Studier, Karriär & Framtid

Relevanta dokument
SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Högskolekvalitet 2012

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Högskolekvalitet 2012

Kursutbud Lärarlyftet II

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Forskande och undervisande personal

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Lärosätenas indirekta kostnader

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Vem väljer naturbruk när ingen vill välja?

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Lärosätenas indirekta kostnader

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Ungdomar, livsstil och identitet. Tylösandsseminariet, Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Lärosätenas indirekta kostnader

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Att vara ambassadör för LTH. Lunds Tekniska Högskola Presentation

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Svensk författningssamling

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Medeltal: Median: 2148

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

behörighetsinformation på NyAwebben

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Hållbar utbildning vid LTU

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn ,

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2011 Medelcitering index

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden

REMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

våra nyckeltal

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Nyckeltal för Nätuniversitetet 6

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

NÄR-VAR-HUR Vecka

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Ny lärarutbildning inlifjal

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUND STADGAR MEDLEMSFÖRTECKNING

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

Bilaga 5. Enkät till studentkårer och enkät till samarbetande myndigheter

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda

Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Jag har inte fått feedback på 2,5 vecka tror jag måste säga upp mig

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: st.

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa:

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa:

Universities in Sweden

Transkript:

Studier, Karriär & Framtid Sahlgrenska akademin, 2012-01-18 Christian Savic, Ungdomsbarometern

Vår ungdom älska inget annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss Sokrates, född 470 f.kr. Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre hemma hos föräldrarna och spelar tv-spel dygnet runt. Bert Karlsson, född 1945 e.kr. (citat från september 2010)

Äpplen & päron Att vara ung - livsfasen Ungdomsåren är generationsneutrala Resan från barn till vuxen Sökande, ifrågasättande, utforskande Att vara ung idag - generationen Varje ungdomsgenerationen är unik Omvärldsförändringar påverkar referensramar och attityder Tiden innan ungdomen är historia!

Ungdomsbarometern 11/12 Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Onlineundersökning 28 september 25 oktober 2011 Ungdomar i Sverige, 15-24 år Över 13 109 st. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

Generationsperspektivet Vilka trender vi kan se i ungdomsmålgruppen? Utbildningsperspektivet Utbildningstrender och hur gymnasiereformen faktiskt tagits emot. Högskoleperspektivet Imagebilden av olika lärosäten? Sahlgrenska Analys av alla de som kan tänka sig läsa vid Sahlgrenska.

Generationsperspektivet

Vad anser du om dina möjligheter att påverka samhället i allmänhet? 28% 24% 25% 22% 19% 16% 16% 9% 10% 9% 8% 7% 3% 1% 1 - Inga 2 3 4 5 6 7 - Stora Gymnasieungdomar 11/12 Gymnasieungdomar 92/93

Ungdomsbarometern 95/96: Har du varit ute på Internet? Ja Nej 21% 79% Ungdomsbarometern 10/11: Har du Facebook? Ja Nej 95% 5% Källa: Ungdomsbarometern 10/11, 95/96

#winning

Vilken Roligare ålder uppfattar du som den bästa (roligaste, mest intressanta, mest utvecklande etc.) i livet? Upp till 12 år 7% 6% 7% 4% 5% 13-15 år 6% 5% 3% 2% 11% 16-18 år 9% 12% 19% 30% 40% 19-24 år 37% 53% 56% 56% 50% 25-30 år 4% 6% 12% 20% 29% 31-40 år 0% 1% 1% 2% 4% 41-60 år 0% 0% 0% 1% 1% Över 60 år 0% 0% 0% 1% 0% 15-16 år 17-18 år 19-20 år 21-22 år 23-24 år Källa: Ungdomsbarometern 10/11

Tre generationstrender Individualism Tidigt egna val Eget ansvar Kan själv Gamification Tillvaron som en utmaning Det ska vara roligt Kort attentionspan Motsägelser Unna sig vs. skärpa sig Här och nu vs. längre fram Drömmar vs. verklighet

Utbildningsperspektivet

Vilken skulle du säga är 2011 års stora trend bland unga och varför?

