AL 191-7574/08. Verksamhetsplan

AL 191-7574/08 Verksamhetsplan Polismyndigheten i Västra Götaland Budgetåret 2009

1

1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 4 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETSPLANEN. 6 2.1 Planeringsramar... 6 2.1.1 Polislagen... 6 2.1.2 Budgetpropositionen... 6 2.1.3 Regleringsbrevet... 6 2.1.4 Polisens planeringsförutsättningar 2009-2011... 7 2.1.5 Polisstyrelsen... 7 2.2 Planeringsarbetet... 7 2.3 Mål- och resultatstyrning... 7 3 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN... 8 3.1 Övergripande ramar för vårt arbete... 8 3.1.1 Övergripande mål... 8 3.1.2 Övergripande strategi... 9 3.1.3 Övergripande direktiv... 10 3.2 Yttre verksamhet... 14 3.3 Våld i offentlig miljö... 16 3.4 Tillgrepp genom inbrott... 17 3.5 Brott i nära relationer... 18 3.6 Narkotikabrott... 20 3.7 Trafiksäkerhetsarbete... 21 3.8 Grov organiserad och systemhotande brottslighet... 23 3.9 Alkohol... 25 3.10 Bidragsbrott...26 3.11 Extern service...26 3.12 Krisberedskap... 28 3.13 Brott på Internet... 29 4 VIKTIGA PERSPEKTIV FÖR FRAMGÅNG... 30 4.1 Brottsofferarbetet... 30 4.2 Personsäkerhetsarbetet... 31 4.3 Unga lagöverträdare... 32 4.4 Insatser mot hatbrott... 32 2

4.5 Internationell verksamhet... 33 4.6 Gränskontroll- och utlänningsverksamhet... 33 4.7 Kriminalteknik... 34 5 MÅL OCH STRATEGIER FÖR GEMENSAM VERKSAMHET... 35 5.1 Allmänt... 35 5.2 Strategisk ledning och styrning... 35 5.2.1 Organisationsutveckling... 35 5.2.2 Kommunikation... 37 5.2.3 Värdegrund... 37 5.2.4 Rättstillämpning...38 5.3 Strategisk kompetensförsörjning... 38 5.3.1 Chefsförsörjning... 39 5.3.2 Kompetensförsörjning... 40 5.4 Stödverksamhet... 41 5.4.1Verksamhetsskydd... 41 5.4.2 IT-försörjning... 41 5.4.3 Arbetsplatsförsörjning... 42 5.4.4 Miljöledning... 43 6 FINANSIERING... 44 6.1 Ekonomisk prognos 2009-2010... 45 6.2 Resursfördelning... 45 6.3 Fördelning av polisaspiranter... 46 6.4 Investeringar...46 7 UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING... 46 7.1 Uppföljning... 46 7.2 Återrapportering... 46 7.3 Internkontroller... 47 Bilagor 1. Fördelning av kvantitativa mål 2. Budget- och resursfördelning 3. Planering av resurstimmar 4. Investeringsbudget 5. Polismyndighetens återrapporteringskrav 6. Plan för internkontroller 3

Polismyndigheten i Västra Götaland Länspolismästarens sekretariat Datum 2009-02-16 Diarienr AL 191-7574/08 Er referens 1 Länspolismästaren har ordet I din hand har du verksamhetsplanen för 2009. Planen är mitt viktigaste redskap för att leda och styra myndigheten i enlighet med regeringens intentioner. Här fastslås vad Polismyndigheten i Västra Götaland ska åstadkomma och hur verksamheten ska prioriteras under det närmaste året. Det är i verksamhetsplanen som jag lämnar mitt uppdrag till dig. Fånga uppdraget och du kommer att upptäcka att vi är en myndighet som når goda resultat. Polismyndighetens uppdrag är, liksom uppdraget för Polisen nationellt, att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi ska för att citera Polisens nyligen fastslagna värdegrund, genomföra vårt uppdrag professionellt och skapa förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Mycket av arbetet under året kommer att påverkas av den kraftsamling som måste göras för att få myndighetens ekonomi i balans. Det arbetet ska ske samtidigt som vi kommer att ta emot närmare 200 polisaspiranter och bli mer synliga och tillgängliga för allmänheten. Detta kräver att vi tydligare än tidigare år koncentrerar våra resurser där de bäst behövs. 4

Behovet av en lägre anslagsförbrukning har på kort sikt företräde framför verksamhetens ambitioner vilket kan innebära att viss verksamhet får stå tillbaka. Min inriktning är dock att allmänheten i så liten utsträckning som möjligt ska drabbas. Förmågan att upprätthålla ingripandeberedskapen liksom förmågan att utreda brott ska därför prioriteras. Detsamma gäller lagstadgad verksamhet som exempelvis passhantering och gränskontroller. Inom ingripandeverksamheten handlar det om att säkerställa att de poliser som är placerade där även får möjlighet att arbeta inom den verksamheten. Det tillskott av poliser som kommer att tillföras myndigheten under det närmaste året ska förstärka ingripandeverksamheten för att vi ska uppnå målet med att 50 procent av poliserna ska arbeta i yttre tjänst år 2010. Inom det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att polisen inte bara är synliga när ett brott eller en ordningsstörning har inträffat utan utgör ett naturligt inslag i allmänhetens vardag. Detta gäller inte minst i utsatta områden där förtroendet för samhällets institutioner inte sällan är lägre än i övriga samhället. För att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden är det nödvändigt att öka den vardagliga synliga, polisiära närvaron där. De arbetssätt som utarbetats inom ramen för projektet Tillit ska utgöra grunden för myndighetens brottsförebyggande satsning. Samverkan är en framgångsrik väg för att undvika att brott begås. Även fortsättningsvis ska vi samverka med andra myndigheter inom olika områden. Detta kan gälla satsningar som Kunskapscenter mot organiserad brottslighet eller SMADIT (samverkan mot droger i trafiken) där det handlar om att erbjuda samtliga onyktra förare kontakt med alkoholrådgivning. Brott ska klaras upp och handläggningstiderna ska vara rimliga. Detta är en självklarhet och därför ska alla ärenden, där inga särskilda skäl föreligger, vara avslutade inom ett år. Myndighetens resurser räcker inte till för att utreda samtliga anmälda brott därför måste en prioritering göras. Den här prioriteringen ska göras i enlighet med de riktlinjer som fastlagts av våra uppdragsgivare. Detta gäller inte minst ärenden med unga gärningsmän och brottsoffer. Tillsammans ska vi arbeta för en ökad trygghet, minskad brottslighet och en ekonomi i balans. Ingemar Johansson 5

