PROTOKOLL 1 (66)

PROTOKOLL 1 (66) 2016-02-16 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.20, 13.20 16.30 Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Justerare Håkan Lindh och Gunilla Lundström Paragrafer 54-94 Ersättare Felix Marklund-Norén och Britt-Marie Nyhlén Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Håkan Lindh, justerare Gunilla Lundström, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2016-02-16 2016-02-25 2016-03-17 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Håkan Andersson (C) Kjell Bergmark (C) Emilia Hallin (S), närvarande Gunnel Sandström (S), tjänstgörande 54 68 69 94 Catharina Falk (L) Saknar ersättare 59-73 Lars Åhman tjänstgörande 74-94 Ulrika Hjonequist (MP) Daniela D Angelo Wikström (MP) Robert Ignberg (S) Peter Stensmar (S) Daniel Ådin (S), närvarande Fredrik Lundberg (S), tjänstgörande 69 94 54 68 Lina Lindahl (V) Thomas Hashemi (V) Markus Lindgren (C) Kurt Wallmark (C) Jonna Lundgren (S) Börje Lindström (S) Carina Lundmark (S) Elizabeth Westerlund (S) Andreas Löwenhöök (M) Nils E Vesterberg (M) Britt-Marie Nyhlén (S) Staffan Asplund (S) Jonas Segerlund (S) Jasmine Ravagi (S) Hans-Eric Wallin (V) Lova Torstensson (V) Jens Wennberg (L) Birgitta Burström (L) Monica Widman Lundmark (S) Solveig Widmark Andersson (S) Lenita Hellman (M) Olle Karlsson (M) Evelina Fahlesson (S), tjänstgörande Anna-Sara Sorsén, tjänstgörande 59 73 74 94 Anette Lindgren (M), tjänstgörande Saknar ersättare 74 94 59-73

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 54 Dnr KS 2016-64 101 Extra ärenden Sammanfattning Ordförande anmäler fyra extra ärenden att behandlas efter ärende 34 i kallelsen. De extra ärendena är: Avsägelse från Monica Widman Lundmark (S) av uppdraget som ledamot i Regionförbundet Västerbotten och eventuellt fyllnadsval (dnr 2016-128) Avsägelse från Monica Widman Lundmark (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i Skellefteå nödhjälpsstiftelse och eventuellt fyllnadsval (dnr 2016-129) Avsägelse från Monica Widman Lundmark (S) av uppdraget som ledamot i Stiftelsen Rönnbäret och eventuellt fyllnadsval (dnr 2016-130) Kompletterande val av nämndeman (dnr 2016-40) De extra ärendena får behandlas.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 55 Dnr KS 2015-000936 310 Fråga av Gabriella Rymark (C) om järnsand Tjänstgörande ersättaren Gabriella Rymark (C) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande fråga: På Skellefteå kommuns hemsida, http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=156292, går att läsa Om järnsand upptäcks på en plats med exempelvis vattentäkt nedströms samtidigt som det finns spridningsförutsättningar kan platsen kräva sanering. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Kan jag som fastighetsägare enkelt ta reda om min fastighet ligger inom område som kräver sanering? 2. Vilka direktiv får kommunens förvaltningar och upphandlande entreprenörer när det gäller anläggningsarbeten där järnsand kan förekomma? 3. Hur många anmälningar avseende järnsand fördelat på privata- resp. kommunala entreprenader har inkommit? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson (S) frågan. Sedan Gabriella Rymark (C) och Evelina Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. Frågan bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 56 Dnr KS 2016-000063 720 Fråga av Charlotta Enqvist (KD) om delade turer inom äldreomsorgen Kommunfullmäktigeledamoten Charlotta Enqvist (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att de delade turerna inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun skulle tas bort under den kommande mandatperioden. Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga: Hur långt har man kommit i arbetet med att avveckla de delade turerna inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) frågan. Sedan Charlotta Enqvist (KD) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 57 Dnr KS 2016-000080 130 Fråga av Peter Lindkvist (SD) om ersättningen som kommunen erhåller för migrationsmottagandet Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Ja hej min fråga inför kommunfullmäktige gäller ersättningen som kommunen erhåller för migrationsmottagandet i Skellefteå kommun. Har kommunen fått full kostnadstäckning för mottagandet? Bakgrunden till frågan är ju att kommunalrådet i Vilhelmina uppgett att av fyra miljoner som migrationsverket lovat som ersättning så har Vilhelmina kommuns ersättning minskats med flera miljoner på grund av brist på anslag. Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Peter Lindkvist (SD) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 58 Dnr KS 2016-000078 299 Fråga av Birgitta Burström (L) om vad kommunen vill med Vitbergsstugan Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (L) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I Norran står det att någon lösning för Vitbergsstugan finns inte. Jag har vid två tillfällen tagit upp frågan om Vitbergsstugan. Idéerna håller inte står det. Varför låter man inte någon pröva sina idéer innan man avfärdar dessa. Vad vill kommunen med Vitbergsstugan? Skall den få stå och förfalla? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Birgitta Burström (L) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 59 Dnr KS 2016-107 101 Fråga av Peter Lindkvist (SD) om debattklimat och arbetsformer i kommunfullmäktige Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till kommunfullmäktiges ordförande ställt följande fråga: Hej, jag vill ställa en fråga till Tomas Marklund i nästa fullmäktige, som berör debattklimat och arbetsformer i fullmäktige. Frågan avser uppgifter om hot mot Mona Sahlin som S presenterade vid fullmäktige den 26 januari som ansågs relevanta enligt ordföranden, således frågar jag är det accepterat att använda uppgifter om hot även för andra partier, eller är det förbehållit för det styrande partiet? Jag har även en följdfråga och den är att då hot är brottsligt, är det således acceptabelt i fortsättningen att använda uppgifter om andra brott i debatter, och i så fall vilka: Rattfylleri, misshandel, ja var ska gränsen dras, även geografiskt? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunfullmäktiges ordförande Tomas Marklund (S) frågan. Sedan Peter Lindkvist (SD) och Tomas Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 60 Dnr KS 2016-133 600 Fråga av Carina Sundbom (C) om inställda lektioner eller vikarier i grundskolan Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: Vikariesituationen i skolan är ett ständigt diskussionsämne och något som påverkar såväl elevernas som lärarnas arbetsmiljö. Lektioner bedrivs i bästa fall av behörig lärare, eller i alla fall lärare. Även ungdomar utan utbildning kan komma från vikariepoolen, lärare kan låsa upp och gå mellan två klasser, eleverna kan ha lärarlösa lektioner, men relativt ofta ställs också lektioner in. Hur man löser vikariesituationen får konsekvenser på elevernas inlärning och kunskapsnivå, men även på attityden till lektioner och håltimmar. Dessutom finns risk att eleverna inte får tillräcklig undervisningstid. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följanden frågor: För skolorna och skolförvaltningen någon statistik över hur många lektioner som ställs in i Skellefteå och hur många lektioner som löses med vikarier? Om statistik finns, kan den biläggas svaret? Hur säkerställer man att eleverna får den garanterade undervisningstiden i ämnena? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar barn- och grundskolenämndens tf ordförande Fredrik Stenberg (S) frågan. Sedan Carina Sundbom (C) och Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 61 Dnr KS 2015-000920 875 Interpellation av Erik Vikström (S) om industrihistoria och det västerbottniska gruvlandskapet (39/15) Kommunfullmäktigeledamoten Erik Vikström (S) har till Skellefteå museum AB:s ordförande ställt följande interpellation: När Skellefteå museum lade ner gruvmuseet Bergrum Boliden hade det varit i drift i nära tjugo år. Mellan 1995 och 2012 kunde besökare ta del av utställningar kring Skelleftefältets tillkomst, gruvsamhällen, gruvbrytning, malm och mineraler, om geologi och varför det finns så mycket metaller i just vår region. Skellefteå museums uppdrag är att samla, bevara och förmedla kunskap om liv och miljöer i norra länsdelen. Dessutom har Skellefteå museum ett länsansvar för teknik- och industrihistoria efter år 1900. När Bergrum Boliden utreddes framkom att museet skulle fylla ett tomrum kring kunskapen om gruvindustrin och vara ett läromedel och en historieberättare med spännande, intresseväckande och genomtänka basutställningar (Västerbottens Gruv- och Mineralmuseum, Utredning september 1991, FFNS.) Bergrum Bolidens utställningar var olika med allt från stenar och bergmaterial, tavlor, gamla overaller, jordbävningsrum, geologisk mätutrustning, fotografier, modeller av gruvor och anrikningsverk. En del av utställningsmaterialet var skänkta och utlånade av privatpersoner, företag och föreningar men den allra största delen bestod av Skellefteå museums egenproducerade utställningsmaterial. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till Skellefteå museums ordförande Emilia Hallin (S): 1. Hur visar Skellefteå museum upp teknik- och industrihistoria efter år 1900 i sin verksamhet? 2. Finns det från Skellefteå museum intresse att samla, bevara och förmedla kunskap om Skelleftefältets tillkomst såväl som gruvnäringen och livet i dess brukssamhällen? 3. Vad hände med museets utställningsmaterial som ingick i Bergrum Boliden? Om utställningsmaterialet fortfarande finns i museets ägor: 4. Finns det planer på att ta tillvara-, och visa upp dessa i publik form?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Skellefteå museums ordförande Emilia Hallin (S) lämnar följande svar: 1. Hur visar Skellefteå museum upp teknik- och industrihistoria efter år 1900 i sin verksamhet? Skellefteå museum har i uppdrag att samla, bevara och förmedla kunskap om liv och miljö. Här är det viktigt att poängtera att museiverksamheten sträcker sig över det fysiska rummet och utställningsverksamheten. Museets uppdrag att förmedla kunskap handlar även om att bistå med information till den som söker fördjupad kunskap, det kan exempelvis röra sig om forskning, intresserade privatpersoner eller att museet bistår med information till exempelvis länsstyrelsen, kommunen eller liknande i samband med beredning av ärenden som rör det industrihistoriska kompetensområdet. Några exempel på hur Skellefteå museum arbetar med teknik- och industrihistoria: Skellefteå museum utför på uppdrag av länsstyrelsen en översyn av riksintressen för kulturmiljövård och där ingår industriminnesmiljöer. Skyltprojektet Mål i Skellefteå berör även skyltning av industriminnesmiljöer. Museum Anna Nordlander (MAN) samarbetar med Statens konstråd under temat Industrisamhället i förvandling. 2. Finns det från Skellefteå museum intresse att samla, bevara och förmedla kunskap om Skelleftefältets tillkomst såväl som gruvnäringen och livet i dess brukssamhällen? Ja. Det ingår i museets uppdrag. 3. Vad hände med museets utställningsmaterial som ingick i Bergrum Boliden? En stor del av utställningsmaterialet från Bergrum Boliden var inlånat från Naturhistoriska Riksmuseet, Bolidens hembygdsförening och andra föreningar i området. De få föremål som tillhörde Skellefteå museum finns kvar i samlingarna och förvaras i magasin. Det material som var inlånat har återbördats till respektive ägare. Om utställningsmaterialet fortfarande finns i museets ägor: 4. Finns det planer på att ta tillvara-, och visa upp dessa i publik form? För de föremål som finns i museets samlingar finns idag ingen plan för att visa upp dessa i en specifik utställning det kommande året, men det kan i framtiden bli aktuellt på samma sätt som övriga föremål i Skellefteå museums samlingar. Det är också naturligt att det i större grad kommer aktualiseras i samband med etableringen av Science Center på Nordanåområdet. På tal om Skellefteå museum och teknikhistoria vill jag passa på att göra reklam för Toy Tech som pågår nu och fram till åttonde maj. En utställning som är producerad av Tekniska Museet och som riktar sig barn, unga och vuxna, och som omfattar teknik, innovation och idéutveckling. Som

