Sociala investeringar I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING/REGIONER RESULTAT FRÅN ENKÄTSTUDIE

Sociala investeringar I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING/REGIONER RESULTAT FRÅN ENKÄTSTUDIE

Sociala investeringar I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING/REGIONER RESULTAT FRÅN ENKÄTSTUDIE

Upplysningar om innehållet: Tomas Bokström, tomas.bokstrom@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-217-1 Text: Anna Balkfors, Malmö Högskola Foto: Maskot Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2015

Förord Under de senaste åren har begreppet sociala investeringar blivit allt mer frekvent förekommande. Det finns olika uppfattningar om exakt vad sociala investeringar innebär och själva termen investeringar är inte omtyckt av alla. Vi tror dock att de flesta ställer upp på att det finns en poäng med att fokusera det offentligas roll som investerare i mänsklig utveckling och livschanser. Poängen är då inte att man söker egen avkastning utan samhällelig. En alltmer omfattande och utvecklad kunskap lär oss också att det spelar stor roll vad man gör och när man gör det för vilka resultat och effekter som uppnås. De flesta är också väl medvetna om att det finns begränsade resurser till att göra allt som kan vara önskvärt och att vi därför behöver välja det som är mest kostnadseffektivt. Tidiga, effektiva insatser som når rätt målgrupper bör därmed vara målet. Slutligen är vi många som arbetar för att kontinuerligt utveckla organisation, arbetssätt och innehåll i våra verksamheter. Allt detta anser vi är komponenter i ett arbete med sociala investeringar. Det har alltså pågått mycket aktiviteter men vi har saknat en tydlig bild över hur många som arbetar med sociala investeringar och på vilket sätt man gör det. Därför beslutade projektet Psynk psykisk hälsa barn och unga vid SKL att i samarbete med Malmö Högskola genomföra en enkätundersökning riktad till samtliga kommuner och landsting/regioner. Resultaten av undersökningen presenteras i denna rapport. Anna Balkfors, doktorand vid Malmö Högskola och anställd i Malmö Stad har författat rapporten. Sofie Sjöborg och Tomas Bokström på SKL har svarat för enkätdesign, i dialog med avdelningen för Ekonomi och styrning, samt projektledning. Vi vill tacka alla som besvarat enkäten, samt de referensgrupper som bidragit med synpunkter gällande enkätfrågor och innehåll. Att vi nu har svart på vitt att frågan är högst aktuell i många kommuner och landsting/regioner bekräftar att det finns goda skäl att fortsatt stödja utvecklingen. Mycket kunskap och flera verktyg har tagits fram inom ramen för Psynk och utgör en grund för det fortsatta arbetet. SKL har ett kongressuppdrag att utreda frågan om sociala investeringar och denna rapport utgör ett underlag för det uppdraget. Kommande år blir med all säkerhet händelserika på området och vi ser fram emot att stödja utvecklingen. Stockholm i december 2014 Hans Karlsson Direktör Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Bettina Kashefi Chefekonom och direktör Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Kapitel 1. Sammanfattning 9 Disposition 10 Kapitel 2. Enkätstudie 10 Bakgrund 11 Syfte 11 Metod 14 Kapitel 3. Resultat 14 Fråga 1. Arbetar med konceptet sociala investeringar 16 Fråga 2. Motiv till konceptet sociala investeringar 18 Fråga 3. Finns budget med särskilt anslagna medel för sociala investeringar? 19 Fråga 4. Hur mycket medel är anslagna för sociala investeringar? 20 Fråga 5. Vilket år togs beslutet om att anslå medel för sociala investeringar? 21 Fråga 6. Görs återföringar av medel för sociala investeringar? 22 Fråga 7. När görs återföringen av medlen? 23 Fråga 8. Finns det ett övergripande strategiskt mål för ert arbete med sociala investeringar? 24 Fråga 9. Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? 25 Fråga 10. Vem fattar huvudsakligen beslut om sociala investeringsprojekt? 26 Fråga 11. Är sociala investeringsprojekt avgränsade verksamhetsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt, dvs. de är inte del av ordinarie driftsbudget? 27 Fråga 12. Vilka aktörer är involverade i ledning och styrning av arbetet med sociala investeringar? 28 Fråga 13. Har kommunen/landstinget/regionen avsatt någon tjänst med uppdraget att arbeta med sociala investeringar? 29 Fråga 14. Vilka aktörer får ansöka om medel för sociala investeringsprojekt? 31 Fråga 15. Vilka verksamhetsområden ingår i arbetet med sociala investeringar? 33 Fråga 16. Finns prioriterade målgrupper för arbetet med sociala investeringar? 35 Fråga 17. Vilka resultat syftar ert arbete med sociala investeringar att förbättra? 36 Fråga 18. Vilka av nedanstående alternativ är viktiga i ert arbete med sociala investeringar? 37 Fråga 19. Har kommunens/landstingets/regionens politiker och/eller tjänstemän deltagit i några utbildningar om sociala investeringar? 38 Fråga 20. Ange gärna vilken/vilka utbildningar kommunens politiker och tjänstemän har deltagit i 39 Fråga 21. Ingår kommunen/landstinget/regionen i något nätverk, samordningsförbund eller annat sammanhang med syfte att utvecklas och ta del av andras arbete kring sociala investeringar? 40 Fråga 22. Vilka delar eller komponenter finns det behov av att utveckla i ert arbete med sociala investeringar? 41 Fråga 23. Finns det behov av att på nationell nivå stödja arbetet med sociala investeringar?

