Från industristadsdel till kunskapsstad Stadsutveckling i Brändö FD Peter Ehrström RUM (Rural-Urban-Miljö) Socialvetenskapliga institutionen Åbo Akademi PE 12.5.2014 1
Brändö hamn grundades 1789, som lastnings- och lossningsställe för Wasa stad.
Brändös långa ekonomiska vågrörelser A= Hamnsamhället B= Industrisamhället C= Kunskapssamhället PE 12.5.2014 3
PE 12.5.2014 4 Foto: Gunnar Bäckman
PE 12.5.2014 5
Vasa Bomull, sedermera Finlayson, numera Vasa universitet och Brändö företagscentrum (Vaasa Science Park) PE 12.5.2014 6
Vasa Bomull Grundat 1857. 1890: - förädlingsvärde (5:e i FIN) - produktionens bruttovärde. (6:e i FIN), - personal (7:e i FIN) som störst 1936 och 1962, med 1445 anställda Vasa Bomull fusionerades med Finlayson 1962 Utdragen nedkörning Nedlagd 1980 PE 12.5.2014 7
Vasa Tvål Startade 1888 Finlands största tvålfabrik 1917 Även ljusprod. Stängd 1987 PE 12.5.2014 8
PE 12.5.2014 9
Industrisamhällets nedgång 1967: besked att spinneriet läggs ner 1968. 1980: hela bomullsfabriken stängdes. Åren därefter följde de mindre industrianläggningarna, sist Vasa tvål, 1987. Konsekvenser för Brändö: 7377 invånare 1973, 5612 invånare 1981 minus 24 procent på åtta år! (-1765 invånare). Och permanent minskning till denna nivå PE 12.5.2014 10
Skolstadsdel sedan 1938 1938: Industriskolan flyttar från centrum till Wolffskavägen 33. 1941: namnbyte till Tekniska skolan i Vasa 1962: namnbyte till Vaasan teknillinen oppilaitos Tekniska läroverket i Vasa 1967: uppdelning i finskt och svenskt läroverk, Vasa tekniska läroverk fortsatte på Wolffskavägen 33. Vaasan teknillinen oppilaitos byggde nytt, på andra sidan Wolffskavägen PE 12.5.2014 11
Kunskapssamhällets framväxt Förfas: 1982-2001 1982: Brändö företagscentrum grundas i forna Finlayson/Vasa bomull. 1984: Länsstyrelsen och landshövdingen flyttar till Brändö (forna Wolffska parken). 1990: Debatt - Varthän, Vasa universitet? 1994: Grundstenen murades för administrationsbyggnaden Luotsi. PE 12.5.2014 12
Yrkeshögskolor 1991: statsrådets beslut om försöksyrkeshögskolor; Vasa tekniska läroanstalt blev Vasa tekniska yrkeshögskola, en av de första i landet 1996: yrkeshögskoleverksamheten utvidgas, Technobotnia grundas i Brändö. 1997: permanent yrkeshögskoleverksamhet vid Svenska yrkeshögskolan, sedermera YH Novia. Universitet, två YH, yrkesutb. Technobotnia PE 12.5.2014 13
Kunskapssamhället Dec. 2000: Brändö företagscentrum döper om Wolffskav 36 till Vaasa Science Park, ett mera renodlat centrum för utbildning och teknologi 2001: Vet.bibl. Tritonia, med forskartorn, invigs. På 2000-talet renoveras/restruktureras fabriksbyggnaderna för verksamhet relaterad till universitetet och vetenskapsparken. 2008: Domus Bothnica invigs. 1.1.2010 YH-biblioteken del av Tritonia. På kommande: - YH Novia koncentreras till Brändö, Vasa YH renoveras och koncentreras mera till Brändö. - Vetenskapsparkens nya kvarter, på is på Brändösidan, pågående byggnation på stadssidan - Högattraktiv helhetslösning vid Brändö sund. PE 12.5.2014 14