Vad vill du helst göra direkt efter gymnasiet? (max 2) Plugga Jobba 40% 45% 46% 46% Ut och resa 24% 40% Ägna mig åt mitt intresse Starta eget Åka iväg som au-pair Göra frivillig militär utbildning (f.d värnplikt) 1% 2% 13% 13% 8% 10% 12% 8% Bara ta det lugnt 4% 5% Satsa heltid på min idrott 2% 4% Tenta upp betyg/läsa på Komvux 1% 1% Tjej Kille

Tror du att du kommer studera vidare inom tre år efter gymn.? 66% 39% 29% 33% 19% 8% 1% 3% Nej, garanterat inte Nej, förmodligen inte Ja, kanske Ja, absolut Studieförberedande Yrkesförberedande

Yrkesförberedande: Tror du att du kommer studera vidare inom tre år efter gymn.? 39% 39% 41% 41% 37% 28% 16% 17% 15% 16% 6% 3% Nej, garanterat inte Nej, förmodligen inte Ja, kanske Ja, absolut Åk 1 Åk 2 Åk 3

När börja plugga?

Varför läsa vidare? 1. Bli mer attraktiv på arbetsmarknaden 2. Krävs för att kunna få mitt drömjobb / det yrke jag siktar på 3. Kunna få hög lön 4. Det är roligt och intressant att studera 5. Uppleva studentlivet Varför inte läsa vidare? 1. Vill hellre börja jobba direkt efter studenten 2. Är skoltrött 3. Är inte tillräckligt motiverad för att studera 4. Det behövs ingen utbildning för det jag vill jobba med 5. Det är för dyrt (med studielån etc.)

Följande oroar mig med att läsa vidare

Områden att läsa vidare inom: topp 20 Rank Kan Kan tänka sig sig Första Första hand hand rank rank 1 Psykologi 28% 7 2 Ekonomi 26% 2 3 Data, telekom och IT 25% 1 4 Design och formgivning 25% 10 5 Media, kommunikation och PR 24% 12 6 Film, radio och TV 22% 13 7 Språk 21% 14 8 Samhälls- och beteendevetenskap 20% 11 9 Estetiska ämnen (t.ex. konst, dans och teater) 17% 4 10 Juridik och rättsvetenskap 17% 6 11 Arkitektur 17% 15 12 Ingenjörsvetenskap och teknik 17% 3 13 Humaniora (t.ex. filosofi, historia, och arkeologi) 15% 22 14 Vård och omsorg 15% 5 15 Socialt arbete 15% 19 16 Internationella relationer 15% 21 17 Journalistik och information 15% 17 18 Hälsa och friskvård 14% 26 19 Undervisning och pedagogik 14% 9 20 Biologi och miljövetenskap 14% 25?

Inom vilket område tror du Sverige har störst chans att vara världsledande i Ledande' framtiden? (gymnasieungdomar) Läkemedel/medicin 18% 17% Skog/papper 14% 19% IT 7% 20% Musik 6% 9% Design 6% 8% Jordbruk 6% 7% Fordon 4% 6% Mode 1% 5% Media & kommunikation 3% 3% Livsmedel 2% 4% Elektronik 2% 3% Telekom 1% 3% Litteratur 1% 3% Tjänster 2% 2% Gruvor 3% 1% Film 1% 1% Annat område 4% 7% Tjej Kille

Topp 10 tänkbara branscher att arbeta inom 1. Film, tidningar, radio och TV 2. Marknadsföring/reklam/media 3. Teknik 4. Data /telekom/it 5. Musik/underhållning 6. 7. 8. 9. 10. Resor/turism Design/formgivning Socialt arbete Upplevelser/livsstil (friluftsliv/event) Management/konsulting 54. Skog/papper (5 %)

Tänk dig två personer med exakt samma utbildning - vem av dem tror du är mest attraktiv för en arbetsgivare?

