Medborgarens val av vård i Blekinge - en rapport från den politiska styrgruppen

Medborgarens val av vård i Blekinge - en rapport från den politiska styrgruppen 2009-02-05 Marie Sällström ordf. (s) Kalle Sandström (s) Viveka Söderdahl (v) Gustav Nilsson (m) Marianne Olofsson Reuterskiöld (fp) Petronella Petersson (c) Claes Jansson (mp) Cecilia Klüft Frih sekr

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Förutsättningar 1 3. God Vård 2 4. Vårdval i Blekinge 3 4.1 Styrgruppens grundprinciper 3 4.2 Primärvårdens åtagande 4 4.3 Grunduppdrag 5 4.4 Tilläggsuppdrag 7 4.5 Landstingsorganiserad verksamhet 7 4.6 Hemsjukvård 8 4.7 Ackreditering och överenskommelser 8 4.8 Styr- och ersättningsmodell 8 4.9 Uppföljning 10 4.10 Information och kommunikation 10 4.11 Medborgarnas val av vårdenhet 11 4.12 Organisation finansiering 11

1. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade 2007-06-11 att ge landstingsdirektören i uppdrag att göra en utredning om primärvårdens åtagande, inriktning och organisation beträffande bland annat läkarkompetens, dygnsansvar, andra yrkeskompetenser och hemsjukvården. Med anledning av de politiska diskussionerna, skulle utredningen även belysa för- och nackdelar med Vårdval Blekinge med Vårdval Halland som utgångspunkt. Mot bakgrund av utredningen beslutade Landstingsstyrelsen 2008-04-14 att att utredningen angående Primärvårdens inriktning, åtagande, organisation m m skall utgöra underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet inom Primärvården. en politisk styrgrupp tillsätts för det fortsatta utvecklingsarbetet och att styrgruppen utgörs av fyra representanter från den politiska majoriteten och tre representanter från den politiska oppositionen. Styrgruppen skall avge sin rapport senast 2009-06-30. I juni månad 2008 tillsattes en politisk styrgrupp under ledning av landstingsråd Marie Sällström ordf. (s) Styrgruppen består för övrigt av Kalle Sandström (s), Viveka Söderdahl (v), Gustav Nilsson (m), Marianne Olofsson Reuterskiöld (fp), Petronella Petersson (c) samt Claes Jansson (mp). Från tjänstemannasidan ingår planeringsdirektör Anders Hansell, förvaltningschef för primärvården Gerd Fridh, samt hälso- och sjukvårdsstrateg Cecilia Klüft Frih. Den politiska styrgruppen har träffats regelbundet och informerat sig inom en rad primärvårdsfrågor och olika vårdvalsmodeller. Bland annat har styrgruppen träffat representanter för Vårdval Halland, Hälsoval Skåne samt Vårdval Kronoberg. Med utgångspunkt i detta arbete har styrgruppen fastställt vissa grundprinciper för medborgarens val av vård i Blekinge. Detta underlag är en rapport från styrgruppens arbete och skall användas som vägledning och beslutsunderlag för det fortsatta arbetet kring införandet av vårdval i Blekinge. Underlaget reglerar inte olika sakfrågor i detalj, vilket skall ske inom ramen för ett kommande utredningsarbete. 2. Förutsättningar I Regeringens proposition 2008/09:74, Vårdval i primärvården, föreslås att landstingen skall bli skyldiga att införa vårdvalsystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstingen beslutade kraven i vårdvalsystemet skall ha rätt att etablera sig med offentlig ersättning. När landstingen beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen(2008:962)om valfrihetssystem tillämpas (LOV). Grunderna i vårdvalssystemet skall enligt propositionen vara att ersättningen följer den enskildes val av utförare och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje landsting att besluta om ersättningens närmare utformning. Landstingen kan själva precisera de krav som vårdgivaren skall uppfylla utifrån vad som anges i 5 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763;HSL). Bestämmelsen om att den fasta läkarkontakten i primärvården skall vara specialist i allmänmedicin föreslås plockas bort. 1

Förslaget att ta bort kraven på att den fasta läkarkontakten skall var specialist i allmänmedicin förslås träda i kraft den 1 april 2009. Övriga lagändringar föreslås träda ikraft den 1 januari 2010. Proposition om Vårdval i primärvården http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/71/76/18be3b95.pdf Proposition om Lagen om valfrihetssystem (LOV) http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/25/56/e7303623.pdf Hälso- och sjukvårdslagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm 3. God vård Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) ställer följande krav på hälso- och sjukvården. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det vara möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). I Socialstyrelsens skrift God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2006/9063/2006-101-2.htm förtydligas HSL:s 2 enligt följande. - Säker hälso- och sjukvård viket innebär att vårdskador förhindras. - Patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. - Effektiv hälso- och sjukvård vilket innebär att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. - Jämlik hälso- och sjukvård vilket innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. - Hälso- och sjukvård i rimlig tid vilket innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. 2

4. Vårdval i Blekinge Med hänsyn till gällande lagar och riktlinjer skall Landstinget Blekinge formulera de förutsättningar som skall gälla för medborgarens val av vård inom primärvården i Blekinge De vårdvalsmodeller som intresserar den politiska styrgruppen är framför allt Skåne och Halland samt delvis Kronoberg. 4.1 Styrgruppens grundprinciper Vårdvalet i Blekinge utgår från att primärvården skall vara ett förstahandsval för medborgaren vid behov av vård inom ramen för LEON-principen (Lägsta effektiva omhändertagande nivå). Primärvården skall ge medborgaren God hälso- och sjukvård på lika villkor och särskilt värna om de medborgare som av olika anledning befinner sig i en särskilt utsatt situation. Vårdenheterna inom Vårdvalet skall genom hög tillgänglighet, behovsanpassad vård och god kvalitet ge medborgarna den bästa möjliga hälso- och sjukvården inom de ramar som ställs till förfogande. Respekt och gott bemötande är ledord inom Vårdvalet. Mot bakgrund av ovanstående har den politiska styrgruppen fastställt följande grundprinciper, utan inbördes rangordning. Medborgare som inte aktivt väljer vårdenhet skall listas passivt enligt nuvarande ordning, det vill säga där patienten har sin geografiska tillhörighet. Medborgaren har möjlighet att byta vårdenhet utan begränsning. Alla vårdenheter skall ha samma grunduppdrag. Grunduppdraget skall fastställas av landstingsfullmäktige. Godkänd vårdenhet som har en särskild överenskommelse med landstinget kan utöver grunduppdraget ha tilläggsuppdrag. I grunduppdraget skall det förebyggande arbetet och vikten av samverkan i syfte att skapa fungerande vårdkedjor, särskilt lyftas fram. En etablering av vårdenheten skall kräva ackreditering och särskild överenskommelse med landstinget. Krav skall ställas på vårdenheten gällande bland annat; - Vårdåtagande - Kvalitet - Kompetens - Volym - Ekonomisk stabilitet - Miljö - Teknik, IT - Gällande kollektivavtal inom området oavsett organisationsform - Meddelarfrihet för anställda - Tillgänglighet 3

Specialistläkarkompetens i allmänmedicin skall utgöra basen i vårdenhetens verksamhet. Ersättningen till vårdenheten skall vara likvärdig oavsett organisationsform. Ersättningen till godkänd vårdenhet skall följa varje patient som valt, eller passivt listats på vårdenheten. Ersättningen skall bygga på ersättningssystem enligt ACG där ersättningen utgår från medborgarens vårdbehov, samt en viss andel målrelaterad ersättning för att uppnå fastställda kvalitetsmål. Exempel på kvalitetsmål är tillgänglighet, läkemedelsförskrivning i enlighet med rekommendationer, rapportering till kvalitetsregister. Styr- och ersättningsmodellen behöver noga analyseras med fokus på vilka resultat som skall uppnås med vårdvalet. Möjlighet till uppföljning av fastställda mål skall säkerställas. Vårdvalet skall innebära fortsatt god kostnadskontroll genom utformningen av hälso- och sjukvårdpengen. Landstinget Blekinges IT-strategi och de ambitioner denna anger, skall ligga till grund för de krav som ställs på vårdgivare inom Vårdvalet beträffande IT-tjänster. En förändrad primärvårdsorganisation inom landstinget skall medge en producentneutral hantering av samtliga vårdgivare som ingår i Vårdvalet. Utgångspunkten skall vara att de administrativa resurserna begränsas till nuvarande. 4.2 Primärvårdens åtagande Primärvårdens åtagande regleras i Hälso- och sjukvårdslagen 5. Förslag till ny lydelse i Hälso- och sjukvårdslagen enligt propositionen om Vårdval i primärvården; Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Landstinget ska organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget. I Budget och Verkställighetsplan för primärvården i Blekinge 2009 framgår att primärvårdens nuvarande åtagande omfattar: Allmänmedicinsk hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med akuta och kroniska besvär, vid mottagningar, i hemmen och för personer i särskilda boenden. Distriktssköterskeverksamhet vid mottagningar och i hemmen. Rehabilitering och förskrivning av hjälpmedel vid mottagningar och i hemmen. Barnhälsovård. Ungdomsmottagningar. (Placerad under en basenhet. Egen budget) 4

Jourverksamhet, dygnet runt, veckans alla dagar. Rådgivning och information dygnet runt, veckans alla dagar. Utfärda intyg för att styrka hälsa, sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Smittskydd enligt gällande lagstiftning. Aktiviteter rörande katastrof, beredskap och civilförsvar enligt gällande lagstiftning. Utbildning och handledning av studenter. Forsknings- och utvecklingsarbete, FoU. Till primärvårdens uppgifter hör att bedöma patienternas behov av diagnostik och/eller vård på länssjukvårdsnivå samt att tillse att patienten, när så erfordras, remitteras till rätt vårdgivare. Det är av största betydelse vid utformningen av Vårdvalet i Blekinge hur omfattande primärvårdens åtagande skall vara. Styrgruppen har uttalat att ambitionsnivån för primärvården i Blekinge inom ramen för ett Vårdval, varken innebär en höjning eller sänkning beträffande åtagandet. Ett utökat åtagande för primärvården i Blekinge bör ske stegvis med beaktande av effekter för hela det nuvarande sjukvårdssystemet då detta kräver en omfördelning av resurser och kompetenser. Styrgruppen har däremot uttalat att primärvårdens så kallade täckningsgrad noggrant skall följas. 4.3 Grunduppdrag Följande grunduppdrag har formulerats som en utgångspunkt vid införandet av ett Vårdval i Blekinge. Hälsoinriktat arbetssätt Detta innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall vara en självklar del i all vård och behandling Detta sker det framför allt i det individuella mötet men även på befolkningsnivå. Vårdgivaren skall på individnivå arbeta med förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge råd om egenvård och tidigt upptäcka hälsorisker. Vårdgivaren skall bedriva ett systematiskt arbete gällande livstidsfrågor vilket inkluderar att arbeta med till exempel psykosocial hälsa, tobaks- och alkoholförebyggande insatser, främja goda matvanor och en ökad fysik aktivitet. Det ingår också i uppdraget att vårdgivaren skall medverka i befolkningsinriktat förebyggande arbete genom att medverka i hälsofrämjande och förebyggande insatser, medverka i samverkansgrupper samt svara för eller medverka i utbildningsinsatser kring förebyggande arbete på Landstinget Blekinges anmodan Vårdåtagande dygnet runt Sammanfattningsvis omfattar åtagandet ett vårdåtagande dygnet runt som även omfattar rådgivning och information. Vårdgivaren ansvarar för att såväl organisera som bedriva jourverksamhet för de medborgare som valt vårdenheten. Vårdåtagandet innebär också: beredskapsåtgärder inför allvarliga händelser smittskydd ett rehabiliteringsansvar behandling av viss psykisk sjukdom psykisk ohälsa och socialt stöd ordination av hjälpmedel förbruknings- och sjukvårdsartiklar 5

basläkemedel utifrån ett helhetsansvar för patienten Psykisk ohälsa Avseende omhändertagandet av psykisk ohälsa och behandling av viss psykisk sjukdom inom primärvården, finns det i Blekinge ett samverkansavtal mellan primärvården och vuxenpsykiatrin daterat 2008-05-04 som skall tjäna som utgångspunkt för den omhändertagandenivå som skall utgör primärvårdens ansvarsområde. Samverkansavtalet är dock att betrakta som riktlinjer för patientgruppen och inte som regel att använda för handläggning av enskilda fall. Det är viktigt att inom Vårdvalet tydligt formulera vårdenhetens ansvar för att tillgodose behovet av behandling av psykisk ohälsa för de patienter som hör hemma inom primärvården. Samverkan Vårdgivaren skall aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en fungerande vårdprocess utifrån patientens perspektiv. Nya arenor för samverkan kommer att behöva växa fram i takt med att det blir fler vårdgivare och fler aktörer inom kommunernas äldre- och handikappomsorg. I Blekinge har Karlskrona kommun infört kundval inom äldreomsorgen. Verksamhetsförlagd utbildning Alla vårdenheter har en skyldighet att tillhandahålla utbildningsplatser i grundutbildningen för de yrkeskategorier som finns på vårdenheten och skall även garantera att de upprätthåller den kvalitet som anges nationellt och regionalt. I avtalen som omfattar utbildningar på högskolenivå för flertalet medarbetare finns också krav på kompetens hos handledarna. Tillgänglighet Vårdenheten skall följa de krav och regler som finns rörande tillgänglighet, dels gällande lokalerna, dels i förhållande till vårdgarantin. Ambitionen med modellen är att tillgängligheten skall öka då missnöjda medborgare annars troligtvis kommer att välja att söka vård hos annan vårdgivare vilket generar avdrag för den valda enheten. Öppettider skall inte regleras i ackrediteringskraven utan anpassas efter medborgarnas behov och lokala förutsättningar. Bemanning och kompetens Grunduppdraget för enheterna bygger i huvudsak på primärvård och därför skall basen i verksamheten utgöras av allmänläkarspecialistkompetens. Vårdenheten skall ges möjlighet att knyta till sig även andra specialister. Exempel på sådana specialister är internmedicin, psykiatri, geriatrik och barnmedicin. Ledning, styrning, kvalitet Vårdgivaren skall följa tillämpliga lagar, författningar samt riktlinjer och föreskrifter. Fortlöpande har vårdenheten att följa nationella riktlinjer och andra nationella myndighetsbeslut. Vårdgivaren skall vid utförande av uppdraget följa Landstinget Blekinges riktlinjer och vårdprogram. Vårdenheten skall vara tillgänglig för och medverka i, kvalitetsrevisioner och undersökningar av patienttillfredsställelse på Landstinget Blekinges anmodan. Vidare skall vårdgivaren registrera i de nationella kvalitetsregister som är obligatoriska inom Landstinget Blekinge. Andra ackrediteringskrav som skall regleras är utnyttjandet av läkemedel, medicinsk service, ordination av hjälpmedel, krav på utrustning, miljö, utnyttjandet av tolk, sjukresor, samarbete med Patientnämnd, försäkringar, meddelarfriheten, följande av grafisk profil, samverkan kring IT m m. 6

Ansvar för Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården skall regleras som ett grunduppdrag. Barnhälsovård Barnhälsovården i Blekinge skall liksom idag utgöra ett grunduppdrag för samtliga enheter. Mödrahälsovård Mödrahälsovården i Blekinge är idag organisatoriskt placerad inom Kvinnokliniken och utgör således inte primärvårdens ansvarsområde. Enligt regeringens proposition är mödrahälsovård att betrakta som primärvård. Hur mödrahälsovården skall organiseras inom ramen för vårdvalet skall utredas under våren och förslag skall presenteras för politiskt ställningstagande. 4.4 Tilläggsuppdrag I enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV), ges huvudmannen möjlighet att ställa differentierade krav på vårdgivaren. Till exempel kan uppdragsgivaren kräva att en vårdenhet, i ett definierat glesbygdsområde måste åta sig tilläggsuppdrag för att teckna avtal. Här följer exempel på tilläggsuppdrag. Distriktssköterskemottagningar i glesbygd Det finns en ambition att bevara distriktssköterskemottagningarna i glesbygden under en övergångsperiod. På längre sikt kan detta uppdrag avvecklas då det ligger i grunduppdraget för alla vårdenheter att arbeta med tillgänglighetsfrågorna för medborgarna. Beroende på hemsjukvårdens tillhörighet skall denna fråga särskilt diskuteras i Blekinge. Hälsotorg Inom det fortsatta utredningsarbetet skall hälsotorgens framtida organisering diskuteras. 4.5 Landstingsorganiserad verksamhet Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna har en central och vikig funktion för den unga befolkningen. Det är viktigt att säkerställa att ungdomsmottagningar och dess uppdrag blir väl tydliggjort och tillgodosett inom ramen för vårdvalet. Enligt styrgruppen skall ungdomsmottagningarna i Blekinge organiseras som en länsgemensam enhet inom ramen för en landstingsdriven driftsorganisation. FOU- medverkan I Blekinge finns en väl utbyggd tradition av forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården. Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete och dess organisering inom ramen för ett Vårdval, särskilt diskuteras, då detta arbete idag säkerställs genom primärvårdens grunduppdrag. 7

4.6 Hemsjukvård Socialstyrelsens rapport Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige som publicerades hösten 2008 visar bland annat att patienterna har bättre och mer kontinuerlig tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser när hemsjukvårdsansvaret i ordinärt och särskilt boende samordnas i ett huvudmannaskap. Styrgruppen föreslår därmed att kommunerna erbjuds att överta hemsjukvården i samband med Vårdvalet och att landstinget utarbetar ett underlag som tillställs kommunerna för ställningstagande. Styrgruppen ser nödvändigheten av en väl fungerande avancerad palliativ vård och vikten av att tydliggöra dessa gränser i det underlag som tillställs kommunerna. 4.7 Ackreditering och överenskommelser Ackrediteringsprocessen är betydelsefull och bör ske genom ett flertal fördjupade dialoger mellan uppdragsgivaren och vårdgivaren kring uppdrag, vårdutbud, behov, utveckling och uppföljning. Dialogen måste bygga på ömsesidig respekt. Ackrediteringen reglerar att vårdaktören har god kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet. Krav ställs på bland annat kompetens, kvalitetssystem och på att vårdaktören följer hälso- och sjukvårdslagen, vårdprogram och liknande. Vårdaktören skall också klara grundläggande krav för att driva verksamhet, bland annat skall vårdaktören ha ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga att uppfylla ställda krav. Styrgruppen har särskilt lyft fram att krav skall ställas på att gällande kollektivavtal följs oavsett organisationsform och att meddelandefrihet för anställda skall säkerställas. Den IT-strategi och ambitionsnivå som Landstinget Blekinge har skall ligga till grund för de krav som ställs när det gäller IT-funktioner och IT-system som ett led i att främja patientsäkerheten. 4.8 Styr- och ersättningsmodell Den ekonomiska styrningen skall styra mot målet. Målet är att den enskilde patienten genom tillgänglighet, god kontinuitet och gott omhändertagande känner en sådan trygghet att det inte finns skäl att söka vård på annan vårdenhet eller på sjukhus för annat än insatser som kräver den specialiserade vårdens resurser. Både finansiären och den enskilde patienten gynnas av att vård ges på lägsta effektiva nivå och att samordning sker kring insatser för patienten. Det skall löna sig att snabbt och effektivt kunna erbjuda rätt vård och omhändertagande på den egna vårdenheten eller med hjälp av dem man slutit avtal med. Uppdragsgivarens styrning förskjuts från att detaljstyra produktionen/processerna till att styra mot uppsatta mål och resultat. Förutsättningarna för att en vårdvalsmodell skall fungera är att det i realiteten finns olika vårdenheter att välja på om patienten inte är nöjd. Om ersättningssystem Allmänt kan sägas att en fast anslagsfinansiering som är den dominerade formen för ersättning inom både primär- och specialistvård, har fördelen av att den är administrativt enkel och att god kostnadskontroll uppnås. Nackdelarna är att detta system inte ger incitament till utveckling och förbättring av verksamheten utom den fysiska tillgängligheten. Man mäter inte effekterna av insatta resurser. 8

En ersättningsmodell som bygger på produktion förutsätts stimulera tillgänglighet och minskade vårdköer. Produktionsbaserad ersättning styr ibland mot vård som inte är motiverad och till ett omhändertagande på en vårdnivå som inte alltid är motiverad då besök hos läkare ersätts högst. Detta stimulerar inte till att ta tillvara teamets samlade kompetens. Inte heller betonas kvalitetsaspekter i detta ersättningssystem. Produktivitetsfrämjande ersättning behöver därför kombineras med justering för kvalitet. Det finns ingen färdig ersättningsmodell som tillgodoser alla tänkta behov. Vissa fördelar ger nackdelar på andra områden och simuleringar där ersättningsformer kombineras på olika sätt skall göras. Det är därför viktigt att besluta vad som i första hand skall uppnås inom ramen för vårdvalet. Storleken på hälso- och sjukvårdpengen avgörs av vårdenhetens grunduppdrag och den målrelaterade täckningsgraden vilket kräver politiska ställningstaganden. Styr och ersättningssystem i Blekinge Vårdenheten skall få ekonomiska förutsättningar för ett kostnadsansvar för all den vårdkonsumtion som ingår i vårdenheternas grunduppdrag på primärvårdsnivå. Ansvaret på primärvårdnivån i förhållande till den totala öppenvårdskonsumtionen beskrivs i termer av täckningsgrad. Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens patienters konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses på primärvårdsnivån i förhållande till patientens totala antal besök inom den öppna hälso- och sjukvården. Ett beslut om högre täckningsgrad inom primärvården i Blekinge än den nuvarande, kan innebära en omfördelning av resurser från den specialiserade vården. I Blekinge har vi en av landets mest kostnadseffektiva primärvård och i krontal räknat, lägsta krontal per invånare. God kostnadskontroll föreligger. Det är i Blekinge angeläget att denna goda kostnadskontroll upprätthålls. Detta är en av anledningarna till att den politiska styrgruppen föreslår att styr- och ersättningsmodellen skall bygga på en hög andel fast hälso- och sjukvårdpeng per invånare och en mindre andel målrelaterad ersättning. Blekinges nuvarande ersättningssystem bygger på en hög andel fast ersättning bestående av ersättningen utifrån ett poängsystem (kapitering) som är en ersättning per listad invånare utifrån ålder. Detta kombineras med ersättning enligt ACG (Adjusted Clinical Grups) som speglar invånares vårdbehov och har fem gånger bättre förklaringsgrad än vad endast ålder ger. Inom primärvården Blekinge sker sedan ett antal år tillbaka kostnad per prestationsberäkningar (KPP). Med detta är man tämligen unika i Sverige. Kalkyleringarna används sedan för återkoppling till vårdcentralerna där ersättning delas ut för uppnådd produktivitetsnivå. Från och med 2008 har primärvården i Blekinge infört ett system om ekonomisk förstärkning till de primärvårdsenheter som når målen i förvaltningens styrkort. Just den målrelaterade delen av ersättningen där man ersätter faktiska behandlingsresultat är särskilt intressant eftersom det gagnar patient och kvalitet. Målrelaterad ersättning är fortfarande en mycket liten andel av den totala ersättningen men många menar att målrelaterad ersättning är ett effektivt ekonomiskt och politiskt styrmedel som gagnar kvalitetshöjning och utveckling av verksamheten och att andelen målrelaterad ersättning kommer att öka i framtiden. Detta förutsätter dock goda möjligheter för uppföljning av verksamheterna. Styrgruppen föreslår att det styr- och ersättningssystem som skall användas inom Vårdvalet utgår från en hög andel fast ersättning enligt ACG och en mindre andel målrelaterad ersättning. 9

4.9 Uppföljning Alla styr- och ersättningsmodeller bär sina möjligheter och med detta följer ett antal risker. Det gäller att redan initialt identifiera och eliminera dessa så långt som möjligt, för att undvika både under och överkonsumtion av vård. Det krävs en utvecklad kontroll och uppföljning av vårdenheter beträffande uppföljning och medicinsk revision, vilket med fördel kan ske gemensamt med våra grannlän. En vårdvalsmodell bygger som ovan nämnts på en politisk målstyrning och uppföljning, vilket förutsätter att mål finns formulerade. Sådana mål bör årligen revideras och kompletteras i syfte att höja vårdens kvalitet. Målen fastställs av landstingsfullmäktige. En svårighet när det gäller att mäta vårdens kvalitet är att det idag i stor utsträckning saknas etablerade indikatorer för utvärdering av patientresultat i primärvård. Även medborgare och patienter vill i högre utsträckning ta del av uppföljning, resultat och kvalitet i vården. Detta kommer att vara en viktig faktor som underlag för val av vårdenhet. Nationella har man tagit fasta på detta och arbetar nu med att utveckla befintliga uppföljningssystem såsom Öppna jämförelser, Vårdbarometern och Kvalitetsregister för att ge möjlighet till information som kan användas i vårdvalet. En nationell patientenkät skall finnas hösten 2009. Trots pågående arbete faller ett tungt ansvar på de regionala vårdvalsmodellerna att utveckla former för en ändamålsenlig uppföljning, inte minst utifrån de lokalt uppställda mål som är särskilt viktiga att följa. Ytterst handlar det om att säkra att vårdenheten utför sitt uppdrag med den kvalitet och säkerhet som krävs för att ge patienten en god vård, samtidigt som modellen ger vårdenheten stora frihetsgrader med utrymme för flexibilitet och kreativitet. Arbetet med att skapa former för uppföljning skall därför prioriteras inom arbetet med att utveckla vårdvalsmodellen i Blekinge. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2005:12 skall ligga till grund för uppföljningsmodellen http://www.sos.se/sosfs/2005_12/2005_12.htm tillsammans med ovan refererade skrift God Vård - om ledningssystem och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 4.10 Information och kommunikation Medborgarna skall ha möjlighet att göra ett informerat val genom tillgång till adekvat och lättillgänglig information vilket ställer krav på landstinget att tillhandahålla denna. Redan initialt skall en kommunikationsplan utarbetas för att säkerställa att vårdvalet kommuniceras i dess olika delar med samtliga berörda, det vill säga medborgare, egen personal, privata vårdgivare, samarbetspartner m fl. Initialt är det särskilt viktigt med en god intern dialog med berörda verksamheter. 10

4.11 Medborgarnas val av vårdenhet I Blekinge har vi ett väl fungerande listningssystem där medborgaren kan välja att aktivt lista sig hos läkare/vårdenhet. Sker ingen aktiv listning listas personen på den vårdenhet som finns inom det geografiska område personen tillhör. Vid införande av Vårdval bör denna ordning kvarstå med skillnaden att det inte kommer att finnas något tak för hur många patienter en vårdenhet kan lista. Patienten skall ha möjlighet att fritt välja att lista om sig utan begränsning, vilket kan medföra svårigheter när det gäller att uppnå kontinuitet och samordning kring vissa patienter. I en vårdvalsmodell är dock patientens val överordnat andra hänsyn. Vid införande av Vårdval i Blekinge föreslås att medborgaren kan välja att acceptera sitt nuvarande val eller aktivt välja annan vårdenhet. För de medborgare som inte vill välja vårdenhet skall dessa listas enligt nuvarande ordning, det vill säga inom det område där medborgaren har sin geografiska tillhörighet. Direktinformation skall skickas till samtliga medborgare. 4.12 Organisation finansiering Ett vårdvalssystem ställer krav på en organisation som kan garantera att konkurrensneutralitet uppnås så långt detta är möjligt. En form av beställarenhet/uppdragsenhet behöver upprättas och omfattningen av denna beror på om beställarorganisationen skall omfatta Vårdvalet eller om det skall omfatta all köpt vård inom Landstinget Blekinge. Primärvården behöver en driftsorganisation för landstingets verksamhet i egen regi. Även den politiska organisationen behöver anpassas med utgångspunkt från vårdvalet. De politiska intentioner som har uttalats innebär att ett vårdvalssystem skall införas inom ramen för nuvarande administrativa resurser, vilket innebär att en omfördelning av resurser måste ske då införande av Vårdval kräver administrativa resurser. Nuvarande vårdgivare med entreprenadavtal skall erbjudas att ingå i Vårdvalet. 11

Tryck: Tryckericentralen 2009