Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.

Relevanta dokument
PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.

PM 1(8) Data är tillgängligt 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40. Sökverktygen är användarvänliga. Metadata är användarvänliga

Geodata inom svenska universitet, högskolor och yrkesutbildningar

Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster

Parametrar i avgiftsmodell för Geodatasamverkan

Vad är. Geodatasamverkan?

Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner

Användaravtal för avgiftsbelagd geodata från informationsansvariga statliga myndigheter i Geodatasamverkan

Användaravtal för avgiftsbelagd geodata från informationsansvariga statliga myndigheter i Geodatasamverkan

Strategiskt mål Status Kommentar Mål 1 Nyttorna med infrastrukturen är kända

Framtida geodatasamverkan Infrastruktur för geodata byggd genom samverkan

Tack för att du svarar på ULI Geoforums enkätundersökning om användning av geografisk information och geografisk IT i offentlig sektor.

Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan

Geodataportalen - Metadata -Webbformulär för redigering av metadata

Inspire aktuell statusrapport

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

PM 1(10) Med begreppet resurs menas någon typ av företeelse exempelvis data, tjänst, applikation.

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Workshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0

Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata. Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet

Vad händer i vår omvärld?

Sammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Avtal för frivillig medverkan enligt EUdirektivet. förordningen om geografisk miljöinformation

HMK SyostGIS

Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning

Katrin Falk Geodatasekretariatet Lantmäteriet

Resultatsammanställning Lägesbild GI Sverige offentliga sektorn 2013 en undersökning av ULI Geoforum

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer

Utan data inget GIS. KlimatGIS-dagarna den januari 2012 Ulf Sandgren, Lantmäteriet

Nationell geodatastrategi

Mentorsundersökningen 2018

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Lantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan

Rapport: Sekretess och säkerhet vid offentliga och öppna geodata

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

GIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering

Forskning, utveckling och utbildning i geodatastrategin

Strategiskt mål Status Kommentar Mål 1 Nyttorna med infrastrukturen är kända

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata

Seminarium Geodata Lena Ekelund Sveriges geologiska undersökning (SGU) Geodatarådet

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser en del av den digitala agendan

Geodatasamverkan nya möjligheter för Sveriges kommuner

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Lägesbild GI Sverige. Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Bytespunkter

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

SCB:s geodata och e-tjänster

Enkätundersökning Lantmäteriet Yrkesutbildningar

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

Dataproduktspecifikation Trafikverkskontor. Version 1.0

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan

PM 1(9) Beskrivning av forsknings- och utvecklingsbehov inom geodataområdet

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Service Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT07, HT08, HT09, HT10, HT11

Geodataportalen - Metadata Validering av metadata

SACO:s löneenkät 2015

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Geodatasamverkan geospatial infrastruktur i Sverige

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning

Handlingsplan Öppna geodata

INSPIRE Infrastructure for Spatial Information in Europe. Member State Report: Sweden,

Kommuner och landsting utan

Användbarhet. Geodataportalen 2.0 Beta. Testat av GeoTest. RAPPORT fastställd Geodataportalen 2.0 Beta testad för användbarhet

ANVISNINGAR FÖR VIDARE- FÖRÄDLARE

Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Geodatasamverkan nya möjligheter för kommuner och statliga myndigheter

Bilaga 2 Enkät till lärare

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Alternativet sak finnas med för både högstadie och gymnasielärare 6 Inget av ovanstående avsluta intervjun

Svensk geoprocess. -bidrar till ett effektivare samhälle. Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Utbildningsutredningen 2005

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Geodataportalen Fjärranalysseminariet feb 2009

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

GeoTest-projektet Slutrapport. Future Position X

Enkät öppna data Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling

Transkript:

PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

PM 2(8) Inledning... 2 Enkäten... 2 Resultat... 33 Utbildningsbehovet... 33 Utbildningsformer... 66 Sammanfattning... 88 Figur 1. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner... 44 Figur 2. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner... 55 Figur 3. Prioritering av utbildningsområden, informationsansvariga myndigheter och kommuner... 66 Figur 4. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner... 77 Figur 5. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner... 77 Figur 6. Prioritering av utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner... 88 Inledning Ett led i arbetet med att uppfylla det långsiktiga kompetensbehovet inom den nationella infrastrukturen är att undersöka inom vilka områden som det finns ett behov av vidareutbildning. Denna enkät utgör ett inledande arbete med att undersöka detta behov inom kommuner och informationsansvariga myndigheter. Dessa organisationer är de som är huvudsakligen representerade inom geodatasamverkan idag samt är aktiva aktörer inom den nationella infrastrukturen för geodata. Enkäten bestod av ett antal frågor som bland annat berör inom vilka områden, om några, det finns ett behov av utbildning. Vilka former av utbildning det finns intresse av, hur många som behöver utbildas och eventuella samarbetspartners som behöver utbildning var också frågor som berördes. Respondenterna fick ungefär två månaders tid att besvara enkäten och när insamlingen stängdes hade det kommit in cirka 200 svar från 205 kommuner och 17 informationsansvariga myndigheter. Enkäten Enkäten utformades av FoU-samordnare på Geodatasekretariatet i samråd med bland annat SKL. Mottagare av enkäten bestämdes till alla kommuner och informationsansvariga myndigheter. Respondenterna valdes ut genom att använda existerande kontakter. För kommunerna togs dessa in från Lantmäteriets regionala geodatasamordnare och för myndigheter togs kontakter in från Geodatasekretariatets samordnare för förvaltning. Mottagarna av enkäten ombads dessutom att vidarebefordra enkäten till ytterligare personer som skulle kunna vara berörda. Enkäten bestod av Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

PM 3(8) fem delar information, kontaktuppgifter/personlig information, utbildningsbehov, partners och utbildningsformer samt övriga kommentarer. Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet av enkäten i stora drag, med fokus på vilka områden som det önskas utbildning inom samt vilka former av utbildning man är intresserade av. Utbildningsbehovet En övervägande majoritet av respondenterna har angett att det finns ett behov av utbildning inom flertalet av de i enkäten fördefinierade områdena. Totalt anger endast 14 %, myndigheter och kommuner att man inte har något speciellt behov av utbildning (figur 1 och 2). För myndigheternas del ligger denna andel på 4 % medan den inom kommunerna ligger på 15 %, vilket delvis kan tyda på att utbildningsbehovet är något större inom myndigheterna. I de övriga föredefinierade områdena är det framförallt behovet av utbildning inom dataspecifikationer och den tekniska infrastrukturen som skiljer sig åt mellan myndigheterna och kommunerna (figur 1). I tabellen kan man även se att svarsfrekvensen är mer jämnt fördelad mellan svarsalternativen hos kommunerna än hos myndigheterna. Utifrån detta kan man framförallt dra slutsatsen att även om utbildningsbehovet allmänt är större inom myndigheterna, så är behovet inom kommunerna bredare. Inom myndigheterna finns ett större behov inom framförallt dessa tre områden: Metadata för geodata Inspire och geodatasamverkan Dataspecifikationer Medan man inom kommunerna har ett ungefär lika stort behov inom dessa områden: Metadata för geodata Geodataportalen Inspire och geodatasamverkan Standardiseringsfrågor Dataspecifikationer Den tekniska infrastrukturen I kommentarerna kan man inte se några återkommande utbildningsområden som det finns ytterligare behov av. Således fyller de fördefinierade områdena i enkäten, i stora drag, utbildningsbehoven. Några av de områden som nämnts i kommentarerna är: Övergripande kunskap kring myndighetens presentation av geodata, Grundläggande kompetens inom GIS och geodata Information om programvaror Respondenterna ombads även att prioritera utbildningsområden efter vilket de hade största behov av utbildning inom. Utifrån detta kan vi se vissa skillnader mellan vilka områden där det finns störst behov och vilka områden som prioriteras främst. Det är tre områden som det finns ett stort utbildningsbehov inom och som även prioriteras högt (figur 3). Den största skillnaden mellan kommuner och myndigheter är att man inom kommuner i större grad prioriterar utbildning i användning av geodataportalen än hos myndigheter. Detta trots att skillnaden i hur många som angett ett behov av utbildning i användning av geodataportalen är relativt liten mellan kommuner och myndigheter. Slutligen fick respondenterna svara på ungefär hur många inom deras organisation som skulle kunna tänkas behöva utbildning inom respektive utbildningsområde. Svaren visade på att cirka 2300 personer skulle behöva utbildning totalt, fördelat på cirka 690 personer på myndigheter och cirka