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 namnet på utställningen hintar om så handlar det om leksaker och det lekfulla lärandet. Sedan Erik Vikström (S) och Emilia Hallin (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 62 Dnr KS 2015-001028 255 Interpellation av Filip Palukka (V) om lika villkor för upplåtelse av offentlig mark (47/15) Kommunfullmäktigeledamoten Filip Palukka (V) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: I samband med stora evenemang i Skellefteå så finns olika aktörer eller föreningar som söker markupplåtelse för att disponera offentlig mark eller offentlig plats. Under sommaren finns det flera sådana evenemang, som exempelvis stadsfesten som får upplåtelse av offentlig plats. Samhällsbyggnadsförvaltningen är ansvarig för upplåtelse av offentlig mark och beslutar på delegation från tekniska nämnden i denna fråga. Vi kan se när det kommer till stadsfesten att de får disponera offentlig plats/mark utan att behöva betala någon avgift till kommunen. Stadsfesten tar entré och kommunens mark blir inte tillgänglig för allmänheten. Kommunen behöver se över hur man ska hantera kommersiella aktörers framfart i det offentliga rummet. Enligt kommunallagens andra kapitel, paragraf två sägs; kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annat. Mina frågor till Ola Burström är följande: 1. Anser du att kommunen behandlar alla kommersiella aktörer lika? 2. Hur lever kommunen upp till kommunallagens kap 2 paragraf 2? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Enligt tekniska nämndens reglemente fattar nämnden beslut om upplåtelse av allmän platsmark. För detta finns en fastställd taxa. Den som ansöker och får upplåtelse beviljad betalar enligt denna taxa med vissa undantag.föreningar och skolklasser har inte behövt betala t.ex. i samband med skyltsöndag och vid skolavslutning. Stadsfesten har också fått upplåtelse utan att behöva betala för marken.m Huruvida detta är förenligt med kommunallagens likställighetsprincip kan naturligvis diskutteras men bedömningen har gjorts för flera år sedan och skulle kunna försvaras med att det allmänna intresset är stort för att kunna ha dessa aktiviteter centralt i centrum av staden. Sedan Filip Palukka (V) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 63 Dnr KS 2016-000017 622 Interpellation av Stina Engström (L) om det stekta fläsket som levererades bränt till de äldre på Annagården (1/16) Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (L) har till nämnden för support och lokalers ordförande ställt följande interpellation: Julhelgen är utan tvekan den största mathögtiden för oss i Sverige. Den 31 januari kunde vi dock läsa i tidningen om hur de äldre på Annagården fick sin måltid bestående av bränt fläsk som något glömt på stekbordet. Detta kan hända den bästa men det som sedan skedde får inte hända, för det är totalt oförlåtligt att skicka ut denna oätliga måltid till våra äldre. Enligt personalen hade de redan tidigare framfört klagomål, men ingen hade hörsammat detta. Här ska personalen ha en eloge. Dom tar ansvar och för fram de äldres talan. Men den som de vände sig till hade tydligen inga öron som ville. I detta fallet hade den inte ögon heller eftersom maten skickades ut. Allvarligt och illa! För många äldre är just måltiden den stund de sitter och väntar på. Då samlas de andra boende och det blir lite liv och rörelser i matsalen. Maten som serveras ska vara inbjudande, väcka matlust och hunger ska kunna göra sig påmind. Måltiden är så mycket mer än bara äta sig mätt. Det ska vara god. Man ska njuta av maten. Samtidigt som många äldre tappar matlusten. De äldre har i de allra flesta fall tillagat sin mat på ett annat sätt än vad vi gör idag. Även tillagningen moderniseras och blir förändrat därför är det viktigt att det inte serveras mat som de inte är förtrogna med. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till nämnden för support- och lokalers ordförande Tomas Teglund: 1. Hur ska äldre som vill klaga på maten som de får via äldreomsorgen göra för att framföra sina synpunkter? 2. Var ska den äldre vända sig om klagomål via personal på boendet inte hörsammas? 3. Kommer de drabbade på Annagården bli kompenserade ekonomisk för den brända oätliga maten? 4. Hur kommer det sig att tillagningsköket skickade iväg dessa brända matportioner? 5. Vad gör ni nu för att något liknande inte ska hända igen?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Nämnden för support och lokalers ordförande Tomas Teglund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Prata med sin kontaktperson som kan kontakta köket via exempelvis Tyck till om maten eller Skellefteå kommuns kundtjänst. Svar på fråga 2: Till Skellefteå kommuns kundtjänst som förmedlar ärendet till måltidsavdelningen. Svar på fråga 3: Nej. Svar på fråga 4: Den mänskliga faktorn, gällande rutiner i köket har inte följts. Svar på fråga 5: Verksamheten har förtydligat vikten av att följa gällande rutiner vad gäller utleverens. Rutinen är att kockarna ska smaka av all mat och se till att det ser gott ut innan maten lämnar köket. Sedan Stina Engström (L), Tomas Teglund (S), Tomas Marklund (S), Anette Lindgren (M), Peter Lindkvist (SD) och Charlotta Enqvist (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 64 Dnr KS 2016-000065 230 Interpellation av Johan Söderberg (M) om handläggningstider för bygglov (2/16) Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande interpellation: Handläggningstiderna för ett bygglov är ett ämne som ofta har varit upp till diskussion i Skellefteå. Stundtals har väntetiderna på att få sitt bygglovsärende hanterat varit allt för långa. Vad kan då anses vara en rimlig väntetid? Lagstiftningen föreskriver att ingen ska behöva vänta längre än tio veckor på att få ett beslut kring sitt bygglov. Skellefteå kommun har en än högre ambitionsnivå med en väntetid på maximalt åtta veckor för ett normalt ärende och max fyra veckor för ett enkelt ärende. Detta ligger i linje med (och något mer ambitiöst än) det nya nationella regelverk som träder ikraft 1 juli 2016 som säger att en bygglovsanmälan ska behandlas inom fyra veckor. Genom serviceförklaringen lovar Skellefteå kommun att förklara skälet till fördröjningen och även se över rutinerna för att säkerställa att avvikelsen mot vad kommunen utlovat inte kommer att upprepas. Bygg- och miljönämnden har själva svarat på en insändare i december 2016 där man beklagat att väntetiderna varit alldeles för långa under våren 2015. Våren är också den period där det är högst tryck på bygglov för att kunna bygga det man planerat under sommarhalvåret. I dagsläget är bilden att bygglovsavdelningen är i fas med ärendena, men som utomstående finns en oro för att den kommande anhopningen under våren kommer att göra att väntetiderna blir orimligt långa. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson (S): 1. Hur lång är väntetiden idag på en enkel bygglovsansökan, normal bygglovsansökan respektive bygglovsanmälan? 2. Vilka förklaringar har angetts som skäl för att Skellefteå kommun inte hållit vad vi lovat enligt serviceförklaringen och lagstiftningen gällande väntetiderna på bygglov? 3. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån avvikelserna från serviceförklaringen för att säkerställa att avvikelsen inte upprepas? 4. Anser nämnden att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga att säkerställa att de utlovade väntetiderna ska hållas under våren?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson (S) lämnar följande svar: Hur lång är väntetiden idag på en enkel bygglovsansökan, normal bygglovsansökan respektive bygglovsanmälan? Handläggningstider för bygglov: Normalt bygglov 6-8 veckor. Ett normalt bygglov innefattar exempelvis nybyggnad av en villa, höghus och större påbyggnad. Grannar, sakägare och remissinstanser som exempelvis Trafikverket tillfrågas om synpunkter. Enkelt bygglov 2-4 veckor. Enkelt bygglov innefattar exempelvis ny- eller tillbyggnad av garage, carport, större altan eller inglasning Här behöver inga grannar, sakägare eller remissinstanser tillfrågas om synpunkter. Bygganmälan 1-2 veckor. En bygganmälan behöver göras för exempelvis en attefallspåbyggnad, friggebod, takkupa, eldstad. Det här är exempel på vad olika ärenden innebär och vissa ärenden kan ibland vara bygglov alternativt anmälan. Det beror på om det ligger inom samlad bebyggelse och/eller vilka bestämmelser som finns upprättade i detaljplaner. Vilka förklaringar har angetts som skäl för att Skellefteå kommun inte hållit vad vi lovat enligt serviceförklaringen och lagstiftningen gällande väntetiderna på bygglov? Under en tid har det varit ett hårt tryck på bygglovsavdelningen. Antalet bygglov totalt har varit relativt konstant kring 1000-1100 per år men antalet normala bygglov har under senaste åren ökat. Mer exakt var det 2014, 434 st och 2015, 681 st. Dessa ärenden kräver som tidigare beskrivits en större handpåläggning från bygglovshandläggarna. Under en tid var det också svårt att rekrytera bygglovshandläggare samt att det också kom ett antal sjukskrivningar som gjorde det svårt att hålla handläggningstiderna. Vilka åtgärder har vidtagits utifrån avvikelserna från serviceförklaringen för att säkerställa att avvikelsen inte upprepas? För att komma till rätta med handläggningstiderna har det sedan ett tag tillbaka arbetats aktivt för att komma i fas med antalet inkommande och utgående ärenden. Förbättringarna som införts: - Beslut om riktlinjer för enklare bygglov, dvs snabbare hantering av mindre ärenden som exempelvis inglasningar, altaner, plank, takkupor med mera. Vissa av dessa hanteras idag som anmälan istället för enkelt bygglov. - Kundmottagning på bygglovsavdelningen i Hjorten - Öppet hus, Får jag lov?, utökade öppettider under högssäsong - Tydligare rutiner för handläggning av ärenden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 - Dagens besök, fördelning av besökare - Mitt bygge, E-tjänst för att söka bygglov via nätet - Projekt för att tolka detaljplaner- sökanden samt handläggare vet direkt vad som gäller för respektive detaljplan Anser nämnden att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga att säkerställa att de utlovade väntetiderna ska hållas under våren? Svaret är ja, arbetar vi som upplägget är nu så kommer vi att klara de utlovade väntetiderna under våren. Sedan Johan Söderberg (M), Evelina Fahlesson (S) och Micaela Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 65 Dnr KS 2014-000615 294 Motion av Andreas Löwenhöök (M) om fler student- och ungdomsbostäder och utveckling av Campus Skellefteå (38/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) uppmanar kommunstyrelsen i en motion att ta kontakt med Akademiska hus för att åstadkomma en dialog med bolaget om byggande av studentbostäder och utveckling av Campus Skellefteå. Kommunledningskontoret anför att byggandet av bostäder inte ingår i Akademiska Hus uppdrag och bolaget är därmed inte en lämplig aktör för att tillskapa fler studentbostäder i Skellefteå. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Micaela Löwenhöök (M) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27 54 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-11 Motion (38/14) 2014-08-13 Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/samhällsutveckling