2 Utgångspunkter för verksamhetsplanen 2009 Polismyndigheten ska enligt myndighetsförordningen upprätta en verksamhetsplan inför ett nytt budgetår. De mål och riktlinjer som läggs fast i planen ska bygga på statsmakternas prioriteringar och ställningstaganden. 2.1 Planeringsramar Verksamheten ska organiseras och planeras så att den bedrivs effektivt och att myndigheten hushållar väl med statens medel. 2.1.1 Polislagen Enligt 2 polislagen hör till polisens uppgifter att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser. 2.1.2 Budgetpropositionen Riksdagens beslut anger att målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. För de specifika verksamhetsområden som berör Polisen har riksdagen därutöver ställt upp mål. Målet för det brottsförebyggande arbetet är att antalet brott ska minska och att antalet brottsoffer därmed ska bli färre. För den brottsutredande verksamheten ska brottsuppklarningen öka och verksamheten bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. I budgetpropositionen redovisas de områden som är föremål för särskilda kriminalpolitiska utmaningar. Där betonas bland annat vikten av att samhället tar krafttag mot brottsligheten en kraftsamling mot grov organiserad brottslighet och terrorism tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottsligheten att mäns våld mot kvinnor bekämpas att brottsoffrens behov möts rättssäkerhet och rättstrygghet effektivitet i rättskedjan rättsväsendets samarbete med andra delar av samhället. 2.1.3 Regleringsbrevet De mål, prioriteringar och återrapporteringskrav som regeringen anvisat i regleringsbrevet har beaktats och inarbetats i verksamhetsplanen. 6

2.1.4 Polisens planeringsförutsättningar 2009-2011 Rikspolisstyrelsen har fått till uppgift att utveckla och precisera statsmakternas förväntningar på polisväsendet. Det sker genom Polisens planeringsförutsättningar 2009-2011 där bland annat nationella mål och strategier för prioriterade områden anges. Rikspolisstyrelsens föreskrifter i planeringsförutsättningarna har beaktats och inarbetats i verksamhetsplanen. 2.1.5 Polisstyrelsen Polisstyrelsen har i uppgift att tillse att den polisverksamhet som bedrivs i Västra Götaland följer de riktlinjer och prioriteringar som riksdagen och regeringen lagt fast. Utifrån Västra Götalands lokala problembild preciserar polisstyrelsen statsmakternas intentioner i Mål och riktlinjer för Polismyndigheten i Västra Götaland budgetåret 2009. Polisstyrelsens långsiktiga inriktning för polisverksamheten har beaktats och inarbetats i verksamhetsplanen. 2.2 Planeringsarbetet Verksamhetsplaneringen inleds med att Polisstyrelsen, med utgångspunkt i regleringsbrevet och Polisens planeringsförutsättningar, beslutar om mål och riktlinjer för kommande verksamhetsår. Länspolismästaren beslutar därefter om en preliminär verksamhetsplan som beskriver vad polismyndigheten förväntas åstadkomma under 2009. I anledning av en försenad planeringsprocess och för att underlätta för polisområden och avdelningar frångår polismyndigheten kravet på att lokala verksamhetsplaner ska upprättas. Utifrån uppdrag och direktiv i den preliminära verksamhetsplanen ska polisområden och avdelningar istället bereda en åtgärdsplan i samverkan med de fackliga organisationerna. Åtgärdsplanerna ska innehålla målen för respektive polisområde och avdelning samt en konkret kortfattad beskrivning av de verksamhetsförändringar som krävs för måluppfyllelse. Därvid avses bland annat metod- och resursmässiga förändringar eller organisatoriska förändringar. I möjligaste mån ska även en tidplan för förändringsarbetet framgå. Såväl kärnverksamhet som stödverksamhet ska omfattas av åtgärdsplanerna. Åtgärdsplanerna ska inges till controllerenheten senast den 16 februari 2009. Länspolismästaren prövar därefter om dessa ligger i linje med givna direktiv samt genomför en planeringsdialog med respektive polisområdes- och avdelningschef. Efter att regleringsbrevets innehåll blivit känt fastställer länspolismästaren polismyndighetens verksamhetsplan samt polisområdens- och avdelningars åtgärdsplaner för budgetåret 2009. 2.3 Mål- och resultatstyrning En processbaserad mål- och resultatstyrning utgör den övergripande styrstrategin inom polisväsendet. Polismyndigheten fortsätter arbetet med att införa en ny modell för mål- och metodstyrning som baseras på best practise inom polisväsendet. Det innebär att polismyndigheten i handlingsplaner eller genom särskilda myndighetsbeslut fastställer de arbetsmetoder som för närvarande kan anses vara de 7

bästa på olika områden. Det innebär också att lokala målformuleringar tar sikte på att myndigheten ska bidra till polisväsendets samlade resultat inom olika verksamhetsområden d.v.s. resultatet ska överträffa det genomsnittsvärde som har uppnåtts av landets polismyndigheter. Avsikten med den nya målstyrningen är bland annat att förstärka medborgarperspektivet genom en styrning som främjar en bra nationellt likvärdig polisverksamhet styra mot en ökad metodutveckling inom den målsatta verksamheten öka jämförbarheten mellan polismyndigheterna, samt att åstadkomma realistiska målformuleringar genom att andra polismyndigheter redan har visat att resultaten är möjliga att uppnå. De framtagna målvärdena baseras på ett genomsnitt av polisväsendets presterade värden under 2008. I de fall polismyndighetens presterade värden ligger allt för långt ifrån genomsnittsvärdet har myndigheten valt att i det korta perspektivet ta sikte på storstadsmyndigheternas bästa värde. I anslutning till målformuleringen redovisas utgångsläget för polismyndigheten. 3 Mål och strategier för kärnverksamheten 3.1 Övergripande ramar för vårt arbete Med polisär kärnverksamhet avses brottsförebyggande arbete, utredning och lagföring, service samt arbetet med krisplanering. En viktig framgångsfaktor i det polisiära arbetet är en i förhållande till arbetsuppgifterna väl avvägd resurs. Polismyndigheten planerar att öka resursinsatsen för den yttre brottsförebyggande verksamheten som en direkt följd av regeringens mål om ökad synlighet och tillgänglighet. Det innebär att 23% av resurstiden eller 1 310 872 timmar ska avsättas för brottsförebyggande arbete, att 39% av resurstiden eller 2 260 199 timmar ska avsättas för det brottsutredande arbetet, samt att 14% eller 796 288 timmar ska avsättas för serviceområdet. 3.1.1 Övergripande mål Det övergripande målet för polisverksamheten är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Polismyndigheten i Västra Götaland ska utifrån ett medborgarperspektiv och i enlighet med statsmakternas intentioner arbeta mot det övergripande målet genom att resurstillskottet av nya poliser ska bidra till en ökad synlighet och tillgänglighet med fler poliser i yttre tjänst att vidareutveckla samverkansformerna med andra samhällsfunktioner, näringslivet samt ideella organisationer att intensifiera det kontaktskapande och brottsförebyggande arbetet för ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil att arbetsmetoderna baseras på vetenskap eller beprövad polisiär erfarenhet i en ständigt lärande och utvecklingsinriktad miljö att ytterligare stärka människors förtroende för Polisen. 8