Den som läser vidare direkt efter gymnasiet och blir klar med sin utbildning så fort som möjligt Den som reser, jobbar och skaffar sig andra erfarenheter, men blir klar med sin utbildning lite senare! 22%... 78%

Tre utbildningstrender Alla dörrar öppna Arbetsmarknadsfokus Identitetsfokus

Högskoleperspektivet

Hur tydlig uppfattning har du om vilken eller vilka högskolor du skulle vilja läsa vid? (gymnasieelever) Mycket bra uppfattning 20% 25% Ganska bra uppfattning 25% 28% Ganska svag uppfattning 32% 33% Ingen uppfattning alls 15% 21% Tjej Kille

Varför valde du just [lärosäte X] i första hand? Bra rykte/anseende 47% 54% Har en specifik utbildning som intresserar mig Attraktiv studieort 37% 36% 37% 38% Ligger nära där jag bor 32% 38% Hög standard på undervisningen Skolan erbjuder en av de bästa utbildningarna inom det jag vill läsa Roligt studentliv Hög status att ha läst där Har fått en bra bild av skolan genom deras informationsmaterial (hemsida m.m.) Skolans utbildningar är attraktiva på arbetsmarknaden Fräsch studiemiljö (lokaler, campus etc.) 31% 40% 31% 37% 32% 34% 21% 32% 25% 24% 21% 28% 22% 22% Skolan drar till sig duktiga elever 19% 27% Har fått en bra bild av skolan genom media Skolan är framstående inom forskning Jag vill plugga på samma ort som jag kommer från 20% 24% 15% 21% 16% 16% Tjej Kille

Vilket eller vilka av följande värdeord förknippar du med ditt förstahandsval?

Vilket eller vilka av följande värdeord förknippar du med [förstahandsvalet]? Utbildningskvalitet (tot. 60%) Välkomnande (tot. 27%) Studentliv (tot. 44%) Engagemang (tot. 23%) Forskning (tot. 24%) Arbetsmarknadsnära (tot. 20%)

Vad vill du veta för att kunna bestämma vad som är intressant att jobba med i framtiden? (15-åringar)

Sahlgrenska perspektivet

NYCKELINSIKTER EN SAMMANFATTNING AV RESULTATEN 39% känner till Sahlgrenska och 6% kan tänka sig att läsa vid Sahlgrenska bland studieintresserade ungdomar totalt. Bland de som kan tänka sig läsa på Sahlgrenska ser vi en mycket jämn könsfördelning. Vi ser även en överrepresentation av ungdomar med höga snittbetyg samt ungdomar vars föräldrar har akademisk utbildning. Tjejerna som kan tänka sig Sahlgrenska beskriver sig i högre grad än genomsnittet som ambitiösa, smarta och nyfikna. Killarna som kan tänka sig Sahlgrenska beskriver sig i högre grad än genomsnittet som ansvarsfulla, ambitiösa, kreativa, nyfikna och tävlingsinriktade. Det tycks vara en driven och seriös grupp killar då de beskriver sig i lägre utsträckning som glada och positiva än studieintresserade totalt. De områden som lockar potentiella Sahlgrenska-studenter i klart högre utsträckning än genomsnittet är medicin, vård och omsorg samt biologi och miljövetenskap. Ser vi till de ämnen som de helst vill läsa faller dock biologi en bit ned på listan vilken istället domineras av medicin samt vård och omsorg. Individerna som kan tänka sig Sahlgrenska anger i hög utsträckning att deras familj förväntar sig att de ska plugga vidare. De anger att en viktig anledning till att de vill studera vidare är för att bli mer allmänbildade och de är beredda att läsa en hel del tråkiga kurser om det behövs för den examen de vill ha. De anger i mycket högre grad än genomsnittet att de vill arbeta med något där de får hjälpa andra människor. De Sahlgrenska-intresserade ungdomarna anser att det som i första hand gör en studieort attraktiv är att det finns ett kul studentliv, att det är lätt att få bostad samt att studieorten ligger i en vacker miljö. De överrepresenterar även vad gäller friluftsliv samt öppenhet och mångfald. Sahlgrenskas tre främsta rekryteringskonkurrenter är Göteborgs universitet, Karolinska Institutet samt Lunds Universitet. Drygt tre av tio som kan tänka sig att läsa vid Sahlgrenska anger någon av dessa skolor som sitt förstahandsval. Bland de elever som valt Sahlgrenska som sitt förstahandsval anger en hög andel att de associerar skolan med; utbildningskvalitet, forskning samt en nära koppling till arbetslivet. I förhållande till sina rekryteringskonkurrenter ligger de bra till vad gäller nära koppling till arbetsmarknaden och dåligt till vad gäller internationell koppling och mångfald.