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 66 Dnr KS 2014-000697 101 Motion av Agneta Hansson (V), Joakim Wallström (V), Jeanette Velander (V), Hans-Eric Wallin (V), Kjell Hanseklint (V) och Ylva Hedqvist-Hedlund (V) om utbildning i mänskliga rättigheter och den organiserade intoleransen (46/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Agneta Hansson, Joakim Wallström, Jeanette Velander, Hans-Eric Wallin, och tidigare ledamöter i kommunfullmäktige Kjell Hanseklint och Ylva Hedqvist-Hedlund, samtliga (V) har lämnat in en motion om att uppdra till kommunfullmäktiges presidium att tillse att kommunfullmäktigeledamöter får utbildning i mänskliga rättigheter och den organiserade intoleransen samt verktyg för att möta densamma. Motionärerna vill även att kommunfullmäktige beslutar att arbeta för att ett Tillsammansskap skapas i Skellefteå, där kommunen är en del i arbetet för sammanhållning mot rasism och fascism. Kommunfullmäktiges presidium anför att kunskap är en fundamental del i arbetet mot rasism och intolerans i samhället och presidiet anser att kommunen ska arbeta aktivt mot detta. Därför föreslås bifall till motionen, men med ett tillägg att även andra möjliga utbildningsaktörer undersöks. Kommunfullmäktige uppmuntrar även organisationer och föreningar till att ett Tillsammansskap skapas i Skellefteå. 1. Motionen bifalls i huvudsak. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vilka utbildningsaktörer som kan vara aktuella för uppdraget. 3. Organisationer och föreningar uppmuntras till att ett så kallat Tillsammansskap bildas i Skellefteå Inlägg Agneta Hansson (V), Peter Lindkvist (SD) och Andreas Westerberg (L) yttrar sig. Yrkanden Peter Lindkvist (SD) yrkar avslag på motionen. Agneta Hansson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Beslutsgång Ordföranden ställer Peter Lindkvists och Agneta Hansons yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Agneta Hanssons yrkande. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända propositionsordning: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som bifaller Peter Lindkvists yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid voteringen avges 62 ja-röster och 2 nej-röster. En ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bifogade voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27 57 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-14 Motion (46/14) 2014-09-16 Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/samhällsutveckling Skol- och kulturkontoret

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 67 Dnr KS 2015-000187 510 Motion av Johan Söderberg (M) om översyn av biogasförsäljningen (5/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) föreslår i en motion att tekniska nämnden får i uppdrag att till kommunfullmäktige redovisa en uppföljning av riktigheten i den gällande fördelningsnyckeln för kostnadsfördelning av biogasanläggningen mellan avfallshanteringen och va-verksamheten att tekniska nämnden får i uppdrag att till kommunfullmäktige redovisa det årliga ekonomiska resultatet för försäljningen av biogas från 2010 fram till 2014 att tekniska nämnden får i uppdrag att utreda den alternativkostnad/intäkt som skulle finnas med en alternativ användning av biogasen i form av exempelvis värme/elproduktion att tekniska nämnden får i uppdrag att komma med en åtgärdsplan som syftar till att förändra biogasanvändningen till att bli den ekonomiskt mest fördelaktiga för våra nyttjare av tjänsterna va och avfall. Tekniska nämnden anför 2015-06-22 att - man fortsatt har samma uppfattning att kostnader och intäkter bör fördelas enligt de huvudprinciper som fastslogs i tekniska nämnden i december 2009 - ekonomisk redovisning för perioden 2010 2014 vad gäller intäkter via försäljning av fordonsgas bifogas motionssvaret - nämnden i detta läge inte utreder vidare någon alternativ användning av biogasen - man anser att kommunen redan i dag har den mest fördelaktiga användningen av biogas för våra va- och avfallskunder, både ur ekonomisk som miljö- och kvalitetssynpunkt - tekniska nämnden vill också, med stöd av den revisionsrapport som lämnades av PricewaterhouseCoopers (PwC) i januari 2014, hänvisa till att med stöd av granskningens resultat bedöms att biogasverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Kommunfullmäktige återremitterade motionen 2015-10-20 till tekniska nämnden för att kompletteras med det ekonomiska utfallet för biogas-

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 försäljningen under 2014, vilket avser försäljningsintäkterna tillsammans med de kostnader som hör ihop med försäljningsverksamheten. Tekniska nämnden har 2015-12-14, med anledning av ovanstående, kompletterat ärendet. Redovisning av intäkter via försäljning av fordonsgas och drift- och kapitalkostnader för uppgradering av rågas samt distribution och försäljning av fordonsgas för åren 2010 2014 i kronor, exklusive moms: 2010 2011 2012 2013 2014 Totala intäkter 3 984 058 5 443 501 7 474 968 8 696 666 8 738 477 Totala kostnader 3 160 053 3 457 874 3 714 968 3 807 960 3 917 837 Driftkostnader 1 009 432 1 251 130 1 624 478 1 919 874 2 072 292 Kapitalkostnader 2 150 621 2 206 744 2 090 490 1 888 086 1 845 545 1. Motionärens första att-sats bifalls och redovisningen, inklusive kompletteringen av densamma, biläggs motionssvaret. 2. Motionärens andra att-sats bifalls och redovisningen biläggs motionssvaret. 3. Motionärens tredje och fjärde att-satser föranleder ingen ytterligare åtgärd än det beslut om utredning som kommunfullmäktige fattat i samband med beslut om budget 2016 och plan 2017-2018. Inlägg Johan Söderström (M) och Ola Burström (S) yttrar sig. Yrkanden Johan Söderberg (M) och Ola Burström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit desamma. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 53 Tekniska nämndens protokoll 2015-12-14, 287 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-11-25 Kommunfullmäktiges protokoll 2015-10-20, 276 Tekniska nämndens protokoll 2015-06-22, 176 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-06-04 Samhällsbyggnads kompletterande skrivelse Revisionsrapport PwC Biogasverksamheten Skellefteå kommun, januari 2014

