(Pedagogiskt forum PF) vt2012

Relevanta dokument
PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Matematiken i PISA

Södermanlands län år 2018

Globala Arbetskraftskostnader

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Den svenska välfärden

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Information om ansökan per land

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Stockholms besöksnäring. November 2014

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Klimatpolitikens utmaningar

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Stockholms besöksnäring. September 2014

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Stockholms besöksnäring

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Lönar det sig att gå före?

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Personer från andra länder

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Svensk författningssamling

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Finländska dotterbolag utomlands 2013

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Stockholms besöksnäring. December 2015

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

OECD: Vem är berättigad till pension?

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Transkript:

(Pedagogiskt forum PF) vt2012

Finland 543 Korea 541 Japan 529 Kanada 527 Nya Zeeland 524 Australien 519 Nederländerna 519 Schweiz 517 Estland 514 Tyskland 510 Belgien 509 Polen 501 Island 501 Norge 500 Storbritannien 500 Danmark 499 Slovenien 499 Irland 497 Frankrike 497 OECD-snitt 497 USA 496 Ungern 496 Sverige 496 Tjeckien 490 Portugal 490 Slovakien 488 Österrike 487 Italien 486 Spanien 484 Luxemburg 482 Israel 459 Turkiet 455 Chile 439 Mexiko 420

Om man exempelvis skulle fråga en biologi-lärare hur många spenar en ko har, och han svarade....12!? Vaa..12?? Tror du jag har hur många som helst, eller..??..är han då bevisligen en okunnig lärare?

Kreativitet? Förmåga att tänka i nya banor? Förmåga att skapa genom kommunikativa processer i grupp? Lösa verklighetsbaserade problem och ta beslut i frågor där många olika perspektiv måste beaktas? Förmågor/färdigheter som också är värda att uppmärksamma i skolan!!

Skolans ständiga förändring (ständiga förändringar i lärarutbildning, ständigt nya reformer i styrdokument, ständigt nya fokus på olika typer arbetssätt etc.) Skolans konservatism (vad gäller ramar för undervisning, där inte mycket har förändrats under de senaste 150 åren: klassrummet med läraren talande där framme vid tavlan och eleverna sittande lyssnande i bänkarna)

Varför sker normalt undervisning i stängda klassrum? Varför är fortfarande undervisning i klasser (15-30 elever) det vanligaste? Varför är fortfarande undervisning styrd av och fragmentiserad i lektioner? Varför är normalt lärandesituationen begränsad av lektionens längd (40-60 min)? Varför är undervisning fortfarande strikt uppdelad i enskilda ämnen utan plats för nämnvärd ämnesövergripande koppling? Varför tillämpas fortfarande absoluta betyg (..stämpling av individer i en graderad skala)?

Finns det bättre sätt att ordna lärandesituationer på? Tänk utanför ramarna!

Varför förändras ständigt lärarutbildningen? Vad är tanken bakom alla förändringar? Varför kan inte lärandets gåta lösas en gång för alla? Varför kommer ständigt nya direktiv för vad som anses vara den bästa undervisningsmetoden? (..är mer hjärnforskning lösningen?)

Det finns vissa generella komponenter i lärandet som är giltigt i många olika situationer, men....individer har olika förutsättningar! Lärandet ser inte ut på samma sätt för alla individer!..lärandet är alltid situationsbaserat!..lärandet påverkas av olika mål och mening av enskilda praktiserande lärare!

Lärandet kan ses som en ständig fortgående process, där kunskap aldrig kan bli en produkt utan enbart skapas och åter uttrycks i processer..

Allmänt: Målet är att inom en grupp praktiserande lärare kollektivt vidareutveckla färdigheter och förmågor att anordna, anpassa och skapa lärande för olika specifika lärandesituationer efter rådande förutsättningar!

Övergripande centralt för MEtG: MEtG ska vara studieförberedande: Vi ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för våra elever inför deras fortsatta studier vid högskola/universitet! MEtG ska ha en positiv lärandemiljö: Vi ska etablerar en stimulerande kultur som präglas av positiva förväntningar och studiefrämjande undervisning! På MEtG ska eleven vara i fokus (med betoning på ett lustfyllt lärande för eleven) MEtG betonar vikten av engagerande och inspirerande lärare med god förmåga att anordna, anpassa och variera lärandesituationer och tillämpa olika undervisningsmetoder.

