Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök Presentation från Landsbygdsnätverket 2014
Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga kök Rapport Kartläggning av utvecklingsarbete hösten 2014 - Enkätsvar från 118 kommuner och 17 landsting samt 15 djupintervjuer Rapport från dialogmöten, våren 2014 - Sex regionala möten med initierade personer i samtal om viktiga kvalitetsfrågor Film från Dialogmöte/seminarium på Almedalen -Temat var Ökad kvalité i det offentliga köket når vi dit genom samverkan? Film med Eva Sundberg (2:30)
Vad är livsmedelskvalitet i det offentliga köket? Citat från seminarium Almedalen 2014: Den som konsumerar produkten bedömer kvaliteten Kvalitet handlar om förtroendet till maten. Kvalitet börjar med kompetens och kunskap. Film från dialogmöte/ seminarium på Almedalen den 1 juli 2014. (1:19:00)
De viktigaste framgångsfaktorerna för att höja kvaliteten i offentliga kök är (Enlig kartläggning 2013) 1. Kostpolicy som beslutas på högsta politiska nivå 2. Genomarbetade kravspecifikationer vid upphandlingar 3. Ställ krav motsvarande svensk djurskydds- och miljölagstiftning 4. Samsyn hos alla inblandade parter 5. Intresse och engagemang med tid och resurser 6. Möten för erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning och affärsutvecklig 7. Synliggör matens ursprung 8. Information och utbildning gör alla delaktiga 9. Kontinuerligt och långsiktigt kvalitetsarbete 10.Tillvarata de goda exemplen
10 insikter från dialogmöten 1. Livsmedelskvalitet är ett mångfacetterat begrepp 2. Kvalitet handlar även om måltidsupplevelsen. 3. Visa upp den offentliga maten för allmänheten och bilda opinion 4. Livsmedels- och måltidskvalitet handlar också om regional utveckling, tillväxt och sysselsättning. 5. Lyft fram samhällsekonomiska vinster av offentlig mat med hög kvalitet t ex vad gäller folkhälsan. Fakta, statistik och utvärderingar behövs
10 insikter från dialogmöten (forts) 6. Tydlig vägledning saknas från lagar och regler i arbetet med livsmedelsupphandlingar.. 7. Livsmedelsupphandlingar kräver tid, energi, kunskap och kreativitet. 8. Grossisternas ersättningsvaror är ett problem och livsmedlens ursprung blir snudd på omöjliga att kontrollera. 9. Bra internt samarbete mellan politiker, inköpsfunktion, kost/måltidsfunktion samt personal ute i de olika verksamheterna ger framgång. 10. Uppmuntra lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud.
Hur kan man ta hänsyn till svensk miljö-och djurskyddslagstiftning? Eva Bramsvik Håkansson, Kostchef Hörby kommun: Man kan ställa kvalitetskrav och beskriva uppfödningsförhållanden, exempelvis djurboxens storlek och att det inte ska vara svanskupering. Kvalitet är råa produkter som inte är processade och att inköpt kött ska vara färskt, ej vakuumförpackat. Delar man upp varugrupperna i upphandlingen kan små lokala producenter komma med. Film med Eva Bramsvik (3:46)
Hur ska kommunerna efterleva de goda intentioner som ofta finns? Jesper Lindström, SIK: Det behövs politiska styrdokument som kompletteras med en upphandlingspolicy. Hela organisationen måste förstå vad dokumentet och policyn innebär, från upphandlarna till köken Uppföljning av de goda intentionerna är viktigt, annars kanske man inte får det man beställt! Följ upp på produktnivå. Film med Jesper Lindström (2:41)
Vilka erfarenheter togs upp på ditt dialogmöte? Maria Larsson, upphandlare, Inköp Gävleborg: Vi hade bra erfarenheter att dela med oss från nytt avtal med en samordnad upphandling där 10 kommuner samarbetar och 20 lokala och mindre leverantörer deltar. Den är upplagd så en leverantör kan lämna till en enskild skola där det är lämpligt. Det är annat arbetssätt att jobba med små leverantörer jämfört med stora grossister. Se på vilken region man bor i och anpassa till de leverantörer som finns. Film med Maria Larsson (2:57)
Vad är dina bästa tips för en bättre måltid? Lari Pitkä Kangas, kommunalråd (MP) Malmö Stad: Kunskap och kompetens viktigt i processen från jord till bord och från bord till jord. Satsa på personalen som är mycket viktig Vettig dialog behövs med leverantörer, grossister och gäster, samt en god intern samverkan inom kommunen Gynna lokala producenter med hänsyn tagen till de förutsättningar som finns, men det går inte att diskriminera andra bara för att man gillar sin lokala bonde. Film med Lari Pitkä Kangas (2:13)
Axel Hansson, LRF: Hur kan lantbrukare delta i offentlig upphandling? Grunden är att få igång en bra dialog mellan upphandlande myndighet, kommunen till exempel, och lokala leverantörer. Kommuner bör visa intresse för dialog, öppna upp upphandlingarna för fler och mindre producenter och ställa kvalitetskrav, exempelvis miljöstyrningsrådets kriterier Lokala leverantörer/producenterna bör visa intresse till kommunen, ta reda på när nästa upphandling äger rum och anpassa sina produkter för offentlig upphandling. Film med Axel Hansson (3:06)
Ta reda på mer! Landsbygdsnätverkets kartläggning, databas, rapporter med mera. I databasen finns enkätsvar från 118 kommuner och 17 landsting samt 15 djupintervjuer: www.landsbygdsnatverket.se/livsmedelskvalitet. Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg vid Livsmedelverket: www.livsmedelsverket.se LRFS information om offentlig upphandling: http://www.lrf.se/mat/offentlig-upphandling/ Miljöstyrningsrådet/konkurrensverket http://www.msr.se/sv/
Foto: Skövde kommun