Viskans avrinningsområde i Västra Götalands län Avrinningsområde 105-Viskan Underlagsdokument för åtgärdsprogram 2014 2011-11-24 Ekologisk status i de enskilda vattenförekomsterna. I stället för att bara sätta statusfärg på de enskilda vattenförekomsterna har vi här också låtit färgen innefatta också deras
avrinningsområden eftersom det är inom detta område eventuella åtgärder kan komma att genomföras Förord Detta dokument för Viskans avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det åtgärdsprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december 2009 1. I detta underlag finner ni en beskrivning av respektive miljöproblem och åtgärdsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna. Här föreslås också åtgärder och en skattning av dess kostnader. Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet för Västerhavet utgörs av 38 uppdrag riktade till centrala myndigheter och kommuner som inom sina respektive kompetensområden anmodas att senast 2012 vidta miljöförbättrande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. För berörda myndigheter och kommuner är åtgärdsprogrammet juridiskt bindande men enskilda verksamhetsutövare eller privatpersoner omfattas inte av direkta krav. Underlagsdokumentets syfte Underlagsdokument har tagits fram för samtliga huvudavrinnings 2 - och kustområden i Västerhavets vattendistrikt. Huvudsyftet med framtagande av underlagsdokumenten har varit att ta fram åtgärdsbehov för att uppfylla miljökvalitetsnormerna i området samt förslag på kostnads/nyttoeffektiva åtgärder. Att kostnadssätta 1 http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/vasterhavet/beslut_ AP/ 2 Göta älvs huvudavrinningsområde utgör med sin storlek ett undantag. I detta område har underlagsdokument utarbetats för mindre område, exempelvis för Klarälven och Borgviksälven. åtgärderna är nödvändigt för att åtgärdsprogrammet ska kunna konsekvensanalyseras vilket även är ett krav enligt miljöbalken. Skattningar av åtgärdsbehov, dimensionering av åtgärder samt kostnadsskattningar från alla huvudavrinningsområden sammanfattas slutligen i distriktets åtgärdsprogram. De fysiska åtgärder som beskrivs i detta dokument ska dels ses som exempel på kostnadseffektiva åtgärder för myndigheternas fortsatta åtgärdsarbete och dels som utgångspunkt i samverkansarbetet med lokala intressenter. De är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande delen omfattar endast de 38 uppdrag som inleder distriktets åtgärdsprogram. Vilka uppdrag som är aktuella för de föreslagna fysiska åtgärderna finns med i tabellerna under miljöproblemen. Underlagsdokumentet omfattar endast de fysiska åtgärder som kunnat konsekvensanalyseras, utöver dessa kan ett antal andra åtgärder vara aktuella inom olika problemområden vilket omnämns i distriktets åtgärdsprogram. Även administrativa kostnader för åtgärdsprogrammet har skattats men endast på distriktsnivå, resultatet redovisas i distriktets åtgärdsprogram. Dokumenten kommer att ha en viktig framtida roll att fylla i samverkansarbetet mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och lokala intressenter. Genom att ge både en övergripande bild av det rådande miljötillståndet, och en mer detaljerad bild av aktuella miljöproblem, utgör dokumenten en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika områden. Fortsatt arbete Dokumentet bör vara en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika områden. Därför är det viktigt att börja med att se över om åtgärdsbehovet/kunskapsglappet är korrekt beskrivet.
