VERKSAMHETSPLAN 2009 1
INLEDNING Vision, aktion, passion! ALLA MINNS VI Thomas Gustavssons tre ord från inspirationsdagarna i januari 2008: Vision, passion, aktion. De orden gav honom olympiska guld. Han såg det högsta trappsteget på prispallen för sin inre blick flera år innan han stod där. Thomas älskade skridsko och gav allt för att lyckas, han var bäst när det gällde. Vi har också en långsiktighet i vårt uppdrag där blicken ska vara långt in i framtiden - vision. Det krävs som i all verksamhet resultat på vägen för att vi ska nå fram. Vi måste därför lägga fast etappmål som är realistiska och samtidigt ger utmaningar. För att nå de målen är en planering nödvändig och den måste ha olika tidsperspektiv. Verksamhetsplanen gäller för 2009 men är samtidigt en del av inriktningen för tre år framåt. Förväntningarna på Polisen är stora både hos våra folkvalda uppdragsgivare och hos alla invånare i Jönköpings län. Det ger en oss en berättigad känsla av att vårt arbete är betydelsefullt och det ger oss motivation att lyckas både på kort och längre sikt. Vi har ett bra utgångsläge eftersom Polisen har ett högt förtroende bland allmänheten. Det ska vi förvalta på bästa sätt och förstärka ytterligare. Var och en av oss och alla tillsammans står för ett av de viktigaste värdena i samhället trygghet. Det om något ger oss passion det att vara en del av yrkeskår som varje dag kan göra en positiv skillnad i människors liv. Vi vet hur viktigt det är att vi är synliga ute i samhället och arbetar så att färre brott inträffar. Vi vet betydelsen av att vi klarar upp fler brott och på kortare tider och att vi är ett stöd för dem som har drabbats. Vi vill ge bästa möjliga service som brottsbekämpare och i alla andra arbetsuppgifter som genomför. Vårt utgångsläge gynnas också av att vi under 2008 visat hur vi ska gå framåt och visa bättre resultat. Vår aktion finns och vi ska ta vara på den möjlighet som ligger i att framgång föder framgång. Vi vet att det kräver hårt arbete där alla bidrar med sin kompetens och sin vilja att göra ett bra jobb. Under hela året ska vår verksamhetsplan vara ett levande dokument som ska användas i all planering av vår verksamhet. När vi har lyckats uppnå våra målsättningar för verksamhetsåret har vi ett ännu bättre utgångsläge för åren som kommer. Med vision, aktion, passion kan vi tillsammans nå prispallen! Stefan Ottosson Polisstyrelsens ordförande Gunnar Lindelöw Länspolismästare 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Utgångspunkter för verksamhetsplanering 2009-2011 1. MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN 1.1 Våld i offentlig miljö 1.2 Tillgrepp genom inbrott 1.3 Skadegörelsebrott 1.4 Unga lagöverträdare 1.5 Trafiksäkerhet 1.6 Brott i nära relationer 1.7 Insatser mot hatbrott 1.8 Narkotikabrott 1.9 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 1.10 Ekonomiska brott 1.11 Bidragsbrott 1.12 Miljöbrott 1.13 Service 1.14 Krisberedskap 2. MYNDIGHETENS ÖVRIGA MÅL 2.1 Kriminalteknik 2.2 Brottsofferarbetet 2.3 Internationell verksamhet 3. GEMENSAM VERKSAMHET 3.1 Kompetensförsörjning 3.2 Arbetsmiljö 3.3 Effektivt ledarskap 3.4 Kommunikation 3.5 Planerad kvalitetssäkrad kommunikation 3.6 Kommunikativ kompetens 3.7 Rättstillämpning 3.8 Verksamhetsskydd 4. EKONOMI 5. BILAGOR 1. Myndighetens övergripande organisation 2009 2. Medelsfördelning 2009 2 4 6 7 7 8 8 8 9 9 10 10 11 11 11 12 12 13 13 13 13 14 14 14 15 15 16 16 16 17 17 18 18 20 Grafisk form och produktion: Stefan Carlsson Tryck: Tabergs tryckeri AB, Taberg Upplaga: 1 000 ex Foto: RPS, Kriminaltekniska enheten, Jan Cederwall, European Communities, Pernilla Gré ord, Mondo Arkitektbyrå samt Informationsenheten. Framsida: Medarbetare vid Polisen i Värnamo. 3
UTGÅNGSPUNKTER FÖR Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig som och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Ledarskap En förutsättning för framgång är att ledarskapet på alla nivåer är kompetent, tydligt, närvarande och inger förtroende. Polisen har en fastlagd policy för chefer som identifierar chefers ansvar för verksamheten och dess utveckling, som arbetsgivare och ledare. Polisen har även en nyligen framarbetad policy för ledningskommunikation som ska vara chefens viktigaste verktyg. Vårt ledarskap ska vara resultatinriktat i en god arbetsmiljö. Tydliga krav på resultat ska kombineras med förståelse och uppmärksamhet på omständigheter som kan påverka den enskilde medarbetaren och gruppens situation. Medarbetarskap För att nå framgång i verksamheten är det viktigt att varje medarbetare tar ett stort 4