PM 4(8) 1650 på kommunerna. Sammanfattningsvis är det inom framförallt dessa tre områden som det efterfrågas utbildning inom: Inspire och geodatasamverkan Metadata för geodata Geodataportalen Dessa områden är också dem som det behövs utbildas flest inom. Har ni inom er organisation/avdelning ett behov av utbildning/information inom något av dessa områden nedan? Svarsalternativ Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? Geodetiska referenssystem: Vikten av enhetlighet och kvalitet. Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. Standardiseringsfrågor: Användning av befintliga standarder, nyttor av dessa och metoder för att föra in dem i verksamheter. Finns det ett behov av nya standarder? Dataspecifikationer: Hur läser man en specifikation? Vilka verktyg finns och hur använder man dem? Behövs nya verktyg? Mappning av datamängderna vilken del av data ska mappas och hur ska detta ske i relation till den externa modellen? Hur den tekniska infrastrukturen och dess komponenter ser ut, inklusive uppbyggnad av och medverkan i den nationella tjänstekatalogen och datakvalitet. Myndigheter Svarsfrekvens (procent) Kommuner Svarsfrekvens (procent) 68 % 50 % 24 % 31 % 76 % 59 % 52 % 42 % 68 % 39 % 60 % 39 % Geodataportalen: Hur använder man portalen? 48 % 55 % Annat område relaterat till infrastrukturen för 4 % 4 % geodata? (ange i kommentarsfältet nedan) Inga speciella behov av utbildning 4 % 15 % Figur 1. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner

PM 5(8) Har ni inom er organisation/avdelning ett behov av utbildning/information inom något av dessa områden nedan? Inga speciella behov av utbildning 14% Annat område relaterat till infrastrukturen för geodata? (ange i kommentarsfältet nedan) 4% Geodataportalen: Hur använder man portalen? 55% Hur den tekniska infrastrukturen och dess komponenter ser ut, inklusive uppbyggnad av och medverkan i den nationella tjänstekatalogen och datakvalitet. 42% Dataspecifikationer: Hur läser man en specifikation? Vilka verktyg finns och hur använder man dem? Behövs nya verktyg? Mappning av datamängderna vilken del av data ska mappas och hur ska detta ske i relation till den externa modellen? 43% Standardiseringsfrågor: Användning av befintliga standarder, nyttor av dessa och metoder för att föra in dem i verksamheter. Finns det ett behov av nya standarder? 44% Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. 61% Geodetiska referenssystem: Vikten av enhetlighet och kvalitet. 31% Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? 52% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 2. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner

PM 6(8) Om ni har behov av utbildning inom flera områden, kan ni då sätta dessa i en prioriteringsordning? (1 som viktigast) 140 120 100 80 60 40 1 2 3 4 5 6 7 8 20 0 Geodetiska referenssystem Inspire och geodatasamverkan Metadata för geodata Standardiseringsfrågor Dataspecifikationer Tekniska infrastrukturen Geodataportalen Annat område Figur 3. Prioritering av utbildningsområden, informationsansvariga myndigheter och kommuner Utbildningsformer Respondenterna fick även svara på vilka former av utbildning det finns intresse av. Man fick bland annat välja mellan såväl olika former av lärarledda utbildningar som tillgång till webbaserade utbildningar eller utbildningsmaterial. Syftet med denna fråga var att undersöka hur framtida utbildningsinsatser skulle kunna utformas och planeras. Inom såväl myndigheter som kommuner vill man helst att utbildning sker i form av Webbinarier, det vill säga webbaserade seminarier (figur 4). Denna typ av utbildning har fördelen att den inte innebär några resor eller större kostnader för att delta. Intresset är även relativt stort för lärarledda utbildningar, såväl lokala som på annan ort. Men detta gäller framför allt kommunernas intresse för lärarledda utbildningar på annan ort, vilket höjer den totala procenten. Detta är i sig intressant men det är svårt att besvara varför intresset för denna utbildningsform är större inom kommunerna (figur 5). Till skillnad från bland annat webbinarier innebär lärarledda utbildningar större kostnader för både arbetsgivare, arbetstagare och utbildare. Men de positiva aspekterna, vilket kan förklara varför intresset för denna utbildningsform är så stort, är att man får direkt tillgång till en expert som kan svara på frågor. Det kan även vara så att man anser att utbildning inom dessa områden är så viktig att kostnaden för lärarledda utbildningar, även på annan ort, är godtagbara. Möjligen anser man även att den personliga kontakten med en utbildare utgör en bättre grund för att ta till sig ny information. Av samma anledning som det finns ett stort intresse för webbinarier är slutligen formen Endast informationsmaterial även den relativt intressant för respondenterna. Denna kan teoretiskt sett ingå i kategorin Material för att hålla egna utbildningar, vilket skulle göra denna sammanslagna kategori till den näst mest intressanta för respondenterna.

