Kursinformation med litteraturförteckning Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola F 6, Kurs 1 30 högskolepoäng Vårterminen 2012
Välkommen till Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola F-6, Kurs 1, 30 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för delkurserna 1 och 2. Informationen finns även på vår webbplats www.nordiska.su.se> Lärarprogrammen > Lärarprogrammet > Skolår F-6 där du också hittar aktuellt schema för delkurserna 1 och 2. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen behandlar barns tal- och skriftspråksutveckling i svenska som första- eller andraspråk. I kursen beskrivs det svenska språksystemet med inriktning mot aspekter viktiga för tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv. Språkutveckling belyses utifrån genus- klass-, etnicitets- och flerspråkighetsperspektiv. Särskilt vikt läggs vid läs- och skrivinlärning som belyses ur språkpsykologiska och sociokulturella perspektiv. I kursen behandlas också olika teorier om läs- och skrivsvårigheter. Vidare ger kursen kunskap om språk- och kunskapsutvecklande undervisning i de första skolåren. I kursen granskas också system för bedömning av en- och flerspråkiga elevers språkutveckling, med fokus på den tidiga tal- och skriftspråksutvecklingen. Kursen innehåller VFU om 6 högskolepoäng. Kursen består av följande delkurser: Delkurs 1: Svenskan i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Delkurs 2: Språkutveckling och läs- och skrivinlärning i ett första- och andraspråksperspektiv, 9 hp (inkl. 1,5 hp VFU) Delkurs 3: Didaktiska perspektiv på språkutveckling och läs- och skrivinlärning, 13 hp (inkl. 4,5 hp VFU) Delkurs 1 och 2 ges av Institutionen för nordiska språk och delkurs 3 ges av Institutionen för språkdidaktik. Kursen regleras av en kursplan Kursens innehåll, mål och litteratur regleras av en kursplan har tagits fram i samverkan mellan Institutionen för nordiska språk, Institutionen för språkdidaktik, Centrum för tvåspråkighetsforskning samt Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Kursplanen har fastställts av Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Länk till aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav för delkurserna 1 och 2 har beslutats av institutionsstyrelsen för Institutionen för nordiska språk. Dessa beslut kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. 2
Kursens förväntade studieresultat (gäller ej för studenter som läser engelska F-6 som har andra VFU-mål se separat kursplan US106) Efter genomgången kurs ska studenten kunna redogöra för det svenska språksystemet ur ett tvärspråkligt perspektiv med särskilt fokus på aspekter viktiga vid utveckling av tal-, läs- och skrivförmåga i svenska som första- och andraspråk jämföra teorier om barns och yngre elevers språkutveckling utifrån ett första- och andraspråksperspektiv, genus, klass och etnicitet utifrån ett utvecklingsperspektiv analysera och bedöma yngre elevers tal- läs- och skrivförmåga i svenska som första- eller andraspråk samt identifiera avvikande språkutveckling hos elever med utgångspunkt i skolans styrdokument och ämnesdidaktisk teori planera undervisningsförlopp för läs- och skrivinlärning samt språk- läs- och skrivutvecklande undervisning i de tidiga skolåren såväl i svenska som förstaspråk som i svenska som andraspråk med hjälp av läromedel och språkanalysverktyg med utgångspunkt i observation av egen undervisning kritiskt granska och problematisera sitt förhållningssätt, sina antaganden och sina värderingar i frågor som rör läs- och skrivpedagogik och språkutvecklande läroprocesser Betyg och examination En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än skönlitteratur. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks 3
blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970. Delkurs 1: Svenskan i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Innehåll Delkursen ger en översiktlig beskrivning av det svenska språksystemet på olika nivåer (fonologi, morfologi, syntax, semantik och pragmatik). Beskrivningen riktas mot aspekter som är viktiga för inlärning och utveckling i fråga om att tala, samtala, skriva och läsa i ett första- och andraspråksperspektiv. Grammatik studeras både ur ett funktionellt och ett strukturellt perspektiv. Grammatiska redskap används för analys av elevers språkbruk. Delkursen ger en orientering om det svenska språksamhället och förhållningssätt till olika talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer behandlas. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk. Examination Examination sker genom skriftlig salstentamen. Kurskrav Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna - utföra grundläggande analyser av talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå - anlägga ett inlärnings-, utvecklings- och andraspråksperspektiv på sådana analyser - översiktligt redogöra för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och normbildningsprocesser. 4
Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E) samt att kurskraven är uppfyllda. Betyg på delkursen avgörs normalt av det lägsta omdömet. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. A Studenten utför genomgående korrekta grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå. Studenten beskriver i sådana analyser systematiskt och insiktsfullt de drag som har relevans när man anlägger inlärnings-, utvecklings- och andraspråksperspektiv. Studenten redogör översiktligt för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. B Studenten utför i det närmaste felfria grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå. Studenten beskriver i sådana analyser insiktsfullt de drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings-, utvecklings- och andraspråksperspektiv. Studenten redogör översiktligt för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. C Studenten utför till mycket stor del korrekta grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå. Studenten beskriver i sådana analyser flera drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings- utvecklings- och andraspråksperspektiv. Studenten redogör översiktligt för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. D Studenten utför till stor del korrekta grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå. Studenten beskriver i sådana analyser några drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings- utvecklings- och andraspråksperspektiv. Studenten redogör översiktligt för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. 5
