Riskbedömning för Gyllehemmet 2, Borlänge UPPDRAGSNUMMER 3314511 EN RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN AV VÅRDCENTRAL, FÖRSKOLA OCH BOSTÄDER I BORLÄNGE, SVENSKA VÅRDFASTIGHETER AB - MED AVSEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS PÅ RIKSVÄG 70 Sweco Environment AB Kari Ella Read Handläggare Martin Bjarke - Kvalitetsgranskare
Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Tillvägagångssätt 2 1.4 Riskdefinition 2 2 Förutsättningar och riktlinjer 3 2.1 Planområdet 3 2.2 Farligt gods på Riksväg 70 3 2.2.1 Trafikmängder 5 2.3 Riktlinjer 6 3 Riskbedömning och åtgärdsförslag 9 3.1 Typ av farligt gods, olycksscenario 9 3.2 Hastighetens betydelse 9 3.3 Trafikmängd och jämförelse med andra riskbedömningar 10 3.4 Lämpliga åtgärder 10 4 Slutsats 11 5 Referenser 12 1(12)
1 Inledning 1.1 Bakgrund I samband med detaljplanering för uppförandet av förskoleverksamhet, omsorgsbostäder, vårdcentral, kontor och parkeringsplatser på fastigheten Gyllehemmet 2 i Borlänge har Sweco fått i uppdrag av Svenska vårdfastigheter AB att genomföra en kvalitativ riskbedömning med avseende på transporter av farligt gods. Riksväg 70 är en transportled för farligt gods som passerar omlag 60 meter öster om plangränsen. I enlighet med Länsstyrelsen i Dalarnas läns vägledning för riskhantering i samband med fysisk planering ska risker kring personsäkerhet och farligt gods utredas vid framtagandet av detaljplan inom 150 meter från en transportled för farligt gods. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att bedöma risker för människor som vistas i och i närheten av ny bebyggelse på fastigheten med avseende på farligt godstransporter på riksväg 70. En inventering görs av befintliga skyddsåtgärder och förslag på ytterligare riskreducerande åtgärder presenteras där det anses vara motiverat. 1.3 Tillvägagångssätt Riskbedömningen baseras på de lokala förhållandena, expertbedömningar och erfarenhet från tidigare projekt samt riktlinjer om skyddsavstånd från farligt godsleder till bebyggelse. Inga nya beräkningar för den aktuella vägsträckan genomförs eftersom den aktuella vägledningen från Länsstyrelsen i Dalarnas län förespråkar en kvalitativ bedömning utifrån specificerade skyddsavstånd i första hand (Länstyrelsen i Dalarnas län, 2012). Mer detaljerad kvantitativ analys med platsspecifika beräkningar bör enligt vägledningen kompletteras om den inledande bedömningen inte tillräckligt kan motivera avsteg från skyddsavstånden. 1.4 Riskdefinition Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Risken ökar desto större sannolikheten och/eller konsekvensen av en händelse är. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller konsekvens av en händelse. Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens. 2(12)
2 Förutsättningar och riktlinjer 2.1 Planområdet Svenska vårdfastigheter arbetar med ändring av detaljplan för Gyllehemmet 2 vars syfte är att omvandla befintlig naturmark till bebyggelse för kontor och hälsovård (primärvård samt distriktsläkar- och tandläkarmottagning), förskola/skola och vårdbostäder. Planområdet är beläget vid Gyllehemsvägen i Gylle cirka 2 km sydost om Borlänge centrum, väster om Riksväg 70. Avståndet mellan den närmsta byggnadskroppen och vägen är planerad vara drygt 80 meter, se Figur 2. Närmst vägen (60 m) planeras en parkeringsyta på ca 20 m. Därefter planeras vårdbostäderna ligga med tillhörande utemiljö, förskola, trygghetsbostäder och ytterligare en parkeringsyta i nämnd ordning. Byggnaderna planeras till högst fem våningar. Figur 2. Karta över planområdet (röd markering). Riksväg 70 passerar ca 70-75 meter öster om planområdet (röd pil). Marken mellan väg 70 och planområdet utgörs idag av låglänt och relativt blöt skogsmark med både äldre träd och lägre vegetation. Området har en liten nivåskillnad (drygt 2 m) från västra delarna i planområdet till riksväg 70 som ligger lite lägre i terrängen. Området angränsar till Gyllehemmet 1 i norr som idag utgörs av en vårdcentral. Övrig omgivning är bostadshus, naturmark och räddningstjänstcentralen i Mitt Dalarna som har sina lokaler ungefär 130 meter norr om plangränsen. 2.2 Farligt gods på Riksväg 70 Riksväg 70 sträcker sig från Enköping i sydöst till den norska riksgränsen vid Flötningen i nordväst och är en viktig förbindelse mellan Dalarna och Stockholm- och Mälarregionerna (Trafikverket, 2016). Vägen är en rekommenderad primärled för transport av farligt gods och trafikeras idag av en betydande mängd tung trafik (NVDB, 2016). Hastighetsgränsen 3(12)
på den aktuella sträckan av riksvägen är 80 km/h med övergång till 60 km/h på väg in emot en rondell som ligger inom 150 m ifrån planområdet. Riksvägen är enfilig fram tills inkörningen till rondellen vart vägen övergår till två filar i varje riktning. Det pågår just nu förbättringsarbete på sträckan Rommeholen Gyllehemsvägen som bland annat innebär att vägen kommer att breddas till en mötesfriväg och utökas från två till fyra filer som knyts ihop med filarna in och ut av rondellen. Detta görs för att höja trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen. Breddningen av vägen betyder att vägen på sträckan förbi planområdet kommer hamna drygt 5 meter närmre än det gör idag (från ca 65 m till 60 m). Dock kommer det djupa diket som finns längs med vägen att behållas och även utökats enligt plankartan för vägprojektet. Projektet kommer vara klart 2019 och det förväntas att antalet transporter med farligt gods på vägen kommer följa den allmänna trenden med ökande transporter över tid. Farligt gods är ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring. Det kan exempelvis röra sig om brandfarliga ämnen, giftiga gaser och explosiva ämnen. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:6 (ADR-S) in i nio huvudklasser enligt Tabell 1. Tabell 1. Klasser av farligt gods på väg enligt ADR-S. Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål 4(12)
Det är främst farligt gods i klasserna 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brandfarliga gaser), 2.3 (giftiga gaser), 3 (brandfarliga vätskor), 5.1 (oxiderande ämnen) samt 5.2 (organiska peroxider) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområde. Brandfarliga vätskor utgör en relativt hög risk på korta avstånd från en väg, i första hand på grund av att de transporteras i stora mängder och i tankar som inte tål lika stora påfrestningar som de som används för transport av gaser. Det innebär att sannolikheten för ett utsläpp av brandfarlig vätska blir högre än för övriga klasser av farligt gods. Ett utsläpp av brandfarlig vätska med efterföljande antändning resulterar med hög sannolikhet i en pölbrand. Konsekvenserna för människor av denna händelse beror främst på den värmestrålning som pölbranden ger upphov till. Dödliga skador bedöms osannolika på ett avstånd om mer än 50 m från en pölbrand, men kan inträffa vid olyckliga omständigheter och väldigt stora utsläpp. Ett utsläpp av brandfarlig vätska kan även ge upphov till en gasmolnsbrand. Om ett stort utsläpp sker en varm dag och vätskan är flyktig kan ett ångmoln bildas och driva iväg. Ångmolnet kan antända och skada människor och byggnader bortom utsläppsplatsen. Denna händelse bedöms dock som osannolik och antas endast ske i ca 1 % av fallen givet att ett stort utsläpp inträffar. Konsekvenserna av en allvarlig händelse med gas kan medföra skada på mycket större avstånd än vid brandfarliga vätskor. Samtidigt transporteras brandfarliga och giftiga gaser i tankar som tål stora påfrestningar än tankar som transporterar brandfarlig vätska och sannolikheten för en olycka är således betydligt lägre än för brandfarlig vätska. 2.2.1 Trafikmängder Att uppskatta hur mycket farligt gods som transporteras på svenska vägar idag är behäftat med vissa osäkerheter. Det saknas detaljerad statistik över hur många transporters som sker och de undersökningar som ändå gjorts inom Sverige visar att variationen är stor mellan olika år. Nationell statistik visar att transporter av farligt gods under år 2015 i medeltal utgjorde ca 1,4 % av det totala antalet inrikes godstransporter med svenska lastbilar (Trafikanalys, 2016). Att en okänd andel utgörs av utländska lastbilar försvårar uppskattningen av mängderna. Andelen farligt gods som passerar på den aktuella sträckan av riksväg 70 kan grovt skattas med hjälp av Trafikverkets mätdata för tung trafik, angiven i årsmedeldygnstrafik (ÅDT), dvs. antal tunga fordon per årsmedeldygn (NVDB, 2016). Antar vi att andelen farligt gods är den samma för riksväg 70 på den aktuella sträckan som för genomsnittet i Sverige kan vi skatta antalet lastbilar med farligt gods som kan tänkas utgöra en risk för människor i området. Mätningarna från NVDB visar att ÅDT för lastbilar på riksväg 70 är 1247 år 2016. Om andelen farligt gods i området konservativt (med hänsyn till osäkerheter i statistiken) uppskattas till 3 %, innebär det att ca 37 farligt godstransporter per dygn passerar den aktuella sträckan på riksväg 70. 5(12)
Tabell 2. Antalet transporter med tung trafik ett årsmedeldygn på den aktuella sträckan av riksväg 70, hämtat från Trafikverkets Nationell vägdatabas (NVDB, 2016). Årsmedeldygnstrafik 2016 Skattad farligt gods ÅDT Tung trafik riksväg 70 1247 37 2.3 Riktlinjer Det finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplanering ska anpassas till farligt gods. Däremot finns det ett antal regionala och kommunala riktlinjer som flera regioner brukar hänvisa till och som därför kan vara vägledande i denna riskbedömning. Nedan presenteras översiktligt två rapporter med sådana riktlinjer och vilka skyddsavstånd de rekommenderar mellan bebyggelse och transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län presenterar i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006) en policy för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. Där rekommenderas att risker från farligt gods beaktas inom 150 meter från farligt godsled i detaljplaneprocessen. En översiktlig zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods presenteras också. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt bör riskerna förknippad med denna markanvändning studeras i detalj. 6(12) Figur 3. Zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods enligt skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län, 2006).
Länsstyrelsen i Skåne läns rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (2007), även kallad RIKTSAM, föreslår bl.a. följande skyddsavstånd från transportleder för farligt gods, se även Figur 3. Ett bebyggelsefritt område inom 30 meter från transportleden rekommenderas. Området bör utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Exempel på markanvändning 30-70 meter från transportleden är sällanköpshandel, parkering och industri. 70-150 meter från transportleden kan de flesta typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Detta eftersom: - Individrisknivån sjunker kraftigt fram till ca 60 meter för järnväg, denna kraftiga sänkning av risknivån avtar därefter. - Ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. Exempel på lämplig markanvändning är småhus, kontor och centrum. I området mer än 150 meter från farligt godsled kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Exempel på markanvändning är flerbostadshus i flera plan, skola och vård. 7(12)
Figur 3. Föreslagna skyddsavstånd från farligt godsled i RIKTSAM (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Länsstyrelsen i Dalarnas läns Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods baseras på de övriga två riktlinjerna och är således mycket lik, med undantag av några punkter (Länstyrelsen i Dalarnas län, 2012). Vägledningen rekommenderar även att en kvalitativ bedömning av risker i samband med farligt gods görs innan en kvantitativ bedömning eventuellt genomförs. 8(12)
3 Riskbedömning och åtgärdsförslag Den föreslagna detaljplanen för Gyllehemmet 2 tillåter bostadsbebyggelse (inkl. vårdboende) i upp till fem våningar. Relaterat till riktlinjerna i Dalarnas län innebär detta att de bör ligga bortom 150 meter från led med farligt gods utan särskilda åtgärder eller analyser. Vårdbostäder klassas även som känsligare än vanliga bostäder eftersom personer där ofta har svårare att utrymma. Samtidigt anges i RIKTSAM även att individrisknivån sjunker kraftigt de närmsta ca 60 metrarna från vägen (avstånd till närmsta byggnad i detaljplanen är 75 meter). Den kraftiga sänkningen av risknivån avtar därefter och ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. Bortom 60 meter kommer riskbidraget främst från mycket osannolika katastrofala scenarion med utsläpp av mycket giftiga gaser eller massexplosiva ämnen. Eftersom den föreslagna markanvändningen ligger närmare än det rekommenderade skyddsavståndet är det viktigt att platsspecifika förhållanden och förutsättningar samt riskreducerande åtgärder motiverar att avsteg kan göras. 3.1 Typ av farligt gods, olycksscenario Erfarenheter från liknande projekt där individrisk beräknats visar att de klasser av farligt gods som får större konsekvenser på mer än 50 meters avstånd framförallt är giftig och brandfarlig gas, explosiva ämnen samt brandfarligvätska (om områdets topografi möjliggör utbredning av en pölbrand). Riskbidraget från explosiva ämnen bedöms vara försumbar eftersom den erfarenhetsmässigt endast utgör en mycket liten del av den totala individrisken (i storleksordningen en tiotusendel av riskbidraget från brandfarlig vätska). Bedömningen av platsspecifika förutsättningar och förhållanden samt åtgärdsförslagen fokuserar därför på hur konsekvenserna från brandfarlig vätska och gaser kan begränsas. 3.2 Hastighetens betydelse Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland annat ställer krav på de behållare som används. Behållarnas utformning utgör därför i sig en teknisk riskreducerande barriär. Det krävs stor mekanisk påverkan för att det ska gå hål på en behållare och ett läckage ska inträffa. Utsläpp av farligt gods i form av läckage eller explosion kan t.ex. ske i samband med en utkörning eller kollision. Sannolikheten för att ett utsläpp av farligt gods eller en annan allvarlig påverkan ska inträffa är låg, men inte försumbar på grund av de betydande trafikmängderna på riksväg 70. Konsekvensen för en olycka med farligt gods som leder till utsläpp av brandfarlig vätska påverkas av hastigheten. Hastigheten på den aktuella sträckan är idag 60 km/h in mot rondellen med övergång till 80 km/h på väg ut från rondellen. Det är dock osannolikt att tunga transporter kommer upp i dessa hastigheter på väg ut ur rondellen (vilket är den körbanan som ligger närmast planområdet), eftersom den kräver en lägre hastighet och accelerationen hos tunga fordon är långsam. 9(12)
10(12) Utöver detta är breddningen som planeras för riksväg 70 gjorda av säkerhetshänsyn och kommer medföra att sannolikheten för olyckor reduceras ytterligare. Att vägen hamnar ungefär 5 m närmre än den gör i dag bedöms vara a mindre betydelse jämfört med de säkerhetshöjande åtgärderna. Diket som finns längs med riksväg 70 i dagsläget kommer behållas, eventuellt förbättras och begränsar konsekvenserna om det skulle ske ett utsläpp av brandfarlig vätska. Topografin i området är också gynnsam eftersom det lutar neråt från planområdet mot vägen, och en vätska kommer alltså inte att rinna mot området. 3.3 Trafikmängd och jämförelse med andra riskbedömningar På riksväg 70 längs med planområdet bedöms antalet transporter vara ungefär 30-40 st på ett medeldygn. I en detaljerad riskutredning för Hamnleden i Helsingborgs stad redovisas risken för en väg med ca 60 fordon med farligt gods där majoriteten utgörs av brandfarlig vätska (WUZ risk consultancy, 2012). Beräkningarna är baserad på antagandet att 56 % av allt farligt gods på sträckan är brandfarligt och att hastigheten är 60 km/h. Enligt MSBs kartläggning av farligt gods trafik i Sverige (MSB, 2006) är fördelningen mellan ADR-klasserna genom Borlänge liknande den som redovisas för Hamnleden (nord-sydlig sträckning) i Helsingborg. Beräkningarna för Hamnleden är baserad på att antalet transporter med farligt gods som passerar på Hamnleden är ungefär dubbelt så många jämfört med de som passerar på den aktuella sträckan av riksväg 70. Trots den nästan dubbelt så höga trafikmängden redovisas att riskbidraget bortom 50 m i princip endast utgörs av tryckskador och förgiftning. Sannolikheten för att tryckskador, dvs. konsekvensen av en denotation av ett explosivt ämne har beräknats i rapporten och bedöms vara så pass osannolikt att eventuella åtgärder därför inte bedöms vara motiverade. I rapporten för Helsingborgs stad presenteras riktlinjerna för inom vilka avstånd som olika typer av bebyggelse är lämpliga från Hamnleden (nord-sydlig riktning). Där anges att känslig bebyggelse bör kunna anläggas på 50 meter från vägen. I dessa riktlinjer inkluderas inte skyddsavstånd som helt skyddar mot ett eventuellt utsläpp av giftig gas. Detta beror på att sannolikheten för förgiftning till följd av utsläpp av giftig gas bedöms vara så låg att risken anses vara acceptabel. Dessutom är det nästintill omöjligt att i en tätort upprätthålla skyddsavstånd som helt ska skydda mot ett eventuellt utsläpp av giftig gas är. 3.4 Lämpliga åtgärder Då det rör sig om känslig verksamhet (vårdboende och förskola) samtidigt med hög persontäthet (flervåningshus) finns det trots att individrisken troligtvis är låg anledning att genomföra riskreducerande åtgärder för att göra de avsteg från riktlinjerna som planförslaget innebär. Enligt rimlighetsprincipen ska dessutom risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid åtgärdas, oavsett om risknivån anses vara acceptabel eller inte.
Inför detaljplanering av planområdet ska därför följande åtgärdsförslag beaktas: - Friskluftsintagen på bebyggelse placeras på en fasad som vetter bort från riksvägen, alternativt på tak. Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandfarlig och giftig gas samt rökgaser som kan komma in i byggnaden vid en farligt godsolycka på riksvägen. Det bör även finnas möjlighet att stänga av ventilationen på ett enkelt sätt. - Fönster mot vägen som inte är öppningsbara. - Fasaden omfattas av krav som minskar risken för brandspridning enligt Boverkets byggregler, några ytterligare åtgärder bedöms inte vara nödvändigt på detta avstånd från vägen. - Det ska finnas möjlighet att utrymma lokalerna på den västra sidan, d.v.s. bort från vägen. - Idag finns ett antal träd och buskar mellan planområdet och vägen. Det rekommenderas att behålla så stor del av denna höga vegetation som möjligt då det kan begränsa konsekvenserna vid ett potentiellt utsläpp av gaser. Ovanstående åtgärder bedöms tillsammans med de platsspecifika förutsättningarna medföra en tillräcklig riskminskande effekt så att detaljplanen kan genomföras utan att riskbidraget från vägen blir oacceptabelt. Området kommer i och med planförslaget bli mer persontätt vilket leder till en högre samhällsrisk även om individrisken är låg på de avstånd som byggnader ligger i den föreslagna planen. Denna riskutredning tar hänsyn till platsspecifika förhållanden och svarar inte på huruvida det är lämpligt att anlägga den här typen av bebyggelse på det här avståndet generellt i längs vägen. 4 Slutsats Sammantaget bedöms den föreslagna detaljplanen vara möjlig att genomföra ur risksynpunkt. Förutsatt att åtgärderna under kapitel 3.4 genomförs bedöms riskerna med avseende på farligt godstransporter på riksväg 70 vara acceptabla för människor som vistas i och i närheten av den planerade bebyggelsen. 11(12)
5 Referenser Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg för transport av farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länstyrelsen i Dalarnas län. (2012). Farligt gods - Riskhantering i fysisk planering - Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. MSB. (2006). Kartläggning av farligt godstransporter. Myndighete för samhällssäkerhet och beredskap. MSB. (2014). Transport av farligt gods - Händelsesrapportering 2007-2012. Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap. NVDB. (den 12 10 2016). Trafikverkets Nationell Vägdatabas. Trafikanalys. (2016). Lastbilstrafik 2015 Statistik 2016:27. Trafikverket. (den 23 08 2016). Väg 70, Rommeholen Gyllehemsvägen, mötesfri väg. Hämtat från http://www.trafikverket.se/nara-dig/dalarna/projekt-i-dalarnaslan/vag-70-rommeholengyllehemsvagen-motesfri-vag/ WUZ risk consultancy. (2012). Helsingborg stad: Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Helsingborg Stad. 12(12)