VERKSAMHETSPLANERINGEN 2009-2011 personligt ansvar samt utvecklar den egna förmågan att göra ett bra arbete. Även medarbetarna har ansvar för att arbeta utifrån beslutade metoder och samtidigt bidra till utveckling av verksamheten i takt med att förändringar sker i vår omvärld. Allt arbete utgår från vår värdegrund som kommer att fastställas 2009. Varumärket Polisen har ett högt värde som ska vårdas och förstärkas. Alla medarbetare har ett stort ansvar att uppträda empatiskt och korrekt mot allmänhet och arbetskamrater. Verksamhetsstyrning Rikspolisstyrelsen (RPS) är mottagare av de förväntningar och krav som regeringen i samband med resursfördelning ställer på Polisen. Denna styrning av polisorganisationen omfattar även prioriteringar i verksamheten. RPS arbetar i samverkan med polismyndigheterna fram nationella mål och strategier vilka finns med i RPS planeringsförutsättningar. en beskriver VAD som ska uppnås, medan de övergripande strategierna beskriver HUR arbetet ska utföras. Varje polismyndighet har en polisstyrelse som ska se till att verksamheten planeras och bedrivs enligt riksdagens samt regeringens prioriteringar. satta områden följs upp och analyseras. Uppföljning och analys bidrar till en bedömning av om verksamheten utvecklas mot uppsatta mål. Utveckling Ett övergripande mål är att öka delaktigheten hos medarbetarna och därigenom få ökad förståelse för mål och resultatuppföljning. De verktyg som används i resultatuppföljningen är de källsystem som ger information till polisens verksamhetsuppföljningsprogram (VUP). sättningen är att all operativ planerad verksamhet, inklusive den brottsutredande, ska ske med stöd av verktyg för planerad operativ polisverksamhet (VPOP). Ekonomi och medelsfördelning Polismyndighetens ekonomi är i balans men kommer under planeringsperioden att utsättas för påfrestningar bland annat på grund av en expansiv verksamhet och ett ökat antal medarbetare. Under 2009 kommer dessutom polisväsendets ekonomi vara kärv och därmed även ekonomin för Polismyndigheten i Jönköpings län. För att behålla en ekonomi i balans krävs bättre utnyttjande av resurser, besparingsåtgärder samt rationaliseringar. Inom myndigheten fördelas medel utifrån antal medarbetare och verksamhetens behov inom de olika verksamhetsgrenarna, se bilaga 2. 5
1 MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Kärnverksamheten Ledning och styrning av den operativa verksamheten ska utvecklas under verksamhetsåret. Den operativa ledningsgruppens arbete ska effektiviseras och mellanchefernas ansvar för verksamheten ska tydliggöras i syfte att öka engagemanget och delaktigheten hos alla medarbetare. I samband med det svenska ordförandeskapet i EU ska under året ett stort antal ministermöten hållas i landet, varav två i Jönköping. Med anledning av mötena är planering och genomförandet av kommenderingarna en prioriterad verksamhet.inom den brottförebyggande verksamheten är polisens samverkan med kommunerna en viktig satsning. Vid den brottsutredande verksamheten ska stor kraft läggas på att förändra de utvecklingsområden som har uppmärksammats. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig som och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Från den 1 januari 2009 har myndigheten fått ansvar för att driva ett av de sju Polisens kontaktcenter (PKC) som byggts upp i landet, vilket förpliktigar. Brottsförebyggande Vår inriktning är att det brottsförebyggande arbetet ska bidra till en säkrare och tryggare vardag för medborgarna i Jönköpings län. Vi ska utveckla vår samverkan med andra aktörer. I detta arbete ska Polisen vara motorn. Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas mot de företeelser och problembilder där förutsättningarna är bäst för att förhindra eller försvåra brott. Genom tydligare ledning och styrning ska vi öka våra möjligheter till bättre prioriteringar. En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är att med rätt resurs och kompetens på rätt tid och plats dra fördelar av den ökade synligheten. När brott sker ska relevanta utredningsåtgärder genomföras direkt för att säkra effektiviteten och rättssäkerheten i lagföringsprocessen. Polisen ska prioritera åtgärder som stärker brottsoffrens situation. Utredning och lagföring I vårt arbete ska inriktningen vara att klara upp fler brott och lagföra fler misstänkta. I det arbetet är det viktigt att vi har fokus på de personer som utsatts för brott. Därför ska det finnas resurser på frekvent tid för att kunna genomföra tidiga insatser och även slutföra åtgärder. Vi ska ha ett utvecklat samarbete mellan olika enheter inom Polisen samt nära och effektiv samverkan med Åklagarkammaren och andra samarbetspartners. Öppenhet och en vilja att utveckla metoder och verksamhet är viktigt. Med en förändrad arbetsmetodik skapas det förutsättningar för en samsyn kring utredningsverksamheten där varje polisanställd, oavsett organisatorisk tillhörighet, tar ansvar för slutprodukten. Service Myndigheten ska ge service genom flera kanaler grundat på behov och efterfrågan. Medborgarna ska uppfatta servicen som tillgänglig, kompetent och effektivt utförd. Bemötandet ska skapa förtroende och den service som ges ska vara enhetlig och korrekt. Ansvaret för nationellt PKC inleds 1 januari 2009 vilket kommer att medföra ökade krav på myndigheten. 6