E Studenten utför till övervägande del korrekta grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå. Studenten gör i sådana analyser några iakttagelser av drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings- utvecklings- och andraspråksperspektiv. Studenten redogör översiktligt för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. Fx Studenten utför grundläggande analyser av både talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå med några luckor och/eller åtskilliga fel Och/eller Studenten gör i sådana analyser endast någon enstaka iakttagelse av drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings-, utvecklings- och andraspråksperspektiv. Och/eller Studenten visar inte att den kan redogöra för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. F Studenten utför grundläggande analyser av talad och skriven svenska, av relevans för yngre grundskolebarn, på fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk nivå med många luckor och/eller ett stort antal fel. Och/eller Studenten gör i sådana analyser inga iakttagelser av drag som har relevans när man anlägger ett inlärnings-, utvecklings- och andraspråksperspektiv. Och/eller Studenten visar inte att den kan redogöra för det svenska språksamhällets viktigare språk, varieteter, språkattityder och språkliga normbildningsprocesser. Och/eller Studenten har inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning. Och/eller Studenten har inte uppfyllt kurskraven. 6
Kurslitteratur Delkurs 1: Svenskan i tvärspråkligt perspektiv, 8 hp Andersson, Lars-Gunnar. 2001. Språktypologi och språksläktskap. Malmö: Liber. (84 s.) Ekerot, Lars-Johan. 1995. Ordföljd Tempus Bestämdhet. Föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö. Gleerups. Kap. 1-4, 6-7. (108 s.) Engstrand, Olle. 2007. Fonetik light. Lund: Studentlitteratur. (135 s.) Josephson, Olle. 2009. Det svenska språksamhället. Kompendium. (35 s.) Tillgänglig i kursplattformen. Lundin, Katarina. 2009. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur. (180 s.) Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune. 1986. Mål. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.) 7
Delkurs 2: Språkutveckling och läs- och skrivinlärning i ett första- och andraspråksperspektiv, 9 hp Innehåll Delkursen behandlar teorier om barns språktillägnande och språkutveckling, även under särskilda villkor. Språkutveckling belyses utifrån genus- klass-, etnicitets- och flerspråkighetsperspektiv. Särskild vikt läggs vid läs- och skrivinlärning som behandlas ur språkpsykologiskt och sociokulturellt perspektiv. I delkursen behandlas också läs- och skrivsvårigheter. Vidare analyseras en- och flerspråkiga barns språkanvändning i olika samtals-, läs- och skrivsituationer. Delkursen innehåller 1,5 hp VFU. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten observera och analysera elevers språkanvändning. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro Närvaron är obligatorisk på seminarier där uppgifter redovisas. På VFU krävs 100% närvaro. Närvarokravet under VFU:n gäller för samma tid som lärares arbetsplatsförlagda tid. Examination Examinationen sker genom salstentamen, skriftliga uppgifter, samt VFU-rapport. Kurskrav Utöver godkända resultat på examinationsuppgifter och aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier ska du lämna in en vfu-rapport godkänd av VFU-handledaren. Skriftliga uppgifter inklusive salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna redogöra för olika teorier om barns/elevers språktillägnande, med särskild vikt på läsoch skrivinlärning, både ur ett första- och ett andraspråksperspektiv och även vad gäller språkutveckling under särskilda villkor analysera exempel på yngre elevers samtal och skrivande ur ett utvecklingsperspektiv karakterisera yngre elevers läsning med utgångspunkt i analyser av högläsning med utgångspunkt i klassrumsobservationer reflektera kritiskt över hur olika slags aktiviteter kring text och textarbete kan stödja elevernas tal-, läs- och skrivutveckling. 8
Betygskriterier Du får betyg enligt en sjugradig skala, där betyget A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E alternativt G) samt att kurskraven är uppfyllda. De första två lärandemålen har sjugradig betygskala medan mål 3 och 4 har Godkänt/Underkänt. Betyget för de första två målen avgör betyget på delkursen. De båda väger lika tungt, lägst betyg avgör. I undantagsfall kan enstaka styrkor motiveras ett högre betyg. Mål 1 och 2 A Studenten redogör korrekt och kritiskt för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. Studenten analyserar genomgående korrekt språkprov (skriven och talad elevtext producerad av första- eller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och drar utifrån analysen slutsatser om språkutveckling på ett insiktsfullt sätt och med förankring i relevant litteratur. B Studenten redogör korrekt och i viss mån kritiskt för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. Studenten analyserar genomgående korrekt språkprov (skriven och talad elevtext producerad av första- eller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och drar utifrån analysen rimliga slutsatser om språkutveckling som förankras i relevant litteratur. C Studenten redogör korrekt för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läsoch skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. Studenten analyserar med endast något enstaka fel språkprov (skriven och talad elevtext producerad av första- eller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och drar utifrån analysen rimliga slutsatser om språkutveckling som förankras i relevant litteratur. D Studenten redogör till övervägande del korrekt för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. Studenten analyserar med få fel språkprov (skriven och talad elevtext producerad av förstaeller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och drar utifrån analysen rimliga slutsatser om språkutveckling som ofta förankras i relevant litteratur. E Studenten redogör någorlunda korrekt för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. 9