Underlagsdokumenten kommer även att spela en viktig roll i arbetet med prioritering av åtgärder och uppföljning av effekter och åtgärdskostnader. Resultatet kommer att användas vid utformningen av nästa åtgärdsprogram som skall vara färdigt senast 2015. För att detta ska vara möjligt behöver underlagsdokumenten utvecklas och uppdateras kontinuerligt d.v.s. vara levande dokument. Vidare behöver statusklassningen kvalitetssäkras och uppdateras med ny data från miljöövervakning eller resultat från utredningar och undersökningar. Den statusklassning som ligger till grund för dagens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer hittas på länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS 3 och i vattenkartan 4. Beskrivning av Viskans avrinningsområde 1.1 Geografi och vattenförekomster a. Naturgeografisk beskrivning av avrinningsområdet Viskans avrinningsområde är till större delen beläget i Västra Götalands län och Viskan rinner från Sjön Tolken i Ulricehamns kommun först åt norr sen västerut genom Öresjö och vidare sydväst genom Borås och Marks kommuner, genom de centrala tätorterna Borås och Kinna, samt fortsätter genom Varbergs kommun under Åsbro för att mynna i Klosterfjorden norr om Varberg i Hallands län. Viskans avrinningsområde omfattar även delar av Herrljunga och Svenljunga kommuner. I Viskans övre delar växlar ån mellan strömmande partier, där fallhöjden används för utnyttjande av vattenkraft och mer låglänta partier där översvämningsområden har 3 www.viss.lst.se 4 www.vattenkartan.se uppstått och sjösänkningar skett, ex. Varnumsjöarna mellan Tolken och Öresjö, Seglora mader nedströms Viskafors samt den kraftigt sänkta sjöarna Veselången och Dran. Större biflöden och sjöar är Häggån med sjön Frisjön som ansluter mellan Skene och Kinna, Slottsån med Öresjöarna, Surtan, Hornån, Lillån med Fävren samt Skuttran. Avrinningsområdet domineras av skog i de övre delarna med en ökande andel produktiv jordbruksmark i de nedre dalgångarna. Lera och silt dominerar jordlagren i Viskans dalgång från kusten upp till Kinna och i Surtans dalgång till Hyssna. Längre upp och i utkanterna av avrinningsområdet domineras jordlagren av morän. Av den totala avrinningsarealen på 2202 km2 (SCB 2005) består 6% av sjöar, 58% av skogsmark, 16% av jordbruksmark och 20% av övrig mark. Avrinningsområdet innehåller höga naturvärden och ett relativt stort antal våtmarker (karta bilaga x) och där finns ett antal naturreservat. Viskans och biflödet Surtans dalgångar, upp till Skene respektive Rya, är klassade som riksintresse för naturvård. Bland de vattenanknutna naturvärdena kan nämnas lax, havsöring och havsnejonöga som kan vandra upp till Skene i Viskan och till Rya i Surtan. Det finns också flodpärlmussla där naturreservatet Lindåsabäcken och Natura 2000- området Tattarströmmarna i Häggån särskilt kan nämnas. b. Ekonomisk-geografisk beskrivning av avrinningsområdet Viskans avrinningsområde är starkt påverkad av mänsklig aktivitet och har sedan lång tid fått ta emot utsläpp från industrier och växande samhällen. Befolkningsmängden inom avrinningsområdet uppgick 2005 (SCB) till 123 560 personer och antalet boende i tätorter till 102 088, varav invånarantalet i Borås utgör något mer än hälften.
Borås samt övriga samhällen längs med Viskan har sedan slutet av 1800-talet varit centrum för en betydande industri, till en början huvudsakligen med inriktning mot textilbranschen, men på senare tid mer mot konfektion, inredning och möbeltillverkning. Avrinningsområdet innehåller ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla objekt med anknytning till vatten och inom ett länsstyrelseprojekt (VaKul) pågår inventering och bedömning av skyddsvärdet hos dessa objekt. Näringslivet inom avrinningsområdet domineras i övrigt av små och medelstora företag inom ett vitt spektrum av branscher och antalet miljöfarliga verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken framgår av bilaga x. Viktiga näringar i övrigt är jord- och skogsbruk. Djurhållningen inom avrinningsområdet uppgick 2005 (SCB) till 20 125 djurenheter och växtodlingen domineras främst av spannmål och vall. Området bedöms även ha stor betydelse för turistnäringen i länet. Öresjö som är vattentäkt för Borås stad och som har ett ytmässigt mycket omfattande skyddsområde. Viskans fallhöjd från upprinnelsen i sjön Tolken (228 m.ö.h.) och ned till havet uppgår på den relativt korta sträckan 10 mil till drygt 200 meter och har genom alla tider utnyttjats för uttag av vattenkraft. Vattenflöde är i medeltal 39,8 m3/s (SCB 2005). I dagsläget finns ett antal större kraftverk i huvudfåran, samt ett antal mindre både i huvudfåran och i de större biflödena. Produktionsmässigt dominerar Viskafors och Kungsfors kraftverk i Viskans huvudfåra med en effekt på 4000 respektive 2980 kw. (karta bil x). Aktivt miljöarbete sedan 1970-talet med både bättre rening i Borås stads avloppsreningsverk vid Gässlösa, tillbakagång inom textilindustrin och ökande krav på utsläppsminskningar inom hela industrin har kraftigt förbättrat situationen i Viskan. Spåren av gamla utsläpp finns dock kvar i form av förorenad mark (antal objekt bilaga x) och det pågår ett omfattande arbete med att ta fram planer och åtgärdsförlag till hur de starkt förorenade sedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna nedströms Borås skall tas om hand (bilaga utredning). Inom avrinningsområdet finns 19 betydande dricksvattentäkter och två betydande ytvattentäkter (karta bil y) varav särskilt kan nämnas