1 Del 1 Demografi

Lärosäten: Kännedom BLAND INDIVIDERNA SOM UPPGER INTRESSE FÖR VIDARE STUDIER # Lärosäte % # % 1 KTH, Kungliga tekniska högskolan 77% 18 Malmö högskola 39% 2 Chalmers tekniska högskola 71% 19 Örebro universitet 39% 3 Polishögskolan 71% 20 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 37% 4 Karolinska institutet 68% 21 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 36% 5 Göteborgs universitet 67% 22 Karlstads universitet 36% 6 Lunds universitet 66% 23 Blekinge tekniska högskola 32% 7 Stockholms universitet 64% 24 Högskolan i Jönköping 32% 8 Uppsala universitet 64% 25 Södertörns högskola 30% 9 Handelshögskolan i Stockholm 62% 26 Mälardalens högskola 27% 10 Linköpings universitet 57% 27 Högskolan i Borås 27% 11 Lunds tekniska högskola (LTH) 52% 28 Högskolan Dalarna 26% 12 Umeå universitet 52% 29 Högskolan i Halmstad 25% 13 Luleå tekniska universitet 50% 30 Högskolan i Gävle 25% 14 Linnéuniversitetet 49% 31 Högskolan på Gotland 23% 15 Mittuniversitetet 44% 32 Högskolan i Skövde 22% 16 Försvarshögskolan 41% 33 Högskolan Väst 19% 17 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 39% 34 Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) 19% 35 Högskolan Kristianstad 16%

Lärosäten: Kan tänka sig BLAND INDIVIDERNA SOM UPPGER INTRESSE FÖR VIDARE STUDIER # Lärosäte % % AV K.* # % % AV K.* 1 Uppsala universitet 32% 47% 18 Försvarshögskolan 8% 18% 2 Stockholms universitet 32% 47% 19 Högskolan i Jönköping 8% 23% 3 Göteborgs universitet 32% 45% 20 Karlstads universitet 8% 21% 4 Lunds universitet 30% 43% 21 Mittuniversitetet 7% 16% 5 KTH, Kungliga tekniska högskolan 27% 34% 22 Södertörns högskola 7% 24% 6 Chalmers tekniska högskola 23% 31% 23 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 6% 17% 7 Linköpings universitet 20% 33% 24 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 6% 14% 8 Handelshögskolan i Stockholm 15% 23% 25 Högskolan i Halmstad 5% 19% 9 Lunds tekniska högskola (LTH) 15% 26% 26 Högskolan Dalarna 5% 18% 10 Umeå universitet 14% 26% 27 Högskolan i Borås 5% 17% 11 Polishögskolan 13% 18% 28 Högskolan i Gävle 5% 18% 12 Karolinska institutet 13% 18% 29 Mälardalens högskola 4% 15% 13 Linnéuniversitetet 11% 22% 30 Högskolan Väst 4% 21% 14 Malmö högskola 11% 26% 31 Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) 4% 21% 15 Örebro universitet 10% 24% 32 Högskolan på Gotland 4% 15% 16 Luleå tekniska universitet 9% 17% 33 Högskolan i Skövde 3% 15% 17 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 9% 22% 34 Blekinge tekniska högskola 3% 10% 35 Högskolan Kristianstad 3% 16% * i andel av hur många som känner till lärosätet på föregående sida