Det nya lokalsamhället Brändö ett av tre delprojekt i ett nationellt femårigt utvecklingsprojekt för att öka invånarnas aktivitet och deltagande i den egna lokalitetens utveckling, och planering. Planera med tanke på invånare och användare, långsiktigt. Ingår också att öka/finna samarbetsformer mellan lokala aktörer och mellan stad och lokalitet Brändö, Hervanta (Tammerfors) och Kemijärvi. Modeller för att öka delaktighet och aktivitet Bl.a. utvecklingspromenader, medborgarråd, informationstillfällen, (planerings)debatter, happenings, jippon (t.ex. proklameras Brändö självständigt (för tre dagar) på stadsdelsfestlighet i juni). PE 12.5.2014 15
PE 12.5.2014 16
The Palosaari Campus PE 12.5.2014 17
PE 12.5.2014 18
PE 12.5.2014 19
PE 12.5.2014 20
PE 12.5.2014 21
PE 12.5.2014 22
Fig. 3 Income-groups in Palosaari (% of population) 60 50 40 Low-income 30 Lower middle-income Higher middle-income High-income 20 10 0 2001 2003 2006 2010 PE 12.5.2014 23
Väljarunderstöd (%) 70 60 50 40 30 Vänster Höger Övriga 20 10 0 1960 1968 1976 1984 1992 2000 2008 Valår PE 12.5.2014 24
Right-Left divide Municipal election 2012 Right Left Other Palosaari Not counted 0 10 20 30 40 50 60
PE 12.5.2014 26
Municipal election 2012 SFP SDP National Coalition Party True Finns Left Alliance Greens Christ Democrats Center Party Other Not calculated Percent of cast votes 0 5 10 15 20 25 30
PE 12.5.2014 28
Right-Left divide 2012 Right Left Other Vaasa Palosaari Not counted 0 10 20 30 40 50 60
Media exposure 2007-15.4.2013 2010-2012 Negative Positive 2007-2009 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Conclusions Positive news are presented in editorials, larger news articles, larger headlines, sometimes feature articles. The New Palosaari as knowledge center and The Old Palosaari as a working-class neighbourhood are discussed mainly in positive terms. Negative news are mainly present in short news clips, mainly in the form of Police news, with some extreme exceptions. Another Palosaari lures beyond the campus, much rougher than the district s new image. How much of New Palosaari is constructed by a changed mindset, PR, City marketing, housing prices..., how much is real? Thus far partly changed...
Slutsats Arbetarstadsdelens rykte var ofta oförtjänt dåligt, dvs den var en bättre/mindre farlig miljö än ryktet lät förstå. Ryktet var ofta sämre (och prisnivån lägre) än platsen vore förtjänt. Den omvandlade (arbetar)stadsdelens hippa rykte föregår i sin tur en omvandling av verkligheten, dvs ryktet är ofta bättre än verkligheten. Ryktet (och prisnivån) förändras ofta snabbare än verkligheten men driver sedan på en verklighetsförändring, medelklassifiering, på gott och ont) PE 12.5.2014 32
Positive trend In a newly built house with 25 flats, all one- or two-room apartments, was all flats sold within a month. Most buyers were investors that saw that the City Center was near, the University campus too, and shops. Would that have happened 15 years ago? The prize differences between the City and Palosaari are not great anymore. We are talking City Center-prizes in Palosaari. The trend looks positive. Yearly 500-900 persons move to Vasa and a large part of that to Palosaari. I believe Palosaari will have more and younger inhabitants in the future. Sales Director, SKV Vaasa, interviewed 22.4.2013.