1.1 VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ EN AV POLISENS viktigaste uppgifter är att förebygga och ingripa mot våldsbrottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. En stor del av våldet inträffar under veckoslut och på platser där människor möts och i samband med alkohol eller annan droganvändning. Det nationella målet för antalet anmälningar, vilket är detsamma som antalet inkomna ärenden, avseende våld i offentlig miljö är att minska dessa med 3 procent under 2009 vilket Polismyndigheten i Jönköpings län ska bidra till. Polisen i länet ska fortsätta det framgångsrika arbetet med att motverka våld i offentlig miljö och genom detta skapa trygghet. När sådana brott inträffar ska utredningarna göras snabbt med tillräcklig kvalitet i syfte att nå en högre grad av lagföring. Det brottsförebyggande målet beträffande våldsbrott i offentlig miljö är att antalet anmälda brott ska understiga 1000 styck. et för utredning och lagföring är att minst 30 procent av de ärenden som kommit in ska redovisas till åklagare i förundersökningsprotokoll¹. Varje insats ska grundas på kunskapsbeskrivning av aktuell problembild som gemensamt tagits fram i samverkan med olika samhällsaktörer. Sambandet mellan alkohol och våld ska göras tydligt och bearbetas med stöd av arbetsmetoden direktförverkande av alkohol, användande av Lagen om omhändertagande av berusade personer ( LOB) samt användande av annat lagstöd (ex vis Polislagen 13 ) som ett arbetssätt. Polisen ska tillsammans med näringsidkare, ordningsvakter, kommuner och övriga aktörer genomföra riktade insatser vid veckoslut, övriga helger samt särskilda evenemang. TILLGREPP GENOM INBROTT 1.2 TILLGREPPSBROTTEN STÅR för en stor del av alla anmälda brott. Många inbrottsstölder är mycket integritetskränkande, inte minst när de sker i bostäder. Risken för upprepad utsatthet är stor inom denna brottskategori vilket medför särskilt fokus på brottsoffren. Ökade möjligheter till teknisk spårsäkring ger oss också större möjlighet till att klara upp dessa brott. Nationellt mål för 2009 är att 5,3 procent av inkomna ärenden ska redovisas till åklagaren i förundersökningsprotokoll vilket Polismyndigheten i Jönköpings län ska bidra till. Det brottsförebyggande målet för tillgrepp genom inbrott är att antalet anmälda brott ska understiga 6 800 styck. för utredning och lagföring är att minst fyra procent av inkomna ärenden ska redovisas till åklagare i förundersökningsprotokoll/anteckning². Kriminalunderrättelseverksamheten ska under året utvecklas och få en ökad lokal prägel för att på så sätt nå större framgång i arbetet med dessa brott. Antalet brottsplatsundersökningar ska öka. Grannsamverkan ska genom områdespolisernas försorg utvecklas under året. Tillgreppsoch skadegörelsebrotten har ett starkt samband med ungdomar i riskzon. Tyngdpunkten ska vara att arbetet inriktas mot de grupper och enskilda som kan antas begå en betydande mängd tillgrepps- och skadegörelsebrott. Detta bidrar till snabb lagföring. ¹ Vid exempelvis 1000 anmälda brott ska 300 ärenden redovisas. Vid exempelvis 800 anmälda brott ska minst 240 ärenden redovisas för att vi ska nå målet. ² Vid 6 800 anmälningar avseende tillgrepp ska vi redovisa minst 272 förundersökningsprotokoll/anteckningar. 7
SKADEGÖRELSEBROTT 1.3 MYNDIGHETEN KOMMER ATT fortsätta arbetet mot skadegörelsebrotten. Syftet är att förbättra den grundläggande förmågan att bekämpa och utreda dessa brott. Ett av skälen till arbetet mot skadegörelsebrotten är att dessa brott ofta begås av ungdomar som befinner sig i riskzon för att hamna i en kriminell livsstil. Myndigheten ska arbeta för att antalet anmälda skadegörelsebrott ska understiga 4 000 styck. et för utredning och lagföring är att under 2009 ska lägst 3,5 procent av inkomna ärenden gällande dessa brott redovisas till åklagare. Genom att planlägga bland annat områdespolisernas arbete och riktade insatser genom VPOP ska antalet anmälda skadegörelsebrott minska. Se övrigt under strategi gällande tillgrepp genom inbrott. FÖR ATT FÖRHINDRA och minska rekryteringen till brott som begås av unga ska under 2009 en särskild satsning ske på att identifiera ungdomar i riskzon. Viktigt är att snabbt kunna utreda aktuella brott och genom detta få en snabb lagföring som ger en tydlig reaktion från samhället. Genomströmningstiden för ärenden gällande unga lagöverträdare ska inte överstiga 40 dagar. Områdespolisernas och ungdomsutredarnas kunskaper och kontakter med ungdomar ska användas optimalt. Detta ska ge ett ökat utbyte av information som ska leda till att Polisen lyckas förebygga att brott begås. Arbetet med unga ska leda till att fler brott klaras upp. Samverkan med kommunernas förvaltningar ska vidareutvecklas. UNGA LAGÖVERTRÄDARE 1.4 8 8 TRAFIKSÄKERHET 1.5 ARBETET MED TRAFIKSÄKER- HET syftar till att förstärka tryggheten i samhället genom att öka trafikanternas efterlevnad av regler på trafikområdet. En ökad trafiksäkerhet minskar antalet trafikolyckor med dödade och svårt skadade. Polisens arbete ska medverka till ökad trafiksäkerhet som ska leda till att antalet döda och svårt skadade hålls kvar på en låg nivå. et under 2009 är att: Kontroller vad gäller kör- och vilotider ska omfatta 28 650 arbetsdagar. 260 kontroller ska göras beträffande tillsyn av farligt gods. antalet alkoholutandningsrov ska uppgå till 80 300 stycken. Det är av stor vikt att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs planlagt och med väl underbyggda beslutsunderlag. Trafikkontroller ska läggas på rätt plats och vid rätt tid så att de ger positiva effekter på trafikmiljön. Det är viktigt att motivera och stimulera alla poliser i yttre tjänst att arbeta med trafiksäkerhetshöjande kontroller. Trafikbrott som upptäcks vid kontroller kan ibland innebära att annan brottslig verksamhet både kan avslöjas och förhindras. Samverkan ska ske med andra aktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Det är samtidigt viktigt att kommunicera insatserna inom trafikområdet genom Polisens webbplats och massmedia.
