Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur skyhöga investeringar Diagnos: Ovilligt sakta är Mörbylånga på väg ner från en skyhög historisk investeringsnivå som lämnar en kommunskuld efter sig som bestämmer det indikativa finansiella betyget till C, nu som tidigare. Investeringsrisken är mindre akut och därför förbättras analysområdet finansiella risker från C till B. Två anledningar till betyget C i tidigare analys har nu reducerats till en. Men vardagsekonomin sköts inte helt tillfredsställande och inom delområdet finansiell hälsa behåller kommunen sitt B. Åtgärder: Optimal investeringsnivå under normala omständigheter är 48 miljoner kronor. Med nuvarande befolkningsutveckling ska sparandet också vara 48 miljoner. Investeringarna kan dras ner mycket under ett antal år så färdiginvesterad som Mörbylånga är. Läggs sparandet på 50 miljoner kronor och investeringarna på 40 miljoner så finns 10 miljoner för extra amorteringar per år. Sköts de egna ägda bolagen bättre så att högre vinster kan motivera en högre värdering så förkortas också vägen till betyget A för kommunskuld. Faktaruta Mörbylånga Befolkning: 14 138 (2011) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 21,82 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 23 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 790 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 51 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens
Speciella förutsättningar Bakgrund Mörbylånga ligger i Kalmar län och blev en så kalllad friköping år 1820 och köping 1881. Mörbylånga hoppades på att bli stad och byggde också den mäktiga Esplanaden med två körbanor och trädrad i mitten går som från hamnen mot centrum. Men Mörby långa blev inte stad och när järnvägen kom byggdes inte stationen vid Espla naden utan norr om paradgatan. 1952 upplöstes köpingen och Mörbylånga kommun bildades. Socker är en viktig ingrediens i Mör bylångas historia. Sockerbruket bygg des 1910 och var i kommer- siell drift ända fram till början av 1990-talet när SSA (Svenska Sockeraktiebolaget) be slutade att lägga ner verksamheten. Det moderna Mörbylånga kan be skrivas som en inpendlingskommun till Kalmar. Organisation Mörbylånga har en organisation från 1 januari 2011 med fem utskott under kommunstyrelsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunskuld Kommunskuld 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 290 260 230 200 170 140 110 80 50 20 Mörbylånga kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv 86 787-35 287 51 500 Nr 204 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 86 800 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Mörbylånga ligger på plats 204 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 35 300 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 51 500 kronor och det är över den andra kritiska gränsen 48 500 kronor. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget Svag. Mörbylångas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt nio år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Mörbylånga delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Här föreslås extra amorteringar på 9 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga 3
Finansiell hälsa Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Dålig Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig Sparandet i Mörbylånga får betyget. År 2011 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 5,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 49 procent i Mörbylånga. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter är passerad och det ges också en belastning för snabbt växande trend. En tredje belastning ges och den gäller hela kommunkoncernen. Koncernens totala skulder är över 125 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 120 procent. Betyget blir Dålig för skuldflödesgraden i Mörbylånga. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på drygt 60 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 60 procent är passerad och det ger en belastning. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Mörbylånga. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 11,1 procent. Det ger ett lånebehov på 6,2 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget på sparnivå får Mörbylånga delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Åtgärder Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 5 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,4 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,0 procent. Kommunen behöver öka sparandet över den kritiska nivån. 4 Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 20% 15% 10% 5% 0% 10% 5% 0% -5% -10% Investeringsnivå 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Befolkningsutveckling 10 år 93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11 Mörbylånga kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Finansiella risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 11,0 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Mörbylånga är omkring 5,9 procent. Det finns en risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Mörbylånga ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 91 till 92 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Mörbylånga betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år och i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. Det är en underrepresentation i åldrarna 0 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Mörbylånga en långsiktig trend som är bättre än mot- svarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Mörbylånga får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 26 936 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare men under den högsta på 30 000 kronor. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå har förbättrats något sedan den förra analysen. Delbetyget har höjts från tidigare C. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas men Mörbylånga rekommenderas att dra ner investeringarna ytterligare. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga 5
Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr 90 80 70 Avgiftshöjning Mkr 250 200 Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 60 50 150 40 30 100 20 10 0 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 21 mkr Jfr länet 50 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 110 mkr Finansiella möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Mörbylånga har en lägre skattesats 2011 med 0,17 procent jämfört med den grannkommun (Borgholm) som har lägst skatt. Det finns en potential på 4 miljoner kronor men den är liten jämfört med de behov av åtgärder som finns (skuldgap 9 miljoner och hälsogap 5 miljoner). Betyget för skattehöjning blir därför Dålig. Mörbylånga höjde skatten senast 2008 med 0,26 procent och sänkte den 2012 med 0,41 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 21 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Mörbylånga. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 110 miljoner kronor och Mörbylånga får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 45 miljoner kronor inom äldreomsorg, 35 miljoner inom gymnasieskola, 15 miljoner inom grundskola och 10 miljoner inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 23 miljoner och kalkylmässigt utgör de 110 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 83 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 120 personer. Delbetyg Mörbylånga får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Det totala gapet är 14 miljoner och det indikeras finansiella potentialer på 131 (21+110) miljoner kronor så skatten kan sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Mörbylånga är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. De många partierna i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Mörbylånga. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga 7
Slutsatser nu och tidigare Denna analys Det är uppenbart i analysen att man i Mörbylånga motvilligt sakta är på väg ner från en skyhög historisk investeringsnivå som lämnar en kommunskuld efter sig som bestämmer det indikativa finansiella betyget till C, nu som tidigare. Det finns ett lokalt parti i Mörbylånga som länge haft ett mycket ambitiöst investerings program. De torde inte ha haft något inflytande eftersom en borgerlig allians har och har haft majoritet i de två senaste man datperioderna. Ändå genomförs ett gigantiskt investeringsprogram med stor upplåning. Det visar att det trots majoritetsförhållandena ändå har funnits en bred uppslutning kring ett sådant och det har medfört stor skuldsättning. Mörbylånga hade inga långa skulder fram till 2001. Nu är de 430 miljoner kronor 2011. I genomsnitt var investering arna 11 procent av de totala intäkterna under den senaste nioårsperioden. Det ska jämföras med den genomsnittliga sparnivån för samma period på 5 pro cent. Det ger ett årligt lånebehov på 45 miljoner kronor och det stämmer bra med ökningen av långa skulder ovan. Nu är investeringsnivåerna på väg ner men är ändå för höga. Investeringsrisken är därför mindre akut och analysområdet finansiella risker förbättras från C till B. Två anledningar till betyget C i tidigare analys har nu reducerats till en. Men vardagsekonomin sköts inte helt tillfredsställande och här, inom delområdet finansiell hälsa, behåller Mörbylånga betyget B. Utöver ett behov att amortera 9 miljoner kronor extra per år i 20 år behöver sparandet öka med 5 miljoner kronor för att nå över godkänd nivå. Nu kan man undra vem som ska betala Mörbylångas skulder i framtiden och här är det så lyckligt att befolkningen ökar och har ökat i accelererad takt under senare år. Kanske har Mörbylånga lyckats med det som de flesta kommuner som försökt har misslyckats med, nämligen att investera sig attraktiv. Genom befolkningsökningen sker en utspädning av skulderna men det är bara att konstatera att med nuvarande relationer i ekonomin mellan överskott och investeringsnivå så växer skulderna snabbare än befolkningsökningen. Läget förbättras inte och därför ska tendensen inte vara bättre än stabil. Den skulle sättas fallande om det inte vore så att investeringarna var på väg ner och takten i skuldökningen avtar. Analys november 2011 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Av två anledningar hade Mörbylånga betyget C för två och ett halvt år sedan och har även nu C av två skäl. Ett är detsamma, nämligen investeringsrisk. Lån till investeringar har ökat kommunskulden så mycket att betyget här har försämrats från B till C. Däremot har de finansiella möjligheterna förbättrats från C till A medan vardagsekonomin fortfarande sköts B-mässigt, dvs inte fullt tillfredsställande. Åtgärder: I nuvarande läge är Mörbylångas långsiktiga investeringsnivå 35 miljoner kronor. Sparandet bör vara lägst 45 miljoner och skillnaden, 10 miljoner, är extra amorteringar. Högre investeringar än så bör i motsvarande mån öka sparandet för att slå vakt om tillräcklig amorteringsförmåga. Helst borde investeringarna dras ner till en mycket låg nivå under ett antal år. Analys april 2009 Mörbylånga analyserades i Kommunex perten 4/2009 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Mörbylånga är en C-kommun som investerar väldigt mycket. I genomsnitt var investering arna 9,5 procent av de totala intäkterna under den senaste nioårsperioden. Det ska jämföras med den genomsnittliga sparnivån för samma period: 3,9 pro cent. Det ger ett årligt lånebehov på 5,5 procent av intäkterna. Mörbylånga bygger skulder. Kommunen kan glädja sig åt att trenden för nyckeltalet syssel sättning är bättre än rikstrenden, något som bidrar till att skattekraften stiger i motsvarande grad. När det gäller finan siella möjligheter har man goda poten tialer i avgiftsökning och kostnadspress men de räcker inte hela vägen. 8 Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. analysrapport SE REDAKTIONSRUTAN. om Mörbylånga 9
Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A 753 20 UPPSALA Telefon 018-14 60 30 www.kommunrating.se 10 Kommunexpertens analysrapport om Mörbylånga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.