Polismyndigheten i Västra Götaland ska erbjuda dem som bor och vistas inom polisdistriktet en ingripandeverksamhet som med rimliga ingripandetider finns till för människor som behöver Polisens stöd och hjälp en utredningsverksamhet med utgångspunkt att brott ska klaras upp och där handläggningstiderna uppfattas som rimliga ett bemötande av brottsoffer som innebär att dessa känner stöd från Polisen en serviceverksamhet med hög tillgänglighet, rimliga svars-, och handläggningstider, korrekt bemötande och god kvalitet en beredskap att hantera svåra påfrestningar på samhället och som får människor att känna tillit till Polisen när en kris inträffar en polisverksamhet som fortlöpande utvecklas i takt med de krav som människorna och brottsligheten ställer, samt en polisverksamhet som skyddar, främjar och bevarar de mänskliga rättigheterna. 3.1.2 Övergripande strategi För att nå det övergripande målet om en minskad brottslighet och ökad trygghet behöver såväl det brottsförebyggande som det trygghetsskapande arbetet inriktas mot de områden som kan antas ge störst effekt. Det är polismyndighetens uppfattning att arbetet för en minskad brottslighet ska ha sin utgångspunkt i en väl fungerade utredningsverksamhet. Därutöver ska det brottsförebyggande arbetet särskilt inriktas mot upprepat utsatta brottsoffer utökad brottsförebyggande information till allmänheten samt mot utpekade och avgränsade brottsfenomen och brottsplatser. Det är väl belagt att en relativt liten andel brottsoffer är utsatt för närmare hälften av den anmälda brottsligheten. Genom att rikta uppmärksamhet mot dessa kan en betydande brottsreduktion åstadkommas. En annan viktig strategi är en planerad och utökad information till allmänheten för att därigenom åstadkomma en medvetenhet och ett handlingssätt hos människor som förhindrar, försvårar och förebygger brott. Den tredje strategin handlar om att bättre nyttja vår unika kunskap om brottslighetens förekomst i tid och rum. Polisen har goda möjligheter att förebygga och begränsa brottslighet genom riktade insatser över en avgränsad yta. Det är en strategi som ligger helt i linje med det underrättelsebaserade polisarbetet och som ska vidareutvecklas. Polismyndigheten har i 2008 års omvärldsanalys definierat och avgränsat det trygghetsskapande arbetet mot de områden som bedömts ha störst påverkan på människors trygghet 1. Målet om ökad trygghet ska uppnås genom att minska den faktiska risken att utsättas för brott att minska den upplevda risken att utsättas för brott samt att öka förtroendet för polisen. 1 AL 190-11845/07, Omvärldsanalys 2008 - Polismyndigheten i Västra Götaland 9

Att minska individens risk att utsättas för brott är en viktig del i det trygghetsskapande arbetet. Genom en väl fungerade brottsförebyggande verksamhet ökar också människors trygghet. Massmedias rapportering av brottslighet och ordningsstörningar liksom information om Polisens förmåga att klara upp brott är viktiga faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för Polisen och den upplevda risken att utsättas för brott. Även den faktiska risken att utsättas för brott kan reduceras genom att informera om åtgärder som individen själv kan vidta i brottsförebyggande syfte. Ökad tillgänglighet och bättre bemötande är betydelsefulla faktorer i det förtroendeskapande arbetet. Att förbättra servicen till allmänheten blir därför en viktig strategi för att öka förtroendet för Polisen och därmed även tryggheten. 3.1.3 Övergripande direktiv 3.1.3.1 Allmänt Polismyndigheten kan konstatera att förmågan att upprätthålla en god ingripandeberedskap liksom förmågan att utreda brott inte är tillfredsställande. Dessa två uppgifter utgör grunden i Polisens uppdrag och har en betydande påverkan på allmänhetens bild av polismyndigheten och dess verksamhet. Orsakerna till den bristande förmågan är flera. Främst handlar det om en alltför hög ambitionsnivå i verksamheter som ligger utanför grunduppdraget som i och för sig är angelägna men som under en följd av år har inneburit en resursöverföring från ingripande-, och utredningsverksamheten. Den uppkomna obalansen i organisationen ska återställas. Utgångspunkten i det omställningsarbete som krävs är den prioriteringsmodell som rapporten Synas och verka föreslår 2. Bottenplattan i organisationen utgörs av ingripandeverksamheten. Det innebär att chefen för polisområden har att säkerställa en tillräcklig ingripanderesurs för att hantera larm i prioritet 1-3 före annan verksamhet resurssätts. Med tillräcklig resurs avses att så många poliser är grundplacerade och faktiskt tjänstgör i ingripandeberedskapen att verksamheten klarar frånvaro för förstärkningsrörelser, semesterperioder, utbildning och sjukdom utan att övertid uppstår annat än i undantagsfall. Det är chefen vid polisområden som utifrån myndighetens direktiv, dimensioneringsbeslutet och lokala förhållanden har att säkerställa ingripandeberedskapens numerärmässiga storlek. Myndigheten avser därutöver att bättre anpassa dimensioneringsbeslutet efter verksamhetens behov i syfte att möta medborgarnas krav på en synlig och närvarande polis. Nästa nivå i prioriteringsmodellen utgörs av utredningsverksamheten. På motsvarande sätt som vid ingripandeverksamheten ska chefen för polisområde eller avdelning säkerställa en tillräcklig utredningsresurs innan övrig verksamhet resurssätts. En tillräcklig utredningsresurs innebär dels att antalet öppna ärenden kan överblickas och fortlöpande kontrolleras, dels att handläggningstiderna är rimliga. En överblickbarhet och kontroll av utredningsverksamheten innebär enligt myndighetens uppfattning att antalet öppna ärenden vid polisområden och länsordningspolisen ska vara färre än femtio (50) per årsarbetskraft vid utredningsavdelning. Vid länskriminalpolisen ska motsvarande nivå vara tjugo (20) ärenden. Ett sådant synsätt förutsätter en tydlig styrning och uppföljning av utredningsverksamheten med en hög grad av flexibilitet inom organisationen. 2 AL 124-11262/07, Synas och verka 10