42 Fråga 24. Mejla gärna era eventuella riktlinjer i arbetet med sociala investeringar 42 Fråga 25. Hur borde man stödja från nationell nivå? 44 Fråga 26. Övriga kommentarer 47 Kapitel 4. Diskussion 50 Om sociala investeringsfonder 53 Utvecklingen av sociala investeringar i kommuner och landsting/regioner ur ett omvärldsperspektiv 54 Avslutningsvis 55 Referenser 56 Bilaga 1. Enkät förfrågan och frågor 56 Till ekonomichef eller motsvarande 56 Frågeformulär 58 Bilaga 2. Sammanställning sociala investeringsfonder 60 Bilaga 3. Kommuner och landsting/regioner som arbetar med sociala investeringar

6 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

1 KAPITEL Sammanfattning Sociala investeringar är ett begrepp som kommit att användas allt mer flitigt. Det finns ett behov av ökad förståelse för vad detta konkret innebär och hur det tar sig uttryck, exempelvis i så kallade sociala investeringsfonder. Det har varit oklart i hur många kommuner och landsting som arbete pågår och vilken form detta arbete har. Syftet med undersökningen som denna rapport bygger på är att kartlägga hur kommuner och landsting/regioner arbetar med sociala investeringar. Kunskapsluckorna har identifierats av projektet Psynk pyskisk hälsa barn och unga 1 vid SKL. Inom ramen för detta arbete har man initierat olika utvecklings- och forskningsinsatser kring sociala investeringar. Föreliggande rapport är resultatet av ett av dessa initiativ. Studien är ett samarbete mellan Psynk och Malmö högskola 2. Kartläggningen har skett genom en enkät med 26 frågor ställda till alla kommuner och landsting/ regioner, sammantaget 310 respondenter. Denna webbaserade enkät distribuerades via mail till respektive organisations ekonomichef/direktör. Enkäten besvarades av 252 kommuner och 13 regioner/landsting, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85,5 procent. Svarsfrekvensen för kommuner är 87 procent och för regioner/landsting 65 procent. Enkätsvaren har bearbetats i Excel och Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Av de 265 kommuner och regioner/landsting som svarat anger knappt en tredjedel pågående eller planerade insatser som definieras som sociala investeringar. Sammantaget är det 152 respondenter som har pågående eller tidigare har aktualiserat konceptet sociala investeringar. Det är 113 (43 procent) som svarar att de inte har och heller aldrig har arbetat med konceptet sociala investeringar. Att det är 82 procent av alla kommuner och landsting/regioner (255 respondenter) som anger motiv till konceptet sociala investeringar vittnar om att det är ett högst aktuellt begrepp. De främsta motiven uppges vara för att främja tidiga och riktade insatser (67 procent), för att åstadkomma samhällsekonomiska vinster (65 procent) och för att motverka stuprörstänkande genom att samordna insatser (50 procent). Det är fler som uppger motivet medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader än motivet minskade kostnader i den egna budgeten för att arbeta med sociala investeringar. Not 1. Ett treårigt utvecklingsarbete som pågår 2012 2014. Bakom står Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet är att kommuner och landsting ska synkronisera sina insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa runt om i landet med stöd av ett antal temaledare placerade ute i landsting och kommuner och ett centralt projektkansli i Stockholm. Det övergripande målet är att barns och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Läs mer på www.psynk.se Not 2. Enkätstudien görs inom ramen för en lic.avhandling av doktorand Anna Balkfors, Hälso- och välfärdsstudier, Malmö högskola. Anna är folkhälsovetare som arbetat flera år med folkhälsofrågor i kommuner och landsting. Senast i Malmö stad bland annat som huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 7

