ur-sinnet Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare 2 2000 Musikens kraft Sidan 4 Vart tog samhällssolidariteten vägen? Sidan 5 YSS vårt nya förbund Sidan 7 Vimmelbilder från kongressen Sidan 8
2 ur-sinnet YSS Styrelseledamöter Anne-Lie Granroth, ordförande Kulgränd 11, 137 56 Tungelsta 08-500 203 73 (b), 073-655 51 21 (mobil) e-post <granroths.@telia.com> Hans Haker Lycketorp Truve, 531 70 Lidköping 0510-54 63 93 (b), 0708-24 (mobil) e-post <haker@yfb.se> Haidi Knorring Camillavägen 8, 213 63 Malmö 040-21 46 90 (b), 040-97 12 2 (a) e-post <haidi.knorring@malmo.se> Lena Wahlgren Sunnanväg 25 G, 216 17 Limhamn 040-15 82 03 (b), 040-34 58 67 (a) e-post <lena.wahlgren@malmo.se> Ulf Petersen Götagatan 18, 432 42 Varberg 0340-67 58 42 (b), 0705-43 10 71 (a) e-post <petersen.yfb@vvv.varberg.se> Raimond Carlsson Hennings Bergsvägen 7 A, 291 75 Kristianstad 044-711 16 (b), 0708-68 22 70 (mobil) Malin Johannesson Dyröd 110, 442 92 Kungälv 0303-24 40 82 (b), 0705-88 84 11 (a) Javisst är jag generös Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare YSS:s kongresskommitté Hans Haker, se t.v. Margaretha Hård Box 4075, 521 04 Falköping 0515-871 63 (a), 0515-200 08 (b) Fax: 0515-871 47 (a) Raimond Carlsson, se t.v. Fredrik Gustafsson Fjärilsvägen 4, 311 72 Falkenberg 0346-505 71 (a) Fax: 0346-505 71 (a) Den nordiska kommitté Torun Oskarsdottir Unglingaathvarf Keilifell 5, IS-111 Reykavik 00 354 55 75 595, e-post: <thorunnoly@islandia.is> Askell Karason Alfaheidi 8 B, IS-200 Kopavogur 00 354 55 41 543 (b) Birger Hasvik Åsebråten barnepsyk. klinik Åsebråtveien 27, N 1605 Fredrikstad 00 47 69 38 31 60 Else Plesner Thorshøjgård Pedersborgvej 20, DK-2635 Ishøj 00 45 43 99 08 93 Ingrid Lange SSBU Pav. 1 Sognsvannsveien 57, N-0372 Oslo 00 47 22 92 48 94 Ulf Petersen Behandlingshem Knorpen Träslövsvägen 132 A, 432 37 Varberg 0340-802 08, e-post: <petersen@yfb.se> Katarina Johansson Behandlingshem Torpet Torpagatan 20, 416 74 Göteborg 031-34 35 253, e-post: <katarina_json@hotmail.com> Elisabet Hakkola Barnavårdsför. i Finland Stenbäcksgatan 7, FIN-002 50 Helsingfors 00 358 9 32 94 55 04 Jörgen Winther Behandl.hjem Himmelbjerggården DK 8680 Ry 00 45 86 89 82 66, Kim Berglund Lauste Familie rehabiliteringscenter Mustiogatan 3, FIN-207 50 Åbo 00 358 2 27 42 233, e-post: <kim.berglund@lauste.finland.net> Solrun Jocobas Færøernes Børnehjem Pedda Ved Steinsgøta 10, FR-100 Thorshavn 00 29 831 23 20 Susan Johansen Gardsgóta 31, FR-160 ARGIR 00 29 31 89 14 YC$ Visst vill jag bli rik på erfarenheter och kunskap! Det här vill jag inte missa! Jag vill bli medlem i YSS och skickar in min ansökan till adresserna nedan. Medlemsskapet är gratis resten av året och kostar sedan 240:. Betala på postgiro 477 38-0 och skriv namn och adress på inbetalningskortet. och talar med en vän om detta erbjudande Klart jag vill vara med! Ansökan för YSS skickas till: Lena Wahlgren Sunnanväg 25 G, 216 17 Limhamn 040-15 82 03 (b), 040-34 58 67 (a) e-post <lena.wahlgren@malmo.se> Namn:... Adress:... Personnummer:... Facktillhörighet:... Datum:... Namnteckning:...