Individerna som kan tänka sig Sahlgrenska 6 TOTALT: 6% SIFFRORNA INOM PARENTES AVSER STUDIEINTRESSERADE TOTALT Kön: 49% tjejer (50%) 51% killar (50%) Betyg: Mest MVG: 50% (33%) Mest VG: 39% (50%) Mest G: 10% (16%) Akademikerbakgrund: Akademikerfamilj: 74% (67%) Icke-akademikerfamilj: 26% (33%) Utländsk bakgrund: Utländsk bakgrund: 16% (15%) Ej utländsk bakgrund: 84% (85%) 37

2 Del 2 Intresseprofil

Egenskaper TJEJER SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TJEJER TOTALT Omtänksam Ansvarsfull 39% 40% 38% 36% Ambitiös 29% 35% Glad Snäll Social Envis 33% 30% 32% 33% 31% 30% 29% 26% Smart 23% 28% Nyfiken 21% 26% Lugn 22% 19% Positiv 21% 23% Kreativ 19% 25% Blyg 16% 15% Charmig Äventyrslysten 9% 8% 14% 14% Musikalisk 12% 12% Otålig Sportig Lat 11% 9% 10% 10% 10% 9% Rolig 9% 21% Tjejer Sahlgrenska Tjejer Totalt Vi ser att tjejerna i störst utsträckning beskriver sig själva som ansvarsfulla och omtänksamma. Vi ser även en ganska stark överrepresentation bland tjejerna som beskriver sig som ambitiösa, smarta och nyfikna. Vi tycks därmed ha en grupp tjejer som är välmotiverade, begåvade samt har ett stort intresse att upptäcka nya saker. De beskriver sig dock i lägre utsträckning som kreativa och roliga.

Egenskaper KILLAR SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE KILLAR TOTALT Smart Omtänksam Social Ansvarsfull Ambitiös Snäll Kreativ Rolig Lugn Nyfiken Tävlingsinriktad Sportig Musikalisk Teknisk Charmig Glad Positiv Självsäker Blyg Nördig 31% 33% 31% 31% 30% 26% 29% 22% 28% 22% 28% 34% 27% 19% 23% 23% 23% 26% 22% 16% 20% 15% 19% 17% 19% 13% 18% 29% 15% 13% 15% 22% 14% 22% 13% 12% 13% 13% 11% 17% Killar Sahlgrenska Killar Totalt Ser vi till killarna som kan tänka sig Sahlgrenska utmärker de sig på ett flertal egenskaper. De beskriver sig i högre utsträckning som ansvarsfulla och ambitiösa och nyfikna, egenskaper som kan tänkas passa väl inom vården. De beskriver sig själva i lägre utsträckning som glada och positiva.

Inställning till högre studier ANDEL SOM INSTÄMMER I PÅSTÅENDENA Jag är beredd att läsa en hel del tråkiga kurser/terminer om det behövs för den examen jag vill ha Killar Tjejer Kan tänka sig Sahlgrenska 68% 70% Studieintresserade totalt 51% 57% En viktig anledning till att läsa vidare är att bli mer allmänbildad Kan tänka sig Sahlgrenska 61% 52% Studieintresserade totalt 47% 47% Min familj förväntar sig att jag pluggar vidare Kan tänka sig Sahlgrenska 50% 41% Studieintresserade totalt 32% 35% Bland de Sahlgrenska-intresserade ungdomarna ser vi en målmedveten grupp som tycks ha höga förväntningar hemifrån (som troligen även tar sig uttryck i form av ett starkt stöd). Vi ser även att både killarna och tjejerna i högre utsträckning anger att de tycker allmänbildningskomponenten är en viktig del av utbildningen.