c. Vattenförekomster i avrinningsområdet Inom avrinningsområdet finns i nuläget 87 utpekade ytvattenvattenförekomster, varav 25 är större sjöar och 62 är delsträckor av åar och bäckar inkl. mindre sjöar och dammar (se karta). Antal utpekade grundvattenförekomster uppgår i nuläget till 24 (se karta). 1.2 Vattnets kemiska, kvantitativa och ekologiska status a. Övervakning Kontroll av vattnets kemiska, kvantitativa och ekologiska status inom avrinningsområdet sker genom regelbunden recipientkontroll (SRK), riktade provtagningar och andra undersökningar ex. kalkeffektuppföljningen. Recipientkontroll enligt gällande kontrollprogram sker i vattenvårdsförbundets regi och kontrollstationen är placerad vid Åsbro. b. Kemisk status När det gäller avrinningsområdets kemiska status bedöms ca 50 % av grundvattenförekomsterna samt ca 20 % av ytvattenförekomsterna riskera att inte uppnå god status. Orsaken är för höga halter av tungmetaller, förekomst av industriella föroreningar och rester av bekämpningsmedel. c. Kvantitativ status Inga problem med vattentillgången har identifierats inom grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet. Med anledning av pågående klimatförändringar pågår ett projekt (projektbeskrivning bil x) vars målsättning är att ta fram en modell för bedömning av risken för skador orsakade av mer extrema perioder av hög nederbörd eller ihållande torka vilket kan påverka både tillgång och kvalité på vårt dricksvatten samt orsaka ökande problem med jordskred och översvämning av låglänta områden. d. Ekologisk status När det gäller avrinningsområdets ekologiska status bedöms ca 45 % av sjöarna och vattendragen inte klara miljökvalitetsnormen god ekologisk vattenstatus 2015. Orsaken till att god ekologisk status inte nås beror till största delen på fysisk påverkan, dvs. det finns flera kraftverk med dammar (karta bil x) samt andra hinder, ex. vägövergångar (karta bilaga x), för fiskars och övriga djurs fria vandring i vattendragen. För att åtgärda problemen med fysisk påverkan har gjorts en preliminär bedömning av vilka delar av avrinningsområdet som i första hand skall prioriteras för åtgärder. Med hänsyn till områdenas biologiska, natur- och kulturhistoriska samt rekreationsmässiga skyddsvärden och till de praktiska möjligheterna till kostnadseffektiva åtgärder har gjorts bedömningen att åtgärder inom Surtans avrinningsområde är högst prioriterat (karta bil x). Därefter kommer Häggåns avrinningsområde och vidare prioriteras Slottsåns och Lillåns avrinningsområden. Viskans vattenråd har tagit fram en fiskevårdsplan med förslag till prioriterade åtgärder för hela avrinningsområdet. Försurning är ett annat stort problem i delar av avrinningsområdet. Det bedrivs dock redan idag ett omfattande kalkningsprogram för att motverka försurningen där ett relativt stort antal vattenförekomster kalkas (44 st., karta bil x) För att kunna nå god ekologisk status krävs dock ytterligare åtgärder.
I områdena nära havet och nedströms Borås finns det tydliga övergödningsproblem, ex i det lilla biflödet Skuttran. Av Viskans vattenförekomster har 16 % av vattendragen och en sjö problem med övergödning (karta bil x). För att åtgärda problemen med höga fosfor- och kvävehalter inom Skuttrans avrinningsområde pågår arbete med inventeringar och åtgärder på enskilda avlopp, samt har tagits fram en plan för anläggande av våtmarker (bilaga x). I övrigt har genomförts en preliminär bedömning av vilka åtgärder som generellt ger störst effekt för att minska näringsämnesbelastningen på avrinningsområdets större biflöden och huvudfåra. Föreslagna åtgärder (karta bil x) handlar till stor del om åtgärder på de större avloppsreningsverken samt anläggande av våtmarker som kan bromsa näringsläckaget till avrinningsområdets vattendrag. Dricksvattenförekomster Områden för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter Badvatten Områden som är känsliga för utsläpp av näringsämnen Ramdirektivet för vatten Fiskvattendirektivet Badvattendirektivet Avloppsdirektivetfosfor 19 betydande grundvattentäkter och 2 betydande ytvattentäkter. 6 av grundvattentäkterna kan inte kopplas till en vattenförekomst. Hela avrinningsområdet 1.3 Skyddade områden Tabell 1. Sammanställning av skyddade områden enl. vattenförvaltningsförordningen Omfattning i Typ av skyddat område EU-direktiv avrinningsområdet Livsmiljöer och arter - Natura 2000 Art-och habitatdirektivet SE0530119 Sju Strömmar 1.4 Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekoster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Om den aktuella statusen bedömts som god eller hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god respektive hög status till 2015. Det vill säga ingen försämring får ske frånnuvarande status. Om prognosen är att statusen kan komma att försämras måste åtgärder vidtas