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Tekniska nämndens protokoll 2009-12-14, 285 Fördelningsnyckel Motion (5/15) 2015-02-17 Beslutet sänds till: Motionären Tekniska nämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 68 Dnr KS 2015-000248 101 Motion av Carina Sundbom (C) om bättre svar på medborgarförslag (8/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har i en motion föreslagit att kommunen bör lämna bättre svar på medborgarförslag. Det motionären vill i sitt förslag är att svaren skrivs i en positiv anda även om förslaget inte är genomförbart och att vidarebefordra eller ge förslag till förslagsställaren var hen kan vända sig om medborgarförslaget berör någon annan än Skellefteå kommuns verksamhet. Kommunledningskontoret anför att det pågår utvecklingsarbete runt medborgarförslagens hantering och kommunstyrelsen har också gett kommunledningskontoret i uppdrag att se över kommunens ärendehandbok där det bland annat finns vägledning till hur svar kan ges. Med anledning av de pågående utvecklingsarbetena med klara kopplingar till innehållet i motionen föreslår kommunledningskontoret att motionen får vara en del av underlaget i utvecklingsarbetet och att den med det inte ska leda till några fler åtgärder. Motionen leder inte till några fler åtgärder än att den blir en del i det utvecklingsarbete som pågår runt medborgarförslag och ärendehandbok. Inlägg Carina Sundbom (C) yttrar sig. Yrkanden Carina Sundbom (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandet under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit detsamma. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 56 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-04 Motion (8/15) 2015-03-13 Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/sekretariatet

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 69 Dnr KS 2015-000546 299 Motion av Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Andreas Westerberg (L) och Lennart Hägglund (KD) om tillgänglighetsanpassningsbidrag till fastighetsägare (22/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Andreas Westerberg (FP) och Lennart Hägglund (KD) vill att bidragsmöjligheter inrättas till fastighetsägare för tillgänglighetsanpassning av bostäder för äldre och funktionshindrade. Kommunledningskontoret konstaterar liksom motionärerna att Skellefteå kommun skulle gagnas om fler äldre och funktionshindrade kunde bo i vanliga men tillgänglighetsanpassade bostäder. Men direkta stöd till fastighetsägare är inte tillåtna. Istället borde Skellefteå kommun studera förutsättningar för ökat bidrag till nuvarande bostadsanpassning samt en stärkt satsning på senior- och trygghetsboenden. 1. Kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att skapa nödvändiga förutsättningar för att starta försöksverksamhet av tillgänglighetsanpassning för fastighetsägare. 2. Kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att hos regeringen ansöka om tillstånd för att bedriva försöksverksamhet av tillgänglighetsanpassning för fastighetsägare. 3. Kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att genomföra påverkansarbete gentemot regeringen och riksdagen för att få till stånd lagstiftning som tillåter kommunerna att inrätta tillgänglighetsanpassningsbidrag för fastighetsägare. 4. Kommunfullmäktige tillsätter en utredning med uppdrag att studera möjligheterna till utökade bostadsanpassningsbidrag, stärkt satsning på senior- och trygghetsboenden samt möjligheterna till tillgänglighetsbidrag. Även ett arbete för information och förankring av utförda inventeringar bör ingå. Utredningen ska ledas av kommunstyrelsen med representation från nämnden för support och lokaler, socialnämnden, bygg- och miljönämnden samt Skelleftebostäder AB. Inlägg Lorents Burman (S), Johan Söderberg (M), Carina Sundbom (C), Lennart Häggblad (KD), Andreas Westerberg (L), Agneta Hansson (V)Peter Lindkvist (SD) och Hans Brettschneider (MP) yttrar sig.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Yrkanden Lorents Burman (S) och Agneta Hansson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget till punkten 4 att utredningen även ska studera möjligheterna till tillgänglighetsbidrag. Johan Söderberg (M), Carina Sundbom (C) och Andreas Westerberg (L) yrkar bifall till Lorents Burmans yrkande avseende punkten 4. Johan Söderberg (M), Carina Sundbom (C), Lennart Hägglund (KD),och Andreas Westerberg (L) yrkar bifall till motionen samt att utredningsgruppen enligt kommunstyrelsens förslagspunkt 4 även ska inkludera Fastighetsägarna i Skellefteå. Peter Lindkvist (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång 1 Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att skapa nödvändiga förutsättningar för att starta försöksverksamhet av tillgänglighetsanpassning för fastighetsägare; att kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att hos regeringen ansöka om tillstånd för att bedriva försöksverksamhet av tillgänglighetsanpassning för fastighetsägare; att kommunfullmäktige avslår motionens yrkande om att genomföra påverkansarbete gentemot regeringen och riksdagen för att få till stånd lagstiftning som tillåter kommunerna att inrätta tillgänglighetsanpassningsbidrag för fastighetsägare; att kommunfullmäktige tillsätter en utredning med uppdrag att studera möjligheterna till utökade bostadsanpassningsbidrag samt stärkt satsning på senior- och trygghetsboenden. Även ett arbete för information och förankring av utförda inventeringar bör ingå. Utredningen ska ledas av kommunstyrelsen med representation från nämnden för support och lokaler, socialnämnden, bygg- och miljönämnden samt Skelleftebostäder AB Ordföranden ställer Lorents Burmans m fl yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag samt ändring i punkten 4 och Johan Söderbergs m fl yrkande om bifall till motionen var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Lorents Burmans m fl yrkande. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Johan Söderbergs m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid voteringen avges 44 ja-röster och 19 nej-röster. Två ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bifogade voteringslista.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Beslutsgång 2 Ordföranden ställer proposition på Johan Söderbergs m fl yrkande om ändring i punkten 4 under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit detsamma. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Johan Söderbergs m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 2 Vid voteringen avges 38 ja-röster och 25 nej-röster. Två ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bifogade voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 52 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-28 Motion (22/15) 2015-06-10 Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/samhällsutveckling Nämnden för support och lokaler Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Skelleftebostäder AB Kommunledningskontoret, samhällsutveckling

