BOLOGNA 22 25 september 2007 Första besöket var på en kommunal förskola med barn mellan 3-5 år som inrymdes i en skola för barn mellan 3-11 år. I den delen som hade förskola fanns 2 klasser med 25 barn i varje klass, i varje grupp fanns det 2 lärare men bara 1 lärare arbetade åt gången, 1 på förmiddagen och 1 på eftermiddagen. Till sin hjälp hade de 1 assistent som hjälpte till vid toalettbesök och vid middagen. Maten kom till ett mottagningskök där man sedan med en vagn körde ut den till klassrummen, maten serverades på engångstallrikar med engångsbestick och man drack i plastmuggar. På denna skola fanns det mycket invandrarbarn, skolan ligger i ett område med många invandrare och arbetslösa, i området bodde 60 olika nationaliteter. Skolan var gammal och byggd i sten den låg vi en mycket trafikerad gata, gården var liten och bestod av stenplattor, där fanns inte mycket till lekredskap. Man får extra stöd till rullstolsburna men annars var det dåligt med extra stöd. I Bologna är det 100 % efterfrågan i förskolan i övriga regionen Emilia Romania är det 90 %. Här jobbar dom med tre olika teman: Identitet Självständighet Kompetens Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före. Tidigare var de Moderat styre i Bologna men nu är det Vänsterstyre och dom har ändrat på väldigt mycket i skolan. Varje skola arbetar som de vill pedagogiskt det går inte att följa alla politiska svängningar. Det finns ingen inspektion utan man skall gå på utbildning och bli uppdaterad men det är inte obligatoriskt längre, förr var det 20 tim/år. Man får en klumpsumma av pengar från staten som är baserad på hur många barn och lärare man har och behöver man extra pengar så får man ansöka till kommunen om mer pengar. Alla barn har gratis förskola 3-5 år men man betalar för maten, 90 euro/år, men har man ingen inkomst behöver man inte betala. Är barnet mellan 0-3 år betalar man olika beroende på i vilken kommun man bor, men max beloppet är 375 euro/ barn i månaden. Har man två barn blir det lite mindre för barn nummer två. Sedan det blev Vänsterstyre har skolan fått mindre pengar.
Barnen i detta område befinner sig vanligtvis i förskolan 10 timmar/dag, men det är många barns räddning att dom kan få vara där hela dagarna. När det går dåligt för barnen skyller man allt på förskolan och skolan trotts att föräldrarna kanske är hemma hela dagarna och kunde haft sina barn hemma. Statusen för förskolelärare blir bara sämre och sämre. Rektorn för denna skola har inte så mycket tid till det pedagogiska ledarskapet utan tvingas sitta hela dagarna med att försöka att söka pengar till sin verksamhet. I skolan har man 20 elever i varje klass mycket på grund av att klassrummen är små, dom har ämneslärare knutna till klassen från 6 års ålder. Man arbetar efter läroplanen och har stängt när skolan har stängt. Efter detta besökte vi en privat förskola kooperativa Cadiai, kooperativet hade byggt denna förskola här är barnen mellan 3 månader och 3 år, man får 1.000 euro/ barn och månad från kommunen, varje förälder betalar 300 euro per barn och månad detta går efter inkomst. Man betalar i medel 180 euro per månad. Man har öppet 11 månader om året. Öppettiderna är mellan 7.30 18.00. Man lämnar sitt barn mellan 7.30 10.00 och då ingår frukost, på förmiddagen har man fruktstund, lunch äter man 11.30 sedan sover barnen. 16.00 är det mellanmål, hämtar gör man mellan 1600-18.00. På denna förskola finns det fyra avdelningar, en avdelning med barn mellan 3-11 månader, där är det en förskollärare per tre barn, två avdelningar med barn mellan 12 24 månader med en förskollärare per 7 barn samt en deltidsavdelning där man hämtar sitt barn för klockan 14.00. Personalen arbetar 36 timmar/vecka, 32 timmar är arbete i gruppen och 4 timmar är planeringstid. Byggnaden är helt ekologiskt byggd. Kooperativet har investerad 20 miljoner euro i byggnaden, man har 1.000 medlemmar, av dessa är 600 ägare, 90 % är kvinnor. Personalen betalas av kooperativet och är tillsvidareanställda. Man har eget kök och lagar all mat, 30 % av maten är ekologisk. Medlemmarna satsar 1.000 euro för att få vara med, när man inte vill vara med längre får man tillbaka sina satsade pengar. Som förälder behöver man inte bidra med arbete utan allt ingår i avgiften.