Kapitel 1. Sammanfattning Det vittnar om att många ser konceptet sociala investeringar som en potential att få in ett samhällsekonomiskt perspektiv i sin verksamhet. Det är 51 kommuner och 2 landsting som svarar att de har särskilda medel avsatta för sociala investeringar, antingen som anslag i driftsbudget eller som tilläggsanslag/öronmärkning av eget kapital (exempelvis från tidigare överskott). På frågan om hur mycket medel som är anslagna till sociala investeringar är variationen stor. Det skiljer mellan 1 Mkr till 100 Mkr. Det är 52 kommuner, landsting/regioner som uppger hur mycket medel man anslagit till sociala investeringar. I den sista öppna frågan beskriver ytterligare 18 kommuner och regioner att man har avsatt medel för vad som faller inom ramen för definitionen sociala investeringar, även om man inte benämner det som en social investeringsfond. Om man utgår från enkätsvaren på frågan om hur mycket medel man anslagit uppgår den totala summan till 694Mkr. Inkluderar man svaren i den öppna frågan avsätts 1.181 Mkr i sociala investeringar. Den kommun som var först ut med att anslå medel för sociala investeringar var Vårgårda kommun år 2005 och därefter Nynäshamns kommun, år 2006. Majoriteten av de som anslagit medel till sociala investeringsfonder har gjort det 2013, vilket vittnar om att det är en relativt ny företeelse. Det vanligaste är att medel anslås årligen via ordinarie budgetprocess eller att medlen anslås som en engångsreservation. Det är 11 kommuner som använder en återföringsmodell, det vill säga att det kontinuerligt tillförs medel för sociala investeringar genom att kostnadsramen minskas för den eller de förvaltningar som får minskade kostnader efter ett genomfört projekt. Det är 34 respondenter (56 procent) som svarat att man har övergripande strategiska mål för arbetet med sociala investeringar. Kännetecknande för de som uppger strategiska mål är att arbetet ska syfta till att minska utanförskap, minska arbetslöshet, minska kostnader för försörjningsstöd och öka antalet elever som lämnar grundskolan med godkända betyg med mera. Mer generella syften som är av folkhälsopolitisk karaktär är att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen, samt att stimulera samverkan mellan kommunala parter och andra aktörer för tidiga insatser riktade till barn och unga för att förhindra framtida utgifter. Få, endast tolv respondenter, har en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet. Gällande organisationen kring sociala investeringsprojekt ställdes ett antal frågor. På frågan om var beslutsmandatet om sociala investeringsprojekt ligger så svarar en övervägande majoritet, 72 procent att det görs av kommun-/landstings-/regionstyrelsen. De som är involverade i arbetet är primärt förvaltningschefer (86 procent), ekonomichef (47 procent) och kommun-/lanstings-/regionchef (46 procent). Det är 16 kommuner som avsatt en tjänst på heleller deltid med uppdrag att arbeta med sociala investeringar. Majoriteten (72 procent) har inte avsatt någon specifik tjänst för arbetet med sociala investeringar. Gällande ansökningsförfaranden är det i första hand egna förvaltningar och verksamheter som får söka medel (70 procent). Det finns flera exempel på kommuner där även sociala företag, ideell sektor och näringslivet får ansöka. Drygt hälften, 39 respondenter, har ansökningsförfarande där andra aktörer kan ansöka, själva eller tillsammans med kommunen/landstinget/regionen. Verksamheter som ingår i arbetet med sociala investeringar är primärt socialtjänst (87 procent har angett denna verksamhet), utbildning (73 procent) och arbetsmarknad/sysselsättning (58 procent). I andra hand ingår folkhälsa och kultur och fritid. De målgrupper som är prioriterade är barn och unga (71 procent) och därefter arbetslösa personer (36 procent) och arbetet med sociala investeringar syftar främst till att öka arbetsmarknadsdeltagande (63 procent) och förbättra skolresultat (61 procent). I tredje hand kommer förbättrad psykisk hälsa. Det är 59 respondenter som svarat på frågan om de deltagit i några utbildningar om sociala investeringar och 35 kommuner/regioner som uppger att de ingår in något utvecklingssamarbete med sociala investeringar. Det är 44 kommuner (58 procent) som anser att det finns behov av att stödja arbetet med sociala investeringar på nationell nivå och 4 som svarar att det inte finns behov av stöd. Behov som främst efterfrågas i form av nationellt stöd är kring uppföljning och utvärdering, metoder för ekonomisk analys och ett nationellt stöd för sammanställning av evidensbaserade program. Sist i enkäten efterfrågas öppna kommentarer. Svaren vittnar om hur flera kommuner och regioner bedriver verksamhet som kan definieras som sociala investeringar, men man använder inte definitionen. Nedan två exempel; 8 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Kommunen använder inte begreppet sociala investeringar, men har projekt som har samma syfte, d.v.s. förebygga framtida ökade kostnader och göra en insats för individerna och samhället. Medlen som används är öronmärkta medel av tidigare års resultat. Vi arbetar inte med begreppet sociala investeringar i kommunen. Däremot har vi 1,5 miljoner avsatta i budget vilket är särskilda medel för tidiga samordnade insatser som fördelas till olika projekt som om de är framgångsrika ska övergå i ordinarie verksamhet och få en spridning till mer generellt genomförande på andra ställen i kommunen. De öppna svaren vittnar också om att begreppet sociala investeringar är omdiskuterat. Kommentarerna speglar att man ser olika på förebyggande arbete i relation till begreppet sociala investeringar i allmänhet och sociala investeringsfonder i synnerhet. Beklagligt att begreppet social investeringsfond används. Denna ekonomiska term tar bort fokus från den sociala delen och flyttar den till ekonomi. Vi kan lösa dessa investeringar på annat sätt i vår målstyrning. Vi bedömer att detta enbart är kejsarens nya kläder. Att arbeta med förebyggande insatser sektorsövergripande är inget nytt och ingår i ordinarie verksamhet. Sociala investeringar är ett begrepp som förvirrar alla och gör att förståelse för ekonomiska termer minskar. Vi arbetar med sociala projekt men att kalla dem investeringar är inte logiskt. Denna kartläggning vittnar om att det pågår ett utvecklingsarbete i många av Sveriges kommuner och landsting/regioner kring begreppet sociala investeringar. Man söker efter organisatoriska och finansiella strukturer som kan skapa förutsättningar för förebyggande, tidiga insatser som både sparar samhälleliga resurser och gynnar individers hälsa och välbefinnande på kort och lång sikt. Arbetet med sociala investeringar adresserar komplexa samhällsproblem som förutsätter lösningar över förvaltningsgränser och med olika aktörer. Alla kommuner och landsting/regioner som beslutat om sociala investeringsfonder brottas med liknande frågeställningar; om konstruktion, beredningsprocess, organisation, effektmätning och återföring/uppskalning av verksamma insatser. Arbetssätt med sociala investeringsfonder har potential, men det finns stort behov av kunskap inom kommuner och landsting. Bland annat behövs fortsatt kunskap, forskning och sammanställning av vad olika förebyggande insatser har för effekt och metoder för att kunna värdera effekter av sociala insatser och kunna beräkna kostnadseffektivitet. Här finns det all anledning av lära av varandra, särskilt från de kommuner och regioner som kommit lite längre och haft anledning att revidera riktlinjer för fonderna och utveckla organisationen för dessa. Det gäller också att dra nytta av pågående forskningsansatser och av arbetet från internationella och nationella aktörer såsom SKL och MSI (Mötesplats för social innovation), liksom från privata aktörer. Det finns också anledning att bevaka det utvecklingsarbete som drivs av den växande skaran sociala entreprenörer och finansiärer. Det är aktörer som alla har intresse av utvärderingsmodeller som mäter samhälleliga och ekonomiska effekter av sociala insatser. I takt med ökad kunskap kan sannolikt svårigheter överbryggas, förutsatt att det finns ett fortsatt engagemang från kommuner och landsting/regioner, samt nationellt stöd och intresse från akademin. Disposition Rapporten inleds med en sammanfattning av hur kommuner, landsting/regioner besvarat enkätstudien om sociala investeringar. Därefter redovisas metod och tillvägagångssätt för studien. Under rubriken Resultat redovisas svaren på respektive fråga från 1 26. Avslutningsvis diskuteras resultaten av frågorna i relation till relevant pågående forskning inom området sociala investeringar. Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 9