Tänkbara områden att läsa vidare inom TOP 20 BLAND DE SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TOTALT Medicin och farmaci Vård och omsorg Biologi och miljövetenskap Ekonomi Psykologi Ingenjörsvetenskap och teknik Design och formgivning Arkitektur Språk Juridik och rättsvetenskap Miljö Internationella relationer Fysik Estetiska ämnen (t.ex. konst, dans och Samhälls- och beteendevetenskap Hälsa och friskvård Journalistik och information Kemi Friskvård och kroppsvård Data, telekom och IT 14% 44% 15% 38% 14% 34% 26% 33% 28% 29% 17% 25% 25% 25% 17% 25% 21% 25% 17% 25% 13% 24% 15% 23% 11% 23% 17% 23% 20% 23% 14% 22% 15% 22% 8% 21% 10% 21% 25% 56% Sahlgrenska Totalt Föga förvånande rankas vård och biologi högt bland områden som Sahlgrenska-intresserade ungdomar kan tänka sig att läsa. Vi ser även en överrepresentation inom miljö, fysik och kemi, tre ämnen som alla är indirekt kopplade till både medicin och biologi. Ser vi till vård och omsorg finns även där kopplingar till ett stort intresse för de närliggande ämnena hälsa, frisk- och kroppsvård.

Favoritområde TOP 15 BLAND DE SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TOTALT Medicin och farmaci Vård och omsorg Estetiska ämnen (t.ex. konst, dans Ekonomi Psykologi Samhälls- och beteendevetenskap Juridik och rättsvetenskap Ingenjörsvetenskap och teknik Fysik Bygg och anläggning Språk Arkitektur Djurutbildningar Inköp och logistik Biologi och miljövetenskap 4% 4% 6% 5% 4% 7% 4% 4% 3% 3% 3% 4% 3% 5% 3% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 0% 2% 1% 20% 22% Sahlgrenska Totalt När det gäller det område de Sahlgrenska-intresserade ungdomarna helst vill studera får vi en tydlig och väl sammanhållen bild. Den starka övervikten inom medicin och vård tyder på en målmedveten grupp som har det relativt klart för sig vad de vill läsa.

Inställning till val av lärosäte ANDEL SOM INSTÄMMER I PÅSTÅENDENA Jag tror att jag passar bättre på en mindre högskola än på ett stort universitet Killar Tjejer Kan tänka sig Sahlgrenska 16% 9% Studieintresserade totalt 18% 20% Jag kan bara tänka mig att läsa vid skolor som är välkända och har hög status Kan tänka sig Sahlgrenska 24% 27% Studieintresserade totalt 28% 22% Det spelar ingen roll var i landet skolan ligger, så länge utbildningen jag vill läsa finns där Kan tänka sig Sahlgrenska 61% 48% Studieintresserade totalt 48% 46% Vi ser här att de Sahlgrenska-intresserade inte bryr sig mer om skolans status än vad de studieintresserade totalt gör. Vi ser även att de är relativt programfokuserade och att de kan tänka sig flytta så länge utbildningen de vill läsa finns där, något som främst gäller killarna.

Vad som gör en studieort attraktiv DE SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TOTALT Kul studentliv Lätt att få bostad Vacker miljö Bra kommunikationer till/från orten Goda möjligheter till extrajobb Bra kultur/nöjesutbud (museer, bio, bowling mm) Ort jag kan bo kvar på efter studierna Öppenhet och mångfald Att orten lever hela året Campuskänsla (många studenter på samma plats) Bra vanligt uteliv Storstadspuls Butiker och restauranger Friluftsliv Idrott Engagerat näringsliv Småstadskänsla 39% 44% 39% 34% 39% 38% 34% 37% 29% 25% 28% 25% 27% 17% 23% 24% 23% 25% 22% 20% 20% 18% 16% 21% 14% 7% 12% 12% 7% 8% Sahlgrenska 6% 7% Totalt 56% 57% Vi ser här att de Sahlgrenska-intresserades åsikter gällande vad som utgör en attraktiv studieort ligger väl i linje med de studieintresserade totalt. De är dock något överrepresenterade inom öppenhet och mångfald samt friluftsliv.