1.6 öka tryggheten för utsatta samt nå en ökad lagföring av gärningsmän. För myndigheten innebär detta att minst 240 ärenden gällande dessa brottstyper ska redovisas till åklagare i förundersökningsprotokoll. Den genomsnittsliga handläggningstiden för dessa brott ska uppgå till högst 90 dagar. BROTT I NÄRA RELATION REGERINGEN HAR ARBETAT fram en nationell handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I handlingsplanen framhålls vikten av att polis och åklagare agerar så att den som utsätts för brott känner sig trygg, vågar anmäla och genom olika stödinsatser fullföljer sin brottsanmälan. Polismyndigheten i Jönköpings län ska fortsätta prioritera detta område i syfte att Arbetet med familjevåldsgrupper inom de tre kriminalenheterna och samverkan med samhällets olika aktörer ska utvecklas vidare. Arbetet med brottsoffer ska förbättras för att öka förtroendet och därigenom få fler brottsoffer att vilja medverka i utredningsprocessen. Myndigheten ska bidra och stödja kommunernas arbete med att inrätta barnahus i länet. Arbetet med bra förstahandsåtgärder gällande dessa brott ska utvecklas ytterligare med hjälp av tekniskt stöd samt en aktiv förundersökningsledning. Ökad vilja att anmäla minskar mörkertalet bland de som drabbas av dessa brott. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad kompetens inom brottsofferområdet är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relation. HATBROTTSLIGHETEN ÄR ETT angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle om alla människors lika värde. För att upptäcka hatbrottslighet, där mörkertalet bedöms vara stort, är det väsentligt att identifiera och utreda motivet för hatbrott så tidigt som möjligt. 1.7 INSATSER MOT HATBROTT För att få en generell kunskapshöjning beträffande hatbrottslighet ska myndighetens anställda under 2009 och senast vid utgången av 2010, ha gått igenom Polisens webbaserade utbildning om hatbrott och diskriminering. 1.7 9 9
NARKOTIKABROTT 1.8 DET ÖVERGRIPANDE MÅLET i den nationella handlingsplanen för narkotikabrott är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikabrottsligheten ska minska genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Polisen ska ha ökat fokus på överlåtelsebrott för att minska användningen och tillgången på narkotika. Polismyndigheten ska under 2009 fortsätta arbetet med att minska tillgången på och användningen av narkotika med ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. et är att minst 2 700 narkotikabrott ska uppdagas under 2009. Andelen rapporterade överlåtelsebrott ska öka jämfört med 2008. Andelen redovisade narkotikabrott till åklagare ska 2009 vara lägst 68 procent utav anmälda brott. Myndigheten ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer, alltifrån den grova och organiserade brottsligheten till missbruket ute på gatan. Särskilda inriktningar ska göras mot överlåtelsebrott vad beträffar försäljning till ungdomar. Det är också angeläget att göra insatser mot äldre etablerade missbrukares brottslighet, dels eftersom det bland dem finns lagare som förser unga människor med narkotika och dels eftersom de kan antas begå andra typer av brott för att finansiera sitt missbruk. Samarbetet mellan myndigheten och andra samhällsaktörer ska effektiviseras så att inflödet av underrättelseinformation ökar. Myndighetens förmåga att bedriva en aktiv och effektiv informatörsverksamhet i syfte att identifiera langare och missbrukare ska utvecklas. 10 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET 1.9 GROV ORGANISERAD BROTTSLIGHET är ett allvarligt hot mot samhället. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom rekryteringen till dessa grupper. Den grova organiserade brottsligheten kännetecknas bland annat av att gärningsmännen söker kombinationer av kriminella och legala vägar för att nå sina mål. Därför är det viktigt att hitta alla de beteenden som kan ingå i deras agerande och följa pengars väg i olika händelsekedjor. En viktig del i det förebyggande arbetet är att vi uppmärksammar ungdomar som har ett beteende och förhållningssätt till samhället som gör dem intressanta att rekrytera till den organiserade brottsligheten. Myndigheten ska under 2009 aktivt medverka i det nationella arbetet med att försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet. Genom arbetet ska myndigheten försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk samt göra det svårare för särskilt utpekade personer att operera i dessa nätverk. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att följa penningströmmar för att spåra och kunna förverka förtjänsten av dessa brott. Antalet underrättelseuppslag till KUT som registreras avseende misstänkt Grov Organiserad Brottslighet (GOB) ska 2009 vara 30 procent fler än 2007. En fortsatt utveckling av kriminalunderrättelseverksamheten på regional och lokal nivå ska ske. Samarbetet mellan myndigheter och organisationer ska effektiviseras så att inflödet av underrättelser ökar och att underrättelseinformationen görs tillgänglig. Myndigheten ska utveckla förmågan att bedriva en aktiv och effektiv informatörsverksamhet i syfte att identifiera personer och nätverk. Stöd och skydd till utsatta målsäganden och 4.5 vittnen är också angeläget för att få involverade personer att vilja medverka i rättsprocessen. 1.9