Ledare: 3 ur-sinnet Det behövs ett fristående yrkesförbund Foto: Anki Almqvist Medlemmar i YSS, Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare, kongressdeltagare, och alla andra läsare av Ursinnet. Välkomna till ett nytt yrkesförbund och ett nytt efterlängtat nummer av Ursinnet! Först vill jag tacka för ert förtroende att leda det nya förbundet. De flesta av oss har glömt det märkvärdiga med det symboliska år 2000. För mig känns det som en ny era att YFB och Socionomförbundet har gått samman och bildat ett gemensamt yrkesförbund för alla yrkesverksamma inom det sociala arbetsområdet. Sveriges Socionomförbund är det äldsta yrkesförbundet och YFB är ett av de yngsta. När vi började våra samtal om ett samgående fann vi att det var omotiverat med två yrkesförbund som organiserade socialarbetare. Vi behövde samla våra medlemmar och övriga resurser för att bli större. Nu är det klart! Vi har lärt oss av tidens och förändringens gång att det är smart att vara organiserade i ett fristående förbund utan kopplingar till någon annan organisation. Att vara fri från diktat och aviga hänsynstaganden är idag ett privilegium. Låt oss tillsammans göra YSS till det förbund som inte dröjer att visa det solidariska, demokratiska och det humanistiska i vårt yrkesutövande. YSS viktigaste uppgift är att verka för en socialpolitik värd namnet. Det kan tyckas att vi därmed fokuserar på egennyttan med att ha en bra arbetssituation och organisation. Det är givetvis viktigt för oss som yrkesmänniskor. Men ännu viktigare är det för oss alla, som vanliga människor. Den dagen du eller jag behöver vår gemensamma välfärd, den dagen vill varken du eller jag att våra eller våra anhörigas behov av hjälp ska mätas och vägas på den skattepolitiska vågen. Och vi vill inte känna att vi är en belastning som kommer till socialarbetare som är slutkörda eller satt under utpressning; ditt jobb i utbyte mot till exempel en placering på institution. Vi vill samverka med forskare, politiker och organisationer inom och utom Sveriges gränser. Det behövs ett fristående yrkesförbund som står fritt från ekonomiska bindningar och krav från myndigheter, privata företag och fackförbund. För YSS är det ett klart och tydligt ställningstagande. Nu vill jag tacka för senast. Återigen en oförglömlig kongress! Tack till er i kongresskommittén, alla kongressvärdar och till Peter Lamming. Och sist men inte minst, ni som delat med er av ert yrkeskunnande i alla seminarier. Ni gör detta till en succé om och om igen. Kongressen kommer att leva vidare i de återstående tre numren av Ursinnet år 2000, med början i detta nummer. Jag vill passa på och berätta att på grund av våra knappa tillgångar har vi inte råd att ge ut Ursinnet som papperstidning. Vi ska bli en nättidning. Vi ska fortfarande ha hjälp av Kapitel 2 och vår redaktör Bernt Andersson. Vi kommer att i de kommande numren av Ursinnet berätta hur detta ska gå till. Själv är jag ju helt antik när det gäller IT och dess obegränsade utvecklingsmöjligheter men nöden är uppfinningarnas moder, så jag blir nog nättidningsläsare på kuppen. Avslutningsvis vill jag uppmana alla läsare av Ursinnet att dra sitt strå till medlemsökningen av vårt yrkesförbund. Sprid tidningen! Hör av er om ni vill ha utdelningsexemplar. Medlemskapet är gratis året ut. Anne-Lie Granroth Foto om inte annat anges: Lollo Brandt. ur-sinnet är medlemstidning för Ansvarig utgivare: Anne-Lie Granroth YSS:s hemsida: http//www.yfb.se Redaktör: Bernt Andersson, Kapitel 2, Frejgatan 62, 113 26 Stockholm, tel 08 33 08 42, e-post: bernt@kapitel2.se Layout: Diana Reybekiel, Kapitel 2 Tryck: Federativ, Stockholm Annonspriser: 1/4-sida 300:-, 1/2-sida 600:-, 1/1-sida 1.200:-
