johan mannerheim Öppna samlingarna! KB satsar på tillgänglighet genom digitalisering Under 2006 anställde Kungl. biblioteket ett trettiotal personer inom ramen för Access (regeringens satsning på anställningsstöd inom kultursektorn). De lägger ut material på temat resor genom tiderna på Internet. Accessprogrammet sträcker sig över två år och resurserna räcker naturligtvis enbart till ett begränsat urval ur kb:s samlingar. Men det ger kb en möjlighet att snabbt bygga upp sin digitalisering och göra den till en permanent del av bibliotekets kärnverksamhet. Bakgrund Det rika innehållet i kb:s samlingar skulle kunna vara till glädje och nytta för många, men kommer alltför få till del. Digitalisering är en process att överföra objekt ur samlingarna till digital form och ge tillgång till dem, till exempel över Internet. I många länder har man i många år satsat på stora långsiktiga digitaliseringsprogram för att ge lättare tillgång till viktiga delar av nationalbibliotekens och andra kulturarvsinstitutioners samlingar. Exempel på detta är Picture Australia, Gallica (Frankrike), Scran (Skottland) och American Memory (usa). Någon motsvarande satsning hade fram till 2006 inte gjorts i Sverige. kb har sedan mitten av nittiotalet digitaliserat böcker, affischer, bilder och broschyrer i liten skala. Presentationen av Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna är den mest avancerade hittills. Där kan man lätt förstora upp minsta detalj i de 353 bilderna, och varje bild är katalogiserad och sökbar i libris och andra databaser. Under de senaste sex åren har kb samverkat med andra institutioner kring standard, kvalitet och registreringsfrågor i samband med digitalisering och även medverkat i eu-projektet Digi- CULT. I den statliga utredningen KB ett nav i kunskapssamhället (december 2003) skriver utredaren: Det är angeläget att vårt rika kulturarv kommer fler till del inte bara de forskare och välutbildade som har nära till våra stora kulturarvsinstitutioner. Geografiska, kulturella och praktiska förhållanden lägger hinder i vägen för de allra flesta att få tillgång till kulturarvssamlingarna i forskningsbibliotek och arkiv. Tillgången till den viktiga del som kb:s samlingar utgör i informationsförsörjningen till forskningen är mycket begränsad och de flesta forskares tillgång till materialet är liten. Det finns inte heller resurser för tiotusentals skolelever att göra studiebesök på t.ex. kb och det går inte att flytta runt kulturarvet. Då måste andra lösningar sökas. Utredningen föreslår: En kraftsamling bör göras för att genomföra en digitalisering i större skala av material som finns i kb och andra kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer och kulturmiljövårdens institutioner. Syftet bör vara att öka kunskaperna om vår mångfasetterade historia och underlätta forskningen om det svenska samhället och dess utveckling. Det övergripande målet bör vara att göra Sveriges tryckta och handskrivna kulturarv, liksom fotografier, teckningar och andra samlingar, mer tillgängligt för många och samtidigt bevara det för framtiden. 21
Utgångspunkterna för digitaliseringsarbetet bör vara följande: val av objekt ska utgå från brukarna utbildningens och forskningens behov ska prioriteras och tillgängligheten gälla alla nivåer i utbildningssystemet för att stimulera framför allt ungdomars intresse för det svenska kulturarvet bör ett digitaliseringsprojekt som riktar sig till skolan ingå kb har inte haft möjlighet att genomföra en sådan kraftsamling enbart med egna medel. Det är därför glädjande att kb i februari 2006 beviljades stöd till tre projekt inom ramen för Access. Tyngdpunkten i de tre projekten ligger på digitalisering. Accessprojekten Det första projektet, Digitalisering av svenska klassiker, gav Litteraturbanken