PM 7(8) I figur 6 kan man även se hur respondenterna skulle prioritera utbildningsformerna och det är inte möjligt att se några större skillnader i prioriteringsordningen från det totala intresset. Däremot finns det en del skillnader mellan myndigheter och kommuner. Inom myndigheterna prioriterar man liksom kommunerna webbinarier först. Men man prioriterar datorsalsutbildningar före lärarledda utbildningar på annan ort, medan man inom kommunerna gör det motsatta. Vilken form av utbildning är ni intresserade av? (ange gärna flera) Andra former (specificera gärna i 4% kommentarsfältet) Material för att hålla egna utbildningar 20% Endast informationsmaterial 28% Datorsalsutbildningar 14% "Webbinarier" (seminarier över Internet) 73% Lärarledda utbildningar på annan ort 41% Lärarledda utbildningar lokalt 37% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Figur 4. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Vilken form av utbildning är ni intresserade av? (ange gärna flera) Myndigheter Kommuner Svarsalternativ Svarsfrekvens (procent) Svarsfrekvens (procent) Lärarledda utbildningar lokalt 36,5 % 38 % Lärarledda utbildningar på annan ort 39 % 57 % "Webbinarier" (seminarier över Internet) 72 % 76 % Datorsalsutbildningar 13,5 % 24 % Endast informationsmaterial 28 % 29 % Material för att hålla egna utbildningar 18 % 29 % Andra former (specificera gärna i kommentarsfältet) 4 % 0 % Figur 5. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner

PM 8(8) 120 Om ni är intresserade av flera, kan ni då sätta dem i en prioriteringsordning? (1 som viktigast) "Webbinarier" (seminarier över Internet) 100 80 Lärarledda utbildningar på annan ort Lärarledda utbildningar lokalt 60 40 Datorsalsutbildningar Endast informationsmaterial Material för att hålla egna utbildningar 1 2 3 4 5 6 7 20 Andra former (specificera gärna i kommentarsfältet) 0 Figur 6. Prioritering av utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Sammanfattning Utifrån enkäten kan vi se att utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata är stort inom såväl myndigheterna som kommunerna. Dels i fråga om vilka områden det finns ett behov av utbildning inom, men även mängden personer som potentiellt skulle kunna utbildas. Ett mindre antal områden sticker ut med ett större utbildningsbehov än andra men överlag finns det behov av utbildning inom i stort sett alla de i enkäten fördefinierade områdena. Samma bredd finns dock inte i vilka utbildningsformer som man har ett intresse av, även om flera av alternativen har angetts. Överlag är det lärarfria utbildningar, det vill säga webbinarier, material för egna utbildningar och informationsmaterial, som tillsammans är de huvudsakligen mest önskade formerna. Men lärarledda utbildningar är även de i högsta grad önskade, såväl lokala som på annan ort. Svarsfrekvensen var god då cirka 70 % av kommunerna och 74 % av myndigheterna som bidragit med svar. Resultatet skulle dock kunna ha förbättrats ytterligare med kommentarer på vissa frågor, bland annat kring andra utbildningsområden än de fördefinierade. Men enkäten kan ändå i stort anses ha uppfyllt sitt syfte med att undersöka utbildningsbehovet i stort i de berörda organisationerna. De områden där det finns störst behov av utbildningar, samt de där det behövs utbildas flest inom är: Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. Geodataportalen: Hur använder man portalen?