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 70 Dnr KS 2015-000710 141 Motion av Carina Sundbom (C), Gunilla Hedlund (C), Maria Sandström (C), Håkan Andersson (C), Markus Lindgren (C), Sture Andersson (C), Kjell Bergmark (C) och Kurt Vallmark (C) om att landsbygdssäkra alla kommunala beslut (28/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Carina Sundbom, Gunilla Hedlund, Maria Sandström, Håkan Andersson, Markus Lindgren och Sture Andersson samt tjänstgörande ersättarna Kjell Bergmark och Kurt Vallmark, samtliga (C), skriver i en motion bland annat att Centerpartiet strävar efter att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt i hela landet, på landsbygden och i staden, för kvinnor och för män. Centerpartiet vill tillvarata landsbygdens unika potential och ge alla människor möjlighet att växa och utvecklas av egen kraft och efter egen strävan. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att införa landsbygdssäkring av alla politiskt fattade beslut, för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till kommunledningskontoret. Ett första förslag behandlades av kommunstyrelsen 2015-11-18 och beslutet blev då en återremiss till kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret föreslår att nämnder och förvaltningar erinras om vikten av att, när så krävs, se till hela kommunen när frågor behandlas, och att detta i vissa fall principiellt viktiga beslut också kan framgå av tjänsteskriveler och protokoll. I övrigt föreslås att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 1. Kommunens nämnder erinras om vikten av att, i de frågor där detta krävs, se till hela kommunens bästa i ärendeberedning och beslutshantering. 2. Kommunens nämnder och förvaltningar rekommenderas att i tjänsteskrivelser och protokoll avseende viktiga principiella frågor ange att en bedömning av frågans betydelse för alla delar av kommunen har gjorts. 3. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Carina Sundbom (C) och Agneta Hansson (V) yttrar sig.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Yrkanden Carina Sundbom (C) och Agneta Hansson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit desamma. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 55 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-02 Kommunstyrelsens protokoll 2015-11-18, 521 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-10-09 Motion (28/15) 2015-09-15 Beslutet sänds till: Motionären Samtliga nämnder Samtliga förvaltningar Kommunledningskontoret, sekretariatet

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 71 Dnr KS 2015-001004 214 Detaljplan för Höken 6, stadsdelen Centrala stan Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra för upprättande av högre bebyggelse (7 våningar) samt tillåta bostäder och centrumverksamhet på fastigheten. Av de synpunkter som kommit in på planförslaget har följande inte blivit tillgodosedda (i huvudsak, se granskningsutlåtandet för detaljer): - högre bebyggelse och skuggning - etableringar (eventuell restaurang). Detaljplan för Höken 6 inom stadsdelen Centrala stan antas enligt byggoch miljönämndens förslag 2015-12-14, 227. Inlägg Rune Wästerby (MP), Evelina Fahlesson (S), Hans Brettschneider (MP), Lorents Burman (S), Håkan Lindh (L), Henry Andersson (M), Nils E Vesterberg (M) och Peter Lindkvist (SD) yttrar sig. Yrkanden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta detaljplan för Höken 6 inom stadsdelen Centrala stan enligt bygg- och miljönämndens förslag 2015-12-14, 227. Rune Wästerby (MP) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Evelina Fahlesson (S), Nils E Vesterberg (M), Lorents Burman och Peter Lindkvist (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Rune Wästerbys yrkande röstar nej.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Omröstningsresultat Vid voteringen avges 60 ja-röster och 4 nej-röster. En ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bifogade voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 38 Bygg- och miljönämndens protokoll 2015-12-14, 227 Granskningsutlåtande 2015-12-08 Planbeskrivning 2015-12-08 Plankarta december 2015 Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Bygg- och miljönämnden Klaganden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 72 Dnr KS 2016-000053 041 Kommunövergripande mål 2017-2018 Sammanfattning 2015-10-20 kommunfullmäktige beslut om ny målstyrningsmodell för kommunkoncernen. Den nya modellen utgår från fullmäktiges uppgifter enligt kommunallagen (KL 3 kap. 9 ) och kommunens grundläggande uppdrag. Modellen ska också göra det enklare att koppla kommunens målstyrning till 2030-strategin, antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15. Kommunvisionen, Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030, är det mål som all kommunal verksamhet hela tiden strävar efter att uppnå. Vid sidan av visionen ska fullmäktige ta beslut om kommunövergripande mål för mandatperioden och senare ettåriga mål för nämnder och bolag. Eftersom den nya målstyrningsmodellen infördes under en mandatperiod, fastställs de kommunövergripande målen denna gång fram till och med 2018. Våren 2018 fastställer fullmäktige kommunövergripande mål för den kommande mandatperioden 2019-2022. Efter valet hösten 2018 kommer det nyvalda fullmäktige att under inledningen av 2019 antingen fastställa samma mål som föregående fullmäktige, eller ta beslut om nya mål enligt samma princip som gäller för budget och plan. Kommunens budgetberedning har tagit fram nedanstående förslag till kommunövergripande mål utifrån de förslag som nämnder och bolag lämnade i mitten av december 2015. Förslagen har även stämts av mot kommunens vision, strategiska omvärldsanalys och 2030-strategin. Målen ska, enligt nya målstyrningsmodellen, sättas inom fyra olika områden som täcker in kommunens grunduppdrag: tillgänglighet, trygghet, effektivitet och samhällsutveckling. Målförslag Tillgänglighet: Enkelt och tydligt för invånare/kunder Beredningens förklaringstext (ej för beslut) Enkelt och tydligt innebär att den information som kommunen lämnar ska vara lättillgänglig och enkel att förstå. Samtidigt ska det vara lätt för invånare/kunder att ställa frågor och få snabba och distinkta svar.