4 ur-sinnet Musikens kraft får ungdom Musik är ett sätt att nå ungdomar känslomässigt och att skapa lust och hopp. Musiken fungerar som ett uttrycksmedel, ungdomarna kan bli skapande producenter istället för passiva konsumenter. Med den övertygelsen arbetar Krister Müller med problemungdomar och musik. Krister Müller ingår i nätverket Mu- SiS som samlat ett växande antal behandlingshem med musikverkstäder. Fem av nätverkets medlemmar höll ett seminarium vid YSS:s kongress som utmynnade i en musikalisk workshop. Vi tycker namnet är fyndigt, säger Krister och anspelar på den grekiska mytologins muser. Fagareds ungdomshem är ett 12- hem för pojkar mellan 16 och 21 år. Krister arbetar på Granliden, en sluten utredningsavdelning på Fagared. Pojkarna är tvångsomhändertagna på grund av omfattande kriminalitet och/eller drogmissbruk. Många av dem kommer direkt från häktet med polistransport. Vistelsetiden är åtta veckor. Musikverkstaden är ett exempel på de sysselsättningar som pojkarna får ägna sig åt. Verkstaden är utrustad med en åttakanals inspelningsstudio med mixerbord, förstärkare, dator och komplett instrumentutrustning. Nätverket MuSiS Nätverket kallas MuSiS, Nätverket för musikens utveckling inom SiS (Statens institutionsstyrelse) och är än så länge icke officiellt. I dagsläget ingår följande institutioner: Brättegården Björkbacken Gräskärrs ungdomshem Nereby ungdomshem Fagareds ungdomshem Öxnevalla Dessutom bedrivs musikverksamhet på Hessleby, Stigby och Hammargården. FOTO: Andreas Husberg Verksamheten är individinriktad och följer medvetet inte någon teoretisk inlärningsplan. Musikträningen sker istället spontant och bygger på ungdomarnas intresse och nyfikenhet. De får pröva på olika instrument, spela in sin egen röst eller arbeta med ljudteknik. Att lyssna till sin egen röst eller höra hur man spelar är nästan alltid en spännande upplevelse och att själv ha skapat något är mycket positivt för ungdomarnas självkänsla, berättar Krister. Många av ungdomarna väljer att uttrycka sig i egna texter som de tonsätter. Texterna beskriver ofta personliga livserfarenheter. Det är bra att föra över sin egen musik till ungarna, men det är jätteviktigt att också ta sig an ungarnas musik, säger Krister. Det får dem att uttrycka sig. Hade jag inte hållit på med det här hade jag aldrig lyssnat på rap-musik. Men nu handlar det mest om rap, något vi måste ta tillvara och försöka förstå. När ungdomarna väljer färdiga texter blir det ofta lyrik som anknyter till deras egna upplevelser. Ett exempel är flickor som blivit utsatta för sexuella övergrepp, de väljer gärna Björn Afzelius En kungens man, som handlar om en flicka som dödar en riddare när han överfaller henne. Att få sjunga den leder ofta till att flickorna börjar berätta om sina egna upplevelser. En medarbetare på seminariet, Glenn Ljunggren från Nereby ungdomshem, berättar om en tolvårig pojke som hemskt gärna ville spela in en egen cd. Han sjöng Björn Afzelius Sång till friheten, som inleds med den välkända raden Du är det finaste jag vet. Resultatet blev inte speciellt musikaliskt vackert, men pojken fick känna sig som en världsstjärna bland alla prylar och mikrofoner. Sedan brände vi en cd och gjorde ett fräckt omslag med bild på killen och gav till honom. Då säger han: Den här skivan ska jag ge till min mamma! En mamma som är tung narkotikamissbrukare och som pojken bara hade träffat två gånger i sitt liv. Om man vill starta en musikverkstad men inte själv har någon musikalisk skolning finns flera bra hjälpmedel för att komma igång. En bra modell är karaoke, berättar Krister. Kan ingen spela kan i alla fall alla sjunga, det bara låter olika. I
5 ur-sinnet ar i takt Vart tog samhällssolidariteten vägen? Japan är det ett av de största uttrycksmedlen för folk, karaoke finns på varenda bar. Ett annat hjälpmedel är ett datorprogram som fungerar lika enkelt som ett ordbehandlingsprogram. Resultatet kallas midifil och är en färdig musikbakgrund som kan innehålla flera instrument. En sådan kan byggas upp av någon musikaliskt kunnig och användas, lagras/redigeras av en mindre musikaliskt erfaren person. Med en midifil går det snabbt att nå ett resultat som låter professionellt. Vi är fast övertygade om att musik är väldigt bra för människans utveckling, säger Krister. Om ni inte vill bygga upp en musikstudio själva, så kan ni väl låta andra göra det. Och tala om för andra att vårt nätverk finns. Vi hjälper gärna till att komma