ett tillskott på fyra tjänster för att bygga upp sin webbplats för skönlitteratur. Litteraturbanken är ett samarbete mellan kb, Svenska Akademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet och Vitterhetsakademien. Det andra, Framtid i Access, FIA, gav abm-centrum resurser motsvarande tre tjänster för utbildning i digitalisering. abm-centrum är ett samarbete i projektform mellan arkiv, bibliotek och museer. Det tredje och största projektet, Öppna samlingar, fick bidrag till tjugosju tjänster för att göra kb:s skatter mer tillgängliga via Internet. Inom ramen för projektet görs en temasatsning på digitalisering kallad Resor genom tiderna. Den kommer att visa mångfalden i kb:s samlingar. Handskrifter, dagböcker, kartor, bilder, affischer, broschyrer, berömda och okända reseskildringar allt ska ingå. Sammanlagt beviljades kb bidrag till 34 tjänster. Dessutom går kb in med omfattande medel ur egen budget och med resurser i form av personal och annat. kb har hyrt cirka 800 kvadratmeter nya lokaler, byggt en fotograferingsateljé i de underjordiska magasinen, investerat i digitala reprokameror, skannrar, datorer och annan utrustning. kb har anställt en projektledare och ordinarie personal går in som utbildare, handledare, chefer och medarbetare. kb betalar också den del av de Accessanställdas lönekostnader, som bidraget inte räcker till. Från turismens barndom. Resor genom tiderna Resor genom tiderna är kb:s största satsning på digitalisering hittills. Exakt vilka objekt det blir fråga om är ännu inte bestämt och precis vad resurserna räcker till vet vi inte heller. Inriktningen kommer att ligga på samtida tryck, handskrifter och bilder som kan användas som källmaterial för forskning och studier. Eftersom allt kommer att läggas ut fritt tillgängligt på Internet, kommer det mesta av upphovsrättsliga skäl att vara från tiden före 1900. Ett omfattande material utgörs av de många resor inom Sverige som svenskar och utländska besökare gjorde under sjutton- och adertonhundra- 22
talen. Svenskars resor i utlandet, affärsresor med Ostindiska kompaniet, forskningsresor av Linnés apostlar och mer litterära resor är andra intressanta kategorier. Broschyrer från emigrationen och den tidiga turismen och tidtabeller, som speglar kommunikationernas utveckling under adertonhundratalet och nittonhundratalets början, är viktiga underlag för att förstå hur vårt moderna samhälle växt fram. Här följer några exempel på vad som kommer att ingå: Augustin Ehrensvärds Anteckningar under en resa ifrån Helsingfors till Stockholm juli sept. 1747, en handskrift där texten kompletterats med de finaste laveringar av författaren; sonen Carl August Ehrensvärds Resa till Italien, 1780, 1781 och 1782, utgiven 1786 med koppargravyrer som kolorerats för hand; Ernst Moritz Arndts Resa genom Sverige år 1804, som publicerades 1807 08; Lustresor 1903, en katalog där man kunde välja mellan resor till Dalarna och till Orienten; Ivar Arosenius Kattresan från 1909. En del av det digitaliserade texttolkas (genom ocr-läsning, Optical Character Recognition) så att det går att söka på hela texten. Texten märks upp enligt tei (Text Encoding Initiative) så att det till exempel blir lättare att söka efter resenärer, personer de möter eller efter platser som besöks. I enlighet med kb:s mål och principer för digitalisering kommer man att kunna söka alla digitaliserade tryck både i samkatalogen libris och i kb:s egen katalog Regina, och presentationen på webben kommer att vara tvåspråkig, på svenska och engelska. Det är tänkt att digitaliserade handskrifter skall kunna sökas i handskriftsdatabasen Ediffah. kb vill gärna samarbeta med andra bibliotek och institutioner kring resorna för att bredda omfattningen av det material som kan nås, undvika dubbelarbete och