De skillnader i produktivitet mellan myndighetens olika utredningsenheter som polisstyrelsen uppmärksammat ska långsiktigt utjämnas. Polisområden och avdelningar ska med ovanstående som utgångspunkt säkerställa en tillräcklig dimensionering av den brottsutredande verksamheten. Resurser för spaningsverksamhet och annan stödjande utredningsverksamhet ligger utanför en sådan dimensionering. Polismyndigheten kommer fortlöpande att pröva avdelningarnas uppdrag och dimensionering i syfte att säkerställa att alla tillgängliga resurser tillförs polisområdena och basverksamheten. 3.1.3.2 Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande arbete omfattar de aktiviteter som Polisen genomför i samverkan med andra aktörer eller självständigt i syfte att förhindra eller försvåra genomförandet av brott, brottslig verksamhet eller ordningsstörningar. Ett viktigt forum för brottsförebyggande frågor är de brottsförebyggande råden. Polisområdena ska verka för att sådana råd inrättas i varje kommun och att Polisens representanter är pådrivande i de frågor råden behandlar. Polisområdena ska även säkerställa att det i varje kommun finns forum för allmänheten att diskutera polisiära frågor av lokal karaktär med den närmaste enhetsledningen. Tillit Polisiär närvaro i trygghets- och förtroendeskapande syfte För att ett rättssamhälle ska fungera måste det finnas tillit och förtroende mellan medborgare och de rättsvårdande myndigheterna. När det gäller människors förtroende för samhället och dess förmåga att beskydda sina medborgare kan Polisens roll inte överskattas. De flesta människor har inte någon personlig erfarenhet av polisiära ingripanden utan får sin bild av brottslighet och dess konsekvenser genom media. Eftersom media ofta fokuserar på det avvikande i samhället skapas en känsla av otrygghet. Människor som i vardagliga och odramatiska situationer ser en synlig och närvarande polis upplever i de flesta fall en ökad känsla av trygghet och tillit till samhället. Polismyndighetens omvärldsanalys 3 liksom projektet Tillit 4 har visat på behovet av ett förändrat arbetssätt i socioekonomiskt utsatta områden. Det är viktigt att en synlig polis finns som ett självklart inslag i dessa områden eftersom förtroendet för samhällets institutioner ofta är lågt. Om Polisen endast syns då brott begåtts eller i andra negativa sammanhang finns risken att vi upplevs som ett hot snarare än en nödvändig resurs. Myndigheten avser därför att inleda och permanenta en långsiktig brottsförebyggande satsning enligt de metoder och arbetssätt som utarbetats inom projektet Tillit. Satsningen ska vara grunden i polismyndighetens framtida brottsförebyggande arbete och är nödvändig ur såväl ett polisärt perspektiv som ett samhällsperspektiv. Arbetet ska utgå från redan fungerande arbetsmetoder och ska integreras i den befintliga polisverksamheten. Att skapa förutsättningar för ökad samverkan med andra brottsförebyggande och trygghetsskapande aktörer i samhället är centralt. 3 AL 190-11845/07, Omvärldsanalys 2008 Polismyndigheten i Västra Götaland 4 AL 124-12472/06, Tillit en strategisk vision för förtroende och prevention 11

Av de nya resurserna som tillförs Polisen t.o.m. 2010 ska ett femtiotal poliser arbeta enligt den nya inriktningen. Det ska ske i de mest utsatta områdena enligt den kartläggning som projektet Tillit redovisat. PUM Att säkerställa Polisens prioriteringar i den dagliga verksamheten Inriktning och prioritering av den operativa kärnverksamheten under 2009 framgår av verksamhetsplanen och myndighetens inriktningsbeslut. PUM-modellen med tillhörande VPOP-system är i första hand ett ledningssystem för att säkerställa att de prioriterade områdena i verksamhetsplanen får fullt genomslag i den under året bedrivna verksamheten. Polisområden ska upprätta underliggande inriktningsbeslut till myndighetens inriktningsbeslut och koppla samtliga VPOPinsatser till respektive underliggande inriktningsbeslut. Vid planering av lokala insatser ska polisområden vid behov begära stöd från de länsoperativa avdelningarna. Det sker genom framställan till berörd operativ ledningsgrupp. Den tillkommande avdelningsresursen för en viss insats dokumenteras i polisområdets VPOP. Länsordningspolisen och länskriminalpolisen upprättar endast underliggande inriktningsbeslut med VPOP-insatser inom sina specialistområden. Polismyndigheten kan konstatera att planlagd verksamhet som bedrivs koncentrerat under viss tid av en utpekad resurs på många sätt fungerar tillfredsställande. Vad som däremot brister är den planlagda verksamheten för personal som ingår i ingripandeberedskapen. Ansvarigt befäl ska inför varje arbetspass delge sin personal vilken planlagd verksamhet som ska bedrivas mellan akuta ingripanden. Därav följer att operativa ledningsgrupper på olika nivåer måste förse befäl för den yttre verksamheten med ett urval av konkreta VPOP-insatser att välja mellan beroende på veckodag, tidpunkt på dygnet och personalresurs till förfogande. Polismyndigheten kan också konstatera att de riktlinjer som gällt vad avser länskommunikationscentralens möjligheter att avbryta planlagd verksamhet och istället skicka en patrull på ett prioritet 3-ärende inte har fungerat tillfredsställande. Grunduppdraget att hantera den händelsestyrda verksamheten har alltför ofta blivit underordnad en pågående planlagd verksamhet. Polismyndighetens inriktning att först säkerställa ingripande- och utredningsverksamheten före annan verksamhet innebär tills vidare att även prioritet 3-ärenden bryter planlagda insatser i linjeverksamhet och de planlagda insatser som inte är att jämföra med särskilda händelser exempelvis demonstrationer, säkerhetsrättegångar och andra bevakningsuppdrag. Polisområden, länsordningspolisen och länskriminalavdelningen ska tillse att rutiner tillskapas som säkerställer en fortlöpande god kvalitet i VPOP-rutinen. Därvid avses särskilt att uppföljning och utvärdering genomförs enligt beslut samt att inriktningsbeslut och insatser avslutas på korrekt sätt. 12