1.10 EKONOMISKA BROTT SAMHÄLLET SER ALLVAR- LIGT på ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att värna om de ekonomiska systemen och förhindra att privatpersoner, företag och samhället skadas genom ekonomisk brottslighet. Av de anmälningar som kommer in ska 40 procent redovisas i form av förundersökningsprotokoll till åklagaren. Myndigheten ska arbeta i nära samverkan med Åklagarkammarens specialiståklagare samt övriga samverkansmyndigheter. Åtgärder ska sättas in tidigt i respektive ärende. Ekobrottsutredningar är ofta omfattande och komplexa till sin natur. Ärendena kräver fördjupad kunskap inom olika områden och därför är medarbetarnas sakkunskap avgörande för att myndigheten ska nå målen. DE OFFENTLIGA UTGIF- TERNA utgörs till stor del av olika former av ersättningar och bidrag. Det har visat sig att omfattande belopp går förlorade genom felaktiga utbetalningar. Det är av stort samhällsintresse att allmänheten har ett högt förtroende för vårt försäkringssystem. Att förhindra brott mot trygghetssystemen är angeläget. Andelen redovisade ärenden till åklagaren i förhållande till inkomna ärenden ska öka. Av de anmälningar som kommer in ska 40 procent redovisas i form av förundersökningsprotokoll till åklagaren. Myndigheten arbetar enligt vedertaget koncept som bygger på en nära samverkan mellan Polis, Åklagarkammare, Socialförvaltning och Försäkringskassa. Det ska finnas särskilt utpekade utredare inom myndigheten. BIDRAGSBROTT 1.11 MILJÖBROTT 1.12 STÄNDIGA MILJÖRISKER FÖRELIGGER i det moderna samhället. Jönköpings län har ett infrastrukturellt och logistiskt centralt och intressant läge. Detta medför mängder av transporter som passerar genom länet. Länet är även företagstätt och är till stora delar skogs- och jordbruksområden. Länets mångfald ställer stora krav på en bra och effektiv utredning och bekämpning av miljöbrott. Av de anmälningar som inkommer ska myndigheten väsentligt öka sin redovisning till åklagare i forma av förundersökningsprotokoll till minst 25 procent av inkomna ärenden. Myndigheten ska bidra till utveckling av samarbetet mellan olika myndigheter och övriga aktörer i samhället i kampen mot miljöbrott. Myndighetens lokalt framtagna strategi ska tillämpas. 11
4.3 SERVICE 1.13 MYNDIGHETEN SKA GE en förbättrad service grundad på behov och efterfrågan. Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Tillgängligheten ska öka jämfört med 2008 genom att mer information och flera tjänster blir tillgängliga via www. jonkoping.polisen.se Flera inre utlänningskontroller ske genomförs. Myndigheten ska under 2009 utveckla verksamheten vid Polisens kontaktcenter ( PKC ) enligt nationellt koncept. Tillståndshanteringen ska ligga på en fortsatt hög servicenivå. Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera sätt beroende på allmänhetens behov och efterfrågan. Områden som särskilt ska beaktas är svarstider i telefon till växel och PKC, öppettider och väntetider i receptioner. 12 1.14 KRISBEREDSKAP FÖR ATT HÖJA FÖRMÅGAN till krisberedskap har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella mål och en strategi för perioden 2008-2012. Polisen ska vid utgången av 2011 ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna trygghet och tillit till polisen när en kris inträffar. et är att Polismyndigheten har en krisberedskap som uppfyller medborgarnas realistiska behov utifrån aktuell situation. Detta förutsätter en intern och extern samverkan samt rätt kompetens. n är att Polismyndigheten tillsammans med samverkansaktörerna ska utveckla, fördjupa och stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkan ska präglas av prestigelöshet, vilket kräver insikt, vilja och en öppen kommunikation av alla aktörer. Polismyndigheten ska ha en omvärldsbevakning som kan förvarna om potentiella kriser.
2 MYNDGHETENS ÖVRIGA MÅL KRIMINALTEKNIK KRIMINALTEKNIKEN ÄR EN viktig faktor i den brottsutredande processen, allt från den inledande platsundersökningen fram till eventuell dom. Brottsplatsundersökning ska genomföras vid varje brottsplats där undersökningen bedöms vara relevant. Fingeravtryck och DNA-prov ska tas när förutsättningar finns. Rutiner för uppföljning av prestationer och effekter ska utvecklas (analysbank). Inom det kriminaltekniska området ska kompetenshöjning genomföras på alla nivåer. 2.1 POLISENS BROTTSOFFERARBETE ÄR viktigt. Bemötande och information i samband med att någon drabbats av ett brott kan vara avgörande för att brottsoffret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i den fortsatta utredningen. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns och identifiera brottsoffer och förebygga upprepad utsatthet. BROTTSOFFER Myndighetens mål är att minst 80 procent av brottsoffren som varit utsatta för våld eller integritets kränkande tillgreppsbrott ska ha en förnyad kontakt inom 14 dagar med polisen. Under 2009 ska en rutinmässig hot och riskbedömning ske för brottsoffer som utsatts för brott i nära relation. 