Inställning till framtida arbetslivet ANDEL SOM INSTÄMMER I PÅSTÅENDENA Jag vill jobba med något där jag får hjälpa andra människor Killar Tjejer Kan tänka sig Sahlgrenska 61% 80% Studieintresserade totalt 37% 58% Jag har en tydlig bild av vilket yrke jag helst vill ha i framtiden Kan tänka sig Sahlgrenska 42% 51% Studieintresserade totalt 32% 39% Jag är beredd att slita hårt för att nå dit jag vill Kan tänka sig Sahlgrenska 65% 81% Studieintresserade totalt 62% 68% Vad gäller inställningen till det framtida arbetslivet ser vi att de Sahlgrenska-intresserade ungdomarna i mycket hög utsträckning vill arbeta med något där de får hjälpa andra människor. Vi ser även att de har en tydligare bild av vilket yrke de helst villa ha och att, i synnerhet tjejerna, även är beredda att slita hårt för att nå sina mål.

3 Del 3 Konkurrenssituation

Tänkbara lärosäten TOP 10 BLAND DEM SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TOTALT Göteborgs universitet 32% 69% Karolinska institutet 13% 63% Uppsala universitet Lunds universitet Chalmers tekniska högskola KTH, Kungliga tekniska högskolan 32% 30% 23% 27% 54% 54% 53% 52% Göteborgs Universitet är det lärosäte som flest av de Sahlgrenska-intresserade även kan tänka sig att läsa vid. Utöver de stora breda universiteten är det primärt Karolinska institutet som utmärker sig som ett tänkbart alternativ bland de som kan tänka sig att studera vid Sahlgrenska. Stockholms universitet 32% 47% Linköpings universitet 20% 37% Lunds tekniska högskola (LTH) Umeå universitet 15% 14% 32% 31% Sahlgrenska Totalt

Drömskola FÖRSTAHANDSVAL BLAND DE SOM KAN TÄNKA SIG JÄMFÖRT MED STUDIEINTRESSERADE TOTALT TOP 10 Göteborgs universitet Karolinska institutet Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Lunds universitet Chalmers tekniska högskola Uppsala universitet Linköpings universitet 3% 1% 6% 6% 6% 5% 8% 9% 8% 9% 12% 11% 11% 16% Vi ser att av de individer som kan tänka sig Sahlgrenska är det drygt en av tio som också anger det som sitt förstahandsval. Vi ser att en hög andel av de Sahlgrenska-intresserade ser GU som sin drömskola. Då Sahlgrenska är en del av GU är detta rimligen inte något större problem utan det kanske snarare är Karolinska Institutet som bör ses som den största konkurrenten. KTH, Kungliga tekniska högskolan 5% 7% Polishögskolan Stockholms universitet 4% 4% 4% 9% Sahlgrenska Totalt

Rekryteringskonkurrenter TOPP 3 ANDRA DRÖMSKOLOR BLAND DE SOM KAN TÄNKA SIG

DRÖMSKOLA Studentrörelser ANDEL SOM KAN TÄNKA SIG LÄROSÄTE X SOM HAR LÄROSÄTE Y SOM DRÖMSKOLA KAN TÄNKA SIG Sahlgrenska akademin 11% 1% 2% 1% Göteborgs universitet 16% 26% 6% 7% Karolinska institutet 12% 2% 20% 2% Lunds universitet 11% 11% 11% 30% De som kan tänka sig Sahlgrenska har i hög utsträckning andra skolor som förstahandsval medan de elever som kan tänka sig de tre konkurrerande skolorna i låg utsträckning har Sahlgrenska som förstahandsval. Det bör dock poängteras att de som anger att de kan tänka sig GU samt LU har mycket mer på kartan än bara vårdprogram. Specialiserade vårdinstitutioner som Sahlgrenska och KI kommer därför alltid ha mycket svårt att attrahera en lika stor andel individer. Att hela 12% av de som kan tänka sig Sahlgrenska har KI som förstahandsval bör däremot ses som en hög siffra då KI konkurrerar om precis samma elever.