igång. Seminariet avslutades med att de tolv seminariedeltagarna på en timme spelade in en egen cd-skiva och gjorde ett omslag. Dagen därpå överlämnades cd:n till YSS:s ordförande Anne-Lie Granroth under allsång i kongressalen. Snacka om musikens kraft! Anna Rask Det jag upplever i min verksamhet, och många av er instämmer säkert, är att det finns en slags skylla-sig-självmentalitet i samhället när det gäller människor som har det svårt. Jag hoppas att vi ska kunna börja på ny kula nu när samhällsekonomin har vänt till det bättre. Det sade Sture Korpi, generaldirektör på Statens Institutionsstyrelse, SIS. Även om vi är en ung myndighet har vi redan genomgått omfattande strukturförändringar, ungdomsvården har specialiserats och intensifierats, antalet LVM-institutioner har minskat från 25 till 15 och vårdplatserna från 1 300 till 350, fortsatte han. Det är idag mycket svårt att vara professionell socialsekreterare eller behandlare. De tunga narkotikamissbruket breder ut sig. Den tunga LVM-vården är idag i huvudsak akuta insatser. Klienterna är mycket sjuka både psykiskt och fysiskt. Orsakerna är enligt Socialstyrelsen kommunernas kärva ekonomi och ökade misstro till LVM-vårdens resultat. Därför satsade kommunerna på alternativa vårdinsatser och försöker lösa allt svårare problem med allt lättare insatser och det går naturligtvis inte. Min uppfattning är att socialtjänsten i kommunerna behöver ökade ekonomiska resurser. Resultatet av LVMvården är beroende av vad som händer efter avslutad vård. Ofta saknar samhället motivation att hjälpa klienten vidare till bostad, utbildning och arbete. Sedan 1999 döms en del ungdomar till den nya påföljden sluten ungdomsvård och placeras på något av SIS ungdomshem. Totalt har 41 procent av dessa ungdomar, fler flickor än pojkar, problem med sin psykiska hälsa, 55 procent har allvarliga familjeproblem, 48 procent allvarliga problem med brottslighet, 19 med alkohol, 33 med narkotika. Resultatet visar på en betydande multiproblematik som tar tid att behandla. Sture Korpi är kritisk till psykiatrins sätt att fungera, inte till personalen utan till organisationen. Genomströmningen är för snabb och patienterna får för lite tid. Idag måste SIS köpa psykiatri trots att det enligt lag är landstingen som ska svara för det. Sture Korpi En annan fråga Sture Korpi vill komma tillrätta med är den problematik som invandrartäta och mångkulturella samhällen representerar, där människor är maktlösa, resurssvaga och marginaliserade och med en negativ inställning till samhället, varför ska jag studera när jag ändå inte får något jobb? Med starkt negativ inställning till samhället ökar gängets betydelse och blir ett lockande alternativ till familjen och samhället, säger han. Gänget skapar normerna, man ska ställa upp för varandra och skapa respekt och rädsla för sin egen person. I gängen finns det ingen känsla för den nation man befinner sig i, det som gäller är lokalsamhället. För att komma tillrätta med detta krävs genomgripande åtgärder från samhällets sida. Familje- och nätverksarbete är en viktig del i vår verksamhet. Man kan inte koncentrera sig på den unges problem och sedan glömma bort familjen. En varaktig förändring förutsätter att familjen är medspelare. Det är bättre att veta vem som är ens mamma, även om hon är berusad när hon kommer på besök, prostituerad, bisarr och avvikande. Det är bättre att arbeta med verklighetens problem än med de fantasifigurer som annars träder in i verklighetens ställe. Bernt Andersson