Här arbetar dom efter Pickler pedagogiken, Man måste enligt föreståndaren följa samma plan som den kommunala förskolan, det finns ingen nationell plan. Platserna fördelas av kommunen men man har 10 privata platser och en sådan kostar 1.300 euro per månad. I hela Italien finns det 6 platser per 100 barn i Bologna finns det 40 platser per barn. 10 % blir utan förskoleplats. 1.300 ansöker om plats och 30 får ingen plats, arbetslösa hamnar längst bak i kön. I Bologna finns det 53 förskolor för de minsta barnen. Detta kooperativet bygger ytterligare 3 avdelningar, dom har redan 14 stycken dom har även äldrevård. När barnet är 3 månader är det 5 timmar i förskolan, inskolningen tar 1 månad. Tills det att barnet är 1 år har man rätt att jobba mindre. Du har rätt att vara ledig 5 månader med 100 % lön, man kan välja att ta två månader före och tre månader efter förlossningen. Under fyra månader har du 30 % av din lön och du kan vara hemma ytterligare 5 månader utan lön. Man kollar kvalitén i förskolan med hjälp av enkäter, en representant från kommunen finns med vid föräldramöten. Det skall införas certifiering för både kommunala och privata förskolor. Det finns inga natt förskolor, resonemanget är att barn skall sova hemma i sin egen säng, man skyddar kvinnor från att jobba på natten. Mammarollen är viktigt i Italien 78 % av Norditalienarna arbetar, 20 % av Syditalienarna. Medelåldern när man föder sitt första barn är 35 år. Kvinnor som arbetar i riskyrken får vara hemma med full lön från första dagen det visar sig att dom är gravida. Exempel på sådana yrken kan vara polis, undersköterska, lagerarbetare, förskollärare. Efter detta bar det iväg till en yrkesskola Istituto Aldini, en skola för ungdomar med problem. Vi fick träffa den nyss tillträdde rektorn Stefano Mali, han berättade att skolan är stor och det fick vi se vid rundvandringen, det tog honom 5 dagar att gå igenom hela skolan och se vad varje lokal innehöll. Det bor 369.000 innevånare i Bologna, en av fyra är äldre än 64 år. Inkomsten är högre här än i många andra delar av Italien. Det finns mycket industrier i området man tillverkar bl.a tepåsar och cigaretter, företagen är små och medelstora med mellan 50 och 500 anställda. Bologna är en universitetsstad med över 100.000 studenter.
Skolsystemet är indelat i 4 sektorer: 3-5 år, 6-11 år, 11-14 år, 14-18 år. Eleverna som lämnar denna skolan får ett arbete efter skolan, denna skola är en av de få skolorna som får pengar av kommunen i vanliga fall är det staten som äger dessa skolor. Personalen är anställd av Bologna kommun. Skolan ligger i en gammal fabrikslokal den är 36.000 kvm stor med 100 klassrum med olika inriktningar. Fyra olika inriktningar finns på skolan men alla har med teknik att göra, rektorn nämnde namn på de olika inriktningarna en av dessa hade 90 % tjejer mot 10 % på de andra denna var inriktad mot industriell design. Ungefär 50 % av eleverna hoppar av under 5 år, dom som fullföljer sin utbildning kan räkna med jobb direkt när dom slutar och ytterst få får vänta mer än 5 månader. I skolan går just nu 1.600 studenter från hela provinsen, 50 % från Bologna och 50 % från resten av provinsen. Man får 16 17 miljoner euro per år från kommunen till skolan. 20 till 30 % av eleverna går vidare till universitetet, elever som gått på skolan kommer ofta tillbaka och under tiden dom går på universitetet och visar eleverna som går på skolan och tycker att det är svårt att man kan komma vidare och lyckas, detta tycker både elever och lärare är mycket bra. I skolan finns två teatergrupper, dom genomför två föreställningar per år då de högre klasserna spelar upp för dem i årskurs 1. När eleverna har praktik så är det oftast 1lärare i en klass med 12 elever men när man skall lära sig att svarva så är det 2 lärare i en klass med 12 elever. Man går i skolan 6 dagar i veckan. Sista besöket var i en skola som hade 500 elever mellan 6 18 år, utav dessa var det 14 stycken som hade olika grader av handikapp. Under lågstadiet försöker man se varje individs behov och förutsättningar och utveckla personen. Man skall satsa på kärnämnen under skolåren 6-11 det har den nye skolministern sagt sedan två år tillbaka. Kärnämnen är Italiensk grammatik, matte och B-språk (engelska från 6 års ålder) tre timmar i veckan. När eleverna är 11 år kan dom välja ett annat språk två timmar i veckan. En ny reform har sagt att man skall gå i skolan i någon form tills man är 18 år.