för att bibehålla vattenkvaliteten. I vissa fall finns det skäl att acceptera en mindre sträng miljökvalitetsnorm i en vattenförekomst eller att tidpunkten för när god vattenstatus ska vara uppnådd skjuts fram. Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027. Att tidpunkten flyttas fram innebär dock inte att det går att vänta med att vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten. Ett undantag från regeln är motiverat om det är tekniskt omöjligt att eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status till 2015. Undantag kan också motiveras om det av naturliga skäl inte är möjligt för vattenmiljön att återhämta sig trots att åtgärder sätts in. Gällande miljökvalitetsnormer för samtliga utsedda vattenförekomster inom Viskans avrinningsområde redovisas i bilaga x. Inom Viskans avrinningsområde har fastställts att alla utom en ytvattenförekomst skall ha uppnått miljökvalitetsnormen god kemisk status till 2015. Undantaget gäller för de kraftigt förorenade sedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarena inom vattenförekomsten Viskan från centrala Borås till Svaneholm (SE 639695-132623). När det gäller grundvattenförekomster finns inga undantag vad gäller kvantitativ status, men ett undantag gällande kemiska bekämpningsmedel i vattenförekomsten Öxnevalla (SE 636583-130492). För samtliga ytvattenförekomster som inte bedöms ha uppnått miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2009 (karta bil x) har givets fram till 2021 för att uppnå detta. Orsaken till att en tidsfrist har medgivets är framförallt att det saknas tillräcklig information för att korrekt bedöma statusen eller för att kunna bedömas vilka åtgärder som är mest lämpliga och mest kostnadseffektiva, vilket gör att ytterligare utredningar krävs.
1.5 Sammanställning av regionala miljömål och målsättningar enligt BSAP Miljömålen för Västra Götaland utgör de övergripande målsättningarna för miljöarbetet i Västra Götaland. Länsstyrelsen regionaliserar de politiskt beslutade nationella miljömålen och anpassar dem till förhållandena i länet. Kommunerna fastställer egna miljömål och prioriterar åtgärdsarbetet för sin kommun. Vattenförvaltningens syfte att alla berörda vatten ska nå upp till de beslutade miljökvalitetsnormerna, samt de åtgärder som utförs för att nå dessa normer, bidrar i mycket stor utsträckning till att uppnå de miljömål som har koppling till vatten. I vissa sammanhang kan konflikter för miljökvalitetsmål identifieras, men generellt innebär vattenförvaltningsarbetet en direkt operativ kraft för miljömålsarbetet. Syftet med vattenförvaltningen samverkar på samma sätt till målsättningarna för Baltic Sea Action Plan (BSAP) som utgör åtgärdsprogrammet inom Östersjöländernas samarbete inom Helsingforskommissionen, och där Västerhavet upp till Göteborg ingår. En revidering av det svenska miljömålssystemet inleddes 2011. Miljömålsstrukturen har utvecklats och i samband med att delmålen försvinner får istället preciseringar under respektive miljökvalitetsmål en central roll. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålets innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. Preciseringarna är också i hög grad harmoniserade med kraven i EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv 5. Hur arbetet med vattenförvaltningen i Viskans avrinningsområde förhåller sig till miljömålen har i den följande sammanställningen begränsats till en övergripande nivå för de regionala miljökvalitetsmålen och för avrinningsområdet i sin helhet. Sammanställningen visar vilka miljömål som bedöms beröras positivt respektive negativt av åtgärdsinsatser som utförs inom de miljöproblemsområden som pekats ut inom vattenförvaltningsarbetet 6. Tabell 2. Miljömålens påverkan av åtgärdsinsatser för miljöproblem som identifierats inom vattenförvaltningsarbetet. Miljöproblem Miljömål som påverkas positivt av åtgärdsinsatser Miljömål i konflikt med åtgärdsinsatser Miljögifter Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Övergödning Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård 5 Miljömålen på ny grund. Rapport 6433, 2011, Naturvårdsverket 6 http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/bottenhavet/beslut-mkb/mkb/pages/miljomal.aspx?keyword=nationella+milj%c3%b6m%c3%a5l
Fysisk påverkan Försurning Främmande arter Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård (bevarande av kulturmiljöer knutna till vatten) God bebyggd miljö (bevarande av kulturmiljöer knutna till vatten)