen minskat 0,2 % från 2013. Detta visar storleken på den målgrupp som kan ha behov av särskilt boende. Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m. 2007. (N23890)
1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 758 601 761 158 707 612 731 087 752 806 599 577 838 806 780 387 807 791 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo ligger under riket och betydligt under länet. Värnamo följer kostnadsökningen för riket och länet. Högre andel äldre bor på särskilt boende i Värnamo men kostnaden per brukare är lägre Personaltäthet vardag och helg är marginellt högre i Värnamo jämfört med genomsnittet i riket. Definition: Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare (N23009) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. 2013 så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 90 91 85 87 86 74 87 84 83 2012 2013 2014 2015 Kommentar: Värnamo ligger över både riket och länet med stadig förbättring senaste åren. Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. (kolada.se U23471)
Sammanfattning OMS LSS Kvalitet Resurser Slutsats Möjlighet till individuellt anpassad aktivitet Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Personer med boende enligt LSS av total antal personer med LSS insats Den faktiska kostnaden är betydligt högre än riket. Värnamo har högre andel personer med boende enligt LSS i relation till alla fattade beslut enligt LSS. Personalkostnadsindex är högre än riket.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Personer med boende enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS 45,0 33,8 42,6 40,2 36,9 45,6 38,2 39,4 39,4 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Värnamo ligger över riket och över länet vad gäller boendeinsatser i förhållande till alla insatser inom lagområdet. Fortfarande bor personer som tidigare bodde på de vårdhem som avvecklades i kommunen under -90- talet i kommunens gruppbostäder. 32 personer bland de 118 med beslut om boende är över 65 år. 11 av dessa bor på boende avsett för äldre. Behovet av boendeplatser har minskat några år. Från 2015 har dock behovet ökat så just nu väntar 6 personer på en bostad och flera har väntat länge Definition: Antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS dividerat med totalt antal personer med verkställda beslut enligt LSS exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 som enda LSSinsats multiplicerat med 100, mätt den 1/10. Källa: Socialstyrelsen. ( kolada.se N28802)
1 200 000 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 1 068 634 Kommentar: Värnamo ligger över riket, och betydligt över länet, dessutom har en ökning skett 2013-2014. 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 917 986 835 707 507 445 700 098 613 340 808 709827 129 731 903 2010 2011 2012 2013 2014 Boende enligt LSS är antingen gruppbostad eller servicebostad. En gruppbostad har ungefär dubbelt så hög personalkostnad som en servicebostad. Andelen bostäder som är servicebostad minskar i Värnamo. Från 45 platser 2013 till 37 platser 2015. I gruppbostäderna ökade antalet platser under samma period från 71 till 80. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting och externa intäkter för bostads- och lokalhyror, dividerad med antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Källa: SCB och Socialstyrelsen. (kolada.se N28014)
Tack för oss!!!