öka tillgängligheten. Djävulsbibeln Just nu ligger en av kb:s största medeltida bokskatter, Codex gigas, under kameran. Codex gigas ( den väldiga boken på latin), eller Djävulsbibeln, mäter ca 90 x 50 cm och väger ca 75 kg. Den innehåller bland annat Gamla och Nya Testamentet i latinska översättningar. Det Nya Testamentet delvis från tiden före Hieronymus, men också andra texter som Josephus judiska historieverk i latinsk översättning, Isidorus Etymologiae och Cosmas böhmiska krönika. Den skrevs på pergament i början av 1200-talet, kanske i benediktinerklostret Podlažice i Böhmen. Enligt sägnen utfördes den med djävulens bistånd på en enda natt av en till cellstraff dömd munk. Redan i slutet av 1200-talet jämställdes handskriften med världens sju underverk. Efter växlande öden kom den 1594 till Prag, där den år 1648 blev svenskarnas krigsbyte. Handskriften har sedan 1649 tillhört Kungl. biblioteket. Högupplösta kopior av filerna kommer att skänkas till Tjeckien och en webbplats skapas under www.kb.se, där verket kommer att presenteras i sin helhet i faksimil. Presentationen på flera nivåer riktar sig både till allmänheten och till studenter och forskare med olika inriktning. En ny och utförlig beskrivning av handskriftens innehåll förbereds av kb:s medeltidskatalogisatör Anna Wolodarski. kb har engagerat den engelske handskriftsexperten Michael Gullick, konsthistorikern Jan Svanberg och den tjeckiske historikern Ivan Hlaváček för kommentarer på svenska, engelska och troligen delvis även på tjeckiska. Under nästa år, efter digitaliseringen, kommer Djävulsbibeln att lånas ut till en utställning i Tjeckien. Projektet är ett exempel på hur digitalisering och Internet kan användas för att ge tillbaka gamla krigsbyten eller på annat sätt förvärvade böcker och bilder i våra samlingar till alla som ser dem som en viktig del av sin historia och sitt kulturarv. Ett tidigare exempel är den äldsta bevarade handskriften av Jyllandslagen, Jyske Lov (Cod. Holm. C37), som fotograferades digitalt av kb 2003 och sedan gjorts tillgänglig på webben av Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Digitaliseringen av Codex gigas finansieras helt och hållet av kb. Tidningar och veckopress Dagstidningar trycks sedan mitten av adertonhundratalet på trähaltigt papper, som åldras och blir sprött. Vid varje användning uppstår skador som snart leder till textförlust. Sedan 1979 mikrofilmar därför kb kontinuerligt all svensk dagspress på rullfilm kort tid efter att den utkommit. 23
Webbupplagan av Erik Dahlberghs bildverk. Stora insatser har också satts in på att mikrofilma äldre tidningar. Det vore bättre att studera tidningarna i digital form, färgen som spelar en allt viktigare roll skulle då komma med. En ännu större förbättring uppstår, om man kan göra det möjligt att söka i texten. Eftersom det mesta i de flesta tidningar inte är indexerat, krävs det mycket rullande och letande innan läsaren kan hitta nyheten eller artikeln. kb har därför prövat olika metoder att digitalisera tidningar och att ocr-tolka de skannade bilderna till text, som kan användas för sökning. Eftersom äldre tidningar oftast är tryckta i frakturstil och tryckkvaliteten inte sällan är dålig har det varit svårt och tidskrävande att nå bra resultat. Tack vare påtryckningar framförallt från de nordiska nationalbiblioteken finns det nu en leverantör av programvara för snabb tolkning även av fraktur. Dagstidningarna är bland de mest eftersökta av kb:s samlingar. kb förbereder därför digitalisering i större skala av svenska dagstidningar. Det kräver en hög grad av automatisering och därför avsevärda investeringar antingen hos kb eller hos externa leverantörer av tidningsdigitalisering. Även de svenska veckotidningarna är ofta tryckta på dåligt papper. Intresset för dem som forskningsunderlag har ökat kraftigt de senaste 24