2.2 Polismyndigheten ska bli tydligare med att informera brottoffer om möjligheten att söka kompletterande information via webben. Det är viktigt att poängtera att det är ett ansvar för alla anställda inom Polisen att bidra till att informera brottsoffren. Myndigheten ska förbättra rutinerna för brottsofferkontakter. Myndigheten ska ge brottsoffer ett bra och professionellt bemötande, ge tydlig och relevant information i det egna ärendet och på annat sätt stärka brottsoffren i rättsprocessen. Ett ökat samarbete med externa aktörer såsom brottsofferjourer och kvinnojourer ska också ske. INTERNATIONELLA FÖRHÅLLAN- DEN PÅVERKAR Polisens verksamheter i allt högre grad. Det är angeläget att Polisens förmåga utvecklas till att förebygga, upptäcka och utreda brott oavsett om ett brott har en lokal, nationell eller internationell dimension. Det kan handla om gränsöverskridande mängdbrottslighet eller den organiserade och grova brottsligheten. En nationell strategi och handlingsplan som tar sikte på att integrera den internationella verksamheten i kärnverksamheten har fastställts under 2008. Polismyndigheten ska under 2009 utveckla det internationella samarbetet. I samband med det svenska ordförandeskapet i EU ska förmågan till internationell samverkan öka. Förmågan att genomföra inre utlänningskontroller ska öka genom utbildningsinsatser. Personal vid kriminaljourerna inom kriminalenheterna ska ges grundläggande utbildning i att handlägga utlänningsärenden. INTERNATIONELL VERKSAMHET 2.3 13 13
3 GEMENSAM VERKSAMHET För att Polisen i Jönköpings län ska kunna arbeta optimalt behövs en väl fungerande stöd-verksamhet. Stödverksamheten omfattar viktiga områden som kompetensförsörjning, kommunikationsfrågor, väl fungerande rättstillämpning, väl avvägt verksamhetsskydd och ett tillräckligt IT-stöd. 4illräck MED KOMPETENSFÖR- SÖRJNING menas all verksamhet som bedrivs för att attrahera och rekrytera personal samt förvalta och utveckla kompetens utifrån verksamhetens behov. Myndigheten ska i ett treårsperspektiv se till att det råder balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetens. En ökad andel av medarbetarna ska ha en ändamålsenlig kompetens och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen. Arbetet med att skapa en arbetsplats med ökad jämställdhet och mångfald ska fortsätta. För att nå balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetens ska ett ökat resursnyttjande av befintlig kompetens utvecklas. I samråd med RPS ska utbildningar genomföras och utvärderas med nationell enhetlighet i syfte att öka bas- och specialistkompetenser. Alla inom myndigheten ska i KOMPETENSFÖRSÖRJNING 3.1 rekryteringsarbete följa antagen rekryteringspolicy. Genom kontinuerliga utvecklingssamtal ska kompetensbehov på individnivå uppmärksammas. Kompetensutveckling är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare och anställda. Genom ökad medvetenhet kring mångfald ska det skapas förutsättningar för en öppen och kreativ arbetsplats där allas kompetenser tas tillvara. ARBETSMILJÖ 3.2 POLISMYNDIGHETEN SKA SYSTEMATISKT kartlägga, analysera, följa upp och åtgärda arbetsmiljön. Myndigheten ska beakta behovet av säkerhet i arbetet för samtliga medarbetare. Uppföljning av arbetsskador och tillbud ska ske kontinuerligt. Särskild fokus ska riktas mot sjukfrånvaro som är relaterad till arbetet. Medarbetarna ska trivas med sitt arbete, känna sig betydelsefulla och de ska uppleva att de har en god arbetsmiljö. Personalomsättning och sjukfrånvaro ska vara fortsatt låg. En god samverkan med ömsesidig respekt mellan arbetsgivare, arbetstagarorganisationer och medarbetare är en förutsättning för att nå verksamhetens mål och skapa en god arbetsmiljö. Anställda ska ha utvecklingsmöjligheter utifrån verksamhetens behov. Medarbetare ska ges introduktion, även vid byte av funktion och vid återinträde i tjänst. Utvecklingssamtal inklusive individuell utvecklingsplan och lönesättande samtal/lönesamtal genomförs minst en gång per år. 14
EFFEKTIVT LEDARSKAP POLISMYNDIGHETEN SKA SÄKER- STÄLLA en god chefsförsörjning och ledarskapet ska utvecklas och rollen som arbetsgivare ska bli tydligare. Myndigheten prioriterar en utveckling av ledarskapet. Särskild fokus ska läggas på att öka andelen kvinnliga chefer med polisiär kompetens. Alla chefer inom myndigheten ska genomgå det nationella ledarskapsprogrammet. 3.3 Alla chefer och ledare ska ha Polisens chefspolicy som ett rättesnöre i sitt ledarskap. Delegationsordningen ska anpassas i strävan att lägga ansvar på rätt nivå samt tydliggöra ansvar och befogenheter för alla medarbetare och funktioner. Ledarskapet ska utvecklas och rollen som arbetsgivare ska vara tydlig. KOMMUNIKATION med sig av sin kunskap internt. Medarbetaren ska sprida Polisens budskap externt vilket bidrar till tryggare medborgare. ETT GOTT KLIMAT som tillåter ett öppet sätt att kommunicera, oavsett kanal, ska bidra till att myndigheten når sina kvalitativa och kvantitativa mål. Det som kommuniceras ska vara anpassat och tillgängligt för respektive målgrupp och ge en relevant bild av Polisens verksamhet. De budskap som lämnas ska sprida kunskap och förtroende bland medarbetare och medborgare. 