2 KAPITEL Enkätstudie Bakgrund Sociala investeringar är ett begrepp som blivit allt mer frekvent använt i Sverige och internationellt de senaste åren. Det finns en stor förväntan på att man med hjälp av sociala investeringar ska kunna på ett bättre sätt bemöta vissa främst sociala utmaningar och samtidigt uppnå samhällsekonomiska vinster. Begreppet syns i internationella policys och styrdokument, utlysningar om medel för att hantera komplexa samhällsproblem och formerna diskuteras, både inom offentlig och privat sektor, liksom inom civil sektor. De senaste åren har åtskilliga kommuner och även landsting/regioner tagit initiativ till så kallade sociala investeringsfonder, men det har saknats en kartläggning av detta. Enligt tidigare uppskattningar har ett 50 70-tal kommuner instiftat sociala investeringsfonder och att det är lika många som har pågående ärenden. Diskussionen om, och arbete med sociala investeringar kan ha öppnat för en perspektivförändring vad gäller synen på förebyggande och tidiga insatser. Samtidigt är utmaningarna kring hur man omvandlar detta synsätt till ett konkret och fungerande arbetssätt stora. Därför finns en efterfrågan på kunskap om exempelvis hur man arbetar med behovsanalys, val av metoder, prioritering, uppföljning och utvärdering. Nationellt har det framförallt funnits tre aktörer som varit engagerade i arbetet med sociala investeringar. Skandias stiftelse Idéer för livet har, i samarbete med konsulterna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, drivit utbildningar för kommuner och haft ett nätverk för de som genomgått dessa så kallade socioekonomiska utbildningar. På senare år har man också samarbetat med forskare vid Uppsala universitet för att utveckla modeller för cost-benefitanalys av insatser som har vetenskapligt stöd 3. Nilsson och Wadeskog har också genom konsultföretaget Seeab arbetat fram en kalkylmodell för att visa på samhällskostnaderna för olika former av utanförskap och har med föreläsningar och utbildningar inspirerat många kommuner och landsting/regioner att påbörja ett arbete med sociala investeringar (Nilsson, I et. al, 2014). Vidare är det SKL som inom ramen för projektet Psynk psykisk hälsa barn och unga 4, drivit utvecklingsarbete tillsammans med fyra kommuner på temat tidiga insatser och sociala investeringar. Förutom att stödja arbetet i de fyra kommunerna har Psynk också tagit initiativ för nationell kapacitetsoch kunskapsuppbyggnad genom att ta fram guider, verktyg och finansiera forskningsinsatser. I samarbete med Idéer för livet har man även tagit fram en utbildning i hur man kan organisera och utveckla sitt arbete med sociala investeringar. Not 3. Feldman et al., 2014, Med många bäckar att stämma i - hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?, Idéer för livet, https://www. utanforskapetspris.se/global/rapporter/utanforskapetspris.pdf Not 4. www.psynk.se 10 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Den första SKL-skriften på området togs fram som en del av Psynks föregångsprojekt Modellområdesprojeket och heter Värdet av en god uppväxt sociala investeringar för framtidens välfärd. Psynks guide Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga med tillhörande plansch över barns utvecklingskurva är ett stöd för konkret och strukturerat arbete med sociala investeringar. Utvärdering är en central komponent och därför har en Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt också tagits fram av Psynk. En kompletterande skrift tas på uppdrag av Psynk och Norrköpings kommun fram av Centrum för Kommunstrategiska Studier vid Linköpings universitet och publiceras i början av 2015. För att bättre belysa komplexitet, insatser och samhällskostnader har forskare vid Umeå universitet haft i uppdrag att detaljstudera journaler och akter och komplettera med intervjumaterial för 20 barn och unga som varit placerade under uppväxten. Resultaten av denna studie publiceras även den i början av 2015. I ett projekt som drivs av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Investeringar i likvärdiga livschanser 5, har nationalekonomen Lars Hultkrantz skrivit två uppsatser om sociala investeringar, både som lokalt fenomen och med fokus på hur man på nationell nivå kan stödja utvecklingen av samhällsekonomiska analyser. Dessa uppsatser publiceras i början av 2015. Under det senaste året har dessutom intresset från både banker, riskkapital och civila samhället blivit alltmer påtagligt. Det är i enlighet med en global trend kring vad som kallas Impact investing 6. Som synes pågår mycket på området sociala investeringar. Det som dock har saknats är en ordentlig övergripande bild av hur många kommuner och landsting som faktiskt arbetar med sociala investeringar och på vilket sätt detta sker. Det är motivet till att Psynk tillsammans med Malmö högskola tagit initiativ till denna enkätstudie. Syfte Studien syftar till att ge en ökad förståelse för framväxten av sociala investeringar och ge en övergripande bild av hur kommuner och landsting/regioner arbetar med konceptet sociala investeringar i allmänhet och sociala investeringsfonder i synnerhet. Kartläggningen syftar till att ge svar på: > > Hur kommuner och regioner/landsting ser på konceptet sociala investeringar. > > Vilka motiv kan identifieras till att arbeta med sociala investeringar? > > Huruvida kommuner och regioner/landsting avsatt särskilda medel för sociala investeringar och i så fall; Motiv, förväntningar, målsättning, målgrupper. Hur modellen, konstruktionen av fonden ser ut. Hur organisationen ser ut kring arbetet med fonden ; inom vilka verksamhetsområden, finansiering, beslutsprocesser och kompetens. > > Hur kompetensförsörjningen ser ut för att arbeta med konceptet sociala investeringar; efterfrågas utbildning, nationellt stöd och i då fall inom vilka områden? Metod Studien initierades under hösten 2013 som ett samarbete mellan Malmö högskola och Psynk, SKL. Metoden är en kvantitativ studie som utgörs av en enkät ställd till samtliga 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Enkäten utarbetades under våren 2014 och en pilotversion testades på tre referensgrupper. Enkäten sändes via mail till respektive organisations ekonomichef/direktör med en länk till frågeformuläret. Första utskicket gjordes den 10 juni 2014. Förutom att besvara enkätens frågor gavs respondenter som angett att de arbetar med sociala investeringar även möjlighet att via mail skicka relevanta dokument (såsom beslutsprotokoll, beslutsunderlag, riktlinjer, budget, verksamhetsplaner, informationsmaterial, projektbeskrivningar). Frågeformulär För utformningen av frågeformuläret knöts tre referensgrupper. Dels en regional temagrupp för sociala investeringar i Skåne bestående av representanter från ett antal kommuner, kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne. Dels två grupperingar som formerats inom ramen för Psynk en grupp av temaledare för sociala investeringar som både arbetar operativt med utveckling Not 5. http://www.sns.se/nyheter/2014/05/investeringar-i-likvardiga-livschanser Not 6. För en utblick se Mötesplats Social Innovation, MSI:s rapport Nya finansieringsformer för social innovation Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 11