åren. Veckotidningar från femtio-, sextio- och sjuttiotalen har därför börjat förstöras och en del får inte längre läsas. På kb pågår ett utvecklingsprojekt kallat Veckopress, som testar skanning och ocr-läsning av veckotidningar. En aspekt som ingår i projektet är de upphovsrättsliga konsekvenserna av digitaliseringen. Det behövs ett klarläggande av hur kb och andra bibliotek kan tillhandahålla veckopress i digital form för forskning och studier. Ett svart hål På Internet har balansen mellan upphovsmännens rätt och allmänintresset kommit i olag. Många bryter mot en lagstiftning som är orimlig och svår att upprätthålla. Dagens regel, att upphovsrätten gäller i sjuttio år efter upphovsmannens död, är ett effektivt hinder för digitaliseringen. Den har införts i hela eu. En artikel, som skrivits i tjugoårsåldern av en person som dör vid åttio, är skyddad i sextio plus sjuttio år, dvs. i hundratrettio år. För en del av det som skrevs på 1870-talet måste man alltså strängt taget uppsöka rättighetsinnehavaren det kan vara ett förlag, en massa ättlingar, en upphovsrättsorganisation och göra en ekonomisk överenskommelse för att kunna digitalisera. Från cirka 1900 och till en punkt nära nutid kommer därför digitaliseringen att uppvisa ett svart hål, svårtillgängligt för forskning och studier. Digitaliseringen kommer i praktiken nästan bara att omfatta äldre material. Det visar att försöken att anpassa lagstiftningen till den nya tekniken ännu inte mognat. Inom eu driver man nu på digitaliseringen bland annat genom programmet i2010. eu ger stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt inom området och uppmanar medlemsländerna att skyndsamt digitalisera stora delar av sitt kulturarv. En medvetenhet håller på att växa fram inom eu om det svarta hålet och obalansen i den nya upphovsrättslagstiftning man själv skapat. Samverkan Digitalisering bör göras i samverkan för att få effekt. En institution som lägger en digitaliserad bok eller ett annat objekt enbart på sina datorer eller sin webbplats gömmer den som en nål i en höstack. Användaren frågar vad, inte var. Därför lägger kb länkar från libris till sina digitala resurser. kb samarbetar också med de europeiska nationalbiblioteken, just nu i ett projekt edl (European Digital Library) vars mål är att ge samlad åtkomst till nationalbibliotekens resurser. Vi spanar också efter andra lämpliga samkataloger som gör våra resurser lättare tillgängliga. libris samarbetar i sin tur med Google. På det nationella planet deltar kb i abm-centrum tillsammans med sju andra institutioner för att främja samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer. Under de första åren har abm-centrum fokuserat på digitalisering. Frågor kring standard, kvalitet och metadata är centrala. Genom seminarier och nu senast utbildning inom fia-projektet skapas allt bredare nätverk för abm-samverkan och digitalisering. abm-centrums sekretariat är lokaliserat till kb. kb har också tagit initiativ till regelbundna möten mellan forskningsbibliotek som är aktiva i digitaliseringsfrågor. Detta är bara början på en bredare samverkan på många fronter. kb för resonemang med Sveriges lantbruksuniversitet, slu, kring växtkataloger, med Svenskt Visarkiv kring skillingtryck, med Stockholms stad kring Stockholmsmaterial. Skolan är ett område där vi söker samarbetspartner. Långsiktighet Digitalisering innebär ett åtagande för framtiden. Resultaten från alltför många digitaliseringsprojekt är idag oåtkomliga. IT-utvecklingen har gjort äldre program och system oanvändbara. I projekten har man förbisett att någon måste ta ansvar för innehållet efter projektets avslutande. kb kommer att ta ett utvecklingsansvar och ett bevarandeansvar för det som digitaliseras. För detta krävs permanenta resurser. Att bevara digital information på lång sikt, så den kan studeras inte bara av våra barn och barnbarn utan av människor som lever många hundra år fram i tiden, liksom vi kan studera handskrifter från tusentalet och hieroglyfer och kilskrift som är flera tusen år gammal, är en central uppgift för ett nationalbibliotek idag. Det gäller inte bara digitaliserat material utan också digitalt fött material som e-böcker, webbsidor, webbtidningar och de digitala författararkiv som finns i 25