Studenten analyserar med få fel språkprov (skriven och talad elevtext producerad av förstaeller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och drar utifrån analysen några rimliga slutsatser om språkutveckling och förankrar dessa i relevant litteratur. Fx Studenten redogör med flera missuppfattningar och/eller luckor för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. och/eller Studenten analyserar med flera fel eller luckor språkprov (skriven och talad elevtext producerad av första- eller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och/eller drar utifrån analysen endast någon enstaka rimlig slutsats och/eller förankrar inte slutsatser i relevant litteratur. F Studenten redogör med många missuppfattningar och/eller luckor och/eller inte alls för teorier om språktillägnande och språkutveckling (särskilt läs- och skrivutveckling) hos första- och andraspråksinlärare och under särskilda villkor. och/eller Studenten analyserar inte och/eller med många fel/luckor språkprov (skriven och talad elevtext producerad av första- eller andraspråksanvändare) ur olika språkliga aspekter och/eller drar inga rimliga slutsatser om språkutveckling. och/eller Studenten har inte uppfyllt kurskraven. Mål 3 Godkänd Studenten karakteriserar läsare på ett sätt som är rimligt och genomgående motiverat med belysande exempel från analys av högläsning och dessutom förankrat i relevant litteratur. Underkänd Studenten karakteriserar inte alls, eller karakteriserar läsare på ett sätt som inte är rimligt och/eller inte motiverat med belysande exempel från analys av högläsning och/eller inte förankrat i relevant litteratur. och/eller Studenten har inte uppfyllt kurskraven. Mål 4 Godkänd Studenten reflekterar kritiskt, med utgångspunkt i klassrumsobservationer och i relevant litteratur över hur olika slags muntliga aktiviteter och textarbete kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. 10
Underkänd Studenten visar inte att den kan reflektera kritiskt med utgångspunkt i klassrumsobservationer och relevant litteratur över hur olika slags muntliga aktiviteter och textarbete kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. och/eller Studenten har inte uppfyllt kurskraven. Kurslitteratur Med reservation för ändringar på grund av utgången litteratur o.dyl. Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko. 2008. Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. Ca 50 sidor enligt lärarens anvisningar. (50 s.) Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. 2007. Myndigheten för skolutveckling. (ca 100 s. enligt lärarens anvisningar. ) Tillgänglig på: http://www.skolverket.se (100 s.) Bjar, Louise & Astrid Frylmark (red.) 2009. Barn läser och skriver specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar: Chrystal, Judith-Ann & Ekvall, Ulla. Starka sidor hos en svag skribent. S. 233-252; Melin, Lars. Läsutveckling i skolår 1. S. 213-233. Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.). 2006. Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar: Bøyesen, Liv. Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. S. 401-433; Lindberg, Inger. Med andra ord i bagaget. S. 57-92. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) 2010. Barn utvecklar sitt språk. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (60 s.) Följande artiklar: Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth. Barndomen en kritisk period för språkutveckling? S. 29-56. Bjar, Louise & Liberg, Caroline. Språk i sammanhang. S. 17 28. Liberg, Caroline. 2003. Samtalskulturer samtal i utveckling. S. 77 100. Fridolfsson, Inger. 2008. Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. (ca 150 sidor i urval). (150 s.) Håkansson, Gisela. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 2, 5 9 och s. 92 95. (123 s.) Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas. 1990. Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 3. (88 s.) Melin, Lars och Delberger, Maud. 1996. Lisa lär läsa. Läsinlärning och lässtrategier. Lund: Studentlitteratur. (84 s.) 11
Nauclér, Kerstin. 1989. Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden? I: C. Sandqvist & U. Teleman (red.), Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. S. 197 216. (19 s.) Nauclér, Kerstin & Magnusson, Eva. 1997. Språkliga förutsättningar för läs- och skrivutvecklingen. I: R. Söderbergh (red.), Från joller till läsning och skrivning. Kristianstad: CWK Gleerups utbildningscentrum AB. S. 250 263. (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del I. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar: Håkansson, Gisela & Hansson, Christina. Grammatisk utveckling. Kap 5; Håkansson, Gisela & Hansson, Christina. Grammatiska problem hos barn med språkstörning. Kap 6. Nettelbladt, Ulrika. Fonologisk utveckling. Kap.3; Nettelbladt, Ulrika. Lexikal utveckling. Kap 7; Nettelbladt, Ulrika..Lexikal utveckling hos barn med språkstörningar. Kap.8; Nettelbladt, Ulrika. Fonologiska problem hos barn med språkstörning. Kap. 4; Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. Språkstörning hos barn. Kap 1. 12
Utdrag ur Högskolelagen För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också - visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, 13
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 14