Kapitel 2. Enkätstudie av sociala investeringar i sina respektive kommuner och via sitt uppdrag för SKL arbetar med utveckling och kunskapsspridning samt ett ekonomnätverk för ekonomer och controllers i kommuner och regioner/landsting som aktivt arbetar med konceptet sociala investeringar. Dessa tre grupperingar gav synpunkter på frågeställningar och svarsalternativ. En pilotversion mailades till den skånska temagruppen och Psynks temaledare för sociala investeringar. Efter piloten modifierades ett antal svarsalternativ. Vissa anpassningar fick göras för att kunna hanteras som en webbenkät. Frågeformuläret har också stämts av med Avdelningen för ekonomi och styrning på SKL, både vad gäller enkätens omfattning och kring vissa definitioner och preciseringar av svarsalternativ. En utgångspunkt för enkäten har varit att minimera antalet öppna frågor och att använda villkor så att enbart de som berörs av vissa frågeställningar har möjlighet att besvara dessa. Enkäten innehåller tre sådana villkorsnivåer. Villkorsnivå 1 Alla ombads att svara på de två första frågorna och den sista öppna frågan med övriga kommentarer. > > Arbetar ni med konceptet sociala investeringar? > > Vilken av följande motiv anser ni generellt stämmer på konceptet sociala investeringar? Man leddes vidare in i enkäten om man på första frågan svarade: Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar eller Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar. För de som svarade övriga alternativ på fråga 1 avslutades enkäten efter fråga 2, dock med möjlighet att ge öppna kommentarer. Villkorsnivå 2 De som svarade Ja på fråga tre om det finns en budget med särskilt anslagna medel för sociala investeringar ombads svara på frågorna som rörde konstruktionen kring de särskilt avsatta medlen; fråga 4, 5, 6, 7, 8. Övriga hänvisades vidare till fråga 8; Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? Villkorsnivå 3 Om man svarade Ja, på om kommunens/regionens/ landstingets politiker och eller tjänstemän deltagit i någon utbildning om sociala investeringar ombads man svara på frågan om vilka utbildningar. Urval Enkäten skickades till alla kommuner och regioner/ landsting, totalt 310 respondenter. Det omfattar 290 kommuner och 20 landsting/regioner. Enkäten ställdes till ekonomichef i respektive kommun och region/landsting, med uppmuntran att ta hjälp av de kollegor som eventuellt också arbetar med sociala investeringar. Frågorna i enkäten återfinns i bilaga 1. Första utskicket gjordes 2014-06-10. Tre påminnelser mailades ut till de som ännu inte svarat: > > Påminnelse 1 2014-06-23 gick till 178 > > Påminnelse 2 2014-08-19 gick till 111 > > Påminnelse 3 2014-08-25 gick till 96 Under vecka 39 och 40 togs telefonkontakt med de 84 som inte svarat. Ytterligare 40 kommuner/ landsting valde därefter att besvara enkäten. Motiven till att man inte svarat var främst att den person som enkäten ställts till hade slutat, var sjukskriven eller att sociala investeringar inte var relevant för kommunen/landstinget/regionen. De nyckelpersoner som identifierats ge förutsättningar för långsiktighet i socialt investeringsarbete är ansvarig politiker med beslutsmandat (landsting/kommunstyrelsens ordrörande), ekonomichef, direktör tillsammans med process/projektledare eller ansvarig tjänsteman. Enkäten ställdes, efter överväganden till ekonomichef/direktör med uppmuntran att ta hjälp av andra inom organisationen vid behov. Därför antas svaren spegla deras uppfattning, även om vi inte kan säga exakt vilka som varit med och besvarat enkäten. Bortfallsanalys Av Sveriges 310 kommuner och landsting/regioner svarade 265, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85,5 procent och ett bortfall på 14.5 procent. Av dessa är det 13 regioner/landsting som svarat och 252 kommuner. Det innebär en svarsfrekvens på 65 procent för landsting/regioner och 87 procent för kommuner. Gällande svarsfrekvensen för olika kommuntyper är det endast Malmö stad som besvarat enkäten av de tre storstäderna. Svarsfrekvensen är störst i gruppen pendlingskommuner, förortskommuner till storstäderna och i kommuner i tätbefolkade regioner. Det är fyra kommuner som inte besvarat enkäten, men som via mail eller i telefonsamtal beskriver hur de arbetar med sociala investeringar. Däribland Göteborgs stad. Deras svar redovisas endast i sammanställningen av vilka som avsatt specifika medel för sociala investeringar i bilaga 2. Enkäten innehöll tre villkorsnivåer som innebar 12 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

att man uppmanades att gå vidare i enkäten om man svarat ja på ett antal frågor. I första utskicket gjordes misstaget att enbart de som svarade alternativ 1 (Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar) på första frågan fick gå vidare i enkäten. Detta korrigerades så att även de som svarade alternativ 2 (Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar) fick gå vidare och en kompletterande enkät sändes ut till de (22 stycken) som redan hunnit svara och angett alternativ 2. Detta misstag kan ha inneburit ett tapp i svarsfrekvens. Det interna bortfallet för enskilda frågor varierar och redovisas under respektive fråga. Analys Enkätsvaren har bearbetats i Excel och Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Förutom en deskriptiv analys söker studien svar på variationer, samband, spridning mellan kommuner och mellan regioner/landsting. En enkätundersökning som sänds ut digitalt har vissa begränsningar avseende omfattning och format. Ambitionen var att försöka ringa in hur man ser på begreppet sociala investeringar snarare än att fokusera på det som definieras som sociala investeringsfonder. För det krävs en mer kvalitativ ansats. Det framgår tydligt i svar på de första frågorna att det är betydligt fler kommuner och landsting/regioner som använder sig av, och arbetar med konceptet sociala investeringar, än som har avsatt specifika medel till sociala investeringsprojekt. De sista frågorna som berör syftet och motiv till arbete med sociala investeringar, organisation och hur man ser på behovet av nationellt stöd hade varit intressant att ställa till alla. Vid en eventuell uppföljningsstudie skulle man inkludera fler att besvara övergripande frågor om sociala investeringar. Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 13