6 ur-sinnet Complete living Är det lönsamt att ha andras ungar med sina egna ungar i sitt eget hem? Det beror på vem som ställer frågan och ur vilket perspektiv. Vi som tog del av Gus och Sussi MacDonalds seminarium på söndagsmorgonen kunde utläsa en typ av svar. Gus och Sussi driver jourhemsverksamhet i sitt eget hem under benämningen Complete Living. Det är alltså en hel livsstil det handlar om. Gus och Sussi har tillsammans tre egna barn och dessutom Sussis mamma i familjen. De har plats för ett antal barn och ungdomar som både akuta och planerade placeringar. Man bor hos Gus och Sussi i väntan på ett mer långsiktigt boende. Till Gus och Sussi kommer barn och ungdomar till familjer som hamnat i kris av något slag. Under de tio år som paret har drivit sin verksamhet har 72 ungdomar passerat hemmet. Det är alltså ganska många barn det handlar om och på min fråga varför de inte vill ha långa fosterhemsplaceringar istället, svarar de att just flödet av människor passar in i deras livsstil som annars är stabilt och tryggt. Att få tid till varandra som par kan vara svårt när man valt detta sättet att leva. De säger att deras egen helg brukar börja kl. 22.00 i bastun på söndagskvällen. Blir de bjudna till vänner kan svaret bli Ja, vi kommer om inget oförutsett händer och då blir vi mellan två och elva personer. I våras gjorde de en kombinerad semester och studieresa på ett par månader. En dag mitt i kalla december satte de sig på sin fullpackade MC och drog söderöver med sikte på Kreta som första anhalt. Där stannade de i 10 veckor och gjorde en rad intressanta studiebesök. Vidare for de till Sevilla, Portugal och slutligen till Gus hemstad Glasgow. Deras erfarenhet av studiebesöken var skiftande. P&DeSIGN På Kreta t ex fick pojkarna behandling som mycket liknade vår men däremot flickorna fostrades i en enda anda: att bli goda mödrar och hustrur för att kunna bli bortgifta. I Andalusien var det en stor skam för föräldrar att ha ett avvikande barn så där var institutionsbarnen bortglömda barn. Complete Living har blivit ett helt nätverk med liknande verksamheter som Gus och Sussis. Gus och Sussi backar upp andra familjer och försöker hela tiden utveckla sin verksamhet. Handledning är en självklarhet och idag har de god uppbackning av socialtjänsten som till en början var kritiska. Är då detta lönsamt? För familjerna i krissituationen är svaret ja. För de enskilda barnen betyder Sussi och Gus hem en värdefull plattform i en speciell period i deras liv. Socialtjänsten behöver definitivt denna form för akuta placeringar. För de egna barnen i familjen upplevs det som positivt. För samhället? Den frågan har vi som var i Skövde svar på. För Sussi och Gus, då? Då måste svaret bli en ny fråga: Vem kan sätta pris på en livsstil? Catherine Westvig 3RD INTERNATIONAL CONFERE NCE ON SOCIAL WORK IN HEALTH AND MENTAL HEALTH JULY 1-5, 2001 TAMPERE, FINLAND Visions from around the globe The President of the Republic of Finland, Ms. Tarja Halonen, is the Honorary Patron of the Conference. The Conference is for practitioners, academics, researchers, policy makers and all who are interested in the social aspects of health and mental health. Important dates: Deadlines: for abstract submission November 1, 2000, for early bird fee March 2, 2001, for post-conference tour: May 2, 2001. Topics Include: Health and mental health care systems, organisations and service models; Health/mental health in different social, cultural and environmental contexts; Focal areas of concern and clinical practices; Social work profession in health and mental health; Social factors, illness prevention and empowerment in health; and others. Registration fee: The registration fee includes all conference sessions and field visits, conference programme and abstract books, lunches as well as coffee and tea during official breaks, Opening Ceremonies of the Conference and Reception by the Rector, City Reception, Entry to the Exhibition, Closing Ceremonies. Normal price IFSW-member Student price Before 2 March 2001 2,200 FIM 2,000 FIM 1,000 FIM After 2 March 2001 2,700 FIM 2,500 FIM 1,250 FIM Context: An International Virtual Secretariat was established in Melbourne 1998 to support this conference series. Conference participants will discuss current and future trends and issues which concern social work, health and mental health. Sharing of innovations, recent developments and challenges in diverse practice, education and policy areas will provide a rich environment for discussion. New research results and ideas presented can inform our work in health and mental health in the future. For further information, please contact: Conference Secretariat, CongCreator CC Ltd, PO Box 762, FIN - 00101, Helsinki, Finland Tel: +358 9 4542 190, Fax: +358 9 4542 1930, e-mail:swh2001@congcreator.com Updated information with instructions for abstract submission will be found at http://www.congcreator.com/swh2001/