Man har rätt att välja vilken skola man vill men det är svårt att tillmötesgå alla. För fyra år sedan kom en reform som sa att man skall integrera förskolan i skolan som sträcker sig till 14 års ålder. Varje skola är självständig och lägger upp sin egen studieplan, det kan skilja mycket mellan skolorna, men vissa saker är gemensamma. I november varje år profilerar sig alla skolorna (typ våra gymnasiedagar) detta gäller bara grundskolan. Om man är handikappad så är man integrerad i skolan i sin klass men har även ett eget klassrum, varje särskoleelev har en assistent. Man har läxläsning varje dag i skolan men man får inga extra resurser till detta. Lärarna har 18 timmar kateder tid i veckan och 80 timmar planeringstid per år. I Bologna satsar man mycket på skolan och den styrs av kommunen. Lönerna betalas av staten, kommunen står för lokalerna. Lärarna kan inte påverka sina löner, medellönen är 1.500 euro efter skatt. Efter 20 år i yrket kommer man upp i 1.800 euro, medellönen är lägre här än i övriga Europa. Om man vill läsa latin som för övrigt förr var obligatoriskt men som inte är det längre så får man själv betala läraren. Föräldrarna betalar oftast även i den kommunala skolan men det är frivilligt men de flesta betalar 20-200 euro per år. I de privata skolorna måste man betala och vem som helst kan få öppna en privat skola, kommunen och hälsovårdsnämnden måste godkänna. Eleverna måste betala för sina böcker och allt annat material, detta är inkomstbaserat, 540 euro per år. Alla är arga på att man måste betala för det som eleverna behöver i skolan. Man måste även betala för skolmaten, men på denna skola serverar man inte skolmat på grund av att man bara arbetar mellan 8.00 14.00. Det finns riktlinjer men inga regler om hur skolan skall skötas. Du kan använda dig av vilken pedagogik som helst. I Bologna försöker man rätta sig efter vad föräldrarna vill ha i skolan. I denna skola satsar man mycket på språk. 5 % av eleverna får gå om det är svårt att få föräldrarna med på att deras barn inte nått upp till målen. Denna skola är mycket noga med uppförande och ordning, man får betyg i detta och detta är deras enda vapen för att det ska vara ordning och reda. Efter att man fyllt 14 år är det vanligt att man får fortsätta trotts att man kanske inte nått målen men att man under tiden läser in det man missat. Man har 10 betygsteg men inte i mellanstadiet där har man som vi med godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt. Från 14 års ålder har man 10 betygsteg där 4 är icke godkänt och 6 godkänt. Vi första kvartalet ser man hur man ligger till och ligger man dåligt till sätts resurser in. Denna skola är känd för att man tycker att uppförande och ordning är viktigt, det är en populär skola i alla fall ur föräldrarnas synvinkel. 20 % av eleverna i Italien klarar inte av grundskolan i Bologna är det 3 %. Det är stor
skillnad mellan södra och norra Italien. De elever som inte lyckas i gymnasiet fångar man upp i ett tvåårigt program men detta görs bara i Emilia Romania. Vi var inne på en lektion i datakunskap, i klassrummet fanns 22 stycken 10-åringar 18 utav dessa hade dator hemma alla 18 använde Internet, eleverna satt två stycken vid varje dator. I de flesta klasser var det 26 elever. Dom hade pratat om att genomföra Lärplattform för det fanns önskan om detta inte bara från lärare utan också från föräldrarna.