3 KAPITEL Resultat Svaren redovisas fråga för fråga. För varje fråga presenteras en frekvenstabell som beskriver hur många som angett olika svarsalternativ, andel (%) i förhållande till antalet svar på respektive fråga och andel av totalt antal möjliga svar. Ett stapeldiagram illustrerar fördelningen på de olika svarsalternativen i procent. För frågor där man kunnat välja Annat som svarsalternativ redovisas de öppna svaren under diagrammet. Gällande de som svarat Annat uppger flera respondenter snarlika svar. Hur många som uppgett snarlika svar presenteras inom parantes. Fråga 1. Arbetar med konceptet sociala investeringar Av de 265 kommuner och regioner/landsting som svarat har ungefär var tredje pågående eller planerade insatser som definieras som sociala investeringar. Sammantaget är det 152 respondenter som har pågående eller tidigare har aktualiserat konceptet sociala investeringar och 113 som inte arbetar, eller har arbetat med sociala investeringar. Det är 55 kommuner och 2 regioner/landsting som svarar att de har pågående insatser som man definierar som sociala investeringar och 33, respektive 2 kommuner och regioner/landsting som svarar att de har planerade insatser som man definierar som sociala investeringar. 108 kommuner och 5 landsting svarar att de inte har och heller aldrig har arbetat med konceptet sociala investeringar. Som beskrivits i föregående avsnitt är det enbart de 82 respondenter som svarat något av de två Jaalternativen på denna fråga som ombads att besvara fråga 3 och framåt. I bilaga 3 finns en förteckning över vilka kommuner och landsting/regioner som angett något av Ja-alternativen på fråga 1. 14 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

tabell 1. Arbetar kommunen/landstinget/regionen med konceptet sociala investeringar? Antal Procent Procent av möjliga svar Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 57 22% 18% Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 25 9% 8% Nej, men det pågår en utredning angående att börja arbeta med sociala investeringar 15 6% 5% Nej, men det finns en diskussion angående att börja arbeta med sociala investeringar 47 18% 15% Nej, men det har tidigare varit aktuellt 8 3% 3% Nej, och vi har heller aldrig gjort det 113 43% 36% Total 265 100% 85% Ej svar 45 15% Möjliga 310 100% diagram 1. Arbetar kommunen/landstinget/regionen med konceptet sociala investeringar? Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar Nej, men det pågår en utredning angående att börja arbeta med sociala investeringar Nej, men det finns en diskussion angående att börja arbeta med sociala investeringar Nej, men det har tidigare varit aktuellt Nej, och vi har heller aldrig gjort det 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 % Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 15

Kapitel 3. Resultat Fråga 2. Motiv till konceptet sociala investeringar Att det är 255 kommuner och regioner/landsting som svarar på frågan och uppger motiv till sociala investeringar vittnar om att begreppet är högst aktuellt. Det är således hela 82 procent av alla Sveriges kommuner och landsting/regioner som anger motiv. De främsta motiven till att arbeta med konceptet sociala investeringar uppges vara för att främja tidiga och riktade insatser (67 procent), att det medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader (65 procent) och för att motverka stuprörstänkande genom att samordna insatser (50 procent). Att det ger en möjlighet att prioritera generella förebyggande insatser (44 procent) och en möjlighet att pröva nya lösningar och idéer är också prioriterade motiv (40 procent). De två minst prioriterade motiven är kvalitetssäkring (9 procent) och ett sätt att utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet (16 procent). Intressant är att det är fler som uppger motivet medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader än motivet medför minskade kostnader i den egna budgeten. Av de 16 som svarat Annat framkommer dels andra prioriterade motiv till konceptet med specifika målgrupper dels mer allmänna reflexioner kring begreppet. tabell 2. Vilka av följande motiv anser ni generellt stämmer in på konceptet sociala investeringar? Markera alla relevanta alternativ. Antal Procent Procent av möjliga svar Medför minskade kostnader i kommuners och landstings egen budget 88 35% 28% Medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader 166 65% 54% Möjlighet att prioritera generella förebyggande insatser 111 44% 36% Gynna samverkan inom den egna organisationen 107 42% 35% Ska främja tidiga och riktade insatser 172 67% 55% Ett sätt att utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet 41 16% 13% Kvalitetssäkring 23 9% 7% Utveckla arbetssätt för att välja, pröva och utvärdera metoder 89 35% 29% Möjlighet för verksamheten att pröva nya lösningar och idéer 102 40% 33% Motverka stuprörstänkande genom att samordna ekonomiska resurser 127 50% 41% Utveckla organisationens förmåga till långsiktighet i frågor kring finansiering och verksamhetsinnehåll 74 29% 24% Gynna samverkan mellan huvudmän 84 33% 27% Inga av ovanstående motiv stämmer, ange andra motiv 16 6% 5% Total 255 476% 387% Ej svar 55 18% Möjliga 310 16 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

diagram 2. Vilka av följande motiv anser ni generellt stämmer in på konceptet sociala investeringar? Ska främja tidiga och riktade insatser Medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader Motverka stuprörstänkande genom att samordna ekonomiska resurser Möjlighet att prioritera generella förebyggande insatser Gynna samverkan inom den egna organisationen Möjlighet för verksamheten att pröva nya lösningar och idéer Utveckla arbetssätt för att välja, pröva och utvärdera metoder Medför minskade kostnader i kommuners och landstings egen budget Gynna samverkan mellan huvudmän Utveckla organisationens förmåga till långsiktighet i frågor kring finansiering och verksamhetsinnehåll Ett sätt att utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet Kvalitetssäkring Inga av ovanstående motiv stämmer Annat motiv, ange vad 0 10 20 30 40 50 60 70 % Öppna svar Annat motiv, ange vad (16) De 16 respondenter som angett annat motiv har delats in i reflekterande kommentarer och prioriterade områden. Reflekterande kommentarer kring konceptet sociala investeringar: > > Ska inrymmas i ordinarie verksamhet. > > Medför ytterligare pedagogiska problem att förklara för förtroendevalda/verksamhets ansvariga. > > Försvårar redovisningen och insynen för medborgarna. Strider mot RKRs rekommendationer. > > Jag anser att begreppet är dumt på ren svenska. Dessa viktiga frågor borde klara en årlig prioritering utan särskilt trixande med begrepp. Att vi sedan behöver bli duktigare på förkalkyler och analyser är en annan femma. Men det gäller ju alla prioriteringar lika mycket. > > Är för dåligt insatt i konceptet för att kunna ge bra svar. > > Vår bedömning är att detta är en löpande verksamhet och finansieras via driftsbudgeten. > > Sociala investeringar är ett begrepp som förvirrar alla och gör att förståelse för ekonomiska termer minskar. Vi arbetar med sociala projekt men att kalla dem investeringar är inte logiskt. Prioriterade områden som är motiv till konceptet sociala investeringar: > > Minskad ungdomsarbetslöshet. (2) > > Minska utanförskap och öka inkludering. (2) > > Samverkan med aktörer utanför kommunen. > > Budgeterat centralt 6 mkr årligen för nystartsjobb. Har avsatt allt över 2% till RUR 7 (f.n. 24 mkr). > > Resultatöverföring till nytt budgetår. > > Bättre för våra kunder; medborgarna. Not 7. Resultatutjämningsreserv enligt lagen om kommunal redovisning, se exempelvis SKL:s skrift RUR i praktiken Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 17