Återlämning av kulturarv i digital form: KB:s exemplar av Jyske lov på Det Kongelige Biblioteks webbplats. författarnas datorer. kb har sedan 1997 samlat in över 500 miljoner svenska webbsidor. Hur kan vi säkra tillgången till dessa samlingar i framtiden? Det räcker inte att bevara de ettor och nollor som informationen består av, den måste förbli läsbar också. kb har därför tillsammans med Statens ljudoch bildarkiv, slba, gått in i ldb-centrum (ldb = långsiktigt digitalt bevarande), som just bildats av Riksarkivet, Luleå tekniska universitet och Bodens kommun. Där kommer forskning och utveckling kring dessa frågor att bedrivas. Man kommer att söka samarbete både inom eu och globalt. kb har också tillsammans med ra och slba begärt ett utredningsuppdrag av regeringen kring hur en eller flera nationella pålitliga förvaringsplatser för bevarande av digital information kan organiseras. Framtiden I den organisation, som kb inför vid årsskiftet 2006/2007, samlas digitaliseringen tillsammans med digitala leveranser, webbinsamling och långsiktigt bevarande i en ny avdelning, Det digitala biblioteket. Det innebär en kraftsamling och att kb, vars uppgifter och arbetssätt förändrats så kraftigt av informations- och kommunikationsteknologins utveckling under de senaste tio åren, nu även organisatoriskt anpassar sig till den. 26
I omvärlden möter jag ofta en tro att kb redan digitaliserat stora delar av sina samlingar. Förväntningarna är stora. Sanningen är att vi knappt börjat, att kb även efter väl genomförda Accessprojekt kommer att ha digitaliserat mindre än en promille av samlingarna. kb har ungefär fyra och en halv miljon böcker och över tio miljoner broschyrer och annat i samlingen för okatalogiserat tryck. Till detta kommer handskrifter och bilder. Om man sätter som mål att digitalisera tio procent av den svenska trycksamlingen och lika mycket av handskrifts- och bildsamlingarna, kommer det att ta tjugo, trettio år eller mer att genomföra. Därför gör kb nu digitaliseringen till en del av sin kärnverksamhet. Webben har bara funnits i drygt tio år, men är redan en viktig del av vårt vardagsliv. Digitalisering för webben har funnits ungefär lika länge. Digitaliseringsarbetets metoder och kvalitet har förbättrats, men för en så ny teknik är det bara de första stegen. Digitaliseringen har en enorm potential och kommer att utvecklas: från hantverk till digitaliseringsfabrik, från enstaka digitaliserade verk och enstaka webbplatser till digitala bibliotek och gränslösa nätverk med lätthittade resurser, från primitiv visning bild efter bild till visning där bild, sökbar text och kommentarer integreras, från en enda användarnivå till flera: highlights för allmänt intresserade, fördjupning för olika målgrupper, och fullständighet och autenticitet för vetenskaplig forskning och högre studier. kb deltar med sina digitaliseringsprojekt i den utvecklingen! Några adresser http://www.pictureaustralia.org/index.html http://www.gallica.bnf.fr/ http://www.scran.ac.uk/ http://www.memory.loc.gov/ammem/index.html http://www.kb.se/suecia/default.asp http://www.kb.se/samlingar_digi.htm http://www.litteraturbanken.se http://www.abm-centrum.se/ http://www.kb.se/os/default.htm http://www.kb.se/projekt/jyske_lov.htm 27