3.1.3.3 Utredning och lagföring Brott ska klaras upp. Det är en självklar utgångspunkt vid polismyndigheten. En annan självklar utgångspunkt är att människor måste uppfatta Polisens handläggningstider som rimliga. Polismyndighetens långsiktiga inriktning är därför att alla ärenden där det inte föreligger särskilda skäl ska vara avslutade inom ett (1) år från tidpunkten för anmälan. Med särskilda skäl avses att ärendet är på remiss till annan myndighet, att ärendet är osedvanligt stort och komplicerat eller att den misstänkte ej har gått att nå för utredningsåtgärder eller slutdelgivning trots upprepade kallelser eller efterlysning. Det bör betonas att inriktningsmålet avser en yttersta tidsgräns och inte en normal handläggningstid för ett ärende. Ett sådant inriktningsmål kräver att polisområden och avdelningar fortlöpande värderar resursbehovet för utredningsverksamheten och att särskilda utredningsinsatser vidtas för att kraftfullt reducera antalet öppna ärenden. Inriktningen i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) om tidiga och långtgående förstahandsåtgärder är centralt för kortare handläggningstider. Kravet på en väsentligt bättre utredningsverksamhet vid utgången 2010 kvarstår alltjämt. Detsamma gäller lagföringsprocenten d.v.s. andelen redovisade ärenden till åklagare som leder till rättslig åtgärd som även fortsättningsvis ska överstiga 90%. En väsentligt bättre utredningsverksamhet bedöms i första hand genom vår förmåga att klara upp vålds- och tillgreppsbrott d.v.s. brott inom Brottsområde 1. Vår förmåga att klara upp dessa brott har ur ett myndighetsperspektiv varit oförändrad under hela 2000-talet. Målfördelning för antalet redovisade ärenden inom Brottsområde 1 framgår av bilaga 1. De resurser som myndigheten förfogar över räcker inte till för att utreda alla brott. Ärendena måste därför prioriteras. Därvid ska som huvudprincip följande prioriteringsordning tillämpas. 1. Ärenden med frihetsberövade 2. Ärenden med kända gärningsmän 3. Ärenden med särskilt allvarlig brottslighet 4. Ärenden med spaningsuppslag 5. Ärenden med övriga brott Vid val mellan olika typer av brott ska statsmakternas riktlinjer och prioriteringar följas. Att en viss brottstyp inte har prioriterats får inte innebära att dessa ärenden förblir outredda under lång tid. De tidsfrister avseende unga gärningsmän och brottsoffer som framgår av 4 Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare samt 2a Förundersökningskungörelsen (1947:948) ska särskilt beaktas. 13

3.2 Yttre verksamhet Regeringens mål om 20 000 poliser och kravet på en ökad synlighet och tillgänglighet innebär för polismyndigheten att de nya resurserna i första hand ska användas för yttre polisarbete i uniform. Polisstyrelsen har också påtalat vikten av att dimensioneringen av ingripandeberedskapen är sådan att inrapporterade händelser får en rimlig utryckningstid eftersom vår förmåga att svara upp mot detta i hög grad påverkar människors trygghet och förtroende för Polisen. Mål Det långsiktiga målet för den yttre verksamheten är att upprätthålla en hög servicegrad i form av synlighet, tillgänglighet och bemötande. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det långsiktiga målet genom att på platstiden vid prioritet 1-ärenden är lägre än 20 minuter i 90 % av fallen att på platstiden vid prioritet 2-ärenden är lägre än 30 minuter i 90 % av fallen att antalet händelserapporter i prioritet 1-3 som avslutas med resursbrist är färre än 1 % vid samtliga polisområden att minst 90 % av alla externt inkommande samtal till LKC besvaras inom 3 minuter 5. att medelkötiden för 112-samtal inte överstiger 30 sekunder och att minst 90 % av 112-samtalen besvaras inom 50 sekunder. Strategier Polismyndigheten har genom f.d. biträdande länspolismästaren Kjell-Arne Eliasson genomfört en granskning av verksamheten vid länskommunikationscentralen 6 (LKC). De slutsatser som utredaren dragit ger anledning att reflektera över hur myndigheten har hanterat det kanske mest grundläggande polisära uppdraget ingripandeverksamheten. Ur ett medborgarperspektiv är det inte tillfredsställande. Polismyndigheten bär självfallet ansvaret genom en otydlig ledningsstruktur och oklara ansvarsförhållanden. Rapporten visar bland annat på behovet av en tydlig verksamhetsstrategi, reviderade dimensioneringsbeslut och tjänsteföreskrifter (TjF 200 och TjF 400) samt en förändrad delegationsordning. Polismyndigheten avser att omedelbart påbörja ett förändringsarbete av ingripandeverksamheten. Synlighet och tillgänglighet genom fler poliser i yttre tjänst Polismyndigheten kan konstatera att ingripandeverksamheten för närvarande är övertidskrävande. Det finns många orsaker till detta. Ytterst handlar det dock om att den polisresurs som är grundplacerad och faktiskt tjänstgör vid ingripandeverksamheten är för liten. Statsmaktens intentioner fram till 2010 är otvetydig. Antalet poliser i yttre tjänst skall öka. Polismyndighetens inriktning de närmaste åren är därför att öka såväl bemanningen inom ingripandeverksamheten som den ingripandeberedskap som framgår av myndighetens dimensioneringsbeslut 7. 5 SOS Alarm, PKC, växeln eller direkt från vissa särskilt prioriterade verksamheter, t.ex. kustbevakning, press, räddningstjänst, väktarbolag, sjukhus, spårvägen. 6 AL 124-1980/08, LKC i allmänhetens tjänst 7 AL 200-7920/07, Länsorder Grundbemanning av ingripandeberedskapen 14