Kapitel 3. Resultat Fråga 3. Finns budget med särskilt anslagna medel för sociala investeringar? Det är 53 respondenter som svarar att de har särskilda medel avsatta för sociala investeringar. Av dessa är 51 kommuner och 2 landsting/regioner. 23 kommuner har medel anslagna i driftsbudget och 30 har medel som tilläggsanslag/öronmärkning i eget kapital (t.ex. från tidigare överskott). Det är en region som har medel i driftsbudget (Region Skåne) och ett landsting som har anslagna öronmärkta medel (Landstinget Sörmland). Vid en jämförelse mellan politiskt styre och instiftandet av sociala investeringsfonder förefaller det inte finnas någon tydlig skillnad mellan höger och vänster-styre. Det är något fler kommuner som styrs av S och V som instiftat fonder än kommuner som styrs av Allianspartier. Jämför man kommuntyper så är den främst större städer (10 stycken), pendlingskommuner (10 stycken) och kommuner i tätbefolkad region (7 stycken) som avsatt särskilda medel för sociala investeringar. I den öppna, sista frågan framkommer i kommentarer att ytterligare 18 kommuner och en region avsatt särskilda medel för förebyggande insatser, men man benämner det inte sociala investeringar. Om man räknar in dessa blir det totala antalet 71. I bilaga 2 presenteras en sammanställning över vilka kommuner/landsting som avsatt specifika medel, hur mycket, samt även inkluderat de som i de öppna kommentarerna redovisat att man avsatt specifika medel för förebyggande insatser. I första frågan om man arbetar med konceptet sociala investeringar framkommer att 62 kommuner har pågående utredningar och/eller en pågående diskussion att börja arbeta med sociala investeringar. Huruvida utredningarna omfattar att avsätta specifika medel för sociala investeringar framkommer inte av svaren. tabell 3. Finns budget med särskilt anslagna medel för sociala investeringar? Antal Procent Procent av möjliga svar Ja, medel finns anslagna i driftsbudget 23 35% 34% Ja, medel finns anslagna som tilläggsanslag/öronmärkning i eget kapital (t.ex. från tidigare överskott) 30 48% 47% Nej 10 16% 16% Total 63 100% 97% Ej svar 19 23% Möjliga 82 diagram 3. Finns budget med särskilt anslagna medel för sociala investeringar? Ja, medel finns anslagna i driftsbudget Ja, medel finns anslagna som tilläggsanslag/öronmärkning i eget kapital (t.ex. från tidigare överskott) Nej 0 10 20 30 40 50 % 18 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Fråga 4. Hur mycket medel är anslagna för sociala investeringar? Det är 47 kommuner och två landsting/regioner som uppger hur mycket medel man avsatt till sociala investeringar. Variationen av hur mycket medel som avsätts är stor. Det skiljer mellan 1 miljon kronor till 100 miljoner kronor. Nära hälften av kommunerna har avsatt högst 5 miljoner kronor. I den sista, öppna frågan med övriga kommentarer är det ytterligare 18 kommuner och en region som beskriver pågående arbete med avsatta medel som per definition är social investering. Vidare har inte Göteborgs stad besvarat enkäten, men i samtal med kommundirektör framkommer att man avsatt 400 miljoner kronor som en utvecklingsfond för sociala investeringar ämnade för skolsatsningar och förebyggande socialt arbete, men som inte benämns som sociala investeringar. Om man utgår från enkätsvaren på frågan om hur mycket medel man anslagit uppgår den totala summan till 694 miljoner kronor. Inkluderar man svaren i den öppna frågan och Göteborgs stad är totalt 1 163,2 miljoner kronor avsatta för sociala investeringar. Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 19

Kapitel 3. Resultat Fråga 5. Vilket år togs beslutet om att anslå medel för sociala investeringar? Den kommun som var först ut med att anslå medel för sociala investeringar var Vårgårda kommun år 2005 och därefter Nynäshamns kommun, år 2006. Majoriteten (54 procent) av de som anslagit medel till sociala investeringsfonder har gjort det 2013, vilket vittnar om att det är en ny företeelse. tabell 5. Vilket år togs beslutet om att anslå medel för sociala investeringar? Antal Procent Procent av möjliga svar 2005 eller tidigare 1 2% 2% 2006 1 2% 2% 2007 0 0% 0% 2008 0 0% 0% 2009 1 2% 2% 2010 0 0% 0% 2011 5 10% 9% 2012 9 21% 19% 2013 27 54% 49% 2014 4 8% 8% Total 48 100% 90% Ej svar 5 9% Möjliga 53 diagram 5. Vilket år togs beslutet om att anslå medel för sociala investeringar? 2005 eller tidigare 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 10 20 30 40 50 60 % 20 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Fråga 6. Görs återföringar av medel för sociala investeringar? Det vanligaste är att medel anslås årligen via ordinarie budgetprocess (38 procent) eller att medlen an- slås som en engångsreservation (13 procent). Det är 11 kommuner (21 procent) som har återföringsmodell. Med återföring avses här att det kontinuerligt tillförs medel för sociala investeringsprojekt. tabell 6. Görs återföringar av medel för sociala investeringar? Antal Procent Procent av möjliga svar Ja 11 21% 21% Nej, medel anslås årligen via ordinarie budgetprocess 20 38% 38% Nej, medel anslås vid behov 8 15% 15% Nej, medlen är en engångs reservation 13 25% 25% Total 52 100% 98% Ej svar 0 Möjliga 52 diagram 6. Görs återföringar av medel för sociala investeringar? Ja Nej, medel anslås årligen via ordinarie budgetprocess Nej, medel anslås vid behov Nej, medlen är en engångsreservation 0 5 10 15 20 25 30 35 40 % Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 21