PE 12.5.2014 34
Antal byggnader 120 100 80 60 Brändö Vikinga 40 20 0-1920 1921-29 1930-39 1940-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-99 2000-08 PE 12.5.2014 35
80 70 60 50 40 Brändö EH Vikinga EH 30 20 10 0-1920 1921-29 1930-39 1940-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-99 2000-08 PE 12.5.2014 36
PE 12.5.2014 37
PE 12.5.2014 38
PE 12.5.2014 39
PE 12.5.2014 40
PE 12.5.2014 41
PE 12.5.2014 42
PE 12.5.2014 43
Avgörande vändpunkter Universitetet har säkert inverkat lika mycket på Brändös utveckling som bomullsfabriken under sin tid (planläggningsarkitekt) När Finlayson köpte Vasa Bomull började nedgången. Efter att det tog slut med bomullen har Brändö förändrats kolossalt Då var det inte längre Präntöö (tidigare mästare vid Vasa Bomull) Fridolf Gädda 1990: Hittills har stadsbor och andra sett Brändö som en andra rangens stadsdel. Nu då utbildat folk kommer hit förändras livet i stadsdelen PE 12.5.2014 44
Gentrifiering? PE 12.5.2014 45
Gentrifiering?... Gamla Brändöbor har inte längre råd eller möjlighet att flytta tillbaka till Brändö Jag och min fru har ittat på Brändö och vi har märkt att för en trea I Storviken får man inte ens en tvåa I Brändö. Priset åtminstone fördubblas mellan Storviken och Brändö Det är länge sedan man började planera Brändö för en ny sorts Brändöbor. (museiföreningsaktivist) Jag har märkt att Brändö på sätt och vis mera har blivit en boplats för bättre folk medan det tidigare sedan gammalt mera var en arbetarstad (fd bomullsfabriksarbetare) PE 12.5.2014 46
eller nostalgi? Naturligtvis stör det att en del är borta Det är klart att det gamla saknas. På en känslonivå. Men nog är det bättre nu, bostäderna är bekvämare. Fast man tycker det var idylliskt när man tänker tillbaka, så var det mycket som var dåligt också. (tidigare bomullsfabriksarbetare) Det finns massor som jag saknar. Man kan gå på vilken gata som helst så fanns det små, nätta kåkar och man kunde gå överallt Jag saknar det gamla, nu finns det bara höghus Det var ett annat liv. Ett mera gemytligt liv. (tidigare apotekare) PE 12.5.2014 47
Upplevd och erfaren förändring (intervjudata) Gentrifieringsprocess i Brändö? Statistisk analys av socio-ekonomiska data Statistisk analys av politiska data (kommunalvalsanalys)
Upplevd och erfaren förändring: Ja, men inte klassbaserat eller vidsträckt Gentrifieringsprocess i Brändö?: Ja, men mild gentrifiering Socioekonomisk analys: Ja, vissa klara indikationer, inte genomgående Statistisk analys av politiska data: Ja, tydligt.
Framtiden? Dagens Brändö är ett Brändö i förvandling Det blir snabbt ett mycket attraktivt område där den gamla arbetarklassbakgrunden trängs undan, men strukturerna och minnena finns kvar som ger spänning (fd biträdande stadsdirektör) Campuset är till för det rika Brändö, men Brändö är inte det samma som campuset (fd rektor) PE 12.5.2014 50
Vad som tidigare var en illa sedd stadsdel kommer att bli Vasas Westend (pensionerad VD) PE 12.5.2014 51
Brändö kombinerar: Stark identitet och lokal kultur (konst, litteratur, musik) Mustig, lång och omväxlande historia (märks tex i sjöfartsmuseum, arbetarmuseum, namnflora, urban trädesmark, minnen, språk) Grönska, fritidsmöjligheter och hav Kunskapsintensiv verksamhet (högskolor, företag) Närhet till Vasa centrum (gångavstånd) Gammalt och nytt fastighetsbestånd kombineras Studenter + pensionärer + kunskapsarbetare = högattraktiv urban miljö! Hur påverkas social hållbarhet av ökad gentrifiering (medelklassifiering)? Känsla av delaktighet viktigt PE 12.5.2014 52
PE 12.5.2014 53
PE 12.5.2014 54
Rahkol a
PE 12.5.2014 57
58
Tack för uppmärksamheten! peter.ehrstrom@abo.fi PE 12.5.2014 59