3.4 Myndighetens chefer och ledare har ett stort ansvar för att kommunicera och vara lyhörda. Rollen som chef/ledare innebär att kunna kommunicera med och motivera medarbetarna till goda insatser och få dem att känna sig delaktiga i verksamheten. Alla medarbetare har ett ansvar för att hålla sig välinformerade genom de kanaler som finns och själva vara kommunikativa och dela Chefer ska se till att den enskilde medarbetaren förstår sitt uppdrag. Om alla vet vad Polisen ska åstadkomma ökar våra förutsättningar att lyckas. Chefer ska kunna översätta/förklara beslut och motivera varför. Detta ökar möjligheten för myndigheten att nå uppsatta mål. Utveckling av det kommunikativa ledarskapet genom uppföljning av tidigare utbildningsinsatser. Informationsenheten ska ge stöd till och hjälpa enskilda chefer genom att se över och utveckla kommunikationen inom och mellan myndighetens enheter. 15
PLANERAD OCH KVALITETSSÄKRAD KOMMUNIKATION MYNDIGHETENS KOMMUNIKATION SKA vara planerad och hålla hög kvalitet. Myndigheten ska följa de nationella gemensamma riktlinjerna som finns för kommunikation inom Polisen och använda de verktyg som tagits fram. All information som ska spridas via myndighetens kanaler ska leda till att öka förtroendet för verksamheten både internt och externt. Informationsenhetens mål för 2009 är att aktivt bidra till informationsspridning så att verksamhetens mål uppfylls. 3.5 Chefer och medarbetare ska göras mera medvetna om vikten av att kommunicera interna och externa budskap av hög kvalitet och i rätt tid. KOMMUNIKATIV KOMPETENS 3.6 MEDARBETARE VID INFORMATIONSENHETEN ska ha den kommunikativa kompetens som krävs för att stödja länspolismästaren, kärnverksamheten och övrig stödjande verksamhet för att nå myndighetens mål. De som har till sin huvudsakliga uppgift att arbeta med kommunikation ska ha relevant utbildning och erfarenhet från området. Att se till att utveckla den kompetens som finns inom området. Att använda de gemensamma metoder och verktyg som tas fram inom området, både internt inom Polisen men också externt. POLISENS RÄTTSTILLÄMPNING SKA vara rättsäker, enhetlig och effektiv. Under 2009 ska rutiner för intern styrning och kontroll arbetas fram. 3.7 Myndighetens förhållningssätt till och tillämpning av gällande regelverk ska vara densamma oavsett var och av vem i myndigheten ett ärende hanteras. Myndigheten ska genomföra de informations- och utbildningsinsatser som behövs för att kunna tillämpa lagar och författningar på ett korrekt sätt. En aktiv och planlagd uppföljning är en förutsättning för att kunna uppfylla kraven på en god rättstillämpning. RÄTTSTILLÄMPNING 16
3.8 VERKSAMHETSSKYDD POLISEN SKA HA ett väl anpassat och ändamålsenligt skydd för medarbetare, information, utrustning och lokaler. Medarbetarna ska känna trygghet och ges nödvändigt stöd vid hot, angrepp och andra incidenter. Utrustning ska hanteras och förvaras på säkert sätt. Lokaler ska utformas och skyddas för att säkerställa verksamheten. Informationssäkerheten ska vara god. Att göra medarbetarna risk- och säkerhetsmedvetna så att de kan identifiera och värdera risker, känna till och följa gällande regler samt rapportera när något inträffar. All nyanställd personal ska ges sekretess- och säkerhetsinformation. 4 EKONOMI MEDELSTILLDELNINGEN FÖR 2009 framgår av bilaga 2. Polisväsendet kommer under 2009 ha en besvärlig ekonomisk situation. Detta kommer även att gälla för Polismyndigheten i Jönköpings län. Myndigheten genomför ett omfattande förändringsarbete när det gäller lokaler som behövs för verksamheten. Detta omfattar lokalanpassningar i form av ny- och ombyggnationer. De närmaste två åren kommer polismyndigheten att rekrytera ett stort antal nyutbildade poliser samtidigt. Bedömd nettoökning av antal poliser i länet uppgår till 55-60 medarbetare. Under 2009 kommer det i samband med att Sverige är ordförande i EU hållas två ministermöten i Jönköping. Dessa möten kommer att medföra väsentliga utgifter för Polismyndigheten. Det är för närvarande oklart hur myndigheten ska finansiera dessa möten. Det nya radiokommunikationssystemet RAKEL ska införas under 2009. Ovan redovisade omständigheter medför att myndighetens ekonomi kommer att vara ansträngd under 2009 varför det kommer att bli nödvändig med besparingar och rationaliseringar samt att hushålla noga med tilldelade medel. Förändringar inom det ekonomiadministrativa området är införandet av: ny rutin för inköp, Agresso inköp elektronisk fakturahantering via Agresso EFH. Myndigheten ska under 2009 bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och hushålla väl med tilldelade resurser och ha en ekonomi i balans. Beredskap ska finnas att anpassa anslagsavräkning till kostnadsmässig grund. För att nå målet om en ekonomi i balans kommer det bli nödvändigt med såväl besparingar som rationaliseringar. Dessa måste genomföras i god dialog med myndighetsledning, budgetansvariga chefer samt arbetstagarorganisationer. Myndigheten kommer under 2009 hålla fast vid principen om delegerad budget vilket bedöms vara en viktig förutsättning för god budgetdisciplin. Uppföljning av budget såväl på myndighets- som organisationsenhetsnivå ska ske månadsvis. Beredskap ska finnas för nödvändiga anpassningar till förändrade direktiv från RPS eller statmakten. 17