Regeringens mål om en ökad synlighet ska uppnås genom att prioritera en aktiv polisiär synlighet och närvaro i vardagsmiljöer. Med vardagsmiljöer avses främst platser där människor samlas såsom skolor, parker, kollektivtrafik och centrummiljöer. Att möta människor i vardagsmiljöer med ett öppet förhållningssätt kännetecknar en poliskår i allmänhetens tjänst. Ingripandeberedskapens dimensionering är en myndighetsfråga Ingripandeberedskapen är en myndighetsgemensam angelägenhet och personal som avdelas till ingripandeberedskapen är en myndighetsgemensam resurs. Ingripandeberedskapen ska vara dimensionerad för att hantera händelser i prioritet 1-3. Det är målen för på platstiderna i respektive prioritet som avgör myndighetens ambitionsnivå och därmed också resursnivån. För att i högre utsträckning klara att hantera och nå framgång vid inrapporterade brott i prioritet 3 avser myndigheten att anpassa dimensioneringsbeslutet bättre utifrån verksamhetens behov. Länskommunikationscentralen navet i ingripandeverksamheten Det är anställda vid LKC som på många sätt bidrar till människors bild av myndighetens servicegrad, tillgänglighet och bemötande. Verksamheten vid LKC är därför av väsentlig betydelse för myndighetens möjligheter till måluppfyllelse. Medborgarperspektivet eller rätten till en likvärdig och enhetlig service över hela polisdistriktet är central. Därav följer att bedömningar och prioriteringar av inkomna händelser ska vara likartade över hela myndigheten. De nationellt beslutade direktiven för prioritering av händelser ska efterlevas. Detsamma gäller direktiven för att avsluta händelserapporter med resursbrist (R 128). Länsordningspolisen ska upprätta en rutin för incidentrapportering vid ärenden i prioritet 1 och 2 som avslutas med resursbrist. Av rapporteringen ska orsakerna till resursbristen framgå. En sammanställning av dessa ska därefter föredras månadsvis i myndighetens operativa ledningsgrupp för bedömning av eventuella åtgärder. Bättre förutsättningar att bekämpa mängdbrott En framgångsrik bekämpning av mängdbrott kräver också en väl utbyggd yttre verksamhet för att ge utrymme att vidta relevanta förstahandsåtgärder. Arbetet med att införa och vidareutveckla polisens nationella utredningskoncept (PNU) fortsätter. Brottsanmälningar och inledande förhör ska ha en hög kvalitet. Den polisiäre förundersökningsledaren som vid avrapportering eller granskning av anmälan finner att förstahandsåtgärderna är bristfälliga måste begära kompletteringar av den avrapporterande patrullen. Den yttre personalens förmåga att genomföra brottsplatsundersökningar ska fortlöpande stärkas bland annat genom lokala utbildningsinsatser vid turlagens utbildningsdagar. En kvalitativ planlagd verksamhet mellan utryckningsuppdrag En högre dimensionering i ingripandeverksamheten innebär goda förutsättningar till en kvalitativ planlagd verksamhet mellan akuta utryckningsuppdrag. Ansvarigt befäl ska inför varje arbetspass delge sin personal vilken planlagd verksamhet som ska bedrivas mellan ingripanden. Därav följer att operativa ledningsgrupper på olika nivåer måste förse befäl för den yttre verksamheten med ett urval av konkreta VPOP-insatser att välja emellan beroende på veckodag, tidpunkt på dygnet och personalresurs till förfogande. 15

3.3 Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrott är ett integritetskränkande brott. När det gäller våld i offentlig miljö har brottsutvecklingen varit negativ under hela 2000-talet. Mål Det övergripande målet för arbetet mot våld i offentlig miljö är att tillförsäkra alla människor trygghet i sin vardag. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det övergripande målet genom att antalet anmälda brott inte överstiger 6 100 att andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till avslutade överstiger 22 %. Strategi Verksamhet baserad på kunskap, uppföljning och utvärdering Våld som sker i offentlig miljö ska förebyggas genom en planlagd och kunskapsbaserad verksamhet. Kunskapen ska dels bygga på kriminalunderrättelser och analysarbete av de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar, dels på kunskap om verkningsfulla arbetsmetoder mot den lokala problembilden. Med polismyndighetens inriktningsbeslut som grund ska varje polisområde och polisenhet identifiera de tider, platser, brott och personer där ett förebyggande arbete kan antas ge störst effekt. Erfarenheter från den nationella insatsen 2007/2008 ska tillvaratas. Samverkan föder framgång En självklar framgångsfaktor för att stävja våldet i offentlig miljö är samverkan med alla intressenter som på något sätt kan bidra till ett minskat våld. Därvid avses bland annat kommuner, krögare, ordningsvakter och kollektivtrafiken. Polismyndigheten ska vara en drivande aktör i samverkansformerna. God samverkan utgår från tillit och förtroende. Bra förstahandsåtgärder en attitydfråga BRÅ skriver i en nyutkommen rapport att polisen i ett tidigt skede lägger ner majoriteten av anmälda misshandelsbrott med obekant gärningsman trots att ärendet innehåller utredningsbara uppgifter med goda förutsättningar klara upp brottet 8. Det faktumet tyder på en bristande inställning inom Polisen. BRÅ uppskattar att ytterligare 10 20 procent av anmälningarna är utredningsbara och mycket talar för att andelen uppklarade brott skulle kunna öka väsentligt om dessa anmälningar blev föremål för en utredning. Den polisiäre förundersökningsledaren som vid avrapportering eller granskning av anmälan finner att förstahandsåtgärderna är bristfälliga måste begära kompletteringar av den avrapporterande patrullen. Ett bra omhändertagande av brottsoffret Att brottsoffer som drabbats av våld får ett bra bemötande och möjlighet till det stöd som denne är i behov av är grundläggande polisarbete. Polisområden, länsordningspolisen och länskriminalpolisen ska säkerställa att personalen har en god 8 BRÅ, Rapport 2007:12, Misshandel mellan obekanta kan fler brott klaras upp? 16

kompetens i brottsofferstödjande åtgärder samt att brottsofferstöd uppfattas som viktigt och angeläget av alla i hela polisorganisationen. Därvid avses även att säkerställa en bra rutin för att vidarebefordra uppgifter om den som drabbats av brott och är i behov av stöd till lokala brottsofferjourer. Inriktningsbeslut Polismyndighetens inriktningsbeslut under 2009 för våld i offentlig miljö framgår av AL 191-10974/08. Alla VPOP-insatser på området ska under året kopplas till respektive underliggande inriktningsbeslut vid polisområde eller avdelning. 3.4 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Trots ökade möjligheter till teknisk spårsäkring och analyser av brott och brottslingar har Polisens förmåga att klara upp tillgreppsbrott inte förbättrats. Särskilt angeläget är det att klara upp fler bostadsinbrott eftersom dessa i många fall sätter djupa spår hos brottsoffret för lång tid. Mål Det övergripande målet för arbetet mot inbrottsstölder är att väsentligt förbättra förmågan att klara upp den typen av brottslighet. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det övergripande målet genom att andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till avslutade ärenden uppgår till minst 4 % vid samtliga polisområden 9 att minst ett av tio bostadsinbrott redovisas till åklagare 10. Strategi Bekämpning av häleri som ett led i att minska inbrottsstölderna Eftersom det flesta inbrottsstölder sker i vinstsyfte och stöldgodset säljs vidare menar BRÅ att polisen borde fokusera på häleribrottsligheten i större utsträckning eftersom den fungerar som en motor för tillgreppbrottsligheten. Genom att lägga större fokus på hälarna och därmed försvåra avsättningen av stöldgods kan stöldbrottsligheten reduceras. Häleriverksamheten kan dessutom ofta räknas till den organiserade brottsligheten med kopplingar till annan kriminalitet, särskilt narkotika. Ett större fokus på häleribrottsligheten ligger därmed väl i linje med polismyndighetens omfattande satsning mot den organiserade brottsligheten. Trots att Internet har inneburit en påtagligt större och helt öppen marknad att avsätta stulet gods på har antalet anmälda häleribrott nästan halverats sen år 2000. En ökad uppklarning av tillgreppsbrott förutsätter polis till brottsplatsen Enligt polismyndighetens uppfattning är brottsplatsundersökningar nyckeln till en bättre uppklarning av tillgreppsbrott. Det förutsätter dels att kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare i så stor utsträckning som möjligt kallas till brottsplatser, dels att varje polisman har kunskapen och ambitionen att genomföra en brottsplatsundersökning, tillvarata spår och noggrant dokumentera brottsplatsen. 9 Inbrottsstöld: 0801-0802, 0811-0823, 0825-0827, 0830, 0840, 0857, 0874, 0886, 9801-9804 10 Inbrott i bostad: 9801-9802 17

Polisområden och länsordningspolisen ska tillse att personalens förmåga att genomföra och dokumentera brottsplatsundersökningar stärks bland annat genom lokala utbildningsinsatser vid exempelvis turlagens utbildningsdagar. Länsordningspolisen ska särskilt tillse att Polisens kontaktcenter snarast vidarebefordrar anmälningar om inbrottsstölder där förutsättningar till brottsplatsundersökning finns till respektive polisenhet eller till LKC i brådskande fall. Särskilt fokus på inbrottsstölder i bostäder Polismyndigheten kan konstatera att inbrott i bostad i huvudsak utförs av ett begränsat antal lokala vaneförbrytare i syfte att försörja sitt narkotikamissbruk samt av kriminella nätverk utan direkt lokal förankring. Under de senaste åren har många bostadsinbrott begåtts av grupperingar av utländska turistande gärningsmän. Bostadsinbrott fördelar sig inte jämt över ett geografiskt område utan kommuner/stadsdelar drabbas olika över tid. Vissa bostadsområden är oftare drabbade än andra. En grundläggande framgångsfaktor för att klara upp bostadsinbrott är en ordentlig brottplatsundersökning där spår tillvaratas och tillvägagångssätt noggrant dokumenteras. De gärningsmän som ägnar sig åt bostadsinbrott är relativt få till antalet och ska identifieras och kartläggas i syfte att prövas som tänkbar gärningsman vid varje anmält bostadsinbrott. Inriktningsbeslut Polismyndighetens inriktningsbeslut under 2009 för tillgrepp genom inbrott framgår av AL 191-10972/08. Alla VPOP-insatser på området ska under året kopplas till respektive underliggande inriktningsbeslut vid polisområde eller avdelning. 3.5 Brott i nära relationer Regeringen har genom en myndighetsöverskridande handlingsplan särskilt betonat vikten av att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer upphör 11. Polisen har utan tvekan en betydelsefull roll i det arbetet. Mål Det övergripande målet för arbetet mot brott som sker i nära relationer är att öka anmälningsbenägenheten, att förhindra upprepad brottsutsatthet samt att säkerställa en hög lagföring. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det övergripande målet genom att antalet redovisade ärenden till åklagare överstiger 750 att minst fyra av tio relationsärenden redovisas till åklagare att minst två av tio våldtäktsärenden redovisas till åklagare att genomströmningstiden i 90 % av fallen är kortare än 90 dagar att ett särskilt målsägandeförhör har hållits inom 48 timmar från brottsanmälan att våra förstahandsåtgärder innefattar att målsäganden uppsöker läkare för dokumentation av skador inom 72 timmar från det att myndigheten fick kännedom om brottet. 11 Skr 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor m.m. 18

Fördelning av redovisade ärenden samt definitioner framgår av bilaga 1. Måluppföljning av tidsfrister för målsägandeförhör och läkarbesök sker genom en särskild internkontroll utförd av länspolismästarens stab. Strategi Ansvarsfördelning vad avser utredning av brott som sker i nära relationer framgår av Tjf 400. I de fall polismyndigheten får kännedom om relationsvåld genom inkommet samtal till Polisens kontaktcenter eller länskommunikationscentralen ska polispatrull regelmässigt beordras till platsen för relevanta och väl dokumenterade förstahandsåtgärder. Endast i undantagsfall ska anmälan tas upp vid PKC när det exempelvis förflutit lång tid mellan brottet och anmälan. Rikspolisstyrelsens minimikrav för den brottsutredande verksamheten Utifrån Rikspolisstyrelsens rekommendationer för hur utredningsverksamheten av brott i nära relationer ska utformas (POA 428-1031/07) har varje polisområde samt länskriminalpolisen redovisat lokala införandeplaner. De förändringar som anges i planerna ska vara genomförda senast vid utgången av 2009. Ökad lagföring genom tidigare och bättre åtgärder i utredningsprocessen Yttre personal ska ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation i så nära anslutning till brottet som möjligt. Rekommendationer för detta arbete återfinns i Rikspolisstyrelsens handbok för brott i nära relation 12. Förhindra att brottsoffer utsätts för upprepad brottslighet Den brottsförebyggande effekten uppnås genom ett väl fungerande arbete med lokal personsäkerhet. Arbetet med hot- och riskbedömningar regleras genom TjF 481. Under 2009 ska en utbildningsinsats genomföras i syfte att öka antalet hot- och riskbedömningar. Ansvarig för utbildningens genomförande är HRenheten. Polisenheten ansvarar för att utforma rutiner för uppföljning av antalet genomförda hot- och riskbedömningar. Rikspolisstyrelsen kommer under 2009 att fortsätta framtagandet av ett nationellt skyddspaket. Varje berörd enhet ska säkerställa att rutiner kring ansökan om besöksförbud, klargörande samtal samt åtgärder vid överträdelser fungerar. Som stöd för detta finns polisenheten. Ökad information till allmänheten om brott i nära relationer Det är viktigt av flera skäl att minska mörkertalet för brott som sker i nära relationer. Ytterst handlar det om att människor far illa. Information i olika informationskanaler om hur en utredningsprocess går till samt vilka stödmöjligheter som samhället erbjuder är betydelsefullt för att fler brottsoffer ska våga göra polisanmälan. Rikspolisstyrelsen kommer under 2009 att genomföra en extern informationssatsning som syftar till att öka anmälningsbenägenheten vid relationsbrott. Informationsenheten ska i anslutning till den satsningen, med stöd av polisenheten, bedriva lokalt informationsarbete som stödjer arbetet mot myndighetens uppsatta mål. Informationsarbetet ska riktas både externt mot allmänheten och internt mot anställda i polismyndigheten. 12 RPS (2008), Brott i nära relationer H andbok 19

Inriktningsbeslut Polismyndighetens inriktningsbeslut under 2009 för brott i nära relationer framgår av AL 191-10968/08. Alla VPOP-insatser på området ska under året kopplas till respektive underliggande inriktningsbeslut vid polisområde eller avdelning. 3.6 Narkotikabrott Regeringen har i en nationell handlingsplan mot narkotika slagit fast att det övergripande målet är ett narkotikafritt samhälle 13. Statens Folkhälsoinstitut skriver i en nyutkommen översikt av narkotikan i Sverige att det finns bevis för att tillgängligheten på narkotika påverkar mängden missbrukare. Dessutom finns starka bevis för att polisiära insatser mot de affärsmässiga delarna i narkotikahanteringen har en dämpande effekt på tillgången av narkotika. Svenska studier från 1995 visar dessutom att om tillgången på narkotika ökar, så ökar också antalet personer som använder narkotika. Därför är det viktigt att Polisen intensifierar insatserna för att begränsa tillgången på narkotika 14. Mål Det övergripande målet för narkotikabekämpningen är att minska efterfrågan och begränsa utbudet av narkotika. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det övergripande målet genom att antalet överlåtelser av narkotika redovisade till åklagare överstiger 400 ärenden varav minst 90 % avser unika gärningsmän 15 att all personal i yttre tjänst erhåller utbildning i drogtecken och symptom. Fördelning av antalet redovisade ärenden till åklagare framgår av bilaga 1. Strategi Länskriminalpolisen ska leda myndighetens bekämpning av den grova och organiserade narkotikabrottsligheten. Det ligger dock ett ansvar på hela polisorganisationen att biträda länskriminalpolisen i den uppgiften. Polisområden och länsordningspolisen ska prioritera sin verksamhet mot gatulangningsnivån och den lokala missbrukarnivån. Polismyndighetens inriktning på sikt är särskilda gatulangningsgrupper vid samtliga polisområden. Behovet av att säkerställa en tillräcklig ingripandeberedskap, utredningsresurs samt en tillitssatsning har dock högre prioritet för verksamhetsåret. Det innebär att länskriminalpolisen under en övergångsperiod måste avsätta resurser för att bekämpa narkotikaförsäljning på gatunivå. Riktade narkotikainsatser efter genomförda problemanalyser Polisområden ska identifiera, planera och genomföra riktade insatser mot innehav, bruk och försäljning av narkotika. Som stöd i det arbetet finns länskriminalpolisen. Strategin är att genom riktade insatser runt om i länet dels förhindra nyrekrytering av missbrukare dels förhindra att etablerade missbrukare kan finansiera sitt missbruk genom brott. Särskilt fokus ska riktas mot ungdomars missbruk och försäljning av narkotika till dessa samt narkotikabrottslighet i krog- och skolmiljöer. 13 Prop. 2005/06:30, Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner 14 Statens Folkhälsoinstitut (2008). R 2008:23. Narkotikan i Sverige 15 Brottskod: 5005, överlåtelse av narkotika 20

Information i massmedia som en förebyggande strategi Polismyndigheten har kunnat konstatera att medias rapportering från polisiära narkotikainsatser ofta genererar lokala satsningar av kommuner, skolor och andra samhällsaktörer. Ett viktigt led i det förebyggande arbetet är därför att säkerställa medias rapportering om de insatser mot narkotika som genomförs och resultatet av dessa. Som stöd i det arbetet finns informationsenheten. De riktade insatserna erbjuder ett bra tillfälle till en offensiv mediastrategi där myndigheten på ett enkelt sätt kan nå ut med drogförebyggande information samt råd och stöd till föräldrar med ungdomar på väg in i ett missbruk. Insatserna erbjuder också en bra möjlighet att utveckla förtroendefulla relationer och gott samarbetsklimat med media. Polisenheten ska därför i samverkan med informationsenheten bereda en informationsstrategi och ett informationsmaterial i narkotikafrågor. Inriktningsbeslut Polismyndighetens inriktningsbeslut för narkotikabekämpningen under 2009 framgår av AL 191-10970/08. Alla VPOP-insatser på narkotikaområdet ska under året kopplas till respektive underliggande inriktningsbeslut vid polisområde och avdelning. 3.7 Trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka tryggheten i samhället. Polisens viktigaste uppgift är att bidra till att etappmålen i regeringens nollvision uppnås 16. Det sker bland annat genom att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Mål Det övergripande målet för trafiksäkerhetsarbetet är att antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. Polismyndigheten ska under 2009 bidra till att nå det övergripande målet genom att minst 371 800 alkoholutandningsprov utförs att minst 2 400 rattfylleribrott och 1 400 drograttfylleribrott redovisas till åklagare att kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotider motsvarande minst 114 240 arbetsdagar där hälften av kontrollerna ska ske på väg och hälften i företag att minst 70% av det totala antalet genomförda flygande inspektioner ska avse tunga fordon och nyttofordon (redovisning och uppföljning i Start II) att kontrollera minst 1 330 transporter av farligt gods att antalet utfärdade ordningsbot ska uppgå till minst 35 000 samt att antalet skador på och olyckor med myndighetens fordon ska minska. Fördelning av alkoholutandningsprov, ordningsbot, redovisade ärenden samt definitioner framgår av bilaga 1. Strategi Polisområden, länsordningspolisen och länskriminalpolisen ska anpassa sin verksamhet så att de metoder, arbetssätt och prioriteringar som beskrivs i den 16 Prop. 2003/04:160, Fortsatt arbete för en säker vägtrafik 21