Lokalt: Elevperspektiv: Skapa ett lokalt anpassat lärande som är relevant för just våra elever utifrån deras förutsättningar.. Lärarperspektiv: Underlätta lärarens praktiska arbete på olika plan och skapa möjligheter till ett hållbart lärarskap på vår skola.. Arbete inom lärarlaget med aktuella och konkreta mål?

Jag vill att eleven ska tillgodogöra sig....faktakunskaper och måluppfyllelse enligt kursplaner?..intresse, nyfikenhet & engagemang för mitt ämne?..livskunskaper & färdigheter för ett bra liv som människa och samhällsmedborgare?..annat?

Trygghet.. Självuppfyllelse.. Bekräftelsebehov..

Magkänsla man bara vet när något har gått bra..? Upplevelse i realtid (reflection-in-action) Utvärderingar svart på vit..? Elevernas studieresultat/betyg? Elevernas åsikter genom skriftlig/muntlig utvärdering? MVG!! Engagemang Pedagogisk skicklighet Lärare X inspirerar och motiverar mig till lärande. Lärare X handleder mig och ger mig extra stöd om det behövs. Lärare X visar engagemng för sitt ämne och sina elever. Lärare X ger mig regelbunden återkoppling på min kunskapsutveckling och mina resultat baserat kursens mål och betygskriterier. Entreprenörskap Lärare X:s lektioner är väl förberedda, varierande och intressanta. Lärare X ger mig möjlighet att vara delaktig i undervisningens innehåll och/eller val av arbetsmetoder. Ledarskap Lärare X skapar ett bra arbetsklimat. Lärare X är en bra vuxen förebild för oss elever. Ämneskunskaper Lärare X uppvisar goda kunskaper i sitt ämne/sina ämnen. Lärare X förklarar så att jag förstår.

Elevernas åsikter och tyckande Elevernas faktiska studieresultat Min egen upplevelse Utvärderat utfall

Mina ämneskunskaper Mitt eget engagemang Min personliga framtoning Skolans ramfaktorer Min framgång som lärare Min arbetsbelastning Lärarlagets arbete Mina pedagogiska färdigheter Finns det faktorer som bromsar mina möjligheter att utvecklas som lärare?

Utfall Diagramrubrik Bättre resultat Sämre resultat Liten arbetsinsats Arbetsinsats Hög arbetsinsats

Learning Studies är det svenska svaret på den Japanska modellen Lesson Study (I Learning studies står dock lärandet, inte lektionen, i fokus). Det speciella med Learning Studies är egentligen att lärarna själva står för grundforskningen: tanken är, något förenklat, att lärarna gemensamt i arbetslaget ska planera och utvärdera sin egen undervisning, för att eleverna ska kunna dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. MEtG i Stockholm kommer bedriva Learning Studies som ett projekt inom skolbygget under vt2012.

Lärare utvecklar, förverkligar, testar, genomför, analyserar och utvärderar en pedagogisk idé, ett arbetssätt, en didaktisk tanke eller ett speciellt undervisningsmoment av särskilt intresse! Resultatet kan presenteras på PF och öppna upp för en diskussion om hur det kan implementeras i övriga lärares praktik!

Tankar och utveckling kring skolans struktur vad gäller lektionskonceptet, lärarledd klassrumsundervisning, läsårsindelning etc. Kommunikativ förmedling och uttryck av det formativa arbetssättet. Speciella metoder för ökad inspiration och kreativitet hos eleverna. Handhavande av elevdiskussioner. Lärarens roll och förhållningssätt i gruppdiskussioner. Effektivare och smidigare resultatrapportering och återkoppling (t.ex. via funktioner i schoolsoft). Tillämpningar av google-dox för inlämningsuppgifter, pågående projektarbeten etc. Nycklar till ett mer lustfyllt lärande för eleven. Skapande av kanaler för utökat elevengagemang för exempelvis grön skola, fairtrade-skola, en trygg och trivsam skolmiljö, skoldemokrati, olika typer av elevprojekt, skolföreningar, utlandsprojekt etc. Elevers skapande av visualiseringar och animationer som en del i lärandet (Daniel Orraryd)