54 BILAGOR BILAGA 1 Sammanställning över brottsområden och brottskategorier enligt PRR Brottsområde 1 Brottskategorier: Våldsbrott Övriga brott mot person Tillgrepp (exklusive tillgrepp i butik) Skadegörelsebrott Brottsområde 2 Brottskategorier: Narkotikabrott Trafikbrott (Brott mot trafikbrottslagen) Brottsområde 3 Brottskategorier: Ekonomiska brott Bedrägeribrott m.m. Tillgrepp i butik Övriga Brb-brott Övriga specialstraffrättsliga brott Myndighetens övergripande organisation 2009 Vid polismyndigheten finns enligt regeringsbeslut dels en polisstyrelse med 11 valda ledamöter, dels befattning som länspolismästare. Polisstyrelsen beslutar att myndigheten under verksamhetsåret därutöver ska ha följande organisatoriska indelning: Operativ avdelning Stöd och Utveckling Enhet för planering, uppföljning och analys Följande närpolisområden ska finnas: Närpolisområde Höglandet Närpolisområde Jönköping Närpolisområde Värnamo Den närmare organisatoriska indelningen i övrigt beslutas av länspolismästaren. Myndighetens organisation per den 1 januari 2009 framgår av skiss. 18
Enhet för planering, uppföljning och analys Polisstyrelse Länspolismästare Stöd och utveckling Operativ avdelning Rätts- och säkerhetsenhet Personalenhet Verksamhetsgren Brottsförebyggande Serviceenhet Verksamhetsgren Brottsutredningar Informationsenhet Verksamhetsgren Extern Service POLISMYNDIGHETEN I JÖNKÖPINGS LÄN ORGANISATIONSÖVERSIKT 2009 Trafikenhet Hundenhet KUT- och spaningsenhet Kriminalteknisk enhet PKC-enhet Tillståndsenhet LKC-enhet Ekobrottsenhet Receptionsteam Höglandet Närpolisområde Höglandet Kriminalenhet Höglandet Receptionssteam Jönköping Närpolisområde Jönköping Närpolisområde Värnamo Kriminalenhet Jönköping Kriminalenhet Värnamo Receptionsteam Värnamo REVIDERAD DECEMBER 2008 19
4BILAGA 2 Preliminär budgetfördelning för budgetåret 2009 Myndigheten har vid inledningen av 2009 ett anvisat anslag om 207 487 tkr som avser första halvåret. RPS kommer tilldela medel för andra halvåret under våren 2009. Den budget som läggs för 2009 är därför preliminär och kommer att revideras under året. Preliminär budgetram brutto för 2009 uppgår till 433 335 tkr. Förslaget är att denna budgetram fördelas på verksamhetsgrenarna brottsförebyggande (BF), utredning och lagföring (UL) extern service (SE). Vad avser gemensam verksamhet (GV) fördelas kostnader för denna på BF, UL samt SE. Preliminära medel att disponera 2009 2008 Tkr Andel Tkr Andel Brottsförebyggande verksamhet (BF) 236 018 54 % 221 472 54 % Brottsutredande verksamhet (UL) 143 240 33 % 143 547 35 % Extern service (SE) 54 077 13 % 45 115 11 % Totalt anslag 433 335 100 % 410 134 100 % Preliminär budgetfördelning 2009 Brottsutredande verksamhet (UL) 33% Extern service (SE) 13% Brottsförebyggande verksamhet (BF) 54% Brottsförebyggande verksamheten består av medarbetare vid närpolisområden, områdespoliser, LKC, trafikenhet och hundenhet. Brottsutredande verksamheten består av kriminalenheter, kriminaljourer, KUT/spanenhet, ekobrottsutredare samt kriminalteknisk enhet. Extern service består av receptioner, PKC, telefonväxel samt tillståndsenheten. Gemensam verksamhet består av länspolismästare, stöd- och utveckling samt enhet för planering uppföjning och analys. Kostnader för gemensam verksamhet har fördelats på BF, UL samt SE. 20
Höglandets nya polishus Preliminärt inflyttningsdatum 21 december 2009 Hur använder vi tillgängliga medel¹ Preliminär budget 2009 Prognos utfall 2008 Tkr Andel Tkr Andel Personalkostnader 339 025 78 % Personalkostnader 326 200 79 % Lokalkostnader 34 139 8 % Lokalkostnader 30 400 7 % Övrig drift 48 471 11 % Övrig drift 44 800 11 % Räntor och amorteringar 11 700 3 % Räntor och amorteringar 11 400 3 % Totalt 433 335 100 % Totalt 412 800 100 % ¹ Medelstilldelning samt intäkter av avgifter som får disponeras. Eftersom med- elstilldelning enbart erhållits för första halvåret 2009 är budgeten preliminär. Så används varje hundralapp 2009 PERSONALKOSTNADER 78 % ÖVRIG DRIFT 11 % LOKALKOSTNADER 8 % RÄNTOR OCH AMORTERINGAR 3 % 21
Många intresserade besökte polisens monter vid Yrkes-SM på Elmia i Jönköping. Under sommaren gick startskottet av för en utvecklad samverkan mellan Polisen och länets kommuner. I maj nyinvigdes polishuset i Jönköping med pompa och ståt. Här ses projektledaren Kaj Johansson ta en bit av tårtan. Till höger Magnus Olsson, Norrporten. Ett axplock av bilder från ÅRET SOM GÅTT 2008 Gatulangningsgruppen en septemberkväll i Sävsjö 22
Projektet Trygga resor syftar till att öka tryggheteten i offentliga miljöer med fokus på kollektivtrafiken. Det var idel glada toner när Tranås Säkerhetscentrum invigdes under hösten. Här ser vi receptionsansvarige Christina Lönn krama om räddningschefen Bertil Fång. I bakgrunden Göran Rustby och Christer Edlund. 23
Postadress: Box 618 551 18 Jönköping Besöksadress: Vallgatan 3-5 Telefon: 114 14 Fax: 036-30 90 17 E-post: polismyndigheten.jonkoping@polisen.se Webbplats: www.polisen.se/jonkoping 24