Kapitel 3. Resultat Fråga 7. När görs återföringen av medlen? Det är 11 kommuner som använder sig av en återföringsmodell för sina sociala investeringar och det är lika vanligt att återföring av medel görs om projekten lett till avsedda resultat eller inte. tabell 7. När görs återföringen av medlen? Antal Procent Procent av möjliga svar Om projekt(en) lett till avsedda resultat 6 50% 50% Oavsett om projekt(en) lett till avsedda resultat 5 42% 42% Inte på något av ovanstående sätt 1 8% 8% Total 12 100% 100% Ej svar 0 0% Möjliga 12 diagram 7. När görs återföringen av medlen? Om projekt(en) lett till avsedda resultat Oavsett om projekt(en) lett till avsedda resultat Inte på något av ovanstående sätt 0 10 20 30 40 50 % 22 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Fråga 8. Finns det ett övergripande strategiskt mål för ert arbete med sociala investeringar? Det är 34 intressenter som svarat att de har övergripande strategiska mål för arbetet. Samtidigt är det 44 procent som inte har det. Flera kommuner (21) har under kommentarer uppgett mål för sitt strategiska arbete med sociala investeringar. En sammanfattning av dessa görs efter grafen. tabell 8. Finns det ett övergripande strategiskt mål för ert arbete? Antal Procent Procent av möjliga svar Ja 34 56% 41% Nej 27 44% 33% Total 61 100% 74% Ej svar 21 26% Möjliga 82 diagram 8. Finns det ett övergripande strategiskt mål för ert arbete? Ja Nej 0 10 20 30 40 50 60 % Kommentarer (21) Kännetecknande för de som uppger strategiska mål är att arbetet ska syfta till: > > Minska utanförskap för olika målgrupper. > > Minska arbetslöshet. > > Minska kostnader för försörjningsstöd. > > Öka antalet elever som lämnar grundskolan med godkännda betyg. > > Minska antalet placeringar genom individ och familjeomsorg. > > Utveckla verksamhetsmetodik som leder till minskad psykisk ohälsa och minskat utanförskap hos kommuninvånarna. > > Tidiga insatser för barn och föräldrar i riskzonen. Mer generella syften som nämns är att: > > Stimulera utvecklingsprojekt som kan förebygga framtida ohälsa och utanförskap. > > Minska framtida kostnader. > > Stimulera samverkan mellan kommunala parter och andra aktörer. > > Stimulera tidiga insatser för att minska framtida utgifter och insatser för barn och unga > > Stimulera nytänkande i det förebyggande arbetet för grupper av medborgare. > > Motverka stuprörstänkande. > > Få ett helhetsperspektiv på insatser som ska leda till samverkan mellan såväl kommunala parter som mellan kommunen och andra aktörer eller organisationer stimuleras. > > Arbeta förebyggande för att bryta negativa händelseförlopp i livet hos barn och ungdomar. > > Genom insatserna ska möjlig negativ utveckling brytas i tidigt skede. > > Stimulera och skapa möjligheter att genomföra tidiga och förebyggande insatser som stödjer långsiktigt social/kulturell samhällsutveckling. > > Insatserna ska på sikt ge effektivare resursutnyttjande och minskade kostnader. > > Stimulera till organisations- och verksamhetsöverskridande arbete och samverkan. > > Utveckla nya arbetssätt som kommunen inte tidigare använt sig av. > > Främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Ett antal kommuner hänvisar till framtagna planer och strategidokument för sociala investeringar. Det är bland annat riktlinjer för social investeringsfond som anger övergripande måluppfyllelse och förväntningar på återföring av medel. Ett fåtal kommuner har preciserat måluppfyllelse och hur målområdet mäts som t.ex. Tomelilla kommun som har ett övergripande mål att ge barn och unga en bättre framtid genom hälsofrämjande och förebyggande arbete. Mätetal är meritvärde i skolan, behörighet till gymnasieskola, antal och kostnader för placeringar. Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner 23

Kapitel 3. Resultat Fråga 9. Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? Det är 12 kommuner som svarar att man har en plan för implementering av framgångsrika sociala inves- teringsprojekt i ordinarie verksamhet. Att majoriteten av de svarande säger sig sakna detta kan ses som anmärkningsvärt. Samtidigt finns tecken på en ambition att utveckla sin förmåga, exempelvis då man efterfrågar nationellt stöd kring uppföljning och utvärdering (se fråga 25). tabell 9. Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? Antal Procent Procent av möjliga svar Ja, det är en del av projektplaneringen att beskriva hur ett införande i ordinarie verksamhet ska gå till 12 20% 15% Ja, efter utvärdering som visar på avsedda resultat görs en plan för införande i ordinarie verksamhet 3 5% 4% Nej, men ambitionen är att omsätta framgångsrika projekt i ordinarie verksamhet 36 60% 44% Nej 9 15% 11% Total 60 100% 73% Ej svar 22 27% Möjliga 82 diagram 9. Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? Ja, det är en del av projektplaneringen att beskriva hur ett införande i ordinarie verksamhet ska gå till Ja, efter utvärdering som visar på avsedda resultat görs en plan för införande i ordinarie verksamhet Nej, men ambitionen är att omsätta framgångsrika projekt i ordinarie verksamhet Nej 0 10 20 30 40 50 60 % 24 Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner