Patientsäkerhetsberättelse för Alströmerhemmets vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Alströmerhemmets vård och omsorgsboende Kungsholmens sdf äldreomsorg År 2011 Ansvarig för innehållet Verksamhetschef för 29 HSL Karin Olsson- Stameus Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Kerstin Callinggård Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) Linnea Svanström-Leistedt Intern MAS Birgitta Kleimar 1

Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Struktur på avvikelsehanteringen finns i ledningssystemet.... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 24 Riskanalys... 26 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 26 Hantering av klagomål och synpunkter... 28 Sammanställning och analys... 29 Samverkan med patienter och närstående... 29 Resultat... 30 Övergripande mål och strategier för kommande år... 31 Bilagor Tabeller... 32 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

Sammanfattning Temabo driver Alströmerhemmet på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsnämnd sedan den 1 februari 2011. Verksamheten har 113 lägenheter med heldygnsomsorg, varar 59 lägenheter är avsedda för personer med somatisk sjukdom och 54 lägenheter för personer med demenssjukdom. Vid övertagandet var Alströmerhemmet indelat i två av varandra relativt oberoende enheter. Detta innebar att olika kulturer skapades och olika arbetssätt blev en följd av detta. Vi har under 2011 arbetat med skapa lokala instruktioner för hälso- och sjukvårdsarbetet på Alströmerhemmet utifrån Temabos ledningssystem. Vi har också arbetat med att säkerställa att dessa rutiner och instruktioner skall vara kända och följas i det dagliga arbetet på hela Alströmerhemmet. Vi har arbetat med att förändra kulturen kring avvikelser och avvikelsehantering, som att avvikelsen skall ses som en del i kvalitetsarbetet. Avvikelser från hälso- och sjukvårdspersonalen behandlas enligt de anvisningar som finns i ledningssystemet med handlingsplan, uppföljning och återkoppling och det finns forum för behandling av avvikelser, synpunkter och klagomål. Genom avvikelsehanteringen som följer de riktlinjer som finns i ledningssystemet följer vi upp patientsäkerheten genom egenkontroll. Riskerna för vårdskador identifieras genom bedömningsinstrument i den legitimerade personalens dokumentationssystem. Checklista finns för bedömning av risker i den boendes lägenhet för att förebygga fallincidenter. När bedömning visar risker för fall, trycksår och/eller malnutrition behandlas och hanteras dessa risker vid teamforum där alla yrkeskategorier deltar. Identifieras en risk ska den alltid leda till en vårdplan som ska vara känd och tillgänglig för omsorgspersonalen. Inkomna avvikelser behandlas i ledningsgruppen varje måndag och handlingsplaner görs upp. Avvikelser rörande hälso-och sjukvård tas upp på månatliga möten med sjuksköterskorna. Avvikelser, synpunkter och klagomål överförs till avvikelsestatistiken som redovisas vid varje arbetsplatsträff och på så vis kan mönster och trender identifieras, åtgärdas och följas upp. Synpunkter och klagomål från boende och närstående behandlas i en handlingsplan: Vari består missförhållandet? Befintliga rutiner/faktiska omständigheter? Bedömning? Vidtagna/planerade åtgärder? Målsättning? Återkoppling ges till den person som lämnat synpunkt och klagomål. När behovet finns sker kontinuerlig uppföljning i möten med boende och/eller närstående. 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet för förvaltningens hälso- och sjukvård är att patienterna ska: 1. ha självständighet och integritet, 2. få god personlig omvårdnad och specifik vård, 3. känna sig trygga, 4. vara välnärda, inte falla eller få trycksår samt 5. få en hälsobefrämjande vardag Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Vårdgivaren får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Det övergripande målet för vårt patientsäkerhetsarbete på Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Den ska vara av god kvalitet och följa Temabos ledningssystem samt riktlinjer från Kungsholmens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR). Ledningssystemets riktlinjer ska överensstämma med gällande lagstiftning. Temabo utför all hälso- och sjukvård enligt vetenskapligt beprövade metoder och erfarenheter och den präglas av förebyggande arbete, sakkunnighet och god omsorg. Temabos övergripande mål är att hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet, hålla en god hygienisk standard, vara lättillgänglig och bedrivas dygnet runt. Legitimerad sjuksköterska ska finnas på plats i verksamheten årets alla dagar, dygnet runt. Den boende ska ha en utsedd omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan ansvarar för att tillsammans med den boende (och närstående) och berörda medarbetare analysera, planera och utvärdera hur vården och omsorgen bäst ska tillgodoses. Sjuksköterskan handleder, utbildar och är arbetsledare för omsorgspersonalen i hälso- och sjukvårdsfrågor. All hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för att rapportera avvikelser och risker i vården enligt Temabos och MAS riktlinjer och omsorgspersonalen ska omedelbart anmäla till ansvarig sjuksköterska om den boende i samband med hälso- och sjukvård skadats eller utsatts för risk att skadas. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att bedöma och handlägga eventuella avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen och samråda med verksamhetschefen om det. Verksamhetschef informerar intern MAS om avvikelser av akut karaktär och förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Intern MAS tar också del av avvikelser i VODOK för analys och förbättringsåtgärder. Stadsdelens MAS får samma information. Temabo arbetar efter att ta tillvara och stimulera den boendes friska sidor i syfte att höja livskvaliteten. 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 29. Temabos VD har det yttersta ansvaret för Patientsäkerhetsarbetet. Temabo har intern MAS utsedd för verksamheten vid Alströmerhemmets vård- och omsorgsboenden. Dennes ansvar regleras i 24 HSL. Dennes ansvar för patientsäkerhetsarbetet följer avtal om ansvarsfördelning mellan intern MAS och medicinskt ansvariga sjuksköterskan vid Kungsholmens stadsdelsförvaltning. MAS har från nämnden i stadsdelen uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. Verksamhetschef/MAS vid Temabo har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd. Kvalitetschef inom Temabo AB och intern MAS ansvarar för översyn av ledningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning. Sjuksköterskan har ansvar för att följa de riktlinjer som finns i ledningssystemet för hälso- och sjukvård samt utföra den egenkontroll som följer med ansvaret. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap. 4 ) Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälsooch sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare. (SFS 2010:659 3 kap. 4 ) Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårduppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 I Temabos ledningssystemet finns anvisningar om hur bedömda risker och avvikelser som vårdskador ska följas upp. Avvikelser behandlas vid kvalitetsforum en gång i månaden med representanter för legitimerad personal, omsorgspersonal, enhetschefer och verksamhetschef. Detta forum protokollförs och finns sedan att tillgå för medarbetare på intranätet. 5

Varje månad träffas också sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut tillsammans med verksamhetschef för att diskutera frågor som hälso- och sjukvården på Alströmerhemmet. Synpunkter och klagomål från boende och närstående behandlas enligt en lokal handlingsplan. Vari består missförhållandet? Befintliga rutiner/ Faktiska omständigheter? Bedömning? Vidtagna/Planerade åtgärder och målsättning? Handlingsplanen innehåller datum för uppföljning och utvärdering som utförs i samråd med den boende och/eller närstående. Temabos ledningssystem enligt standard ISO 9001:2008 användes för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Struktur på avvikelsehanteringen finns i ledningssystemet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Temabos ledningssystem enligt standard ISO 9001:2008 användes för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. En viktig åtgärd under året som gått har varit att skapa gemensamma instruktioner beträffande hälso- och sjukvårdsarbetet på Alströmerhemmet och att förankra dessa i det dagliga arbetet. Ett annat stort arbete under året har varit att förändra kulturen kring avvikelser och avvikelsehantering. Att få samtliga medarbetare att se avvikelser som ett led i utvecklings, - kvalitets- och säkerhetsarbetet på Alströmerhemmet. Temabos kvalitetsmål för 2011 Vårt arbetssätt bygger på vår hälsofrämjande (salutogena) värdegrund. Det betyder att vi prioriterar sådant som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv och integrerar aktiviteter och social samvaro som en naturlig del i daglig vård och omsorg. Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Den hälsofrämjande inriktningen innebär dock inte att vi prioriterar ned hälso- och sjukvård. Det handlar inte om antingen eller. Vår styrka ska ligga i både och. För att öka patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården arbetar vi vidare med avvikelserapportering och att utbildning i social dokumentation har nått samtliga. Genom att insatsen hälso- och sjukvård i den sociala dokumentationen användes av omvårdnadspersonalen för att rapportera iakttagelser som till exempel förändrat hälsotillstånd, så ökar möjlighet för att kvalitetssäkra även läkarinsatser som justering av behandlingar. En specifik blankett användes för anmälan om avvikelse. Blanketten finns tillgänglig för samtliga anställda i ledningssystemet. Avvikelser som gäller hälso- och sjukvården skrivs ned på papper av den personal som observerat avvikelsen och överförs sedan till sjuksköterskans dokumentationssystem av mottagande sjuksköterska som också analyserar avvikelsen för eventuell omedelbar åtgärd. 6

Avvikelserna registreras sedan enligt Temabos ledningssystem och följs upp vid arbetsplatsträffar och kvalitetsforum. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) för 15 boende och har det övergripande ansvaret för omvårdnaden och för att de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs är säkrade för dessa boende. Hon följer ordinationer, utvärderar och rapporterar till ansvarig läkare. Hon arbetar i nära samverkan med paramedicinare. Hon har också ett omvårdnadsansvar som arbetsledare i den dagliga hälso- och sjukvården som utförs på Alströmerhemmet. Mötesstruktur för HSL personal Sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast har månatliga möten med verksamhetschefen för att dryfta frågeställningar som berör hälso- och sjuk vården på Alströmerhemmet. Protokoll förs vid dessa möten och finns tillgängliga för samtliga medarbetare i ledningssystemet. Teamforum och Teamarbete Vi ser att omsorgspersonalen saknar den medicinska informationsöverföringen i sitt dagliga arbete. Vi arbetar med att utveckla och förbättra teamarbetet kring boendes sociala och medicinska behov. Syftet med teamforum är att förbättra arbetsmetoder och förhållningssätt kring den boende både medicinskt och socialt samt att stärka informationsöverföringen. Teamforum hålls var 6 vecka på alla enheter. Tillgänglighet för riktlinjer Samtliga medarbetare har åtkomst till ledningssystem med riktlinjer för hälsooch sjukvården och sociala omsorgen. I ledningssystemet på intranätet finns riktlinjer för hälso- och sjukvården. Lokal rutinpärm med aktuella utskrifter för riktlinjer inom diagnostik, vård och behandling finns tillgänglig för tillfälligt anställd legitimerad personal och har arbetats fram under 2011. Senior Alert Alströmerhemmet har förberett sig för att i januari 2012 införa Senior alert för registrering av riskbedömningar med åtgärder. 7

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Uppdragsgivaren utför uppföljning genom granskning av journaler och annan dokumentation. Det åligger intern MAS att lokalt utföra denna granskning. En gång per år genomför Temabo intern revision som syftar till att granska verksamheten för att finna förbättringsområden. Med andra ord går vi igenom processerna och ser om de är funktionella samt om våra riktlinjer stämmer överens med det som är tillämpbart i praktiken. Den interna revisionen sker enligt rutin för Internrevision. Externa revisioner genomförs enligt avtalet med certifieringsorganet. Extern revision innebär att en utomstående revisor kommer och granskar hur vi uppfyller kraven i ISO 9001 samt att vi genomför det vi har åtagit oss i vårt ledningssystem. Temabo genomför kvalitetsundersökningar vartannat år från vilka vi kontinuerligt sätter kvalitetsmål på verksamheten och företaget. Målgrupper för denna undersökning är boende, närstående, medarbetare och uppdragsgivare. Undersökningen för respektive målgrupp skedde hösten 2011. Undersökningen genomförs av externt företag i enlighet med rutin för kvalitetsundersökning. Utifrån resultaten görs en handlingsplan för fortsatt arbete. För att vi ska veta hur våra processer fungerar mäter vi utfallet från dem. Genom riskbedömning, avvikelsehantering samt synpunkter och klagomål skapar vi oss en bild av vilka moment som är de mest kritiska. Resultatet av mätningen följs upp i vecko- och månadsrapporten för respektive verksamhet vid KUPE- möte en gång per månad eller vid behov av företagsledningen vid ledningsgruppmöte. Resultatet utvärderas vid ledningens genomgång en gång per år. Uppföljningen sker i enlighet med rutin för uppföljning av processer. Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska särskild riskbedömning göras med ledning av verksamhetschef. Intern revision har utförts under 2011 samt brukarundersökning från Socialstyrelsen för Jämförservice och kvalitetsundersökning genomförd genom intervjuer med boende och närstående. 8

Resultat av QUSTA uppföljning, jämfört med 2010 och 2009. Uppföljningen av kvalitetsområden i QUSTA har utförts av MAS/MAR. Innan ett uppföljningsbesök görs, skickas kvalitetsinstrumentet till verksamhetschef, sjuksköterska och paramedicinare för att svara på frågorna tillsammans med någon omvårdnadspersonal. MAS och MAR besöker sedan vårdoch omsorgsboenden och går igenom de besvarade frågorna med berörda. MAR följer upp de områden som rör medicintekniska produkter, fall och rehabilitering. Varje kapitel i instrumentet, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng. Varje kapitel, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng, totalt 280 poäng. Kvalitetsuppföljningar ska stimulera verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. Jämförelse av verksamhetens resultat av upprättade rutiner i % under åren 2011 2010 2009 Alströmerhemmet 60 % 89 % 80 % Resultat av QUSTA 2011 Resultat av uppföljningen är en redovisning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2011. 9

Lokal Rutinpärm Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enligt QUSTA. Rutinerna ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den. Övrig personal ska känna till intern-mas riktlinjer som följer Temabos ledningssystem. Det framgår vid uppföljningen av stadsdelen att ledningen inte har tydliggjort vilka MAS-riktlinjer den legitimerade personalen ska rätta sig efter i verksamheten. Alströmerhemmet hade tidigare tagit fram gemensamma rutiner för hela huset som man skulle arbeta utefter, men dessa har vi övertagandet upphört och några nya har ännu inte upprättats. Förbättringsåtgärd Lokala rutiner ska upprättas inom samtliga områden. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver = två sjuksköterskor på Alströmerhemmet är behjälpliga att skriva lokala rutiner. De är påbörjade. Dessa lokala rutiner ska sitta i en och samma pärm på respektive sjuksköterskekontor. =Verksamhetschef =Intern MAS 1. Läkarkontakt. Det skall på äldreboenden finnas regler för hur personalen skall kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Reglerna skall vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de skall vara kända av all berörd personal. Förbättringsåtgärd Samtliga punkter från 1 till 8 ska ses över. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Punkt 1 SSK skriver IMAS Punkt 2 Ska tas på APT och möten med berörd personal för att säkerställa att den är känd. Punkt 3 Det finns en skriftlig överenskommelse. Klar Punkt 4 Kommer att sitta i Lokala Rutinpärmen. Punkt 5-8 SSK skriver 2. Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, masens regler och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen skall göras årligen, eventuella brister skall åtgärdas inom tre månader. 10

Förbättringsåtgärd Se över och säkra hela läkemedelshanteringen. Det brister bland annat i kännedom om den externa granskningen, inventering av narkotika. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver en lokal rutin för läkemedelshantering på Alströmerhemmet. Rutiner kring Narkotikahantering ingår i denna. Årlig extern granskning från Apoteket Farmaci kommer att ske. Den externa granskningen kommer att gås igenom vid ett SSK-möte för att den ska bli känd. Intern MAS och kommer att gå igenom granskningen för att säkerställa att åtgärder är vidtagna. 110505 Apoteket Farmaci 3. Delegering Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen skall följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna skall regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar. Här gäller Stockholm stads MAS regler för Delegering Förbättringsåtgärd Sjukgymnast och arbetsterapeut måste ha kännedom om regler för delegering. Kunskapskontroll och uppföljning av delegeringar ska alltid genomföras inte bara ibland. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver lokala rutiner. Här gäller Stockholms stads MAS regler för delegering. Frekvens av kunskapskontroll och uppföljningar ar delegeringar ska anges i rutinen. går igenom rutiner för delegering för sjukgymnast och arbetsterapeut på deras möten För att säkerställa att de har kunskap om delgering. 4. Avvikelse På alla äldreboenden skall det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för vårdskada eller en allvarlig vårdskada skall alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden skall återkopplas till personalen. Här gäller Stockholm stads MAS regler för Avvikelsehantering 11

Förbättringsåtgärd Lokala skriftliga rutiner saknas för avvikelsehantering och risk och händelseanalys. Det finns brister hos den personal som upptäcker händelsen att alltid dokumentera avvikelsen på avvikelseblankett. Måste säkra att det sker. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Lokal rutin skrivs av enligt Stockholms stads regler. (VODOK.) Blankett för medarbetare att fylla i kommer Temabo s avvikelsehanteringsblankett att användas( enl- Temabo s Ledningssystem) Blanketten ska finnas på ett ställe och det ska vara väl känt för alla. Avvikelsehanteringen ska kommuniceras på APT kontinuerligt. EC = Enhetschefer Rutin klar Temabo har ett ledningssystem för kvalitet. Driftschef Processägare Verksamhet Klar. 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna skall provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Övrig personal skall utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det skall finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll skall ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat skall anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten skall vara säker. Det finns planering runt utbildning för personal avseende lyftkörkort men detta har ännu inte genomförts, punkt 8. Förbättringsåtgärd Punkterna 1, 2, 6, och 7 måste ses över och lokala rutiner för hantering av MTP måste upprättas. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Lyftkörkort genomförs under oktober- november 2011 Klar November Punkt 1Lokala rutiner skrivs av SSK med stöd av rehabpersonal. Punkt 2 Förteckning finns men ska revideras. Punkt 6 SSK skriver lokal rutin Punkt 7 SSK skriver lokal rutin IMAS 12

6. Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är viktigt att arbeta utefter basala hygienrutiner. Förbättringsåtgärd Chefen ansvarar för att Viktigt att personal inte bär smycken och klockor utan följer basala hygienrutiner. Skyddsutrustning och handsprit ska alltid användas inte bara ibland. Det ska finnas tillgång till tvål och pappershanddukar avsedd endast för personal för att utföra handhygien hemma hos vårdtagaren. Se över rutinerna så att den personal som deltar i omvårdnadsarbetet inte samtidigt iordningställer mat. Se över rutinerna så att det inte slarvas med användandet av köksförkläden vid iordningställande av mat. Lokal rutin gällande hantering av riskavfall saknades. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Utbildning och information kring basala hygienrutiner kommer ständigt att ske på APT. Samtliga anställda ska göra webbutbildingen basala hygienrutiner. I Temabo`s Ledningssystem finns riktlinjer för hur livsmedelshantering ska skötas. Miljöförvaltningen gör kontroller årligen gällande livsmedelshygien. EC Ständigt återkommande 20120630 Klar Hygienrond kommer att ske från Landstinget. SSK skriver lokal rutin gällande riskavfall. Inventering av tvål och pappershanddukar kommer att ske för att säkerställa handhygien för personal. 13 EC 7. Vård i livets slutskede Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede. Verksamheten använder Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slut. Enheten registrera i palliativa registret. Förbättringsåtgärd Saknas en lokal skriftlig rutin om hur man använder LCP i verksamheten. Det ska framgå i journalen under åtgärd vård i livets slut att man övergått till LCP. Vårdtagare och närstående ska alltid informeras om möjligheten till samtal om vård i livets slut i samband med inflyttning, saknas lokal rutin. Det brister i kunskap var beslut om vård i livets slut ska dokumenteras. Det ska göras under sökord åtgärd vård i livet slut och inte under läkarkontakt.

Alltid använda någon skattningskala för bedömning av patientens symtom vid smärta och dokumentera resultat och åtgärd i patientens journal. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum LCP ska gås igenom och rutiner ska skrivas av SSK. Det kommer att behövas utbildning igen i LCP. Någon av SSK kommer att gå igenom LCP med kollegorna. 8. Inkontinens Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. På varje äldreboende skall det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Hon ska utreda och förskriva rätt hjälpmedel i samverkan med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Utredningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Utbildning klar 111231 Rutiner klara Förbättringsåtgärd Hela processen kring inkontinensutredning behöver ses över Chefen ansvarar för att Inventera och se till att samtliga sjuksköterskor har utbildning så att de kan förskriva inkontinenshjälpmedel. Skapa en rutin så att personal alltid ser till att de boende erhåller toalettassistans och att personal följer sjuksköterskornas instruktioner. Sjuksköterskan ansvarar för att Alla boende med symtom på inkontinens utreds. Ingen boende ska vara utan utredning. Inkontinensproblem och utredning alltid dokumenteras i vårdplan. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Inventering av vilka sjuksköterskor som har utbildning ska göras SSK skriver lokal rutin för toalettassistans SSK skriver lokal rutin för inkontinensutredning 9. Trycksår Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer skall sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningarna ska följa upp minst en gång per år. Förbättringsåtgärd Viktigt att det finns sjuksköterska med aktuell kompetens inom området. 14

Viktigt att alltid upprätta plan vid risk för trycksår. Sjuksköterskan ska använda någon form av skattningskala vid smärtstatus, saknas idag. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver lokal rutin för trycksår. Utbildning i riskbedömning och trycksårsplan 111231 Lokal utbildare i Vodok Utbildning i skattningsskala vid smärta. Lokal utbildare i Vodok 111231 10. Nutrition Kosten som serveras på äldreboenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) och ta BMI (Body Mass Index) vid inflyttning och sedan följas regelbundet eller minst en gång per år. Förbättringsåtgärd Saknas lokal skriftlig rutin. Sjuksköterskorna ansvarar för att Resultatet av riskbedömningen dokumenteras i status och att en plan upprättas vid nutritionsproblem. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver lokal rutin för nutrition. Utbildning i riskbedömning och att planer ska upprättas vid nutritionsproblem Lokal utbildare i Vodok 111231 11. Fall och fallskador Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon skada. Enheten bör ha skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. En riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska också göras vid inflyttningen. Sjuksköterskor, sjukgymnast eller arbetsterapeut skall vara involverade i det förebyggande arbetet och övrig personal skall få utbildning i fallförebyggande åtgärder. När en boende med demenshandikapp faller skall sjuksköterskan ta kontakt med läkare. Fallen skall analyseras och analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärd Saknas lokal skriftlig rutin enligt punkt 1 och 2. Personal får handledning av hälso- och sjukvårdspersonal kring personer med fallrisk men de bör även få utbildning om fallrisker och fallprevention. 15

Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver lokal rutin för fall och fallskador. Personal får utbildning och handledning av rehabpersonal Rehabpersonal för handledning och utbildning Kontinuerligt 12. Demens Enheter bör inte ha fler än nio boende. Personalen som arbetar med demenshandikappade personer ska ha utbildning inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut. Enligt verksamheten framgår det inte alltid av beställningen om det finns en demensutredning. Förbättringsåtgärd Punkterna 4 till och med 10 ska ses över och rutiner upprättas. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum SSK skriver lokal rutin för ordination av individuella demenslarm och Nöd( GPS)-larm. Punkt 4,7 Kompetensutveckling och handledning i demens EC 2011-2012 pågår dels genom stadsdelens projekt. Samtliga medarbetare på Demensavdelningarna ska gå Demens ABC. Punkt 5 Inventering av sjuksköterskornas vidareutbildning. Punkt 6 Personal går på arbetsam för att förbättra sina 2012 klart. språkkunskaper EC Punkt 8 SSK skriver lokal rutin Anbringat och utlöst (GPS)Nöd-larm anmälas till MAS Punkt 9,10 SSK skriver lokal rutin angående samtycke och dokumentation. 1. Rehabilitering En rehabjournal upprättas vid inflyttning, i den ska bedömning av ADL och förflyttningsförmåga samt bedömning av hjälpmedel ingå. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut skall erbjudas detta. Hjälpmedel skall utprovas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel skall följas upp. Förbättringsåtgärd Bli bättre på att upprätta rehabplaner efter bedömt behov. 16

Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Rehab skriva lokal rutin angående rehabplaner. Rehab 14 Mun- och tandhälsovård Sjuksköterskan skall vid inflyttning bedöma munhälsan. Denna bedömning rubriceras som ett munvårdstatus. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Individen skall erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen skall följa de råd som tandhygienisten ger. Förbättringsåtgärd Se över punkterna 2, 3, 5 till och med 8. Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Punkt 2,3 Sabbatsbergs Folktandvård Klar Ger utbildning i munhälsovård och kännedom om avtalet EC Punkt 5,6,7,8 SSK skriver lokal rutin gällande Munhälsovård Dokumentation Vårdtagarens journal är ett av de viktigaste redskapen i det dagliga vårdarbetet. En bra förd journaldokumentation kan på ett väsentligt sätt bidra till säkerhet och kontinuitet i vården. Meningen är att man direkt ska kunna få en helhetsbild av en vårdtagare som man inte känner sedan tidigare, när man läser dennes anamnes, status och vårdplaner. Idag dokumenterar legitimerad personal i VODOK som är en tvärprofessionell journal. Det vill säga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter skriver i samma journal och under samma sökord. Granskning av journaler MAS/MAR har granskat 17 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 15 %. En granska journal kan få max 100 poäng. Medianvärdet för samtliga granskade journaler är 53 poäng, vilket är strax över godkänt. Intervallen mellan lägsta och högsta poäng i granskade journaler är 36 till 66 poäng. Redovisning av journalgranskning Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medelvärde på granskade journaler 7, på gränsen till godkänt. De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. Det framgår inte alltid i journalerna hur id-kontrollen har skett. Uppgiftslämnare är oftast otydligt exempelvis kan det enbart stå sonen Det brister i dokumentationen rörande upplysning och samtycke. Viktigt att det finns med om personen samtycker till eller icke samtycker till utlämnande av journalanteckning och nationella register. Det saknas helt i 10 journaler. Uppgiftslämnare saknas helt i nio journaler och brister i tre. Uppgifter av pla- 17

neringsansvarig personal är endast komplett i fem journaler. Viktigt att uppdatera vid byte av ansvarig personal. Anamnes totalt 16 poäng medelvärde 9 på gränsen till godkänt. Uppgifter finns i stort men det är viktigt att det finns information under samtliga sökord vid inflyttning. Läkemedelsansvar saknas i nio journaler. Medicinska diagnoser är inte kompletta för det framgår inte vem som har diagnostiserat. Pågående vård används inte korrekt. Restriktioner saknas i huvudsak i större delen av journalerna. Hälsohistoria, kontaktorsak, socialbakgrund och överkänslighet finns i stort, men det kan förbättras. Inkomststatus totalt 28 poäng medelvärde 16 godkänt Sju journaler har i stort ett komplett status. Två journaler har nästan obefintligt inkomststatus. Det är viktigt att alltid upprätta ett fullständigt inkomststatus där alla sökord finns representerade oavsett om det finns en problemställning för att sedan kunna bedöma eventuella förändringar i personens status. Uppdaterat status totalt 28 poäng medelvärde 14 på gränsen godkänt De flesta journaler har ett status över tid, men går inte alltid att koppla till hur personen var när de flyttade in på grund av att inkomststatus brister. Plan totalt 2 poäng medelvärde 1 på gränsen till godkänt Planerna är otydliga och inte fullständiga samt finns inte inom alla riskområden. I stort fanns upprättade planer för fallprevention i alla journaler. För fallplanerna används en modell med dokumentation av måluppfyllelse i samband med regelbunden uppföljning. Måluppfyllelsen kopplas då till nästkommande plan som vanligen upprättas. Den tidigare planen avslutas ej. Det blir svåröverskådligt hur man faktiskt arbetar med personen då fler planer pågår. Man måste fortsatt utveckla sitt arbete med att dokumentera i planer. Riskbedömningar totalt 6 poäng medelvärde 2 Ej godkänt Saknas riskbedömningar vid inkomst. Inkontinensutredning total 2 poäng medelvärde 0 Ej godkänt I fem journaler finns delvis dokumentation om inkontinensutredning. I övrigt saknas utredning vid inflyttning Signerade anteckningar totalt 2 poäng medelvärde 0 Ej godkänt Osignerade anteckningar finns i alla utom tre journaler Adl- Sunnås totalt 2 poäng medelvärde 2 Godkänt Adl- bedömning enligt Sunnås genomförs vid inflyttning. Förbättringsåtgärd För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finna ett första utgångsläge genom att komplett inkomststatus upprättas och riskbedömningar genomförs. Upprätta planer vid problemställning och bli bättre på att koppla åtgärder till dessa. Genomföra kompletta inkontinensutredningar vid inflyttning. Detta ska 18

ligga till grund för den fortsatta vården och ska kunna vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. OBS! Viktig åtgärd är att se över journaler upprättade före 2011 och säkra att det finns aktuellt status. Inventering av journaler Handlingsplan Åtgärd Ansvarig Klart datum Modifierad CAT-CH- ING SSK skriver lokalrutin för inflyttningsprocessen för att säkerställa att det finns ett första utgångsläge dokumenterat. Ut- bildning i VODOK kommer att ske. Inventering av journaler före 2011 har aktuellt status kommer att ske av OAS SSK Övrigt Palliativa registret Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet. Infektionsregistrering Enheten har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien. Senior alert Införande av Senior alert. Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under år 2011 granskat läkemedelsförråden. Akut- och buffertförråden är ett litet förråd med läkemedel där landstinget står för kostnaden och som enbarts ska användas vid akuta situationer. Läkemedelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar. Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningen. Alströmerhemmet Den praktiska läkemedelshanteringen upplevs fungera väl på Alströmerhemmet. Ny entreprenör har tagit över enheten och drivs nu av Temabo vilket kommer att leda till en del förändringar. Diskussion pågår om att endast ha ett läkemedelsförråd för hela enheten där det kommer att beredas bättre plats för förvaring av boendes läkemedel samt även göras plats för tillredning av läkemedel, vilket saknas idag på framförallt plan 3. Arbete har påbörjats med att upprätta en lokal instruktion med rutiner för enheten som utgår från Temabos riktlinjer. Flertalet av de förslag som gavs till förbättring vid föregående granskning kvarstår att genomföra. 19

Nedan följer några förslag till förbättring som diskuterades under mötet. Förslag till förbättring - På plan 0-2 saknas underskrift av dokument gällande ansvarsfördelning. - Signera alltid mottagna telefonordinationer på ordinationshandlingen. - Rekommenderar att hållbarhetskontroll av akut- och buffertförrådet på plan 3 dokumenteras. - Uppdatera ej giltiga delegeringar samt plocka bort de delegeringar som inte ska förnyas. Se till att samma blankett används för hela enheten. - Kylskåpstemperaturen bör kontrolleras och dokumenteras även på plan 3. - Vid dokumentation av byte till synonymt läkemedel bör även datum för bytet skrivas. - Generella direktiv bör uppdateras på plan 3. - Kontroll av narkotika bör förbättras på plan 3 HSL- indikatorer En jämförande statistik har gjorts under perioden 2010 till 2011 och 2009 till 2010. I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för. Antal vårdtagare som OAS-ansvarat för 1/10 2010-30/9 2011 106 1/10 2009-30/9 2010 109 Byte av vårdform 1 Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid är i stor samma jämfört med föregående period. tabell 2. Tabell 2 Byte av vårdform till Byte av vårdform Summa sjukhus - dagtid till sjukhus - jourtid 1/10-2010- 30/9 2011 37 16 53 1/10 2009-30/9 2010 43 12 55 Avlidna 1 Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har ökat jämfört med föregående år, tabell 3. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem. Tabell 3 Avlidna på Avlidna på Summa - boendet - annan plats tex. sjuhus 1/10-2010- 30/9 2011 52 5 57 1/10 2009-30/9 2010 29 2 31 1 Statistiken grundas på antal vårdtagare. 20

Trycksår 2 Trycksåren har minskat jämfört med föregående år., se tabell 4 Tabell 4 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Kategori 1 3 Kategori 2 3 Kategori3 3 Kategori 4 3 Summa 3 2 0 1 6 4 3 1 0 8 Förskrivna inkontinenshjälpmedel 2 Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel och användandet av urinkateter är i stort samma jämfört föregående period. tabell 5. Tabell 5 Inkontinens - hjälpmedel Kateter 1/10-2010- 30/9 2011 83 3 1/10 2009-30/9 2010 85 2 Apodos och dosett 2 Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan övertagit läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sina läkemedel är i stort samma jämfört med föregående period, tabell 6. Tabell 6 Apodos Dosett Apodos + Summa dosett 1/10-2010- 30/9 2011 84 5 16 105 1/10 2009-30/9 2010 88 5 16 109 Ordinerade läkemedel 2 Förbrukningen av fler läkemedel än tio har är i stort samma jämfört med år 2010 se tabell 7. Tabell 7 Mindre än tio ordinerade läkemedel Mer än tio ordinerade läkemedel Summa 1/10-2010- 30/9 2011 81 24 105 1/10 2009-30/9 2010 79 30 109 2 För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. 3 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud. Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa. Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande muskler. Såret är ofta nekrotiskt. Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, senor/ben. Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger. 21

Specifik omvårdnad 2 Den specifika omvårdnaden har minskat något jämför med föregående år, se tabell 8. Tabell 8 Specifik Omvårdnad pegsond/ iv.dropp/ syrgas/ sug/ stort sår, respirator, mm 1/10-2010- 30/9 2011 6 2 1/10 2009-30/9 2010 9 2 Vårdrelaterade infektioner MRSA/VRE/ESBL/HE PATIT Riskbedömningar Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 % innan årets slut, tabell 9. Instrument som ska användas är: Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår Vårdprogram för urininkontinens/kvalitetssäkringsprogram NIKOLA Alströmerhemmet vård- och omsorgsboende Genomförda riskbedömningar enligt MNA har minskat med 14 % och Norton minskat med 24 % jämfört med föregående års period. Fallriskbedömning enlig Downton Fall har ökat med 4 %. När det gäller urininkontinensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar ökat med 6%. Läkemedelsgenomgångar har minskat med 38 % jämfört med föregående period. Kvalitetsindikatorn 4 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Downtown Fall Risk är utförd var totalt 96 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn 5 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd var totalt 73 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn 6 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Norton var det totalt 64 % se tabell 9. Kvalitetsindikatorn 7 andel boende med individuellt utredd inkontinens och uppföljning av utredning var det totalt 11 %, se tabell 9 4 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 5 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 6 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 7 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011 22

Kvalitetsindikatorn 8 andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång var det totalt 24 %, se tabell 9. Tabell 9 Totalt Downtown Fall Risk MNA Norton 1/10 2010 30/9 2011 96 % 73 % 64 % 1/10 2009 30/9 2010 92 % 87 % 88 % Totalt Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång 1/10 2010 30/9 2011 11 % 24 % 1/10 2009 30/9 2010 5 % 62 % Övriga indikatorer ADL bedömningar enligt Sunnås ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att bedöma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADLbedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd, se tabell 10 Tabell 10 ADL bedömning enligt Sunnås 1/10-2010- 30/9 2011 95 % 1/10 2009-30/9 2010 85 % Body Mass Index (BMI) Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindikatorn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22 hade minskat under perioden jämfört med föregående period, se tabell 11. Tabell 11 BMI 1/10-2010- 30/9 2011 37 % 1/10 2009-30/9 2010 44 % Hälso- och sjukvårdspersonal Mätdatum den 1 oktober. Kvalitetsindikatorn med antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2011 och år 2010. Sjuksköterskor Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska var genomsnittet per heltid på vård- och omsorgsboendena totalt ca 14, samma jämförelse med samma period 2010, tabell 12. Dock har det under året varit va- 8 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011 23

kanta tjänster på vissa plan som ersatts med vikarier som påverkat kontinuiteten. Tabell 12 Antal boende/ tillgänglig plats Sjuksköterska 1/10 2011 Sjuksköterska 1/10 2010 Alströmerhemmet v- o b 14 14 Arbetsterapeuter Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats var genomsnittet per heltid arbetsterapeut i oktober en ökning jämfört med år 2010, tabell 13. Under 2011 slutade 2 arbetsterapeuter sitt arbete på Alströmerhemmet vilket gjort att kontinuiteten varit sämre än önskat. Rekryteringen är klar, avslutningssamtal har hållits med de som slutat för att få en bild om åtgärder behövs för att få en bättre kontinuitet. Tabell 13. Antal boende/ tillgänglig plats Arbetsterapeut 1/10 2011 Arbetsterapeut 1/10 2010 Alströmerhemmet v- o b 75 73 Sjukgymnast Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats i genomsnitt per heltid sjukgymnast en minskning jämfört med år 2010. tabell 14. Under 2011 slutade 2 sjukgymnaster sitt arbete på Alströmerhemmet vilket gjort att kontinuiteten varit sämre än önskat. Rekryteringen är klar, avslutningssamtal har hållits med de som slutat för att få en bild om åtgärder behövs för att få en bättre kontinuitet. Tabell 14 Antal boende/ tillgänglig Sjukgymnast 1/10 2011 Sjukgymnast 1/10 2010 plats Alströmerhemmet v- o b 75 87 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Lokal samverkansöverenskommelse om gemensamma rutiner avseende läkarinsatserna i särskilda boenden inom äldreomsorgen. Landstinget ansvarar för läkarinsatserna i särskilda boenden och kommunen ansvarar för all övrig hälso- och sjukvård upp till sjuksköterska, sjukgymnastoch arbetsterapeut. Insatserna ska utföras i samråd med den boende och närstående, när så är möjligt. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att boende och närstående upplever vården som en helhet. Samverkansmöten mellan de olika aktörerna sker regelbundet under året. 24

Samverkan kommun landsting I Temabos ledningssystem finns anvisningar om hur kontakten mellan Alströmerhemmet och sjukhus ska utföras. Sjuksköterskan ansvarar för att ansvarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skickas till sjukhus, om tillståndet fordrar snabba akuta åtgärder då kontaktas ansvarig läkare i efterhand. Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den mottagande slutenvårdsenheten relevant information. Om boende har pågående behandlingsinsatser av sjukgymnast/arbetsterapeut och bedömning gjorts att fortsatta behandlingsåtgärder krävs, ansvarar de för att ge den mottagande vårdenheten relevant information. För boende som inte själv kan redogöra för persondata och hälsotillstånd gäller följande att akutrapport medföljer boende, telefonkontakt tas med mottagande vårdenhet, närstående eller medarbetare som känner boende följer med och lämnar uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter och att boende märks med ID-band. Vid utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kontrollerar att utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhållit. Utskrivningsmeddelandet bör bland annat innehålla uppgifter om: Resultatet av aktuell vård och behandling, ADL-förmåga, kommunikativ förmåga, anvisningar för boendes fortsatta medicinska vård och behandling, eventuella komplikationer eller risker i samband med behandlingsåtgärder och aktuell läkemedelslista. Socialtjänst och hälso- och sjukvård Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 6 ska det framgå i ledningssystemet hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ska bedrivas i den egna verksamheten. Genom att den legitimerade personalen tar del av och deltar i omsorgspersonalens dokumentation ökar möjligheten för att säkerställa att hälso- och sjukvårdsinsatser finns tillgängliga i den sociala dokumentationen och att dessa överensstämmer med sjuksköterskans, arbetsterapeutens, sjukgymnastens och läkarens ordinationer. Omsorgspersonalen skriver löpande anteckningar i den sociala journalen. Vanligt förekommande är dokumenterade avvikelser i hälsotillståndet hos den boende. Det kan handla om oro, sömnlöshet, smärta, ångest, beteendeförändringar, hosta, observationer som andningssvårigheter, rodnader, fallincidenter, misstankar om infektioner med mera. Kontaktar sjuksköterska är den vanligaste förekommande åtgärden vid tecken på ohälsa. Genom att sjuksköterskan aktivt läser de löpande anteckningarna i sociala journalen kan han/hon tidigt identifiera risk för vårdskada. Ett viktigt instrument för att upprätthålla patientsäkerheten är teamforum. Inom en månad efter inflyttning ska teamforum hållas. Vid teamforum deltar representanter från samtliga yrkeskategorier; alltid kontaktman, ansvarig sjuksköterska, en representant från rehabenheten, temacoach och enhetschef. Med utgångspunkt från den aktuella genomförandeplanen görs en utvärdering och uppföljning för att trygga patientsäkerheten. Teamforum hålls sedan var 6 vecka per enhet och boende tas upp efter behov som till exempel när avvikelserapporter inkommit om riskbedömningar, brister i omsorg och/eller när personal påkallar att behovet finns. 25