Påståenden ANDEL SOM INSTÄMMER I FÖLJANDE BLAND DE SOM KAN TÄNKA SIG KI/ Jag är beredd att slita hårt för att nå dit jag vill Jag är beredd att läsa en hel del tråkiga kurser/terminer om det behövs för den examen jag vill ha 73% 73% 69% 69% Jag skulle kunna tänka mig att jobba inom kommunen eller landstinget 54% 49% Jag har en tydlig bild av vilket yrke jag helst vill ha i framtiden 46% 41% Min familj förväntar sig att jag pluggar vidare 46% 50% Jag tror att jag kommer arbeta praktiskt/med händerna i framtiden 45% 36% Jag föredrar att plugga på, eller i närheten av, orten där jag är uppvuxen 29% 34% Jag kan bara tänka mig att läsa vid skolor som är välkända och har hög status Jag är bara intresserad av utbildningar som är svåra att komma in på 6% 11% 26% 33% Sahlgrenska Karolinska institutet Då KI bör ses som Sahlgrenskas främsta rekryteringskonkurrent har vi valt att titta lite närmare på vad som skiljer de elever som kan tänka sig Sahlgrenska respektive KI. För det första ser vi att de både grupperna har hög arbetsmoral och att de båda är beredda att slita hårt för att nå sina mål. Vi kan dock se vissa skillnader i vad som driver de olika grupperna där vi noterar att de KI-intresserade drivs mer av status. Starkt statusdrivna individer attraheras i lägre utsträckning av en viss skola på grund av kunskaperna som lärs ut där, och i högre utsträckning av vilken status det ger att läsa där. För att exemplifiera detta kan nämnas att en av KI:s största rekryteringskonkurrenter är Handelshögskolan i Stockholm, en skola som erbjuder helt andra kunskaper, men samma nivå av prestige. De Sahlgrenska-intresserade eleverna är något mindre statusdrivna och kan därför i högre utsträckning tänkas attraheras av ämnet vård och omsorg specifikt. Denna tes styrks av att de har en något tydligare bild av vilket yrke de vill ha i framtiden.

ASSOCIATIONER TILL LÄROSÄTET BLAND INDIVIDERNA SOM VÄLJER X I FÖRSTA HAND Vilka ord förknippar du med... SGA GU KI LU Utbildningskvalitet 70% 54% 73% 70% Forskning 44% 21% 71% 34% Arbetsmarknadsnära (praktik/arbetsmöjligheter) 43% 15% 30% 8% Status 40% 25% 55% 40% Stort 38% 43% 24% 27% Attraktiv studiemiljö 34% 44% 27% 47% Välkomnande 20% 30% 13% 17% Engagemang 20% 16% 18% 20% Studentliv 18% 41% 7% 74% Tradition 16% 12% 19% 44% Internationellt 12% 23% 39% 32% Flexibel 7% 6% 5% 4% Nytänkande 7% 12% 8% 8% Mångfald 4% 22% 5% 14% Sticker ut 3% 4% 13% 5% Vi ser att Sahlgrenska ligger väldigt bra till på flera punkter och ses som en välkomnande institution med hög utbildningskvalitet och en nära koppling till arbetsmarknaden. Vad gäller studentliv samt internationell koppling ligger dock Sahlgrenska en bit efter övriga konkurrerande lärosäten. Något som även gäller mångfald, ett attribut vi tidigare såg var viktigt för de elever som kan tänka sig Sahlgrenska.

Slut. christian@ungdomsbarometern.se