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 Målförslag Tillgänglighet: Invånare/kunder är aktiva medskapare Beredningens förklaringstext (ej för beslut) Invånare/kunder ska i större utsträckning ges utrymme att påverka och vara delaktiga i utvecklingen av kommunens olika verksamheter. Det ska vara enkelt att bidra med idéer som kan effektivisera och förbättra planering, genomförande och uppföljning. Trygghet: Inbjudande och trygga miljöer Miljö i det här sammanhanget omfattar både fysisk och psykosocial miljö. Effektivitet: Tidigt samordnade insatser Bättre digitaliserad välfärd Förebyggande arbete och samordning av resurser är lönsamt både mänskligt och ekonomiskt. Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt och smartare tjänster. All kommunal verksamhet ses som en del av välfärdssektorn. Samhällsutveckling: Snabb etablering i arbetsliv och samhälle Begränsad klimatpåverkan Att snabbt komma i arbete eller utbildning, få egen bostad, osv. är viktigt för alla, inte minst för unga och nyanlända. Nystartade företag eller företag som ges rätt förutsättningar till etablering i kommunen kan stärka näringslivet och ge en ökad sysselsättning. All kommunal verksamhet behöver bidra till en bättre miljö och en hållbar utveckling Måluppfyllelsen av de kommunövergripande målen blir en sammanvägning av måluppfyllelsen av de mål fullmäktige senare tar för nämnder och bolag. Uppföljning och rapportering av måluppfyllelsen sker i kommunens delårsrapporter och årsredovisning. Kommunövergripande mål för 2017-2018 fastställs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 Inlägg Lorents Burman (S), Johan Söderberg (M), Andreas Westerberg (L), Carina Sundbom (C), Charlotta Enqvist (KD), Peter Lindkvist (SD), Hans Brettschneider (MP), Agneta Hansson (V) och Micaela Löwenhöök (M) yttrar sig. Yrkanden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa kommunövergripande mål för 2017-2018. Lorents Burman (S), Hans Brettschneider (MP) och Agneta Hansson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Johan Söderberg (M), Andreas Westerberg (L), Carina Sundbom (C), Charlotta Enqvist (KD) och Micaela Löwenhöök (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen att ett nytt mål ska föras in under rubriken trygghet minskat utanförskap och att under rubriken effektivitet målet tidigt samordnade insatser byts ut mot ökad valfrihet, mångfald och konkurrens. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller Lorents Burmans m fl yrkande. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Johan Söderbergs m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid voteringen avges 45 ja-röster och 18 nej-röster. En ledamot avstår från att rösta. En ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagd voteringslista. Reservationer Johan Söderberg (M), Andreas Westerberg (L), Carina Sundbom (C), Charlotta Enkvist (KD) och Micaela Löwenhöök (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Henry Andersson (M), Olle Karlsson (M), Anette Lindgren (M), Nils E Vesterberg (M), Gunilla Hedlund (C), Kurt Vallmark (C), Maria Sandström (C), Kjell Bergmark (C), Sture Andersson (C), Stina Engström (L), Birgitta Burström (L); Håkan Lindh (L) och Lennart Hägglund (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Söderbergs m fl yrkande., Peter Lindkvist (SD) och Per Olofsson (SD) reserverar sig mot beslutet i de delar som berör strategin för 80 000 innevånare 2030. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-01-27, 60 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-01-12

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 Beslutet sänds till: Samtliga nämnder Kommunledningskontoret/ekonomi och finans

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 37 73 Dnr KS 2015-000828 860 Policy för graffiti och övrig gatukonst i Skellefteå Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Ådin föreslår i en motion att kommunen tar fram lämpliga platser för laglig graffitimålning. Motionen behandlades i kommunfullmäktige i september 2014 där kulturnämnden och tekniska nämnden fick uppdraget att utforma ett regelverk för graffitikonst. Tekniska nämnden och kulturnämnden har tillsammans med bygg-och miljönämnden utarbetat en policy för graffiti och gatukonst. Utgångspunkten är att har inte graffitin beställare hanteras den enligt kommunens klotterpolicy, som klotter och/eller vandalisering. Tillsammans med befintlig Policy mot klotter och liknande skadegörelse i Skellefteå (fastställd av kommunfullmäktige 2008) utgör denna policy riktlinjer som ska förebygga klotter som skadegörelse och främja graffiti som konstform och fritidsintresse. Kulturnämnden beslutade 2015-11-10 att anta policyn. Kommunfullmäktige fastställer policy för graffiti och övrig gatukonst i Skellefteå enligt särskild bilaga. Inlägg Ola Burström (S), Andreas Westerberg (L), Micaela Löwenhöök (M), Peter Lindkvist (SD), Daniel Ådin (S), Rune Wästerby (MP), Filip Palukka (V), Erik Vikström (S), Hans Brettschneider (MP), Charlotta Enqvist (KD), Bertil Almgren (S), Joakim Wallström (V), Nils E Vesterberg (M) och Agneta Hansson (V) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa policy för graffiti och övrig gatukonst i Skellefteå enligt särskild bilaga. Ola Burström (S), Daniel Ådin (S), Rune Wästerby (MP), Filip Palukka (V), Erik Vikström (S), Hans Brettschneider (MP), Bertil Almgren (S) och Agneta Hansson (V), yrkar bifall till kommunalstyrelsens förslag, med tillägget att i punkten 2 orden (oavsett om det är keramik, affischering eller virkning ) stryks. Andreas Westerberg (L) och Micaela Löwenhöök (M) yrkar bifall till Ola Burström vad avser ändring i punkten 2.