7 ur-sinnet Är du lönsam lille vän? Det var temat för YFB:s (Yrkesförbundet för psykosocialt behandlingsarbete) och Sveriges Socionomförbunds kongress på Billingehus i Skövde den 25 till 27 augusti. I sitt inledningsanförande ställde YFB:s ordförande Anne-Lie Granroth några frågor till kongressdeltagarna att diskutera: Är det rätt att tjäna pengar på människors behov av hjälp? Är det moraliskt rätt av den offentliga sektorn att köpa tjänster till lägsta pris? Är det etiskt rätt av vårdföretagen att offerera tjänster till lägsta pris med risk för försämrad kvalitet? Är vi tillbaka till 1800-talets fattigauktioner? Vad innebär optimeringen av verksamheten, både när det gäller pengar och personal? Det finns risk för att den offentliga budgeten blir viktigare än klienternas behov, fortsatte hon. Det sociala arbetet läggs i allt högre grad ut på frivilligorganisationer med argumentet att behoven tillgodoses på annat sätt. Det pekar mot minskad rätt för den enskilde att överklaga. Färre får hjälp inom äldreomsorgen och de anhöriga tvingas allt oftare att ställa upp. Nu finns det pengar. Politikerna måste inse att det är lönsamt, smart, humant och värdigt för samhället att hjälpa människor. Att få människor till skola, arbete och bostad är bra ekonomi, det vill säga lönsamt. Under kongressen diskuterar ett åttiotal föreläsare och 450 deltagare frågor som: Har vi råd att inte ta hand om våra barn och ungdomar? Hur hanterar vi de besparingar som drabbar människor med sociala problem? Engagemang och utbrändhet hos personalen. Bland huvudföreläsarna fanns Sture Korpi, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, Gert Olsson, riksspelman, författare och terapeut, Anders Carlberg, Fryshuset i Stockholm och universitetslektor Göran Sandell. Bernt Andersson Nytt yrkesförbund för socialarbetare Med lysande klubbföring ledde Mia Garphult YSS första årsmöte. Vid ett möte på Billingehus i Skövde lördagen den 26 augusti 2000 bildades det nya yrkesförbundet YSS (Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare). YSS tog över medlemmarna från YFB och Sveriges Socionomförbund. Dessa förbund avslutade därmed sin verksamhet. Mötet antog förslaget till stadgar samt gav styrelsen i uppdrag att till nästa årsmöte lägga fram förslag till reviderade stadgar baserade på skriftliga förslag inkomna från medlemmarna och övrig policydiskussion. Ett förslag till verksamhetsplan för de bägge närmaste åren förelades mötet, som beslutade att anta förslaget som sitt eget. Tidningen Ursinnet kommer att producera tre pappersnummer 2000 och därefter bli en tidning på Internet. YSS ska även uppmärksamma Bästa arbetsplats med en årlig ceremoni till exempel i samband med den internationella socialarbetardagen den 12 november. Mötet beslutade godkänna den ekonomiska planeringen. Följande personer valdes till styrelse för YSS: Ordförande Annelie Granroth 1 år Vice ordförande Haidi Knorring 1 år Ordinarie ledamot Hans Haker 1 år Ordinarie ledamot Lena Wahlgren 2 år Ordinarie ledamot Ulf Petersen 1 år Suppleant Malin Johannesson 1 år Suppleant Raimond Karlsson 1 år Revisor Conny Rånge 1 år Suppleant Margareta Hård 1 år Till valberedning utsågs Margot Olsson, sammankallande, och Mia Garphult, bägge på 1 år. Mötet beslutade att medlemsavgiften ska vara 240 kronor per år. Samt att medlemskapet i YSS under återstående delen av 2000 ska vara fritt. En tävling om en socialarbetarvisa föreslogs, samt gärna en slogan. Jan-Olof, ombudsman på SKTF, hälsade det nya förbundet välkommen till den socialpolitiska gemenskapen och hoppades på att få ett samarbetsavtal.
Posttidning B Vimmel på kongessen En salig blandning av nytta och nöje fick de 450 deltagarna uppleva under kongessdagarna i slutet av augusti. Här är några ögonblicksbilder. Fler följer i kommande nummer av Ursinnet.